Titta

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Om UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Problematisk skolfrånvaro eller hemmasittande är ett stort och kostsamt problem. Det påverkar elevens självbild och relationer och kan leda till långvarigt utanförskap. I Sverige uppskattas ungefär 20.000 elever i grundskolan ha en problematisk skolfrånvaro och lika många i gymnasiet. Långvarig skolfrånvaro riskerar att leda till ett livslångt utanförskap som innebär både personligt lidande och stora kostnader för samhället. Här diskuteras den senaste forskningen kring orsaker och arbete med hemmasittande. Inspelat den 11-12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Till första programmet

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare : Mobilisera alla krafter kring elevenDela
  1. Det är ofta ganska väl utrett
    vad de här familjerna inte kan.

  2. Det vet alla. Då är det bättre
    att gå på vad de kan.

  3. För mig har begrepp
    som "vi" och "tillsammans"-

  4. -alltid haft stor tyngd.
    Det är jätteviktigt för mig.

  5. Därför känn det härligt att vi samlas
    runt det här ämnet tillsammans.

  6. En viktig poäng för mig
    när man jobbar nätverksbaserat-

  7. -är att ingen kan göra allt,
    men alla kan göra något.

  8. Det är en klyscha, men en klyscha
    som man behöver fylla med mening.

  9. För sig själv också.
    Så min tanke är att jag ska...

  10. Jag hittade
    en ganska stygg tratt på internet.

  11. Vi ska gå från det mer generella,
    för jag har lite idéer-

  12. -om att vi i Sverige bär på
    vissa kollektiva kognitioner-

  13. -kring hur vi är som föräldrar och
    hur mycket man kan begära från andra-

  14. -som jag vill titta på, och sen
    tratta ner till det mer konkreta.

  15. Hur håller man ett nätverksmöte?
    Är det läskigt? Är det bra?

  16. Den här psykedeliska pizzan hittade
    jag, och jag ville prata lite om den-

  17. -för jag har rest mycket och jag
    har sett folk vara på olika sätt-

  18. -och jag har en massa egna idéer
    om det, men om jag ska stå och prata-

  19. -i ett headset så kanske det är bra
    om jag har backup från nån annan.

  20. Det här är World Value Survey-

  21. -som är ett pågående samhälls-
    vetenskapligt forskningsprojekt.

  22. Man har tittat
    på lite olika faktorer.

  23. Det är sociokulturella, moraliska,
    religiösa och politiska värderingar-

  24. -inom olika kulturer världen över.

  25. Sverige hittar vi...
    Nu ska jag rita en mäktig pil där.

  26. Sverige hittar vi här,
    uppe i extremhörnet. Vad innebär det?

  27. Det innebär
    att Sverige inte är landet lagom-

  28. -utan Sverige är ganska extremt
    i en internationell jämförelse-

  29. -vad det gäller värderingar
    som handlar om självförverkligande-

  30. -och vad det gäller hur vi ser på
    religiösa, traditionella värderingar-

  31. -kontra mer sekulära värderingar.

  32. Vi är inte speciell kyrkliga av oss.

  33. Vi är inte speciellt gruppinriktade-

  34. -utan väldigt självförverkligande,
    i en internationell studie.

  35. Det här kan man googla på,
    för man har gjort den här...

  36. Det här är som ett dynamiskt skeende-

  37. -och de senaste åren
    har Sverige dragit sig ännu mer-

  38. -upp i det här hörnet.

  39. I somras var jag här, i Spanien.

  40. Där har vi alla varit. Men jag var
    i den lilla byn Torrox på solkusten-

  41. -och hade
    mina socionomglasögon på mig.

  42. Om man tittar
    på var de hamnar i det här-

  43. -vad det gäller grupp kontra individ
    och tradition-

  44. -så hamnar Spanien i mitten.

  45. De har ju Facebook i Spanien också-

  46. -men det är skillnad.
    Och det jag såg där-

  47. -och det har ni säkert också sett...

  48. Det yttre klimatet var vänligare
    än en novemberdag i Sverige-

  49. -men även det inre, att folk
    i alla åldrar umgås på torgen-

  50. -och har ett utbyte på ett helt
    annat sätt än vi har i Sverige.

  51. Man utnyttjar det offentliga rummet
    på helt annat sätt.

  52. Jag fick nog en tankeställare.

  53. Jag tror att de är skönare
    att vara en 75-åring i Torrox.

  54. Bra mycket najsare, också
    för grupptänket som de har där-

  55. -än att sitta och huka i en två
    a i Åkersberga bakom pelargonerna-

  56. -och vänta på hemtjänsten
    en gång i veckan.

  57. Nu kom jag in
    på mina personliga mardrömmar-

  58. -men ni förstår vad jag menar.

  59. Jag raddar lite påståenden här.

  60. Sverige är ett av världens
    mest individualiserade länder.

  61. Det är ju inte bara dåligt.
    Vi vill ju inte bo i ett tält-

  62. -och bara ha en stor linsgryta i
    mitten, och alla ligger med alla.

  63. Vi vill ju ha det... Det är ju bra
    att vi är upplyfta och framåt.

  64. Vi ska ju inte sänka Sverige.
    Men vi tror ju inte på Gud.

  65. Eller ja... Det är nästan lite
    "awkward" om man tror på Gud i dag.

  66. Det är nästan lite suspekt. Men vi
    tror inte heller riktigt på familjen.

  67. Familjevärderingarna är liksom...
    Vi är väldigt progressiva där.

  68. Vi har moderna familjer...
    Ja, ni vet hur det ser ut.

  69. Det finns inget egenvärde, framför
    allt inte mellan generationer-

  70. -att våra far- och morföräldrar
    skulle kunna vara...

  71. Att de, i generella termer,
    skulle kunna vara resurser för oss.

  72. Vi tänker mer att de bor
    i den där lådan i Åkersberga-

  73. -och vi bor här i stan och sköter
    våra ungar. Mina ungar, andras barn.

