Titta

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Om UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Problematisk skolfrånvaro eller hemmasittande är ett stort och kostsamt problem. Det påverkar elevens självbild och relationer och kan leda till långvarigt utanförskap. I Sverige uppskattas ungefär 20.000 elever i grundskolan ha en problematisk skolfrånvaro och lika många i gymnasiet. Långvarig skolfrånvaro riskerar att leda till ett livslångt utanförskap som innebär både personligt lidande och stora kostnader för samhället. Här diskuteras den senaste forskningen kring orsaker och arbete med hemmasittande. Inspelat den 11-12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Till första programmet

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare : Forskning och behandling för hemmasittareDela
  1. Skolfrånvaron är bara toppen
    av isberget - det mest uppenbara.

  2. Då vet vi att det kan röra sig om
    ett närvaroproblem.

  3. Räck upp handen om ni har varit
    på en konferens förut, oavsett ämne.

  4. Nästan alla räcker nog upp handen.

  5. Nästan alla
    har varit på en konferens förut.

  6. Räck upp handen om ni lyssnade på
    huvudtalaren, på inledningsanförandet.

  7. Håll kvar handen om ni fortfarande
    gör nåt som ni hörde i det föredraget.

  8. Utmärkt! Det var några stycken.

  9. Mitt mål är
    att ni efter de här timmarna...

  10. Ni kommer att belönas för er
    uppmärksamhet, vi tar en paus mitt i.

  11. Mitt mål är att det jag pratar om
    ska ha viss relevans för er arbetsplats.

  12. Man har forskat mycket
    och tänkt ut vetenskapliga åtgärder.

  13. Man kan kanske ifrågasätta nyttan med
    den forskningen och de åtgärderna.

  14. Personerna längst ner
    med poängskyltar - det här är ni i dag.

  15. Ni ska bedöma hur relevant materialet
    är som jag kommer att berätta om här.

  16. Här är ett annat påhitt. Vad sägs om
    att bre smörgåsen så här?

  17. Det verkar ju praktiskt - eller?

  18. Det här är intressant. Jag har bott
    i Nederländerna i femton år-

  19. -men nyss fick jag veta att holländarna
    lär ha tagit fram den orangea moroten.

  20. Innan det fanns orangea morötter
    fanns det gula och lila morötter.

  21. Men på 1600-talet ägnade sig
    holländarna åt växtförädling.

  22. De kunde öka
    halterna av betakaroten-

  23. -så att de gula morötterna
    blev mer orangea.

  24. Nederländernas monark tillhör
    huset Oranien, vars färg är orange-

  25. -så de var stolta över det här.

  26. Vi kan tycka att det här var bra. Det
    var relevant för den tidens forskare.

  27. De här ämnena vill jag ta upp i dag:

  28. Först ska jag prata om skolvägran
    och andra närvaroproblem-

  29. -och om bedömning, hur vi tar reda på
    barnets och familjens behov-

  30. -när det finns frånvaroproblem.

  31. Sen vill jag prata mer allmänt
    om interventioner vid skolvägran-

  32. -och sen om interventioner för barnet,
    för föräldrarna och i skolan-

  33. -med några avslutande synpunkter.

  34. Betydelsen av att delta
    i en sån här konferens ifrågasätts inte.

  35. Alla är överens om att det är viktigt
    att hjälpa unga att gå till skolan-

  36. -och det kräver mycket av oss.

  37. Longitudinella studier visar att unga
    som är borta från skolan en viss tid...

  38. Om de är borta sammanlagt ett halvår
    under en femårsperiod-

  39. -så ligger de ett år efter i matematik.

  40. Och unga som är borta
    för mycket från skolan-

  41. -riskerar att hoppa av skolan-

  42. -så att de inte får slutbetyg
    från gymnasiet eller högstadiet.

  43. Och vi vet att närvaroproblem innebär
    mycket arbete för skolpersonalen.

  44. Det sätter press på skolpersonalen
    och kan påverka hur de trivs.

  45. Det tar tid
    att hålla koll på närvaron-

  46. -och se vilka som inte är i skolan
    och vilka behov de har.

  47. Det krävs mycket
    för att stötta de här ungdomarna.

  48. Familjen påverkas. Man känner stress
    när barnet har svårt att gå till skolan.

  49. Unga som hoppar av skolan kan inte
    bidra lika mycket till samhället-

  50. -och de får ofta
    psykiska problem som vuxna.

  51. Det blir en kostnad för samhället.

  52. Så alla är eniga om
    att det här ämnet är viktigt.

  53. När vi pratar om skolvägran,
    vad exakt menar vi med det?

  54. Jag är en av dem
    som tror att det är meningsfullt-

  55. -att skilja mellan olika slags
    närvaroproblem i skolan.

  56. Alla håller inte med. Jag ska berätta
    varför jag tycker att det underlättar.

  57. Först ska jag prata om
    vad man brukar mena med skolvägran.

  58. Om vi hade haft nåt system
    för att beskriva hur skolvägran ser ut-

  59. -så hade det sett ut så här. Den unga
    personen är obekväm i skolmiljön.

  60. Det kan handla om skolarbetet,
    att vara med andra barn-

  61. -att ha auktoriteter, som lärare,
    att göra prov...

  62. Men det kan också handla om
    att vara borta från hemmets trygghet.

  63. Det finns unga med separationsångest.

  64. Britten Ian Berg och hans kollegor
    formulerade i slutet av 1960-talet-

  65. -fyra kriterier,
    och senare la de till ett femte.

  66. De kriterierna
    används nu rutinmässigt-

  67. -för att kunna säga att det handlar om
    skolvägran och inte nåt annat problem.

  68. Den unga personen vägrar gå
    till skolan och är oftast hemma-

  69. -och till exempel inte
    i ett köpcentrum med andra ungdomar.

  70. Det har emotionella orsaker.

  71. Det kan ta sig uttryck som ångest.
    Ibland har de ångestsyndrom.

  72. Det kan ta sig uttryck som depression.

  73. De här ungdomarna
    uppvisar inget antisocialt beteende-

  74. -vilket vi ofta ser hos en annan grupp
    med närvaroproblem - de som skolkar.

  75. De la till det femte kriteriet-

  76. -för att skilja på skolvägran
    och föräldrastödd frånvaro.

