Titta

UR Samtiden - Kvinna i politiken

UR Samtiden - Kvinna i politiken

Om UR Samtiden - Kvinna i politiken

Föreläsningar från konferensen "Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter". Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinna i politiken : Att stå ut!Dela
  1. Det här blev verklighet 2016.

  2. Det är alltså 31 år som har gått
    mellan idé och målgång.

  3. Jag är alltså läkare, och här ser ni
    ungefär vad jag har gjort.

  4. Jag var riksdagsledamot
    -88 till -99.

  5. Sen var jag less på det
    och gick över till SPF seniorerna-

  6. -Sveriges
    näst största pensionärsförbund.

  7. Sen kom jag tillbaka 2006, för då
    hade jag fyllt på i min gryta-

  8. -med rader av idéer,
    framför allt inom äldrepolitiken-

  9. -men också andra områden.

  10. Men hade nån sagt till mig när jag
    blev GD för Socialstyrelsen 1978-

  11. -att om tio år sitter du
    i riksdagen... Eller 1979.

  12. Då hade jag sagt: "Ni är galna.
    Jag är klinisk farmakolog."

  13. Men under åren på Socialstyrelsen
    blev jag politiskt väckt-

  14. -och frustrerad över hur begränsade
    möjligheter en myndighet hade-

  15. -att gå in och bidra till reformer.

  16. En myndighet, det är ju
    tjänstemannautövning. Inte politik.

  17. Man ska skilja på det,
    och det jag nog inte fattade...

  18. ...var att jag lämnade min tjänste-
    mannaplattform och blev politiker.

  19. Och jag kom alltså in i riksdagen
    1988.

  20. Och att stå ut-

  21. -är ju både att klara påfrestningarna
    och överleva dem-

  22. -och att sticka ut,
    om man ska göra skillnad.

  23. Och jag funderade ju över vad jag ska
    ta upp som andra inte håller på med.

  24. Och en fråga som kom på scenen här,
    det var spelberoende.

  25. Det var Karin Israelsson,
    centerpartist, och jag-

  26. -som hade börjat intressera oss för-

  27. -att det inte bara är alkohol och
    narkotika man kan bli beroende av.

  28. Det är också spel. Och det här
    var ju hur tokigt som helst.

  29. Vi blev ju utpekade som moraltanter.

  30. "Ska man inte få spela 'Hej Knekt'?"
    Man verkligen förlöjligade oss.

  31. Men hur det var, så lyckades vi
    få fram fyra miljoner kronor-

  32. -för att kartlägga spelberoendet
    i Sverige.

  33. Och hoppsan! När man fick fram data-

  34. -så visade det sig ju
    att det var ett folkhälsoproblem.

  35. I dag tar man problemet
    på största allvar.

  36. Även om vi inte har tillräckligt
    med resurser för att hantera det.

  37. Och sen var det avhoppare
    från auktoritära, destruktiva sekter-

  38. -som behövde hjälp
    för att komma tillbaka till livet.

  39. De hade ju avskärmat sig från vänner
    och bekanta och blivit av med pengar.

  40. Och det här
    var inte riktigt ofarlig verksamhet-

  41. -att ägna sig åt i politiken.
    "Jaså, är du emot religionsfriheten?"

  42. En del av de här rörelserna
    går ju under religionens beteckning.

  43. Och "etik i politiken"
    var ett sånt där område.

  44. Jag hade, som klinisk farmakolog
    och läkemedelsmänniska-

  45. -ägnat mig åt, inom ramen för
    Världshälsoorganisationens arbete-

  46. -att få till etiska principer
    för marknadsföring-

  47. -av läkemedel och barnmat
    i tredje världen.

  48. Och vi skrev då ihop hur industrin
    borde sköta sin marknadsföring.

  49. Att bara tala om sina egna preparat,
    inte andra företags preparat, o.s.v.

  50. Och så kom jag 1988 in
    i min första valrörelse.

  51. Och då, när jag kom upp
    till nån nordlig stad-

  52. -och berättade
    om Folkpartiets politik-

  53. -så kom det fram några gymnasister
    och sa:

  54. "Men en person från ett annat parti
    var här för två veckor sen"-

  55. -"och berättade
    om Folkpartiets politik."