  74. Nej, tvärtom.

  75. Men det som är lurigt med Sverige
    är att vi har en stark statsmakt.

  76. Vi har en stark övertro
    på professionella och på staten-

  77. -att de ska laga saker och ting åt
    oss, vilket indirekt blir att vi får-

  78. -dåligt individuellt självförtroende
    när det gäller att fixa saker själv.

  79. Vi har en massa folkrörelser.
    Vi har Ikea och vi har...

  80. Är det en folkrörelse?
    Nej, vi har andra.

  81. Men vi är ensamma
    med våra personnummer-

  82. -och har en allomfattande folkhems-
    stat som följer oss hela livet.

  83. Forskarna har kallat det här
    för statsindividualism.

  84. Det är också intressant
    att se det mer krasst, att vi har...

  85. Vi har flest ensamhushåll i världen.

  86. Var tredje vuxen svensk bor själv.
    Det är också ganska extremt.

  87. Men nu är på väg mot
    vad det här kan innebära-

  88. -när man ska komma in och vara en
    hejig och glad nätverksbehandlare.

  89. Vad spelar det här för roll?

  90. En annan faktor som är intressant
    är att internet och sociala medier-

  91. -spelar en stor roll -
    några har varit inne på det.

  92. Sverige ligger bara på 26:e plats-

  93. -men vi sitter ändå i snitt
    i fem timmar och 53 minuter per dag.

  94. Och förutom
    att det rent praktiskt tar tid-

  95. -för man ska ju sova,
    och allt annat man ska göra-

  96. -så vill jag påstå
    att vi tappar vår sociala förmåga.

  97. Det blir svårare för oss att...

  98. Det blir lättare att lägga upp
    en sjyst matstatus-bild Facebook-

  99. -men det tar tid och fokus från
    att ha ett verkligt möte med nån-

  100. -och man kan börja tappa lite
    i "social skills".

  101. Det vill jag påstå gör att vi...
    Om vi redan är lite individuella-

  102. -och är tveksamma
    på att ta kontakt med andra...

  103. Inte hjälper det i alla fall.

  104. Thailand hade flest timmar
    på internet. Det var lite oväntat.

  105. Vi håller på att tratta ner det nu.
    Ni minns den där fula tratten.

  106. Vanliga tankar hos föräldrar
    som jag har mött i behandling-

  107. -och då tänker jag på föräldrar som
    har haft utmaningar med sina barn-

  108. -som har haft olika beteendeproblem -
    här pratar vi främst om skolfrånvaro.

  109. Jag har tagit fram
    en liten "best of"-lista.

  110. Det här är väl
    bland det svenskaste man kan säga.

  111. "Jag vill inte
    besvära nån annan med våra problem."

  112. Man skäms. Det här ska inte komma ut.

  113. "Det är bara vi som har det så här
    jobbigt." Det här blir ju en följd-

  114. -av att vi inte pratar med varandra,
    och inte sänker garden sinsemellan.

  115. I grannskapet
    och i familjer över huvud taget.

  116. Det är viktigare med fasaden.

  117. "Vi har provat allt - inget hjälper."

  118. Här kommer den här övertron
    på oss professionella och på staten.

  119. "Nu är det fel på min unge.
    Kan ni laga det här barnet?"

  120. Och så får man några insatser från
    socialtjänsten, och märker ibland-

  121. -att det inte funkar,
    och då känns det hopplöst.

  122. "Nej, det var inte så bra."

  123. En annan grej är "De andra
    verkar inte bry sig om sina barn."

  124. Det är lite "mina barn och andras
    ungar", och det är samma sak där.

  125. När jag har pratat med föräldrar
    så har jag bett dem...

  126. "Kan inte du kolla med Kalles kompis
    mamma hur det egentligen låg till?"

  127. Då kan det ofta handla
    om en tveksamhet kring att...

  128. "Hon är si och så. En gång skickade
    jag, och då svarade inte hon."

  129. Och sen släpper man det.
    Så det är rätt vanligt-

  130. -att man fastnar i den kognitionen.

  131. David Heyne var också inne på det
    här. "Det är hen som har problem."

  132. "Varför ska jag ändra mig?" När man
    börjar en nätverksbaserad behandling-

  133. -så blir många föräldrar
    lite förskräckta.

  134. De har en unge med problem, men
    det är de som ska göra nåt åt det.

  135. Det tycker folk ofta är rätt jobbigt.

  136. Det är också kopplat till skamkänslor
    över att man behöver hjälp-

  137. -och ofta har man tappat kontakten
    med sina egna föräldrar.

  138. Det faller sig inte lika naturligt.

  139. Vi ska ju vara
    självförverkligande individer-

  140. -som tar oss vidare på egen hand, och
    då kan det kännas som ett nederlag-

  141. -att ta kontakt
    med morfar eller farmor eller farfar.

  142. Den äldre generationen.

  143. Och när man har kommit förbi
    några av de här-

  144. -och man ska göra den här listan...
    "Vem kan du be om hjälp av"-

  145. -"i relation
    till Kalles skolfrånvaro?"

  146. "Det finns ingen vi kan be om hjälp."

  147. Det var så länge sen man över huvud
    taget ringde på och bad om socker.

  148. De här klassiska grejerna.
    Man har tappat den kontakten.

  149. Det är inget fel på Facebook-

  150. -men det odlar ju den här bilden
    av att det rullar på.

  151. Det blir snarare en barriär
    än att man visar-

  152. -att det är jobbigt, och man behöver
    hjälp. Även om det finns undantag.

  153. När jag gick socionomutbildningen
    så var det en modell som fastnade-

  154. -och det är Bronfenbrenner
    socialekologiska analys.

  155. När vi jobbar med barn och unga,
    och den här gruppen av människor-

  156. -så är barnet
    fortfarande huvudpersonen.

  157. Det blir paradoxalt i ett systemiskt
    arbetssätt att det fortfarande-

  158. -är barnet som är huvudpersonen.
    Men man lägger väldigt mycket krut-

  159. -på att jobba i de andra systemen.

  160. Vi har familjen,
    som alltid finns närmast.

  161. Kamratsystemet blir jätteviktigt.

  162. I tonåren
    har man jättestora på barnet-

  163. -och då behöver man också
    i många fall adressera det.

