Titta

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Om UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Problematisk skolfrånvaro eller hemmasittande är ett stort och kostsamt problem. Det påverkar elevens självbild och relationer och kan leda till långvarigt utanförskap. I Sverige uppskattas ungefär 20.000 elever i grundskolan ha en problematisk skolfrånvaro och lika många i gymnasiet. Långvarig skolfrånvaro riskerar att leda till ett livslångt utanförskap som innebär både personligt lidande och stora kostnader för samhället. Här diskuteras den senaste forskningen kring orsaker och arbete med hemmasittande. Inspelat den 11-12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Till första programmet

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare : Vad är problematisk skolfrånvaro?Dela
  1. Det var en chock för mig att inse-

  2. -att man kunde vara hemma
    från skolan ett år, två år-

  3. -utan att det skedde så mycket.

  4. Jag kom i kontakt med
    problematisk skolfrånvaro-

  5. -där den kritiska delen betecknas
    som hemmasittare, för 8 år sen.

  6. Då hade vi på Magelungen
    inom ramen för våra HVB-hem-

  7. -kommit i kontakt med elever
    som hade svårt att komma till skolan.

  8. Det var en svår grupp-

  9. -så vi beslöt oss för att hitta ett
    sätt för att jobba med de eleverna.

  10. Det var fröet
    till vårt hemmasittarprogram-

  11. -den manualbaserade metod
    som vi använder.

  12. Jag var med och utvecklade det-

  13. -och inom de åren träffade jag
    min första hemmasittare.

  14. Den var en elev
    som varit hemma väldigt länge.

  15. Det var en chock för mig att inse-

  16. -att man kunde vara hemma
    från skolan ett år, två år-

  17. -utan att det skedde så mycket.
    Jag levde i tron att det hände nåt.

  18. Hade nån frågat vad,
    hade jag inte kunnat svara.

  19. Möjligen hade jag sagt att polisen
    kommer, eller nåt annat naivt.

  20. Det var en chock att inse
    att det är en grupp-

  21. -och det har jag verkligen fått
    bekräftat gång på gång.

  22. Det är ett problem som hamnar inte
    mellan stolarna för man får insatser-

  23. -och man har kontakt med vård
    och socialtjänst.

  24. Man har väldigt, väldigt mycket
    kontakt med en mängd olika aktörer.

  25. Men vi har svårt att få ihop det
    så att alla jobbar åt samma håll.

  26. Jag tänker att problemets komplexitet
    speglas i publiken.

  27. Ni kommer från olika bakgrunder.

  28. Vi har skolledare,
    rektorer och studierektorer-

  29. -vi har en massa personal
    från Elevhälsan-

  30. -psykologer, kuratorer, sköterskor,
    speciallärare, specialpedagoger.

  31. Ibland sitter man på skolorna,
    ibland på den centrala Elevhälsan.

  32. Vi har personer från det kommunala
    aktivitetsansvaret, habiliteringen-

  33. -från socialtjänsten
    där man är familjebehandlare-

  34. -eller aktiva inom olika projekt.

  35. Det är en härlig palett
    av folk som är här.

  36. Det är en sak som vi vill få till
    under de här dagarna-

  37. -att utbyta erfarenheter
    med varandra.

  38. Jag är ute mycket i landet och det
    finns mycket bra saker som görs.

  39. Om man skulle ta alla som var bäst
    på sina saker och sprida det-

  40. -så skulle vi vara bättre på
    att hantera problemet.

  41. Det är ett av skälen till
    att vi har samlat så här många.

  42. Vi hoppas
    att ni ska prata med varandra-

  43. -och dra lärdom av varandra
    och att ni ska få tips-

  44. -och inblickar i hur man kan jobba,
    framgångsfaktorer och sånt.

  45. Jag heter Peter Friberg och jobbar på
    Magelungen utveckling AB.

  46. Jag är psykolog där
    och chef för Akademi Magelungen.

  47. Jag ska inte säga mer om det,
    men det kan vara kul för er att veta.

  48. Förutom det enorma lidande
    som det innebär-

  49. -att inte fixa skolan,
    att hamna utanför-

  50. -vare sig man går i låg-,
    mellan- eller högstadiet-

  51. -så är det också förknippat
    med stora kostnader för samhället.

  52. Många av er har hört det här-

  53. -om studien från 2010 som visar-

  54. -att skolan är den viktigaste faktorn
    för hur det går i livet.

  55. Många av er har sett siffrorna
    i nåt sammanhang-

  56. -men det är värt att påminna om
    hur dyrt det är-

  57. -både som individ
    vad det gäller lidande-

  58. -och hur dyrt det är för samhället
    att misslyckas i skolan.