  77. Vid föräldrastödd frånvaro vill
    föräldrarna inte att de går till skolan.

  78. Så föräldrarna ska ha försökt
    få barnet till skolan.

  79. Problemet kanske har pågått länge,
    sex till tolv månader.

  80. Familjen kan ha kämpat,
    men sen gav de upp.

  81. Familjen försöker inte längre,
    för de har gett upp hoppet-

  82. -men om vi frågar vad som har hänt
    får vi veta att de har försökt.

  83. Nu har de i alla fall en stark önskan om
    att deras barn ska gå i skolan.

  84. Det skiljer sig
    från föräldrastödd frånvaro.

  85. Skolk kan illustreras på det här viset.

  86. Den unga personen går mot skolan-

  87. -men man ger upp alla sina drömmar
    när man går in genom skolgrindarna.

  88. Varför är det så? En generalisering
    som stämmer ganska bra är-

  89. -att de som skolkar
    är de som inte har så bra betyg.

  90. Det stämmer relativt bra. Det finns
    skolkare som det går bra för i skolan.

  91. De har andra anledningar
    till att skolka från skolan.

  92. Men i stort sett är det unga
    som inte har bra studieresultat.

  93. I skolan kommer de
    att uppleva misslyckanden.

  94. Och vem vill göra det? Man kan förstå
    att de vill undvika den situationen.

  95. Så här beskriver man ofta skolk
    i litteraturen:

  96. Den unga personen gör det med flit.

  97. Föräldrarna vet inget. Deras barn går
    i väg, som om de skulle gå till skolan-

  98. -men de går inte dit, eller också
    lämnar de skolan under dagen.

  99. Som sagt tror jag att det finns
    en poäng med att göra en åtskillnad.

  100. Andra gör inte det. De säger-

  101. -att det finns en stor överlappning
    mellan de här två närvaroproblemen.

  102. Jag är akademiker och kliniskt
    verksam, så jag gick till litteraturen.

  103. Hur mycket överlappning finns det?
    Det här har jag hittat hittills:

  104. I studier av unga personer som
    har problem med närvaron i skolan-

  105. -är det mellan 5 och 17 %-

  106. -som uppvisar
    tecken på både skolvägran och skolk-

  107. -enligt definitionerna som jag visade.

  108. Om man ser till den andra sidan
    av myntet betyder det här faktiskt-

  109. -att mellan 83 och 95 %
    av unga med närvaroproblem-

  110. -kan klassificeras som antingen skol-
    vägrare eller skolkare - inte både och.

  111. Jag tolkar det som
    att det inte är så stor överlappning.

  112. Men hur är överlappningen över tid-

  113. -att det först liknar skolvägran
    för att sen likna skolk?

  114. Jag har bara sett en studie hittills
    där de följde ungdomar i tre år.

  115. De fann att 10 % av unga
    som uppvisade tecken på skolvägran-

  116. -uppvisade tecken på skolk
    efter tre år.

  117. 10 % gick från skolvägran
    till en kombination.

  118. Inga unga gick från tecken på skolk
    till tecken på skolvägran.

  119. Så det finns överlappning även
    longitudinellt, men den är inte stor.

  120. De flesta visar inte tecken på båda
    typerna av närvaroproblem över tid.

  121. Det finns anekdotiska bevis
    för att det finns en skillnad.

  122. Många gör en åtskillnad,
    men det betyder inte att det är rätt!

  123. Men många författare i dag
    skiljer mellan skolvägran och skolk.

  124. Om vi klassificerar
    närvaroproblemen efter typ-

  125. -ser vi vilket närvaroproblem som
    är störst, vad som ökar eller minskar-

  126. -och var vi ska satsa våra resurser.

  127. I litteraturen står det ofta att 5-28%
    av unga har närvaroproblem.

  128. Det är många unga, men det
    säger inget om var problemen ligger.

  129. Det är kanske skolk
    som står för merparten av det-

  130. -och skolvägran är kanske en liten del.

  131. Innan vi klassificerar dem, vet vi inte
    vilka problem som är vanligast-

  132. -och vilka problem
    som blir bättre av våra interventioner.

  133. Och innan vi klassificerar
    kan vi inte studera riskfaktorer.

  134. Riskfaktorerna för skolvägran
    verkar vara annorlunda än för skolk.

  135. Och det finns olika interventioner.

  136. Brandy Maynard och hennes kollegor
    i USA har gjort två metaanalyser.

  137. En tittade på interventioner vid skolk.

  138. De unga får ofta en mentor som hjälper
    dem att känna delaktighet i skolan-

  139. -och man kollar närvaron, för vid skolk
    är man borta utan att andra vet om det.

  140. Det handlar om att vi ska bli bättre på
    att registrera närvaro i skolorna.

  141. Vid skolvägran låg fokus mer på
    att hjälpa dem att kunna vara i skolan-

  142. -sånt som avslappningsövningar,
    om de upplevde ångest-

  143. -och KBT mot tankar som ger dem
    oroskänslor när de är i skolan.

  144. Det är anekdotiska bevis,
    men det finns vetenskapligt stöd.

  145. Om man internaliserar eller
    externaliserar problem skiljer sig åt-

  146. -vid skolvägran respektive skolk.

  147. Helen Egger med flera
    tittade på 1 400 ungdomar i USA.

  148. Skolvägran, men inte skolk,
    hade ett samband med-

  149. -ångestsyndrom, rädsla förknippad
    med skolan, och prestationsångest-

  150. -och sannolikheten för depression
    var mycket högre.

  151. Oddskvoten var 3,4 för skolvägrare
    och lägre för skolkare.

  152. Det finns en överlappning. Skolkare
    kan också uppvisa depressiva drag-

  153. -men har lägre sannolikhet att få
    depression jämfört med skolvägrare.

  154. Så det finns olika samband.

  155. Skolvägrare internaliserar problem.
    Skolkare gör inte det lika mycket.

  156. Det finns även andra variabler,
    till exempel:

  157. Skolvägrare är oftare mobbade
    eller går i en farlig skola-

  158. -jämfört med skolkare.

  159. Längst ner står det
    "dålig föräldrakontroll".

  160. Föräldrar som inte vet var barnen är-

  161. -och inte lyckas sätta upp regler
    och gränser, och hålla fast vid dem-

  162. -är exempel på det.

  163. Studier visar att det har ett samband
    med skolk men inte med skolvägran.

  164. Det säger nåt om hur
    skolk respektive skolvägran utvecklas-

  165. -och vilka interventioner som krävs
    vid de här olika närvaroproblemen.