  164. Vad finns det
    för styrkor och utmaningar där?

  165. Skolan är en "no brainer".

  166. När det funkar så är det
    en jättestark friskhetsfaktor.

  167. En skyddsfaktor. Och när det inte
    funkar hamnar man i det här.

  168. Närmiljön är också viktig. Har man
    tillgång till positiva aktiviteter?

  169. Finns det eldsjälar? Är det mörkt och
    murrigt byggt, eller ljust och öppet?

  170. Finns det tillgång
    till spontana aktiviteter i parker?

  171. Eller är det
    väldigt trångt och stängt?

  172. Längst bort är vi, de professionella.
    Vi är samhället.

  173. Vi är engagerade,
    pålästa, duktiga och vill väl-

  174. -men vi vabbar, tar semester,
    tar tjänstledigt, byter jobb-

  175. -byter roll, eller så avslutas
    behandlingen av ekonomiska skäl.

  176. Och det måste man komma ihåg
    när man relaterar till familjer.

  177. Man måste förstå sin roll.

  178. För det är lätt
    att bli förförd som behandlare.

  179. Förförd av att Kalle lyssnar på mig.

  180. Risken är att man kan underminera-

  181. -Kalles föräldrars kapacitet.

  182. Så det är bra
    att komma ihåg sin position.

  183. Man kan göra ett väldigt bra jobb
    om man utifrån det här perspektivet-

  184. -jobbar som samordnare för att hjälpa
    och stödja familjen till förändring-

  185. -men ger dem verktygen för att
    klara av det, eftersom vi försvinner.

  186. Peter nämnde att jag jobbade med MST.
    Jag var både terapeut och teamledare.

  187. Jag drar lite kort om modellen-

  188. -för jag vill påstå att det finns
    vissa principer och verktyg-

  189. -som kan vara intressanta för alla.

  190. Det är en evidensbaserad modell
    som vänder sig till familjer-

  191. -med barn som är mellan 12 och
    17,5 år och som har beteendeproblem.

  192. Varför 17,5 år? Det har att göra med
    att när barnen blir myndiga-

  193. -så blir det svårare att
    stärka föräldrar att ställa krav-

  194. -eller ändra sitt förhållningssätt
    om barnet som då blir arton-

  195. -inte vill delta. Då blir det svårare
    att göra en sån här behandling.

  196. Det har utvecklats från USA,
    och det kom igång redan på 80-talet.

  197. Det var familjebehandlare i USA
    som satt på sina socialkontor-

  198. -och försökte bedriva behandlingar
    med multiproblemfamiljer-

  199. -och man upptäckte att de inte kom
    till de veckovisa mötena.

  200. De uteblev,
    och behandlingarna hackade.

  201. Så man fick lyfta på rumpan och möta
    upp familjerna där de befann sig.

  202. Det är ursprungsidén-

  203. -och sen har det beforskats
    över flera decennier.

  204. Så mycket att man har gjort
    30-årsuppföljningar-

  205. -på hur det har gått för personerna
    som har fått insatsen.

  206. Longitudinella insatser. Och det
    kan ju vara jätteintressant att se.

  207. I en jätteintressant studie kollade
    man på hur syskon har påverkats-

  208. -av den här insatsen, och man kunde
    se positiva förbättringar även där.

  209. Det är en insats som socialtjänsten
    beviljar efter utredning.

  210. Det är inte en lågtröskelinsats-

  211. -utan vi pratar
    om allvarliga beteendeproblem.

  212. Det finns tolv team i Sverige i dag-

  213. -och man är en teamledare och två
    till fyra terapeuter i varje team.

  214. Så man är ett litet team
    som jobbar på det här viset.

  215. En viktig poäng med MST
    är just intensiteten.

  216. Man träffas flera gånger i veckan.
    Man bokar inte ett möte om tio dagar-

  217. -utan det bygger på att man håller
    en hög mötesintensitet.

  218. En jätteviktig faktor-

  219. -oavsett
    vilka beteendeproblem man behandlar-

  220. -är att man satsar på intensitet,
    och avgränsar det i stället.

  221. För man späder ut det
    över väldigt lång tid.

  222. Det sker hemma hos familjen,
    så som MST-terapeut-

  223. -har jag varit ute på caféer,
    suttit i en massa kök ute på Värmdö-

  224. -jag har suttit i nån sommarstuga,
    jag har suttit på lunchen-

  225. -med nån mamma på hennes jobb,
    för att upprätthålla intensiteten.

  226. En annan sak som är bra
    med att jobba hemmabaserat-

  227. -är att maktbalansen
    blir lite sundare.

  228. När folk kommer till socialkontoret
    så hamnar man direkt i underläge.

  229. Har ni har varit där i nåt ärende
    själv? Det har jag varit nån gång-

  230. -och man känner på en gång
    att man krymper lite grand.

  231. Trots att man har de bästa
    intentionerna på socialkontoret.

  232. Så det är en bra poäng,
    att maktbalansen-

  233. -mellan de professionella
    och det naturliga nätverket-

  234. -blir mer balanserat. Man dricker
    deras kaffe, tar av sig skorna-

  235. -klappar hunden... Det blir bättre.

  236. Apropå intensitet så har man
    dygnet runt-jour med utryckning.

  237. Man vill mena allvar
    och parollen är "Whatever it takes."

  238. Också en klyscha som man försöker
    fylla med mening. "Nu kör vi!"

  239. "Nu ska vi vända det här beteendet."
    Det är jätteviktigt.

  240. I samma anda så sätter man
    tillsammans med familjen-

  241. -upp gemensamma mål. "Vad ska vi
    jobba med? Vad är rimligt för dig?"

  242. Att man inte säger: "Det är de här
    problemen som vi ska ändra på."

  243. Man behöver ha med sig familjen
    på tåget. Det är jätteviktigt.

  244. En annan viktig princip,
    som jag försöker vidhålla-

  245. -även i mitt nuvarande jobb,
    är att familjen får arbetsuppgifter-

  246. -som följs upp
    och utvärderas varje vecka.

  247. Vill man få folk att göra nånting
    så är det alltid mycket bättre-

  248. -att ett: Vara jättetydlig
    med vilken uppgift som ska göras.