  56. "Och det stämde ju inte
    med det du berättar."

  57. Och då började jag djupdyka i
    det här. Hur arbetar vi i politiken-

  58. -när vi marknadsför vår vara?

  59. Att prata om de andras politik
    och inte om den egna?

  60. Medan det är tvärtom i näringslivet.

  61. Marit Paulsen har spunnit vidare
    på det. "Berätta om er egen."

  62. "Väljarna får sen avgöra
    vem de vill lägga sin röst på."

  63. Då började jag arbeta tvärpolitiskt
    i riksdagen, med andra partier.

  64. Det fanns andra som också kände
    att det inte var bra-

  65. -att vi berättade om andra partiers
    politik och inte vår egen-

  66. -och dessutom gick ut med det
    som i dag kallas för "fake news".

  67. Att sticka ut tror jag är viktigt.

  68. Men en förutsättning
    för att man ska göra det-

  69. -är att man inte är beroende
    av sitt politiska uppdrag.

  70. Blir det för jobbigt, blir det
    för mycket snålblåst kring öronen-

  71. -då lämnar man. Men jag ser tyvärr
    alldeles för många-

  72. -som har blivit beroende
    av sina politiska uppdrag.

  73. I synnerhet de
    som har kommit in som väldigt unga-

  74. -och därför är så beroende
    av att vara kvar.

  75. Då är risken att man kompromissar.
    Att man börjar göra sånt-

  76. -som leder till att man egentligen
    skäms för sin egen spegelbild.

  77. Men jag lärde mig en hel del
    när det gällde att driva en idé.

  78. Ensam kan man inte komma i mål.

  79. För det första
    måste man formulera den begripligt-

  80. -så att folk fattar
    vad det är man är ute efter.

  81. Sen måste man se: Vad finns det
    för kunskap? Vad vet man?

  82. Finns det forskning här,
    eller annan erfarenhet?

  83. Och är det några
    som är intresserade av den här idén?

  84. Vilka kan tänkas stödja den?

  85. Vilka kan tänkas vara emot,
    och vad har de för argument?

  86. Ligger det nånting i deras argument?

  87. Det kanske det gör.
    Jag kanske ska formulera om.

  88. Eller kanske släppa idén
    helt och hållet.

  89. Och sen lägga upp en strategi
    för hur man kommer i mål.

  90. Det blir aldrig
    som man har tänkt sig-

  91. -men man ska ha beredskap för det
    oväntade. Som generaler i krig.

  92. De har olika scenarier i huvudet-

  93. -men det blir inte så
    som de har trott att det skulle bli.

  94. Och så det här med tålamod, mod.

  95. Tappa inte humöret, och bli för allt
    i världen inte cynisk och hårdhudad.

  96. Ha tålamod. Politik tar tid,
    i synnerhet i riksdagsarbetet.

  97. Och, som sagt var, inte skämmas
    för sig själv på morgonen-

  98. -när man borstar tänderna
    och ser sig själv i badrumsspegeln.

  99. Här kommer några exempel.
    När jag kom in i riksdagen-

  100. -så kom en proposition.
    En forskningsproposition.

  101. Och den tog upp, i ord,
    ett starkt stöd till genusforskning.

  102. Men det fanns inga pengar,
    utan det var bara vackra ord.

  103. Och då reagerade kvinnor
    i alla partier.

  104. Och det lyckades
    att samla 47 namn på en motion-

  105. -som sen behandlades våren -90. Då
    hade vi socialdemokratisk regering.

  106. Och den här motionen innehöll stöd
    till centra/fora för kvinnoforskning.

  107. Och att Forskningsrådsnämnden,
    som var nåt vi hade då-

  108. -skulle skapa
    en genusforskningskommitté.