  166. Här är panelen igen och ger poäng.
    "Hur relevant är det här för mitt jobb?"

  167. Den här frågan får ni fundera över:

  168. Är det värdefullt och relevant för mig
    att skilja mellan olika närvaroproblem-

  169. -hos de unga som jag jobbar med?

  170. En tredje typ är föräldrastödd frånvaro.

  171. De unga är redo att gå till skolan
    men nåt håller dem hemma.

  172. Vid föräldrastödd frånvaro
    är det föräldern som ligger bakom.

  173. Man har beskrivit det som att föräldern
    har egna behov av stöd eller sällskap.

  174. Föräldern kan ha psykiska problem.

  175. Om familjen har många barn
    kan föräldern behöva praktisk hjälp-

  176. -med att passa de andra barnen.

  177. Så föräldrarna är mer eller mindre
    med på att barnet stannar hemma.

  178. En färsk rapport från Tyskland gav
    ett exempel på föräldrastödd frånvaro:

  179. Det är billigare att åka på semester
    under terminerna.

  180. Det kan betraktas
    som föräldrastödd frånvaro.

  181. Återigen finns det överlappning.

  182. Enligt vår erfarenhet finns det
    överlappning mellan dessa två.

  183. Här är ett exempel på det
    från en fallbeskrivning.

  184. Peter var en skolvägrare, enligt
    författarna till fallbeskrivningen.

  185. Hans mamma hade psykiska problem,
    hon ledd av torgskräck.

  186. Hon uttryckte en stark önskan om
    att Peter skulle gå till skolan.

  187. Det liknade skolvägran, för det femte
    kriteriet för skolvägran var uppfyllt:

  188. Föräldern ska vilja
    att barnet går till skolan.

  189. Men Peters mamma sa också
    att när han var hemma med henne-

  190. -innan han började gå till skolan igen-

  191. -så kändes det bra. Hon gillade det.

  192. Det är ett slags överlappning
    ur ett kliniskt perspektiv.

  193. Vi måste fråga oss vad sån här
    överlappning har för betydelse.

  194. Det kan vara så att
    om vi arbetar med en ung person-

  195. -och det verkar vara skolvägran
    enligt kriterierna som jag visade er-

  196. -kan det samtidigt finnas
    motstridiga känslor hos föräldrarna-

  197. -om att hjälpa barnet tillbaka till
    skolan. Det påverkar interventionerna.

  198. Mer om det sen. Jag ska avsluta
    resonemanget om klassificering.

  199. Vi har börjat höra mer om en fjärde typ,
    och det är avstängning från skolan.

  200. Det är närvaroproblem
    som har sin grund i skolan.

  201. Vi har några exempel från medierna.

  202. I Nederländerna fick vissa ungdomar
    inte göra slutproven i sin skola.

  203. Det här var elever
    som det inte gick bra för i skolan-

  204. -så skolan riskerade
    att få ett sämre resultat.

  205. I Storbritannien blir elever med autism
    avstängda från skolan.

  206. Det är en oroväckande ökning av barn
    som blir relegerade eller avstängda.

  207. Det är kanske svårare för skolor
    att ha unga med speciella behov.

  208. I en del fall
    kan det leda till vissa åtgärder-

  209. -eller att man tar till relegering
    och avstängning för vissa grupper.

  210. Vi betraktar det
    som avstängning från skolan.

  211. I mars var jag
    på en så kallad Lorentz-workshop.

  212. Lorentz var en nederländsk fysiker.

  213. Lorentz Center
    är knutet till universitetet i Leiden.

  214. De finansierar internationella
    workshops. Vi kunde samla-

  215. -21 akademiker och personer som
    jobbar med närvaroproblem i skolan-

  216. -och var intresserade av frågan
    om olika typer av närvaroproblem.

  217. Trude Havik, som ska tala
    här på konferensen, var där.

  218. Jag deltog också
    i den workshoppen.

  219. Syftet var att samla personer
    från olika delar av världen-

  220. -som har olika tankar om
    huruvida man ska ha olika kategorier.

  221. I stället för att debattera i skrift,
    vilket skulle ta många år-

  222. -ville vi samla alla runt ett bord
    i en vecka, och se vad som händer.

  223. Alla var eniga om att det finns
    ett värde i att hålla isär olika saker.

  224. Och vi måste tänka på vilken funktion
    närvaroproblem har. Mer om det sen.

  225. På Lorentz-workshoppen-

  226. -var vi överens om att verktyg
    som School Non-Attendance Checklist-

  227. -är bra för en första kartläggning
    av närvaroproblemet.

  228. Där listas olika frånvaroorsaker-

  229. -både såna som är oproblematiska,
    till exempel giltig sjukfrånvaro-

  230. -men också de olika typerna
    av problematisk frånvaro.

  231. Man har enkla definitioner. Föräldrar
    och skolpersonal fyller i formuläret.

  232. Vi vill utveckla en version för unga.

  233. Man grupperar orsakerna - barnet
    föräldern, familjen, skolan, övrigt.

  234. Man tittar på den senaste månaden.

  235. Jag ser att många fotar. Jättebra!

  236. Jag kommer att ge bilderna
    till Peter och hans team-

  237. -så att ni kan få tillgång till dem.
    De kan säkert ordna det.

  238. Här är instruktionen.

  239. Man kan fylla i den på nätet.
    Det finns också en pappersversion.

  240. I nätversionen finns en hyperlänk. Man
    ser barnets frånvaro under månaden.

  241. Föräldern ombeds titta i sin kalender
    för att påminna sig om vad som hände.

  242. För varje frånvarotillfälle
    ska man ange orsaken till frånvaron.

  243. Det finns en lista med femton orsaker.

  244. Det innebär en del jobb för föräldern.

  245. Vi testar de psykometriska egenskaperna
    hos mätverktyget.

  246. Det verkar vara en användbar
    klassificering av närvaroproblemen.

  247. En kollega skickade den här listan
    som en skola i Australien använder.

  248. Olika frånvaroorsaker har olika koder.

  249. Om man har en kanslist med mycket
    tid över, men ingen har nog det-

  250. -då kanske det här fungerar.
    Men vi måste fråga oss:

  251. Hur viktigt är det
    med så detaljerad information?

  252. Det här är kanske
    att gå för långt med klassificeringen.

  253. Om vi nöjer oss med de fyra huvud-
    typerna har vi en fungerande modell-

  254. -för att få information
    så att vi kan välja rätt behandling.