  249. Och två: "Vi ses nästa vecka
    och kollar hur det har gått."

  250. Att vara tydlig med det
    och inte flumma på ger stora vinster.

  251. Det kan vara en jättestor hjälp
    för de här familjerna-

  252. -som har trötta, slitna
    och ofta besvikna föräldrar-

  253. -som har suttit länge
    i den här situationen-

  254. -att man trattar ner det
    och gör det tydligt.

  255. "Det är det här du ska göra
    den här veckan."

  256. "Vi hjälps åt med det." Att reda lite
    i det jag kallar för bruset.

  257. För om man jobbar... Ja?

  258. -Vad står MST för?
    -Multisystemisk terapi.

  259. Bra fråga.

  260. Jo.
    När man jobbar med socialt arbete-

  261. -så är det ett stort brus,
    oavsett vad huvudproblemet är.

  262. Det finns mycket att vinna
    på att hjälpa familjen-

  263. -att prioritera och reda i bruset.

  264. "Vad är det viktigaste vi gör i dag,
    den här veckan?"

  265. Ett sätt att reda i problemen
    är att göra en orsaksanalys.

  266. I MST heter det en "fit". "Fit of the
    problem." Jag gillar det uttrycket-

  267. -för "fit" betyder ju "passa".
    Hur passar det här problemet ihop?

  268. Delfaktorerna
    kallar man för "drivers".

  269. Vad är det som driver problemet
    med problematisk skolfrånvaro?

  270. Då tittar man i alla system.
    Här har vi familjesystemet.

  271. Vilka faktorer finns där?
    Ensam förälder-

  272. -och för lite positiv uppmuntran.

  273. Ungdomen själv.
    Koncentrationssvårigheter.

  274. Det är jättevanligt att man är
    uppgiven och ligger långt efter.

  275. Man kan naturligtvis också
    ha andra svårigheter.

  276. Jag vill vara ödmjuk och säga att
    behandlingen som jag presenterar nu-

  277. -inte funkar på alla-

  278. -för man kan ha så mycket allvarliga
    psykiska utmaningar-

  279. -att det här inte skulle vara
    möjligt. Det vill jag betona.

  280. Man kan ha kamrater som skolkar, som
    uppmuntrar ett antisocialt beteende.

  281. Det kan vara väldigt starkt
    i de här åren.

  282. I alla fall
    när det gäller halvdags-skolket.

  283. Pelle säger till Kalle: "Vi drar hem
    och kör Playstation i stället."

  284. Det är jättesvårt för en trettonåring
    att inte nappa på det erbjudandet-

  285. -om man är lite småless på skolan.

  286. I skolan? Lärarna blir ofta uppgivna.
    Bristande kontakt med hemmet.

  287. På de första mötena, när man
    har fått coacha den här mamman...

  288. Hon är rätt förbannad och besviken-

  289. -på att skolan inte har gjort nåt
    åt det här. Och skolan på sitt håll-

  290. -är trött på att mamman aldrig svarar
    på mejl och att det inte funkar.

  291. Det blir samarbetssvårigheter
    och en ömsesidig besvikelse-

  292. -över att det ser ut så här med
    eleven som inte kommer till skolan.

  293. Och skolan har inte gjort
    en jättetydlig komma ikapp-plan-

  294. -eller anpassat undervisningen,
    och tittat på faktorerna på skolan.

  295. Är det så att killen eller tjejen
    faktiskt är mobbad på skolan?

  296. Fritid. Ja, problematiskt spelande
    är inte ovanligt.

  297. I behandlingen som jag ska titta
    lite närmare på var det just så.

  298. Det är inte bara
    det problematiska spelandet-

  299. -utan om man hittar på helhetstiden,
    ungefär som med internettiden-

  300. -så handlar det också om vilka andra
    aktiviteter som man då slutar med-

  301. -eftersom det är så förstärkande och
    belönande att hålla på med det här.

  302. Det är väldigt många ungdomar
    som vid 13, 14, 15 års ålder-

  303. -lägger av med positiva aktiviteter.

  304. Idrott, konst, musik, o.s.v.

  305. Där man befinner sig
    i ett sundare sammanhang-

  306. -där man interagerar
    och kanske utvecklas.

  307. Och den här käpphästen,
    att mamman oftast är ensam.

  308. Det finns inga andra inblandade-

  309. -så man står ensam och sliten
    med hela det här ansvaret-

  310. -och kanske
    har försörjningsplikt för flera barn.

  311. Jag har träffat ensamstående mammor
    som har haft fyra pojkar-

  312. -och haft två pojkar
    med stora beteendeproblem-

  313. -som man får jobba med för att
    aktivera nätverket. Det är tufft.

  314. Ja. Så det är huvudfokus
    på den här tårtbiten i behandlingen-

  315. -som jag vill titta lite närmare på.

  316. Nu ska vi konkretisera lite mer. Jag
    ska prata om Albin och mamma Karin.

  317. Ja, de hette
    nåt annat i verkligheten.

  318. De bodde i ett radhus
    som var ganska likt det här.

  319. Laguppställningen var mamma Karin,
    Albin 13 år-

  320. -och hans 16-årige storebror,
    som också var hemmavarande-

  321. -med ganska stora utmaningar
    inom autismspektrat.

  322. Så det var det som serverades
    i början av behandlingen.

  323. Albin hade en problematisk
    skolfrånvaro. Ganska så snabbt-

  324. -hade han gått från att vara borta
    nåt enstaka pass, till nån dag-

  325. -till att vara borta i tre månader
    i sträck. Så det var skarpt läge.

  326. Det var jätteviktigt
    att börja jobba här.

  327. Till saken hörde att Albin hade varit
    arg, och började bli lite större...

  328. Han var ingen biff, men han
    började bli större och starkare.

  329. Han hade skallat och slagit mamma,
    så läget var ganska kritiskt.

  330. Mamma kände sig slutkörd och ensam-

  331. -och hade jättedålig kontakt
    med Albins pappa.