  109. Och ni ser de andra kraven
    som vi hade. Och, si!

  110. Utbildningsutskottet, som hade att
    hantera den här motionen, kroknade.

  111. Det blev ja till alltihop.

  112. Men det var kvinnokraft tvärs över
    som slöt sig samman.

  113. Och vi var då förenade kvinnor
    i olika partier i en rad frågor.

  114. Och det här fanns det tradition för.

  115. De första fem kvinnorna som kom in
    i riksdagen, för olika partier-

  116. -insåg att de inte kunde,
    som enda riksdagsledamot-

  117. -åstadkomma nåt
    inom sina respektive partier.

  118. Man var tvungen att kroka arm
    med kvinnor i andra partier.

  119. Och det går som en röd tråd
    fram till och med -90-talet-

  120. -att man arbetar på det här sättet
    i Sveriges riksdag.

  121. Det har gått väldigt bra. Det
    är främst frågor om liv och hälsa.

  122. Mot våld i familjen
    och ut på krigsskådeplatser och så.

  123. Det är livskvalitetsfrågor,
    kan man säga.

  124. Och det här med genusforskningen...
    Ni som har läst nyheterna i dag-

  125. -ser att det inte har hög status,
    tyvärr.

  126. Och det måste vi ändra på.

  127. Ja, och i den kammardebatt som var
    i samband med riksdagsbeslutet-

  128. -var det
    en ganska viktig formulering.

  129. "I dag är en viktig dag
    i kvinnors forskningshistoria."

  130. "Det forskningspolitiska beslut
    riksdagen nu fattar"-

  131. -"innebär att man erkänner
    betydelsen av den forskning"-

  132. -"som vuxit fram under senare år,
    med en kompetensuppbyggnad-"

  133. -"inom många områden:
    antropologi, historia, juridik"-

  134. -"litteraturvetenskap, medicin,
    musikhistoria med mera."

  135. Och sen nåt
    som jag också tycker är viktigt:

  136. "Beslutet visar också vad som går
    att åstadkomma över partigränserna."

  137. "Dagens beslut bygger dels på flera
    motioner från enskilda partier."

  138. "Dels på en sexpartimotion signerad
    av 47 kvinnliga riksdagsledamöter"-

  139. -"från de sex riksdagspartierna,
    där företrädare för varje parti"-

  140. -"på ett konstruktivt sätt
    har bidragit till skrivningarna."

  141. Det här tycker jag är när kvinnokraft
    i riksdagen är som allra bäst.

  142. Och det här gav ju blodad tand, så vi
    var inne på flera olika områden.

  143. Det här med tobakslag var efterlyst
    länge inom folkhälsoarbetet.

  144. Margareta Winberg tog initiativ
    till en tvärpolitisk kvinnogrupp.

  145. Och när hon fick andra uppdrag
    så gick stafettpinnen över-

  146. -till moderaten Elisabeth Fleetwood
    och sen till mig.

  147. Och vi knegade på.

  148. Det sades att det inte
    fanns nån opinion i samhället-

  149. -för en sån här tobakslag.

  150. Då tog vi kontakt med lungläkare
    som sa:

  151. "Då skapar vi Läkare mot tobak"-

  152. -"Apotekare mot tobak,
    Lärare mot tobak och så vidare"-

  153. -"och åstadkommer ett tryck
    utifrån samhället"-

  154. -"som stöder er i det här." Ja,
    ett år senare blev det en tobakslag.

  155. Men det här visar att det ibland
    inte räcker med riksdagsledamöter-

  156. -utan det behövs en opinion
    ute i samhället för en lagstiftning.

  157. Ja, vi sa oss då
    att nu ska vi titta på-

  158. -hur vi använder
    den här tvärpolitiska makten.

  159. Och ni ser att vi analyserade
    hur vi motionerade-

  160. -ställde frågor,
    interpellerade o.s.v.

  161. Hur gör kvinnor, hur gör män, och
    hur gör kvinnor och män tillsammans?

  162. Och det är för mycket att visa här,
    så jag tar bara fram ett resultat.

  163. Det var sex eller sju partimotioner
    väckta av kvinnor respektive män-

  164. -under allmänna motionstiden,
    som numera inträffar i september.