  255. En bedömning gör att vi förstår den
    unga personens och familjens behov.

  256. Skolfrånvaron är bara toppen
    av isberget - det mest uppenbara.

  257. Då vet vi att det kan röra sig om
    ett närvaroproblem.

  258. Om det bara är en enda sen ankomst
    eller tre frånvarotillfällen per termin-

  259. -då är det oproblematisk frånvaro.

  260. Men över en viss gräns, och vi måste
    komma överens om var gränserna går-

  261. -så att vi har en samsyn och vet när
    det är dags att ringa i varningsklockan-

  262. -då är det problematisk frånvaro.

  263. Men vi måste se till mer än frånvaron.
    Vad ligger bakom?

  264. Vad gör det svårt för
    den unga personen att vara i skolan?

  265. I vårt arbete talar vi om... På engelska
    är det fyra ord som börjar på P.

  266. Vi tittar på predisponerande faktorer-

  267. -bakgrundsfaktorer som kan ha bidragit
    till den unga personens skolvägran.

  268. Vi talar om utlösande faktorer.
    Vad har hänt nyligen?

  269. Det kan förklara
    att personen började skolvägra nu.

  270. Mobbning i skolan
    var kanske den utlösande faktorn.

  271. Vi vill också förstå de vidmakthållande
    faktorerna. Varför fortsätter problemet?

  272. Vidmakthållande faktorer
    kan vara nåt annat-

  273. -än de predisponerande
    och utlösande faktorerna.

  274. Och sen har vi skyddande faktorer.

  275. Det är faktorer som förklarar varför
    problemet inte är värre än vad det är-

  276. -och faktorer som vi kan tänka på
    när vi utarbetar en intervention.

  277. Vi kan ta tillvara på styrkorna
    hos barnet, familjen och skolan.

  278. Ett exempel: en fjortonårig pojke
    går andra året på högstadiet.

  279. Efter det långa sommarlovet
    började han andra året på högstadiet.

  280. Han började vägra att gå till skolan.

  281. Förut gick han till skolan men var
    mycket tillbakadragen i klassrummet.

  282. Han ville gå till skolexpeditionen
    och ringa sin mamma-

  283. -för att kolla att hon mådde bra.

  284. Under jullovet hade familjen fått veta-

  285. -att hans mamma, som hade
    en ledsjukdom, skulle hamna i rullstol.

  286. Den här dåliga nyheten
    var kanske en utlösande händelse.

  287. Det kan kanske förklara
    varför Adrian började skolvägra just då.

  288. Tillbaka
    till de predisponerande faktorerna.

  289. Redan som liten
    var han mer ängsligt lagd än sin syster.

  290. I låg- och mellanstadiet och första året
    på högstadiet var han ofta ensam.

  291. Det är inte orsaken
    till hans skolvägran-

  292. -men det var nåt som bidrog, och
    sen tillkom de utlösande faktorerna.

  293. Och föräldrarna hade bekymmer,
    det var också en bakgrundsfaktor.

  294. När han började det nya skolåret,
    i årskurs åtta-

  295. -hade familjen fått dåliga nyheter,
    och det ställdes högre krav i skolan.

  296. Han hade varit borta från skolan
    under sommarlovet.

  297. Så de här problemen utlöste det.

  298. I skolan oroar han sig för mamma
    och vill ringa henne.

  299. Då blir han mer ledsen, för hans
    mamma blir ledsen när de pratar.

  300. Så skolan vill sätta stopp för det.

  301. Han kommer tillbaka till klassrummet
    med tårar i ögonen. Det här är inte bra.

  302. Skolan satte stopp för det.
    Avsikterna var goda.

  303. Då sprang han hem från skolan,
    hem till sin mamma.

  304. Det är inte skolk.
    Då hade ingen känt till det.

  305. Han vill vara hos sin mamma
    och se att allt är okej med henne.

  306. Fadern var
    en auktoritär figur i familjen.

  307. Han blev arg när Adrian kom hem,
    så Adrian blev rädd för att gå hem.

  308. I stället ringde han till sin mamma
    från ett köpcentrum.

  309. Det är inte skolk. Det här är oro
    hos en skolvägrande ung person.

  310. Han var rädd för att hans far var arg
    för att han hade gått till köpcentrumet-

  311. -så han vågade inte gå hem.

  312. Hans föräldrar ringde polisen
    klockan två på natten.

  313. Han hade gömt sig i ett buskage.

  314. Det blev extrema konsekvenser
    för Adrian och hans familj-

  315. -för att han oroade sig för sin mamma
    när han var i skolan.

  316. Det fanns vidmakthållande faktorer:

  317. Hemma behövde han inte oroa sig.
    Han kunde se att mamman mådde bra.

  318. Det blev en negativ förstärkning
    av hans skolvägran.

  319. Och hans mamma uppskattade
    att han hjälpte till där hemma.

  320. Det förstärkte beteendet
    att stanna hemma.

  321. Och de skyddande faktorerna? Vi såg
    att skolpersonalen stöttade familjen.

  322. Och de var öppna under bedömningen.

  323. De var öppna för alla interventioner
    som kunde få Adrian att gå i skolan.

  324. Jag kallar honom Adrian eller Alan.
    Inget av namnen är hans riktiga namn.

  325. Så Alan är samma person.

  326. Alan byggde upp en fungerande
    relation med sin terapeut, enligt denne.

  327. Det var en bra indikation
    på hans förmåga att svara på KBT.

  328. De kunde få en bra arbetsrelation
    så att han kunde träffa terapeuten-

  329. -och lära sig kognitiva strategier
    och beteendestrategier.

  330. Den här manualen för skolvägran-

  331. -använde vi när vi studerade
    olika behandlingar i Australien.

  332. I den här manualen finns frågor till
    föräldrarna och till den som skolvägrar.

  333. Det finns många frågor att välja bland
    så att man kan kartlägga-

  334. -alla de bidragande faktorerna:

  335. Predisponerande, utlösande,
    vidmakthållande och skyddande.

  336. Här är en sammanfattning
    av frågorna till den unga personen.

  337. Man vill först lära känna personen-

  338. -innan man till slut-

  339. -ställer frågor som specifikt
    handlar om problemet med skolvägran.

  340. Här ser ni exempel
    på frågor som man ställer.

  341. "Om du skulle gå till skolan i morgon.
    Vad skulle vara jobbigast?"