  59. Vad gäller de här områdena
    inom det sociala arbetet-

  60. -så är min guru Ingvar Nilsson-

  61. -som har forskat i
    vad det kostar att göra ingenting.

  62. Siffrorna är hämtade från hans
    rapport "Är du lönsam, lille vän?"

  63. Den är 13 sidor,
    det räcker med att läsa förstasidan.

  64. Summa summarum:
    det är väldigt kostsamt-

  65. -för en själv, ens framtida
    livschanser, systemet omkring en-

  66. -och för samhället i stort,
    att misslyckas i skolan.

  67. Varje vecka ringer det
    en mängd föräldrar till oss-

  68. -som inte vet vad man ska göra när
    man inte får sitt barn till skolan.

  69. Man sliter sitt hår,
    man är stressad och djupt olycklig.

  70. Man känner skuld och skam och ilska
    över att samhället inte hjälper en.

  71. Vi hoppas att det här ska vara
    en del i att förbättra vården-

  72. -om man har problem
    att komma till skolan.

  73. Det här är en bild som säkert flera
    föreläsare kommer att använda.

  74. Jag vill nämna att det är viktigt
    att ha insatser på alla nivåer-

  75. -för all grad av problematik
    och matcha intensitet på insats-

  76. -med intensitet på problem.

  77. Om man varit borta en vecka från
    skolan eller om man skolkar-

  78. -då ska man inte få ett intensivt
    behandlingsprogram via socialen.

  79. Om man har stora problem-

  80. -ska man få en intensiv insats.

  81. Det är lätt hänt
    att man blir för reaktiv.

  82. Man jobbar för högt upp i pyramiden
    och glömmer bort det preventiva.

  83. Vi hoppas under de här dagarna kunna
    presentera insatser på alla nivåer.

  84. Jag vill slå ett stort slag
    på den generella nivån-

  85. -för preventiva insatser i skolan.

  86. Det finns väldigt väl
    beforskade insatser-

  87. -för att öka inkludering och
    trygghet, som det finns evidens för.

  88. Det är ganska ovanligt inom skolan
    att man har evidens för insatser.

  89. Många av de insatserna
    på preventivt arbete-

  90. -går under
    "positivt beteendestöd i skolan".

  91. Jag ska inte berätta mer om det nu,
    men om ni googlar det-

  92. -så får ni mycket information.

  93. Det finns mindre interventioner
    som man kan göra i klassrummet.

  94. En av de mest kända i dag
    heter "PAX i skolan"-

  95. -eller "Spela spelet"
    som den heter i Malmö.

  96. Det är en bra insats som riktar sig
    till att träna lärare i klassrummet.

  97. Den riktar sig främst
    till yngre barn.

  98. Mobbning och socialt utanförskap
    är ett område som ofta är en faktor-

  99. -i att vara borta från skolan.
    Där finns det också bra metoder-

  100. -varav den mest kända är "Kiva"
    från Finland, om ni känner till den.

  101. Det är en evidensbaserad metod
    hur man arbetar förebyggande-

  102. -i ett mobbningsärende.

  103. En del av ert uppdrag,
    vare sig ni är beslutsfattare-

  104. -jobbar inom socialtjänsten,
    är rektor eller lärare-

  105. -är att hitta och förebygga mer,
    komma in tidigare.

  106. Den mest effektiva metoden i att på
    gruppnivå minska skolfrånvaro-

  107. -är att komma in tidigare. Att
    reagera tidigare från skolans sida-

  108. -erbjuda hjälp tidigare
    från skolan eller socialtjänsten-

  109. -är ofta en oerhört effektiv
    preventiv åtgärd.

  110. Det krävs mindre insatser
    när problematiken inte är så stor.

  111. Jag har några käpphästar,
    oavsett ämne.

  112. En sån är det här.

  113. Många gånger tänker man att det är
    en brist på vilja från eleven.

  114. Men så är det inte. Vi träffar elever
    som varit borta länge från skolan.

  115. Jag skulle tro i snitt ett år.

  116. Nästan alla säger: "Jag vill gå i
    skolan, men jag fixar det inte."

  117. "Jag har försökt allt jag kan,
    men jag klarar inte av det."

  118. Ibland tänker jag på de data
    jag läser om att gå ner i vikt.

  119. Har man ett BMI på mellan 25 och 30-

  120. -är oddsen för att lyckas gå ner
    i vikt 1 på 400.

  121. 1 på 400. Och alla vill.
    Jag tror att jag ligger där nånstans.