  332. Mamma Karin var sjukskriven
    när vi började jobba.

  333. Ja...

  334. Pappa Lennart bodde på Frånvarande
    pappor-ön. Den ser ut så där.

  335. Det finns ingen sån ö,
    men vi tar en handuppräckning.

  336. Hur många anser
    att det här är ett vanligt scenario-

  337. -att pappor på ett eller annat sätt
    är frånvarande?

  338. Okej, då har jag inte
    varit ute och cyklat.

  339. Då känner ni också till den här ön.

  340. Vi kanske kan ha en annan konferens-

  341. -och prata om vart papporna tar vägen
    i de här behandlingarna.

  342. Lennart och Karin
    hade haft stora konflikter-

  343. -och det hade förekommit att pappa
    hade varit våldsam mot mamma.

  344. Tyvärr rann det ner på sönerna.

  345. Pappa gjorde också nåt annat
    som inte var bra.

  346. Han pratade ner mamma Karin
    inför pojkarna-

  347. -vilket gjorde
    att de tappade respekten för henne.

  348. Det här var en viktig sak
    att börja jobba med-

  349. -och det jag gjorde då,
    det var att jag...

  350. Jag hittade faktiskt till den här ön,
    och fick prata med honom.

  351. Vi träffades inte så mycket, men
    jag fick honom att göra två saker.

  352. Sluta prata illa om mamman
    inför pojkarna.

  353. "Kan du sluta säga de sakerna?"

  354. "Och kan du börja uppmärksamma din
    son positivt när han gör nåt bra?"

  355. Så mycket var han med i behandlingen.
    Det var väl sammanlagt 46 minuter-

  356. -uppdelat på tre gånger.
    Men han gjorde det faktiskt.

  357. Jag misstänker
    att han själv hade några utmaningar-

  358. -inom autismspektrat.
    Mycket för att han gjorde läxan.

  359. Han gjorde de där två enkla sakerna
    han skulle göra.

  360. Hyfsat enkla sakerna.

  361. Det här hotet och våldet eskalerade.

  362. Pojkarna gav sig på mamma, och hon
    var ganska rädd hemma, helt enkelt.

  363. Ja...

  364. Och då undrar ni kanske
    vad vi gjorde. Jo, Albin var arg.

  365. Albin hade också varit arg i skolan-

  366. -och bråkat en del i skolan-

  367. -så han hade lite svårt
    med impulskontrollen.

  368. Utifrån det här,
    eftersom vi ville att mamma-

  369. -skulle börja aktivera sonen att
    komma iväg tillbaka till skolan-

  370. -så behövde vi adressera
    det här med våldet.

  371. Då tog vi in den här killen.

  372. Inte just den här killen,
    utan en granne i samma radhuslänga-

  373. -som hade känt Albin och mamma länge-

  374. -och hade en son i samma ålder.
    Och Albin tyckte om grannen.

  375. Då gjorde vi en konkret plan.

  376. Det blev skarpt läge mellan mamma
    och Albin två gånger per dygn.

  377. När Albin skulle stänga av datorn
    och internet på kvällen-

  378. -när han skulle gå och lägga sig.
    Halv tio fick han stänga av.

  379. Och klockan 07.40-

  380. -när Albin stod i hallen, och det var
    dags att åka med mamma till skolan-

  381. -för vi hade ett skjutsschema.

  382. Och i planen för 07.40
    involverade vi grannen.

  383. Mamma skulle sms:a grannen
    och säga...

  384. Det var inget avancerat.
    Hon skrev "kom"-

  385. -och då visste han
    att det började hetta till.

  386. Och vad hände då? Hans jobb
    var att lågaffektivt glida över-

  387. -plinga på och säga: "God morgon.
    Hur är läget här då?"

  388. "Är ni på gång? Vad händer?"

  389. För Albin blev det jättesvårt
    och jätteskämmigt-

  390. -att kalla mamma för hora
    och slå eller hota henne-

  391. -för han tyckte ju om
    den här grannen.

  392. Så i behandlingen behövde han
    göra det här fyra gånger-

  393. -och den sammanlagda tiden på det
    var kanske 17-19 minuter-

  394. -utslaget på de fyra gångerna. Albin
    visste ju att det här skulle hända-

  395. -och det ska man inte underskatta.
    Det var jättebra.

  396. Och efter de här gångerna
    började Albin sakta men säkert-

  397. -komma på spåret, och gå i skolan.

  398. En annan sak som hände, apropå att
    vi pratade om att undersöka styrkor-

  399. -och inte stämpla folka, var att
    Albin var riktigt duktig på fotboll-

  400. -men han hade lagt ner det
    för att "World of Warcraft"-

  401. -hade tagit över för mycket,
    så han orkade inte träna.

  402. Vi bad fotbollstränaren sms:a honom
    och börja lirka tillbaka honom-

  403. -och vi kom i en god spiral,
    där han kom tillbaka till fotbollen-

  404. -tränade hårt, blev trött på
    kvällarna och vände tillbaka dygnet.

  405. Det var inte heller...

  406. Det var ingen jättestor insats
    för fotbollstränaren.

  407. Poängen var
    att jag coachade mamma Karin-

  408. -till att be om det här på rätt sätt.

  409. En annan sak, när man jobbar
    nätverksbaserat och systemiskt-

  410. -är att man försöker jobba
    väldigt lösningsfokuserat-

  411. -och en lösning
    som mamma kom på ihop med skolan-

  412. -var att mamma Karin slängde in...
    Inte en sån där stor dator.

  413. Hon slängde in Albins laptop
    och modemet i bilen-

  414. -när de skjutsade honom till skolan,
    och lämnade det till mentorn-

  415. -som tog hand om det. Det roliga
    fick följa med till skolan.

  416. Sen fick han hämta ut det
    när han åkte hem.

  417. Och då fick han spela,
    eftersom han hade gått i skolan.

  418. Förutom det så hade vi
    flera möten med Albins skola.

  419. Vi redde ut konflikterna som var-

  420. -hjälpte dem att sätta ihop
    ett komma ikapp-schema-

  421. -för på tre månader
    hinner man förlora en hel del.

  422. Och för att undkomma
    det här berget av uppgifter-

  423. -och bryta ner det till veckovisa
    uppgifter, var viktigt för dem.