  342. Vi förväntar oss inte att de ska gå dit
    nästa dag. De ska vara väl förberedda.

  343. Det här kan säga nåt
    om de vidmakthållande faktorerna.

  344. I föräldraversionen ges mycket
    utrymme för dem att berätta själva-

  345. -ventilera sin oro, och bli lyssnade på.
    Man bygger upp en arbetsrelation-

  346. -för de har
    en viktig roll i interventionen.

  347. Det finns detaljerade frågor. "Beskriv
    en typisk morgon, steg för steg."

  348. Då kan vi identifiera styrkor
    men även svagheter-

  349. -i deras agerande
    för att få barnet att gå till skolan.

  350. När bedömningen är klar...
    Ofta tar det cirka en vecka.

  351. Vi träffar kanske familjen på tisdag
    och sen tisdag veckan därpå.

  352. Mellan mötena
    har en i vårt team besökt skolan-

  353. -för att ta reda på vad skolan anser
    har bidragit till elevens skolvägran.

  354. Bedömningen har många delar: samtal,
    frågeformulär, diagnostisk intervju...

  355. Målet är att förstå behoven-

  356. -och utveckla en behandlingsplan
    för just den här familjen.

  357. Fallformuleringen hjälper oss med det.
    Det är en förklarande berättelse.

  358. Den förklarar vilka problem
    den unga personen och familjen har.

  359. Vilka problem
    är viktigast att fokusera på just nu?

  360. Varför utvecklades de problemen?
    Där kommer de fyra faktorerna in.

  361. Och hur ska vi hantera problemen?

  362. Vi formulerar hypoteser
    om orsakerna till skolvägran.

  363. Efter de två mötena med familjen
    och besöket på skolan-

  364. -har vi ett feedback-möte,
    då familjen får se fallformuleringen-

  365. -så att vi är överens
    och har samma synsätt.

  366. Tillbaka till att skolpersonalen
    blir stressad av närvaroproblem.

  367. I en översiktsartikel om skolvägran
    av Julian Elliott och Maurice Place-

  368. -stod det: "Om skolpersonal
    förstår orsakerna bakom skolvägran"-

  369. -"blir de mer villiga
    att vara maximalt stöttande för barnet."

  370. Många som jobbar i skolan är,
    och det ska de ha beröm för-

  371. -extremt hjälpsamma och kreativa
    när det gäller att stötta barn i skolan.

  372. I andra fall måste vi hjälpa personalen
    att komma över vissa hinder.

  373. De har kanske missuppfattat
    vad problemet handlar om.

  374. Jag tror att författarna också menar:

  375. Om vi har ett feedback-möte
    med skolpersonalen-

  376. -så kan det göra personalen
    mer delaktig i interventionsplanen.

  377. Vidmakthållande faktorer,
    varför det fortsätter.

  378. Det finns en enkel modell, och det är
    trevligt att arbeta med enkla modeller.

  379. De är ofta direkt tillämpbara.

  380. Den här är från Wendy Silverman,
    som har jobbat med Chris Kearney.

  381. De pratar om "push-pull"-effekten.

  382. Det finns faktorer som driver bort
    den unga personen från skolan-

  383. -och faktorer som lockar där hemma.

  384. I vår bedömning vill vilka faktorer
    som finns i det aktuella fallet.

  385. Deras arbete
    är inriktat på "skolvägransbeteende".

  386. Terminologin kan bli förvirrande,
    speciellt om ni inte...

  387. ...är bekanta
    med den engelska litteraturen.

  388. För Kearney är "skolvägransbeteende"
    ett paraplybegrepp.

  389. Där ingår skolvägran och skolk,
    som jag beskrev det tidigare.

  390. Bortdrivande och attraherande faktorer
    finns vid båda typerna av problem.

  391. Eleven har kanske
    sociala svårigheter i skolsituationen-

  392. -och det driver bort
    eleven från skolan.

  393. Kraven från skolan är kanske högre
    än vad den unga personen klarar av.

  394. Känslan av misslyckande
    driver bort dem från skolan.

  395. Men det finns även saker i hemmiljön
    som får dem att stanna hemma.

  396. Deras "Scool Refusal
    Assessment Scale" bygger på-

  397. -en motivationsskala
    för vuxna med självskadebeteende.

  398. Det är en deskriptiv funktionsanalys.
    Det är ett frågeformulär.

  399. Det är en experimentell funktionsanalys
    via ett frågeformulär.

  400. Det bedömer fyra funktioner
    som skolvägransbeteendet kan ha-

  401. -oavsett om det är
    skolvägran eller skolk.

  402. Det fina är att det finns föreslagna
    behandlingar för de fyra funktionerna.

  403. Utifrån vilken funktion
    som rankades högst i frågeformuläret-

  404. -får vi förslag på interventioner.

  405. De tog fram
    en omarbetad version 2002-

  406. -och vår grupp i Leiden
    har tagit fram en anpassad version-

  407. -för en del frågor i den nya versionen
    är ganska komplicerade för unga.

  408. Vi ville ta fram en enklare version
    av frågeformuläret.

  409. Vilka är de fyra funktionerna? De första
    två är faktorer som driver bort eleven.

  410. Det handlar om negativ förstärkning
    av skolvägransbeteendet.

  411. Det första är... En ung person
    som inte är bekväm i skolsituationen-

  412. -undviker negativa känslor.

  413. Det finns sex punkter
    som handlar om det här.

  414. Om den här funktionen rankas högst-

  415. -fokuserar interventionen
    på den unga personen.

  416. Alla de fyra interventionerna är KBT-
    interventioner, men med olika fokus.

  417. Den andra bortdrivande faktorn
    är att eleven blir bedömd i skolan-

  418. -i provsituationer eller sociala
    situationer. Det är sex frågor om det.

  419. Även i det fallet är behandlingen
    inriktad på den unga personen.

  420. Den tredje och fjärde funktionen
    handlar om positiv förstärkning-

  421. -vad den unga personen
    vinner på att inte gå till skolan.

  422. Den som inte går till skolan
    kan få mycket uppmärksamhet-

  423. -från föräldrar, skolpersonal, syskon...

  424. Det kan tyda på separationsångest,
    och det finns frågor om det.

  425. Här är KBT-interventionen
    inriktad på föräldrarna och inte barnet.

  426. Det fjärde är allt trevligt
    som händer när man inte är i skolan-

  427. -i hemmet, om man är skolvägrare-

  428. -eller i shoppingcentrumet ihop med
    andra, vilket är typiskt för skolkare.