  122. Många vill gå ner i vikt
    men det är jättesvårt att lyckas.

  123. Då beror det inte på brist på vilja,
    det beror på andra saker.

  124. Det är viktigt, om man säger
    att det råder brist på vilja-

  125. -då lägger man orsaken hos eleven.

  126. Ni blir också maktlösa då.

  127. Åtgärden blir att vänta på
    att det uppstår vilja-

  128. -hos de vi ska försöka hjälpa
    tillbaka till skolan.

  129. Om det är vår metod,
    då ska vi nog jobba med nåt annat.

  130. Det är vårt jobb att skapa en miljö
    där det uppstår en vilja hos dem.

  131. Det händer inte av sig själv, det är
    vårt jobb att hjälpa till med det.

  132. Och lyfta fram det faktum
    att när man jobbar med förändring-

  133. -om vi tänker att vi alla gör det-

  134. -så finns det några saker
    som är välbelagda i forskningen.

  135. Den största drivande faktorn är
    ett ökat fokus på det som funkar.

  136. Att vara tydlig i sina uppmaningar
    och instruktioner-

  137. -om vad det är man behöver göra
    för att klara nånting.

  138. Hur gör man när man jobbar
    på en lektion-

  139. -och sen lysa fokus på
    när man gör nåt som lyckas-

  140. -eller att man bara försöker.

  141. Tyvärr ser verkligheten ut för barn
    som har det svårt i skolan-

  142. -precis tvärtom,
    man får väldigt mycket skäll-

  143. -eller negativ feedback.

  144. Det förändras man inte av
    på ett positivt sätt, tvärtom.

  145. Det bästa sättet för att uppnå
    förändring hos andra-

  146. -är att jobba på det här sättet.

  147. Ofta i en relation där man ger mer
    positiv än negativ feedback.

  148. Tidigare sa jag att det är viktigt
    att vara konkret-

  149. -i sin positiva feedback.

  150. Häromdagen lyssnade jag
    på en tysk sömnforskare...

  151. Vad har det med positiv feedback
    att göra?

  152. Han spelade fotboll och blev arg
    att alla i Sverige sa "bra jobbat".

  153. Han sköt utanför
    och folk sa "bra jobbat".

  154. För en tysk var det ovanligt.
    Man gör inte så, enligt honom.

  155. Man säger det bara
    när det är nåt bra.

  156. Här säger man alltid så.
    Han bestämde sig för att testa det-

  157. -i en klassrumssetting. Vad händer
    om man bara säger det rent ut?

  158. Det har stora positiva effekter
    bara att säga så-

  159. -vare sig det var bra jobbat
    eller ej.

  160. Det är det som driver förändring-

  161. -och det är många gånger ert jobb
    att försöka få till en förändring-

  162. -i miljön i barnens
    och föräldrarnas liv.

  163. Även som förälder
    får man mycket negativ feedback.

  164. "Varför kan inte du, alla andra kan.
    Det är bara att rycka sladden."

  165. "Varför kan du inte uppfostra
    ditt barn?" Och så vidare.

  166. De får väldigt mycket skäll också.

  167. Det är kontraproduktivt,
    för att uttrycka sig milt.

  168. Det är verkligen lätt att säga
    de här sakerna till klienter-

  169. -eller familjer och så.
    Det allra bästa-

  170. -är det upplevelsebaserade lärandet.

  171. Om ni inte redan gör de här sakerna,
    testa ett beteendeexperiment.

  172. I dag är det torsdag,
    i måndag nästa vecka-

  173. -får ni i uppdrag
    att under en veckas tid-

  174. -att välja ut en relation,
    en privat relation, era barn-

  175. -eller nån elev eller klient-

  176. -där ni ska öka mängden positiv
    feedback till den personen, rejält.

  177. Observera vad som händer
    med er relation.

  178. Om ni gör det i en kärleksrelation
    får man höra: "Har du varit otrogen?"

  179. Det gäller att ha ett bra svar.

  180. De tror inte på
    att det var en föreläsare som sa det.

  181. Men det är ett utmärkt
    beteendeexperiment att utföra.

  182. Varför gör vi de här sakerna?
    Oavsett metoden-

  183. -vi har en i vårt program,
    men det är inte den enda rätta.

  184. Det gemensamma
    i alla framgångsrika metoder-

  185. -i undervisning eller behandling
    är att chansen att lyckas ökar-

  186. -om man har en god allians.

  187. Om eleverna tycker om sin lärare
    så lär man sig mer.

  188. Om de som ni har i behandling
    tycker om er-

  189. -så går det väldigt mycket bättre.