  165. Och då kan ni se
    perioden 1992 till 2005.

  166. Då var det
    58 sex- eller sjupartimotioner.

  167. Alltså blocköverskridande.
    Inga av män.

  168. Och sen från 2006 till nu: inga alls.

  169. Vi har fått en total förändring
    i politiken i hur vi jobbar.

  170. Sen ska sägas, att det då och då har
    kommit såna bud från partiledningar-

  171. -att man inte ska motionera
    med andra partier, helst.

  172. Det vi gör är naturligtvis att vi
    kommer överens om samma yrkanden.

  173. Vi skriver var sin motion,
    och så har vi samma yrkanden.

  174. Så det går att komma runt.

  175. Ja, från första början så...

  176. Kerstin Hesselgren och andra.
    Mycket gjorde man tillsammans-

  177. -kring just hälsa,
    livets början och livets slut.

  178. Och de här frågorna-

  179. -de går väldigt djupt in
    i människors medvetande.

  180. Ofta så är det maggropskänslor här-

  181. -i vad man tycker och tänker.
    Och här måste man stå ut-

  182. -med förlöjligande, hot
    och trakasserier för att komma i mål.

  183. Jag är den där "hon". Det är "hon
    som ägnar sig åt underlivsfrågor."

  184. Jag höll på med assisterad
    befruktning för ensamstående kvinnor-

  185. -och det här är alltså tjänstemän
    i regeringskansliet. Så var det.

  186. Och då är det ju viktigt att stå ut,
    hålla ut, ha tålamod-

  187. -och hela tiden samla in ny kunskap.

  188. Blir det avslag
    på en motion i riksdagen-

  189. -hur bemöter man då den
    ett år senare?

  190. Kan man hitta mer information?
    Ni behöver inte läsa alla de här.

  191. Men det visar på historiken
    bakom just assisterad befruktning.

  192. Insemination
    började bli aktuellt -53.

  193. 1985 så blev det lovligt
    att inseminera.

  194. Och då var det bara par.
    Gifta par eller sambos.

  195. Det är lite intressant att mest
    negativ till konstgjord befruktning-

  196. -är kvinnoorganisationen FINRRAGE.

  197. Alla former
    av fortplantningsteknologi-

  198. -är ett uttryck för en människosyn
    där kvinnan reduceras-

  199. -till en fortplantningsmaskin,
    och barnet bara är en produkt.

  200. Den här diskussionen finns också med-

  201. -i andra former
    av assisterad befruktning-

  202. -som har setts...
    Lesbiska kvinnor och på andra håll.

  203. Det här har jag inte djupdykt i. Det
    är bara en referens jag har hittat.

  204. Men det är tänkvärt.

  205. Vi tar det här
    med assisterad befruktning-

  206. -för ensamstående kvinnor
    som exempel.

  207. 1985 blev det klart-

  208. -att man fick inseminera par.

  209. Vid den tidpunkten
    var det också godkänt-

  210. -att ensamstående kvinnor
    fick adoptera.

  211. Och då tyckte Vänsterpartiet
    och även mitt liberala parti-

  212. -att varför skulle man inte också
    kunna ge assisterad befruktning-

  213. -till ensamstående kvinnor?
    Det här blev verklighet 2016.

  214. Det är alltså 31 år som har gått
    mellan idé och målgång.

  215. Ett hinder var ju: "Men barn
    ska ju växa upp med två föräldrar."

  216. Men ensamstående kvinnor
    får ju adoptera. Var är logiken?

  217. Nej, det blev "nej, nej, nej".

  218. Så småningom insåg man att
    så många kvinnor åkte till Köpenhamn-

  219. -400, 500 om året - för att få hjälp
    med assisterad befruktning-

  220. -så då var det väl dags att krokna
    och säga ja.