  429. Här är det KBT med familjefokus. Man
    jobbar med föräldrarna och barnet-

  430. -och man upprättar kontrakt
    beträffande den förväntade närvaron-

  431. -samt belöningar och förmåner.

  432. Om båda föräldrarna och den unga
    personen fyller i formuläret-

  433. -och vi ser att svaren är samstämmiga
    på det sätt som vi ser här-

  434. -då väljer vi Chris Kearneys
    interventioner för funktion ett och två.

  435. Då är arbetet
    mest inriktat på den unga personen.

  436. Det här är tredje utgåvan
    av den här manualen för terapeuter.

  437. Det finns en bok med arbetsmaterial och
    resurser för föräldrar.

  438. Här hittar ni fyra KBT-interventioner,
    en för varje funktion.

  439. Det är enkelt. Fyra funktioner
    låter som nåt som går att hantera.

  440. Det går att begripa, men...

  441. ...de här som skrev en översikt
    över behandlingen av skolvägran sa-

  442. -att School Refusal Assessment Scale
    inte är lika användbar i svåra fall-

  443. -där det finns mycket
    som bidrar till skolfrånvaron-

  444. -utöver de fyra faktorerna
    som driver bort eller lockar.

  445. Ungdomarna som ni träffar
    har säkert många bidragande faktorer.

  446. Kollegor från Tyskland-

  447. -Martin Knollman, Volker Reissner
    och deras team, de tänkte:

  448. "Vi vill ha en utökad version av SRAS.
    Vi gillar att man bedömer funktionen"-

  449. -"för att hitta de vidmakthållande
    faktorerna för att inte vara i skolan"-

  450. -"men vi behöver mer information."

  451. De utarbetade ett frågeformulär
    med 48 punkter - SRAS har 24.

  452. Det finns tretton underskalor. Det
    är alltså inte många punkter på varje.

  453. Hur statistiskt säkert blir det
    när underskalorna har så få punkter?

  454. Men det är under utveckling.
    Jag tycker att det här är bra.

  455. Martin Knollmann
    är en trevlig forskare inom området.

  456. Ni är välkomna att kontakta honom
    om ni vill få den engelska versionen-

  457. -och kanske ta fram
    en svensk version av frågeformuläret.

  458. Nu finns det bara
    en tysk och en engelsk version.

  459. Här är de tretton underskalorna. Det här
    är bredare än de fyra faktorerna.

  460. Här tittar man även på problem
    i familjen eller hos föräldrarna.

  461. Det finns inte med
    i SRAS:s modell med fyra faktorer.

  462. Det fina med formuläret är att
    man bedömer de olika punkterna-

  463. -både som ett symtom
    och som en funktion.

  464. "Hur ofta känner du dig ledsen
    i skolan eller på väg till skolan?"

  465. Det beskriver
    vad den unga personen upplever.

  466. Funktionen bedöms också.

  467. "I hur hög grad förklarar det här
    att du har svårt att gå till skolan?"

  468. Många frågeformulär
    handlar om symtomen-

  469. -som Children's Depression Inventory
    och Multidimensional Anxiety Scale.

  470. Och Chris Kearneys SRAS
    handlar bara om funktionen.

  471. Det här frågeformuläret
    kartlägger båda sakerna.

  472. Jag tror att det kan bli en värdefull
    resurs. Jag ger det betyget tio av tio.

  473. Fundera på om ni tycker att det här
    bedömningsverktyget verkar bra.

  474. Och sen har vi skyddande faktorer-

  475. -sånt som förklarar
    varför problemet inte är värre.

  476. Och när det går bra
    kan vi ta lärdom av det.

  477. Det fanns skyddande faktorer
    när jag var liten och gick i skolan-

  478. -i Elizabeth North-skolan
    i södra Australien för många år sen.

  479. Jag var inte alltid i skolan
    som jag borde.

  480. Ibland lämnade jag och en klasskamrat
    skolan under skoldagen.

  481. Hon sitter på bänken, fyra från höger.

  482. Hennes ensamstående mamma
    arbetade-

  483. -så vi gick till hennes mammas hus-

  484. -och kollade
    om det fanns nåt gott i kylskåpet.

  485. Vi var tillbaka på skolan
    innan lunchrasten var slut.

  486. Så vi kom i tid till nästa lektion.

  487. Det skulle nog inte klassificeras
    som allvarligt skolk.

  488. Vi kan nog betrakta det
    som mycket sporadiskt skolk.

  489. Så varför var jag inte
    en ständig skolkare eller skolvägrare?

  490. Det fanns skyddande faktorer.

  491. Jag hade bra relationer till lärarna-

  492. -och speciellt till min lärare
    det här året - mrs Thomas.

  493. Jag vill att ni pratar
    med personen som sitter bredvid er-

  494. -om de skyddande faktorerna
    när ni gick i skolan.

  495. Jag utgår från att ni gick
    i skolan regelbundet. Om det var så-

  496. -berätta för varandra varför ni gick
    till skolan så mycket som ni gjorde.

  497. Sätt i gång!

  498. Okej...det kanske räcker nu.

  499. Ni har rest bakåt tiden och
    plockat fram minnen från era skolår.

  500. Får vi höra några exempel på varför ni
    gick till skolan så ofta som ni gjorde?

  501. Vem vill berätta
    det som berättade för er granne?

  502. -Ropa ut några faktorer!
    -Vänner!

  503. Vänner. Vem mer pratade om vänner
    eller den sociala sidan av skolan?

  504. Det är en viktig faktor.
    Vi vill träffa vännerna i skolan.

  505. -Vilka andra faktorer? - Ja?
    -Jag åkte skolbuss.

  506. Skolbussen såg till
    att du kom till skolan och hem igen.

  507. -Vi hade nån här.
    -Det var kul.

  508. -Vad var kul med skolan?
    -Att lära sig saker.

  509. Det var kul att lära sig.
    Vem mer pratade om det?

  510. Att det är intellektuellt stimulerande
    och utmanande är också en viktig del.

  511. Engagerande undervisning är en del
    av vår intervention på nivå ett.

  512. För att förhindra närvaroproblem
    ska lektionerna vara roliga.

  513. Det kan förhindra närvaroproblem
    hos vissa unga personer.

  514. -Ska vi fortsätta? Där är nån mer.
    -Det var en mur runt min skola.