  190. Det är ännu en anledning
    till att inte tjata.

  191. Man tycker inte om nån
    som beter sig så.

  192. Så lyssnar man inte på den
    och vill inte delta.

  193. Samverkan ska vi beröra lite grann.

  194. Jag har sammanfattat det med
    att det är väldigt svårt.

  195. Två brittiska forskares råd
    är att samverka om man bara måste-

  196. -för det är så svårt. Det var deras
    genuina råd till folk.

  197. Om ni jobbar i skolans värld
    så är det allra bästa-

  198. -att ha behandlare
    anställda på skolan.

  199. De kan ta tag i problemen
    fortare än andra.

  200. Det kan vara svårt av budgetskäl
    men det är inte förbjudet-

  201. -och är ett effektivt sätt. Det är
    svårt med samverkan i organisationer.

  202. Vi ska inte sluta försöka
    och en del av er uppgift här-

  203. -är att mingla för att utbyta
    erfarenheter kring den biten också.

  204. Jag vill också kort nämna att det
    ibland känns som ett stort problem-

  205. -men det går faktiskt
    att göra väldigt mycket-

  206. -ofta utan att man använder
    fler resurser.

  207. Jag tog upp Vänersborgs kommun
    som tas upp i utredningen "Saknad"-

  208. -som Malin Gren Landell
    utförde för ungefär två år sen.

  209. Det finns många andra goda exempel
    där man har framgångsrikt arbetat-

  210. -för att minska skolfrånvaron.

  211. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad är problematisk skolfrånvaro?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykologen Peter Friberg berättar om några av anledningarna till att vissa barn inte vill gå till skolan och hur det påverkar barnet, familjen, skolan och samhället. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Elever som avbryter studierna, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolk, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Vad är problematisk skolfrånvaro?

Psykologen Peter Friberg berättar om några av anledningarna till att vissa barn inte vill gå till skolan och hur det påverkar barnet, familjen, skolan och samhället. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Forskning och behandling för hemmasittare

Psykologen David Heyne har forskat på temat hemmasittande och vilka mekanismer som ligger bakom. Här berättar han om de senaste rönen. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Skolfaktorer bakom hemmasittande

Trude Havik, doktor i specialpedagogik, berättar om vilka skolfaktorer som kan göra det svårt för vissa elever att gå till skolan. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Datorspel - beroende eller intresse

Psykologen Peter Friberg berättar om hur datorspel kan bidra till och förvärra hemmasittande och hur man som förälder, lärare och behandlare kan jobba med problemen. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Frågor och svar om hemmasittande

Forskaren David Heyne, experten Ia Sundberg-Lax och Ann Lindström Gottfridsson, chef Ledviks resursenhet, Lidingö stad, svarar på frågor om hemmasittande och problematisk skolfrånvaro. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Att möta barn med neuropsykologiska diagnoser

För barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan det som för många är enkla vardagssituationer inom skolmiljön verka främmande och svåra. Här berättar psykologen Malin Khoso om hur man som lärare kan möta personer med NPF-diagnoser och hur skolmiljön kan anpassas. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Mobilisera alla krafter kring eleven

Socionomen Erik Koskinen berättar om vikten av att bygga ett stödnätverk runt eleven och familjen för att öka möjligheterna att lyckas återvända till skolan efter en längre tids frånvaro. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Kartläggning och behandling

Anledningarna till att vissa unga vägrar gå i skolan kan skilja sig mycket från en elev till en annan. Det är därför extra viktigt att lägga tid och resurser på att kartlägga varje persons individuella förutsättningar innan man inleder en behandling, säger Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens program för hemmasittare. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Två föräldrars erfarenheter

Här berättar föräldrarna Maria och Christian Persman om vad som hände när deras son en dag slutade gå till skolan. De delar med sig av tankar och erfarenheter om den hjälp de fick. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Estetiska lärprocesser

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

De destruktivt väluppfostrade barnen

Lydiga barn löper större risk att utsättas för näthat och sexuella övergrepp på nätet. Det har Elza Dunkels sett i sin forskning. Lär man sig att alltid lyda vuxna och att det är fult att ljuga blir man sårbar i mötet med en vuxen som inte vill dig väl, säger hon. När ordning och lydnad premieras skapar vi de destruktivt väluppfostrade barnen. Därför måste vi lära barnen att vara olydiga. Här berättar hon hur. Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete, lärarutbildare och forskar om unga och internet. Hon har även skrivit boken "Nätmobbning, näthat och nätkärlek".