  424. Men också det sociala.
    Jag har jobbat med ungdomar-

  425. -med allvarliga beteendeproblem,
    men den viktigaste faktorn-

  426. -efter alla planer man kan bygga,
    och alla belöningskontrakt-

  427. -är värme och positiv uppmuntran.

  428. Ingenting är så kraftfullt som det.

  429. Vi luskade lite i
    vilken person på skolan-

  430. -som Albin tyckte om,
    och bad den personen möta upp honom-

  431. -och ösa på lite mer
    när han väl kom tillbaka.

  432. Socialt stöd
    är en viktig bit att kolla på-

  433. -när det gäller
    nätverksbaserat behandlingsarbete.

  434. Mamma skulle ju orka det här. Hon var
    redan sjukskriven och gick på knäna-

  435. -och hade traumatiska upplevelser
    av att ha blivit misshandlad-

  436. -både av sin exman och sina söner.

  437. Då byggde vi en jätteenkel plan som
    handlade om att vi luskade reda på-

  438. -vem som mamma kunde ringa
    både på uppstuds-

  439. -men också en gång i veckan,
    och bara få prata av sig.

  440. Det var ingen psykoanalys-

  441. -men det var en sak
    som var jätteviktigt-

  442. -nämligen att mamma
    fick säga som det var.

  443. "Jag känner mig så misslyckad.
    Det har varit så himla jobbigt."

  444. "Först pappa Lennart och sen mina
    söner. Han kommer inte till skolan."

  445. "Jag är rädd i mitt eget hem."
    Hon fick "unload"-

  446. -och hon fick göra det
    hos nån som var en gammal vän.

  447. En sak som är viktig att tänka på
    om man jobbar på det sättet-

  448. -är att tänka på det som kallas
    för "reciprocity", en ömsesidighet.

  449. Innan jag bad Karin ringa vännen
    och rigga upp det här-

  450. -så frågade jag vad hon
    kunde ge tillbaka till vännen-

  451. -så att vi får
    balans och ömsesidighet.

  452. Karin jobbade deltid på ett gym, så
    hon fixade ett gymkort till vännen.

  453. Det är bra att se sig själv som en
    samordnare, och tänka på det sättet-

  454. -för det är lättare för folk att
    be om hjälp, speciellt vi svenskar-

  455. -som är lite tveksamma
    till att be om hjälp-

  456. -om man får känna
    att man får ge nånting tillbaka.

  457. Då ökar sannolikheten
    att det kommer att hända.

  458. Lite mer MST, för jag tänker
    att de här behandlingsprinciperna-

  459. -kan man ha nytta av
    oavsett behandling.

  460. Jag ska inte radda upp allihop,
    och det är ganska liten text.

  461. Men styrkefokus, princip två. Att
    man ska komma bort från stämplingar-

  462. -som sjukskrivning eller socialfall-

  463. -eller att "de är alkoholiserade",
    saker man lite slarvigt kan tänka-

  464. -även om man inte uttrycker det.

  465. Det är ofta ganska väl utrett
    vad de här familjerna inte kan.

  466. Det vet alla. Då är det
    mycket bättre att gå på vad de kan.

  467. Det visade sig att mamma Karin var
    kanon på att nätverka till det här-

  468. -och ändra sitt beteende
    gentemot sin son.

  469. Hon var fortfarande sjukskriven och
    var rätt skör, men det fixade hon.

  470. Konkreta interventioner.

  471. När det ska göras, vem är det som
    ska göra det, och hur ska det göras?

  472. Mamma tog med modemet till skolan,
    grannen skulle vara lugn.

  473. Var petig när ni skapar planerna, och
    gör dem konkreta och lättbegripliga.

  474. Det är ett starkt tips.

  475. Punkt sju, intensitet.

  476. Det behöver finnas ett visst
    engagemang och en flexibilitet.

  477. "Nu är vi i en puckel i behandlingen,
    och nu behöver familjen stödjas"-

  478. -"så att vi kan genomföra
    förändringarna." Det handlar inte om-

  479. -att göra det i två och ett halvt år,
    utan om att bita ihop i 3-5 veckor-

  480. -och verkligen gå "all in".

  481. Det som annars ofta händer
    är att man gör det halvdant-

  482. -och man känner sig själv misslyckad,
    och familjen lägger till-

  483. -ännu ett misslyckande från soc.
    Och det tjänar ju ingenting till.

  484. Det handlar också
    lite om yrkesstolthet.

  485. Om man jobbar med det här så vill man
    känna att man har gjort ett bra jobb.

  486. Att man faktiskt lyckas också.

  487. Princip nio vill jag också ta upp.

  488. Man ska försöka genomföra
    interventionerna-

  489. -så att familjen kan möta framtida
    svårigheter på ett bättre sätt.

  490. Det ska vara huvudmålet. Det första
    jag sa när jag började en behandling-

  491. -var: "Målet är att jag ska sluta
    komma hit och dricka ditt kaffe."

  492. "Du ska klara dig själv."

  493. Och att man kommer bort
    från den här förförelsen.

  494. "Det är bara är jag som kan prata med
    den här mamman och det är bara jag"-

  495. -"som gör att den här ungen
    sänker garden och öppnar upp sig."

  496. Se upp för det. Hur kan jag hitta nån
    i det naturliga nätverket-

  497. -som kan göra det här i stället?

  498. Då hjälper vi familjer på riktigt.

  499. Ja. Ni kommer ihåg tratten.

  500. Nu har vi kommit
    till det mest konkreta.

  501. Nu är vi inne på nätverksmöten.
    Har nån hållit nätverksmöten?

  502. Det är ganska många. Bra.

  503. För mig är nätverksmöten
    en jättebra chans-

  504. -att göra ett ryck i behandlingen
    och komma vidare lite snabbt.

  505. Det finns mycket att vinna på det.
    Man drar ihop folk-

  506. -som man annars ska träffa en och en.
    Så det kan vara tidseffektivt också.

  507. Var alltid förberedd.

  508. Det var ganska mycket klyschor
    i den här powerpointen.

  509. Men man har mycket att tjäna
    på att vara förberedd-

  510. -och jag ska visa på vilket sätt.
    Tänk på gruppsammansättningen.