  515. -En mur runt skolan?
    -Ja, det gick inte att klättra över.

  516. Det är också en metod
    för att förhindra att nån lämnar skolan-

  517. -en mur som ingen kan klättra över.

  518. Det är också en skyddande faktor,
    kan man säga! - Tack.

  519. Jag vill prata mer om
    sånt som kan vara-

  520. -predisponerande, utlösande
    eller vidmakthållande faktorer.

  521. Vi måste prata med familjen
    för att veta hur det ligger till.

  522. Vi tänker på faktorer som har
    med den unga personen att göra-

  523. -men också med familjen, föräldrarna,
    skolan och samhället.

  524. Vi vill se alla faktorer som bidrar
    till att den unga personen skolvägrar.

  525. Det här bygger på en artikel-

  526. -som Jo Magne Ingul och Trude Havik
    från Norge skrev tillsammans med mig.

  527. Vi försökte sammanfatta faktorer
    från forskningslitteraturen-

  528. -som förknippas
    med i synnerhet skolvägran.

  529. Den kommer att publiceras
    i februari nästa år.

  530. Cognitive and Behavioral Practice gör
    ett specialnummer om närvaroproblem.

  531. Om vi tänker på individfaktorer...
    Jag hinner inte ta upp alla nu.

  532. Jag vill fokusera på ångest
    och även på kognitiva faktorer:

  533. Låg upplevd självförmåga
    och negativt tänkande.

  534. Nishida med flera från Japan sa:
    "Att gå till skolan består av två steg."

  535. "Det första är att lämna föräldrarna
    och hemmets trygghet."

  536. Vi måste fråga oss om barnet har svårt
    att vara borta från föräldrarna.

  537. Separationsångest är inte ovanligt
    bland yngre barn som skolvägrar.

  538. Det andra steget
    är att ingå i grupper i skolan.

  539. De menar att yngre barn har svårt med
    steg ett och tonåringar med steg två.

  540. Har den unga personen
    få sociala kontakter i skolan?

  541. Det kan vara en predisponerande,
    utlösande eller vidmakthållande faktor-

  542. -för skolvägran.

  543. Jo Magne Ingul och hans kollega
    gjorde en fin studie.

  544. De jämförde unga med ångest som går
    till skolan med dem som inte gör det.

  545. Om vi tror att skolvägran
    beror på ångest måste vi tänka om.

  546. Annars skulle det inte finnas
    unga med ångest som går till skolan.

  547. Vissa unga med ångest går till skolan.
    Vad skiljer dem från de andra?

  548. De med ångest som inte gick till skolan
    hade inte lika många vänner.

  549. Det visar hur viktig den sociala
    aspekten är. Och flera studier visar-

  550. -att två tredjedelar av tonåringarna
    som behandlas för skolvägran-

  551. -uppfyller diagnoskriterierna
    för social ångest.

  552. De andra kan också ha social ångest,
    men fick ingen formell diagnos.

  553. Men två tredjedelar av skolvägrarna
    har social ångest.

  554. Det är ett dubbelt dilemma.

  555. Om man tycker
    att det är jobbigt att vara i skolan-

  556. -får man inte tillfälle att lära sig
    att hantera sin sociala ångest.

  557. Och om man har social ångest
    vill man inte gå till skolan.

  558. Det är två faktorer som förstärker
    varann, och det kan nog förklara-

  559. -varför behandling för skolvägrare med
    social ångest inte brukar vara effektiv.

  560. Jag vill avsluta
    det här inledningsanförandet-

  561. -med att fundera på vad vi kan göra
    för den specifika gruppen.

  562. Ett verktyg för att förstå mer-

  563. -om en ung persons sociala ångest
    och generaliserade ångest i skolan-

  564. -finns tillgängligt
    via en forskargrupp i Australien.

  565. Jag känner inte till nån svensk version.
    Ni kan kontakta dem-

  566. -för att fråga om ni kan få fråge-
    formuläret och göra en svensk version.

  567. Här rapporterar läraren sånt som att
    barnet ogärna pratar i gruppsituationer.

  568. Det är ett relativt kort frågeformulär,
    men det kan visa om social ångest är-

  569. -en predisponerande, utlösande
    eller vidmakthållande faktor.

  570. Den andra individuella faktorn
    gäller kognition.

  571. Ganska mycket forskning pekar på-

  572. -att skolvägrare
    tänker på ett sätt som inte gagnar dem.

  573. De är inte så bra på problemlösning.
    Alla barn i skolan får problem-

  574. -men skolvägrare är inte så bra på att
    hantera problemen, och behöver stöd.

  575. Vi vet också att skolvägrare
    oftare övergeneraliserar.

  576. En doktorand
    från vår forskargrupp i Leiden såg-

  577. -att skolvägrare svarade mer
    övergeneraliserande i ett frågeformulär:

  578. Om en dålig sak händer en gång
    kommer det alltid att bli så.

  579. Mer än de som inte var skolvägrare,
    även när man kontrollerade för ångest.

  580. Och ungdomar som skolvägrar
    känner ofta att de inte klarar av saker.

  581. De har låg upplevd självförmåga.

  582. Det kommer
    att uppstå svåra situationer i skolan-

  583. -och man tänker att man inte
    kommer att kunna hantera dem.

  584. De får säga vad de tänker. Det är
    som en ordlek, så det är ganska kul.

  585. De är som leken när man hör ett ord
    och ska säga det första man tänker på.

  586. Om jag säger "choklad",
    vad är det första ordet som dyker upp?

  587. Vi gör det interaktivt,
    och sen säger jag:

  588. "Nu kan du ge längre svar. Hur
    tänker du kring att gå till stranden?"

  589. Den unga personen ska vänja sig vid
    att verbalisera tankar som dyker upp.

  590. Sen går vi vidare med stimuli
    som har att göra med närvaro i skolan.

  591. "Hur tänker du kring
    att gå i väg till skolan på morgonen?"

  592. Vi noterar svaren ordagrant
    och analyserar dem efteråt-

  593. -för att se om de övergeneraliserar
    eller har låg upplevd självförmåga.

  594. Den här unga personen hade många
    tankar om att gå i väg till skolan.

  595. Vi noterade att han sa: "Jag tänker på
    om det kommer att bli okej eller inte."

  596. Han är osäker på vad som
    kommer att hända under skoldagen.

  597. Om det är ett återkommande tema
    i hans svar på frågorna-

  598. -och i vårt samtal om skolvägran-

  599. -så är det nog det här jag ska
    rikta in mig på i KBT-interventionen.