  221. Och under tiden
    kom det också studier från England-

  222. -som visade att de här barnen
    var så efterlängtade, så önskade-

  223. -att de faktiskt
    hade det bättre än genomsnittet.

  224. Och då blev det... Nu, där vi står
    i dag, finns det en lagrådsremiss.

  225. Nu blir det nog ja
    till embryodonation.

  226. Vi har hittills
    kunnat få spermier donerade-

  227. -och så småningom också ägg, men
    det har sagts att den ena föräldern-

  228. -ska vara biologisk förälder.
    Det är viktigt.

  229. Men det har inte gått att få fram
    några forskningsresultat som säger-

  230. -att den genetiska kopplingen
    är viktigast-

  231. -utan det är om man är
    en bra förälder, om barnet är önskat.

  232. Nu ser det ut som att embryodonation,
    alltså donation av befruktade ägg...

  233. Vi har ju många såna i sjukvårdens
    frysar över hela landet.

  234. Och en del säger:
    "Vi har fött de barn vi vill ha"-

  235. -"och de överblivna äggen vill vi
    donera till ett barnlöst par."

  236. Och sen har vi värdmoderskapet.
    Det är en komplicerad fråga.

  237. Och där måste vi
    ha mer kunskap, forskning-

  238. -kring hur det går för kvinnan
    som bär fram barnet.

  239. Altruistiskt, då,
    när pengar inte är med i bilden.

  240. Hur går det för barnen, som är
    huvudpersonerna, och för föräldrarna?

  241. Där fordras forskning
    och uppföljning.

  242. En annan fråga som nu också finns
    på bordet och som är en svår fråga-

  243. -är ju självbestämmande
    också vid livets slut.

  244. Och det här är en fråga
    som politiken inte vill röra vid.

  245. I varje fall inte om man är
    väldigt angelägen om att bli omvald.

  246. Jag behöver inte bli omvald.
    Jag vill gärna fortsätta, men...

  247. Jag har pension, så jag klarar mig.

  248. Och så långt som vi har hunnit nu-

  249. -är att läkarkåren ska respektera
    en beslutskapabel patients önskan-

  250. -att inte inleda livsuppehållande
    behandling, eller att avsluta den.

  251. Och om nån inte kan ta beslut själv
    kommer anhöriga in.

  252. Och man kan, om en person
    har outhärdliga smärtor eller ångest-

  253. -faktiskt ge det som heter, på
    latinskt språk, palliativ sedering.

  254. Helt enkelt låta personen
    sova sig in i döden.

  255. Men man får däremot inte
    skriva ut ett läkemedel-

  256. -som vederbörande kan ta själv
    för att sova sig in i döden.

  257. Och det är väl där
    som diskussionen går nu.

  258. Och där har Elisabeth Rynning,
    professor i medicinsk juridik-

  259. -sagt att i vilken utsträckning
    den enskilda människans önskan-

  260. -om en trygg och värdig död kan
    motivera en mer liberal reglering-

  261. -av åtgärder som palliativ sedering
    eller eutanasi-

  262. -det är en komplex fråga, där det
    behövs noggranna överväganden.

  263. Som jag ser det är det en medborgar-
    fråga, inte en professionsfråga.

  264. En fråga som måste diskuteras
    ute i samhället-

  265. -för att politiken
    ska få stöd i hur man går vidare.

  266. Och sen, när man håller på
    med de här frågorna:

  267. Kom ihåg: motståndaren
    är oftast tröttare än du tror.

  268. Jag förde med mig in i politiken-

  269. -detta med
    individbaserat läkemedelsregister-

  270. -där man skulle kunna
    hämta uppgifter.

  271. Dels vid behandling
    av den enskilda patienten-

  272. -men också för att följa upp
    nytta och risker med läkemedel.

  273. Idén dök upp på en krog i Genève-

  274. -där vi var några som
    var intresserade av de här frågorna.

  275. Och sen fick vi faktiskt...
    Och det här var 1969.

  276. 2005 fick vi ett register.