  511. Vad menar jag med det? Jo, att
    man inte bara slänger ihop en grupp-

  512. -och tänker att det blir kul.
    Utan ha stor respekt för-

  513. -för den eller dem man jobbar med-

  514. -och se till
    att de får ut nånting av mötet.

  515. Bjud inte in professionella eller
    folk från det privata nätverket-

  516. -som kan vara för dominerande,
    och som kör över mamman-

  517. -som hade en fråga om vi kunde
    samordna oss kring det här. Peta dem.

  518. Jag har sett såna möten kantra,
    där en socialsekreterare-

  519. -fastnar i att tugga problembilden-

  520. -eller där nån morbror kommer in
    från höger och säger: "Sis! Placera!"

  521. Och så blir det så,
    för att den personen är så stark.

  522. Så ha lite detektivarbete innan
    och kolla det-

  523. -i syfte att hjälpa familjen
    så mycket som det bara går.

  524. Finns det några
    som kommer att dominera och sabotera?

  525. Och finns det några personer
    som kan ges extra uppmärksamhet?

  526. Måste man förbereda...?

  527. Jag förberedde mamma Karin inför
    ett möte med ledningsgruppen-

  528. -och skolan,
    och försökte förstärka henne-

  529. -för hon hade inte riktigt orkat
    stå upp för sin son-

  530. -och säga:
    "Nu behöver hjälpa mig med det här."

  531. Då är det jätteviktigt
    att förbereda de som potentiellt-

  532. -har en viktig poäng i behandlingen.
    Oftast är det föräldern själv-

  533. -som man behöver "empower",
    som vi säger.

  534. Vilka? Jag tycker
    att man kan vara kreativ-

  535. -utan att det blir att man bara
    bjuder in folk på uppstuds.

  536. För man ska ha respekt för det här.

  537. Den större familjen, andra föräldrar.
    Det finns stor kraft att hämta i-

  538. -att föräldrarna får samköra
    och göra planer-

  539. -men också hitta stöd i andra
    föräldrar. Att man får sänka garden-

  540. -och säga: "Jag tycker också det är
    skitjobbigt att ha en fjortonåring."

  541. "Det här är jobbigt för oss."

  542. Idrottstränare.

  543. Jag träffade Albins fotbollstränare
    två gånger-

  544. -och pratade om hur han skulle göra.
    Det tog inte så lång tid.

  545. De som jobbar som tränare
    är oftast väldigt engagerade.

  546. Det är få tränare som säger: "Jag
    har ingen lust att hjälpa honom."

  547. Eldsjälar är också bra att ha.
    En liten varningsklocka bara-

  548. -för vilket sätt de är eldsjälar på.

  549. Men bra eldsjälar i närområdet.

  550. Det kan vara tanten i kiosken
    eller en fritidsledare-

  551. -som man kan ge i uppgift
    att positivt förstärka ungdomen.

  552. Vänner till familjen. Apropå att
    möta upp det svenska motståndet-

  553. -till att ha kontakt
    med vår biologiska familj-

  554. -så kan man också titta på... Goda
    vänner kan ju vara en stor styrka-

  555. -och räknas som familj
    för oss i Sverige.

  556. Andra ledare, naturligtvis,
    och andra kulturella arrangemang.

  557. Det är samma som med idrottstränare.

  558. Men när det är så pass allvarligt
    kan man också tänka...

  559. Man behöver inte dela upp folk
    i professionella och privata.

  560. Det kan finnas kontaktpersoner som
    kan hjälpa till på såna här möten.

  561. Andra behandlare som har haft
    lite extra engagemang för ungdomen-

  562. -kan finnas med
    och göra en sån här plan.

  563. Från skolan kan det handla om en
    resurs eller en lärare som kan bidra-

  564. -med kunskap, men också vara med
    i en plan runt positiv uppmuntran.

  565. Ja... Tydlighet har vi pratat om,
    och en tydlig agenda är prio.

  566. När man håller nätverksmöten-

  567. -så är det viktigt
    att man har mejlat ut-

  568. -vad man ska prata om,
    och hur länge man ska hålla på.

  569. Man gör en sammanhangsmarkering.

  570. Så att det inte urartar
    i 3,5-timmarssittningar.

  571. Vilka ämnen ska tas upp?
    Det kan vara känsligt.

  572. Vi ska inte prata om pappas
    alkoholism - det handlar inte om det-

  573. -utan om
    att Albin ska tillbaka till skolan.

  574. Att man är ganska hård som moderator.
    "Det är det här vi ska prata om."

  575. Man kan också
    förbereda det individuellt.

  576. Det är ofta potentiella minfält
    mellan skilda föräldrar-

  577. -och de kan börja prata pengar.
    "Vi ska absolut inte gå in på det."

  578. Apropå tydlighet och struktur:

  579. Vad ska vi ha kommit överens om innan
    vi slutar? Det kan man skriva ner.

  580. "Det här ska vi ha bestämt."

  581. "Ingen går härifrån
    innan det är gjort."

  582. Och när har vi en uppföljning? Man
    måste följa upp. Det är jätteviktigt.

  583. Annars är det som att...
    "Då bestämmer vi jättefina saker."

  584. "Hej då, vi ses aldrig mer."
    Då hamnar planen i papperskorgen.

  585. Få konkreta mål. Beroende på gruppen-

  586. -skapar man max 2-4 konkreta mål-

  587. -som är mätbara,
    utvärderingsbara och uppnåeliga.

  588. Det handlar om rätt utvecklingsnivå.
    Vad klarar det här sammanhanget av?

  589. Andra har också varit inne på det-

  590. -att det är bättre att göra
    få korta och tydliga planer-

  591. -än att göra överambitiösa planer.
    Folket på det här nätverksmötet-

  592. -har ju också sina egna liv,
    och saker och ting som behöver hända.

  593. Var beredd på det svenska motståndet.
    Nu vet ni vad det innebär.

  594. Medicinen för att överkomma det-

  595. -är främst att ha tydlighet,
    helt enkelt.