  277. Men det är inte användbart ännu,
    av sekretesskäl. Kanske i vår.

  278. Då har vi alltså 1969 till 2018-

  279. -som period. Men får man vara med,
    som jag, tillräckligt länge-

  280. -så får man också uppleva målgång.

  281. Och då blir man ju sugen på att få
    den där glädjekänslan om och om igen.

  282. Sen vill jag ta upp den här.

  283. Den lästes upp
    i en kammardebatt 1990.

  284. För det vi såg
    i det här tvärpolitiska nätverket-

  285. -var att kvinnorna i riksdagen höll
    många bollar i luften på en gång-

  286. -och plockade ner dem
    när det var läge.

  287. Jag tänkte därför avsluta
    med den här.

  288. "På väg till toa städar jag.
    När jag går genom vardagsrummet"-

  289. -"vattnar jag blommorna.
    Sopar undan i öppna spisen."

  290. "På väg genom köket ger jag
    hunden mat, plockar undan koppar."

  291. "I hallen rättar jag till mattan,
    lägger vantarna i lådan."

  292. "I badrummet, äntligen. Jag plockar
    ihop torra kläder, byter handdukar."

  293. "Slår på tvättmaskinen.
    Och så sätter jag mig på toaletten."

  294. "Och medan jag sitter där
    torkar jag av golvet."

  295. Tack ska ni ha!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att stå ut!

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barbro Westerholm (L), riksdagsledamot, berättar här om kvinnors arbete inom politik och riksdag. Hon talar bland annat om hur kvinnliga riksdagsledamöter genom åren arbetat över partigränserna för att driva kvinnofrågor och genomföra reformer. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Feminism, Genusfrågor, Jämställdhetspolitik, Kvinnliga politiker, Kvinnliga riksdagsledamöter, Kvinnofrågor, Kvinnor i politiken, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Statskunskap, Westerholm, Barbro, 1933 -
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinna i politiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Feministisk politik i praktiken

Margareta Winberg, före detta statsråd och ambassadör, berättar om sin syn på hur en feministisk politik bör praktiseras. Och hur hon kom att bli feminist. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Vem leder vem och på vems villkor?

Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, berättar utifrån sina erfarenheter om varför det är svårt att arbeta för jämställdhet. Om hinder och strukturer som påverkar jämställdhetsarbetet. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Kommer jag stå ut!

Är det så att man som kvinna måste stå ut med det samhälle vi lever i? Eller kan man göra något åt det och förändra villkoren? Om dessa frågor talar Elin Gustafsson (S), kommunalråd i Lund. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Kvinnan som anomali på den politiska arenan

Mia-Marie Hammarlin, docent vid Lunds universitet, talar om hur kvinnor knyts till det privata även när de verkar inom sina professionella yrkesroller. Om hur politiska sakfrågor tenderar att hamna i bakgrunden i nyhetsmedierna när det gäller kvinnliga politiker. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Att stå ut!

Barbro Westerholm (L), riksdagsledamot, berättar här om kvinnors arbete inom politik och riksdag. Hon talar bland annat om hur kvinnliga riksdagsledamöter genom åren arbetat över partigränserna för att driva kvinnofrågor och genomföra reformer. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Könskvotering - en möjlig utväg?

Lenita Freidenvall, docent vid Stockholms universitet, berättar här om kvinnor inom politiken ur ett globalt perspektiv. Om kvotering som införts och effekterna av den, och vad statistiken säger om kvinnors deltagande i politiken. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Antirasistiskt arbete

Panelsamtal om hur man kan bedriva antirasistiskt arbete och hur man bör förändra samhällsinstitutioner så att de inte reproducerar strukturell diskriminering. Varför är vissa grupper underrepresenterade inom vissa institutioner? Hur kan man få syn på och göra något åt diskriminering och rasism på olika institutioner? Medverkande: Ana Marega, Ungdom mot rasism Malmö; Jallow Momodou, European network against racism; Paula Mulinari, forskare vid Malmö högskola och Mujo Halilovic, Romskt informations- och kunskapscenter Malmö. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Tabu

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.