  596. Att göra så pass enkla planer
    och uppgifter så att de klarar det-

  597. -för man blir väldigt förstärkt
    om man klarar av nånting.

  598. Nån morfar
    som får iväg nån till skolan.

  599. Det är förstärkande och bra, och
    det stimulerar att man gör om det.

  600. Håll styrkefokus på gruppen
    och boka 3-4 möten-

  601. -med tre veckors mellanrum, så
    att folk hinner lyckas under tiden.

  602. Om man verkligen vill utvärdera
    så ska man boka-

  603. -inte bara två möten,
    utan kanske 3-4 möten, och se till-

  604. -att det går
    tillräckligt mycket tid emellan.

  605. Det behöver ju hända nånting. Folk
    behöver bli utmanade och få prova.

  606. Om man bokar ett möte efter tre dagar
    har man ju bara käkat frukost.

  607. Fika. Jag tycker att man ska lägga
    fokus på att bjuda på bra fika.

  608. Det är också en respekt. En sjyst
    fika kommer man jäkligt långt med.

  609. Det är sant!

  610. Balansen igen. Var alltid
    två professionella-

  611. -för det är utmanande att hålla reda
    på en grupp. Men var inte för många.

  612. Var inte tre och tre,
    så att det är du och två kollegor-

  613. -och ni ska träffa tre personer.
    Utan tänk på balansen.

  614. Så fort vi är fler professionella
    så kickar de andra kognitionerna in-

  615. -att nu ska staten fixa allt åt oss.
    Och det är inte bra.

  616. Var två, men helst inte fler.

  617. Då kan det vara många med på mötet.

  618. Man vill stimulera de som sitter där
    med lite halvtaskigt självförtroende-

  619. -som föräldrar till exempel - "Vi kan
    inte göra nåt. Vi vet ingenting".

  620. "Nej, men ni känner ju ert barn."
    Man behöver stimulera det hos folk.

  621. Visa agendan, så att alla kan se den.

  622. Att vara transparent
    ingår i balansen-

  623. -mellan professionella och klienter
    eller det privata nätverket.

  624. Att visa att vi inte har en annan,
    smartare eller lurigare agenda-

  625. -som vi också ska ta upp,
    utan det är precis det här som står.

  626. En moderator och en som antecknar
    är vettigt.

  627. En som håller i talordningen.
    Det kan bli stökigt-

  628. -och då kan man behöva nån som är
    rätt direktiv och rätt tydlig med-

  629. -att "Nu är det mamma Karin
    som pratar. Du får vänta lite."

  630. För det är så viktigt
    att få till nånting på de här mötena.

  631. Tack.

  632. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mobilisera alla krafter kring eleven

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Socionomen Erik Koskinen berättar om vikten av att bygga ett stödnätverk runt eleven och familjen för att öka möjligheterna att lyckas återvända till skolan efter en längre tids frånvaro. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Elever som avbryter studierna, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolk, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Vad är problematisk skolfrånvaro?

Psykologen Peter Friberg berättar om några av anledningarna till att vissa barn inte vill gå till skolan och hur det påverkar barnet, familjen, skolan och samhället. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Forskning och behandling för hemmasittare

Psykologen David Heyne har forskat på temat hemmasittande och vilka mekanismer som ligger bakom. Här berättar han om de senaste rönen. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Skolfaktorer bakom hemmasittande

Trude Havik, doktor i specialpedagogik, berättar om vilka skolfaktorer som kan göra det svårt för vissa elever att gå till skolan. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Datorspel - beroende eller intresse

Psykologen Peter Friberg berättar om hur datorspel kan bidra till och förvärra hemmasittande och hur man som förälder, lärare och behandlare kan jobba med problemen. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Frågor och svar om hemmasittande

Forskaren David Heyne, experten Ia Sundberg-Lax och Ann Lindström Gottfridsson, chef Ledviks resursenhet, Lidingö stad, svarar på frågor om hemmasittande och problematisk skolfrånvaro. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Att möta barn med neuropsykologiska diagnoser

För barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan det som för många är enkla vardagssituationer inom skolmiljön verka främmande och svåra. Här berättar psykologen Malin Khoso om hur man som lärare kan möta personer med NPF-diagnoser och hur skolmiljön kan anpassas. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Mobilisera alla krafter kring eleven

Socionomen Erik Koskinen berättar om vikten av att bygga ett stödnätverk runt eleven och familjen för att öka möjligheterna att lyckas återvända till skolan efter en längre tids frånvaro. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Kartläggning och behandling

Anledningarna till att vissa unga vägrar gå i skolan kan skilja sig mycket från en elev till en annan. Det är därför extra viktigt att lägga tid och resurser på att kartlägga varje persons individuella förutsättningar innan man inleder en behandling, säger Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens program för hemmasittare. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Två föräldrars erfarenheter

Här berättar föräldrarna Maria och Christian Persman om vad som hände när deras son en dag slutade gå till skolan. De delar med sig av tankar och erfarenheter om den hjälp de fick. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Från vardagssnack till skolspråk

Att sakna ord

Om språket som makt och om behovet av att ämneslärare arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Experterna Barbro Westlund och Maria Wiksten talar om språkliga svårigheter, missförstånd och skillnaden mellan vardagsspråk och akademiskt språk. Vi får också möta matematikläraren Torben Lundén som förenar språk- och kunskapsutveckling med samarbete och rörelse på högstadiet. Historieläraren Anna Nord visar att lässtrategier även engagerar gymnasieelever i historia. Klassläraren Ninna Kristiansen använder lässtrategi med dockor för att lära ut matematik i årskurs ett på lågstadiet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Berättelsen om en skolas uppgång och fall

Tensta gymnasium var på 90-talet en ansedd skola i Stockholm som lockade till sig elever från hela staden. Nu ska skolan läggas ned efter att söktrycket har minskat under en lång tid. Droppen som fick bägaren att rinna över var den hårda kritik som Skolinspektionen kom med tidigare i år. Skolan beskrivs där som otrygg, fylld av konflikter och med kaosartade lektioner. Hur blev det så? Och vad får nedläggningen för konsekvenser för eleverna, och för förorten?