  600. Det finns ett frågeformulär om upplevd
    självförmåga, dock inte på svenska.

  601. Det är ett frågeformulär som vårt team
    tog fram. Där finns frågor som:

  602. "Hur säker är du på att du klarar av
    att vara borta från dina föräldrar?"

  603. Med hjälp av tolv eller tjugofem frågor
    kan man bedöma-

  604. -om den unga personen
    har negativa kognitioner.

  605. Vi är intresserade av familjen,
    särskilt föräldrarna.

  606. Föräldrastilen
    är en viktig del i vår bedömning-

  607. -speciellt när barnet säger att det inte
    mår bra. Många skolvägrare säger så.

  608. Vissa föräldrar som vill vara snälla
    och stötta sitt barn-

  609. -låter barnet stanna hemma
    när det säger att det inte mår bra.

  610. Då mår barnet bättre, för det ställs
    inte inför jobbiga situationer i skolan.

  611. Och föräldern mår bättre när barnet
    mår bättre. Det blir en cirkel.

  612. Man undviker negativa interaktioner
    mellan barnet och föräldern.

  613. Det kan vara en vidmakthållande faktor
    för att inte skicka barnet till skolan-

  614. -när vi efter en läkarundersökning vet
    att barnet inte har nån fysisk sjukdom.

  615. Vi tar också reda på
    hur föräldrarna tänker.

  616. Vi säger: "Alla föräldrar har tankar
    om skolvägran och hur man ska göra."

  617. "Vi vill höra era tankar och idéer."

  618. Vi ställer såna här frågor.

  619. Om barnet har två föräldrar-

  620. -låter vi mamman
    svara först på den första frågan.

  621. På fråga nummer två
    får pappan svara först-

  622. -för vi märkte att papporna
    ofta bara sa att de höll med-

  623. -om vi alltid frågade mammorna först.
    Nu har vi förstått att de ska turas om.

  624. Här är kognitioner som föräldrar har.

  625. "Vem har störst ansvar
    för att barnet är i skolan?"

  626. Den här föräldern sa:
    "Mitt barn. Och sen jag, antar jag."

  627. "Hon måste vilja gå till skolan,
    och då stöttar jag henne."

  628. Vi tycker inte att det här
    är det bästa sättet att resonera-

  629. -när vi ska göra KBT-interventioner
    och få med oss föräldrarna-

  630. -så att de använder strategier för
    beteendehantering för att hjälpa barnet.

  631. Vi kan ha de bästa
    strategierna för beteendehantering-

  632. -men om föräldrarna inte
    använder dem kommer vi inte långt.

  633. Efter behandlingen sa föräldern:
    "Det är förälderns ansvar."

  634. "Förut sa jag 'Shannon',
    men hon är nog för ung för det."

  635. "Mitt ansvar är åtminstone
    att se till att hon går till skolan."

  636. Ett annat exempel,
    som ni kanske också känner igen:

  637. "Det är skolans ansvar
    att mitt barn går till skolan."

  638. Efter interventionen:

  639. "Det är förälderns ansvar att de
    går dit. Sen har skolan ansvaret."

  640. Det är också ett proaktivt sätt
    att tänka kring det här.

  641. I artikeln finns även sammanfattningar
    av forskningsstudier-

  642. -om skolfaktorer som kan bidra till
    att skolvägran uppstår eller fortsätter.

  643. Trude kommer att prata mer om det
    efter lunch.

  644. Sen ska vi inte glömma
    samhällsfaktorerna.

  645. Inte alla samhällsfaktorer
    är relevanta för vår egen kontext-

  646. -men för att väcka tankar
    ska jag visa ett kort Youtube-klipp-

  647. -från ett BBC-program.

  648. Jag hittade det efter
    att jag såg en artikel i New York Times-

  649. -om att låta tonåringar få sovmorgon-

  650. -och att skolorna
    är ansvariga för närvaroproblemen-

  651. -för de kräver att unga ska vara
    i skolan alltför tidigt på morgonen.

  652. Det är en kontextuell förklaring
    som utgår från samhället.

  653. Är vi redo att visa Youtube-klippet?
    Då kör vi!

  654. Klockan är nio, och Cassie sover.

  655. De flesta skolor har börjat, men
    på Cassies skola börjar man senare.

  656. Skoldagen där
    är från klockan 13.30 till klockan 19.

  657. Att få vakna senare och få mer sömn
    har gjort stor skillnad.

  658. Jag brukade bli jättesur när
    mamma försökte väcka mig. - Förlåt!

  659. Nu behöver hon inte göra det längre.

  660. Hon ser inte trött ut längre.
    Även om hon kom i tid-

  661. -var hon trött, och då blir man
    lätt ilsken. Nu är det mycket bättre.

  662. På Cassies skola börjar man senare,
    men inte för att eleverna är lata.

  663. Beslutet bygger på mer än 20 års
    forskning om tonåringars inre klocka.

  664. De går emot
    det som är naturligt för dem-

  665. -när de går upp "tidigt"
    för att gå till skolan.

  666. Vad säger forskningen?
    Vi bad eleverna förklara.

  667. Vår inre klocka finns i hypotalamus
    i den suprakiasmatiska kärnan.

  668. De cellerna gör att kroppen
    får en dygnsrytm på cirka 24 timmar.

  669. I tonåren
    när hjärnan fortsätter att utvecklas-

  670. -förskjuts den inre klockan
    med två-tre timmar.

  671. Klockan 7 för en tonåring
    motsvarar klockan 4.30 för en vuxen.

  672. Jag är inte som en typisk tonåring nu.

  673. På morgonen är jag mer
    samarbetsvillig och mycket trevligare.

  674. Jag hjälper ofta till, och jag gör
    hushållssysslor för att jag själv vill.

  675. Med mitt gamla schema
    var jag grinig på förmiddagen-

  676. -men nu känns det bra, för jag
    sover bra och har bra sömnkvalitet.

  677. Jag kan lättare koncentrera mig. Förut
    kunde jag somna i början på dagen.

  678. Här är det lättare att koncentrera sig
    och fokusera på sitt arbete.

  679. Skolorna har många problem att handskas
    med, som psykiska problem.

  680. Vi har ett hälsoproblem.

  681. Landets tonåringar, speciellt de
    i övre tonåren, har ständig sömnbrist.

  682. Det är för tidigt att säga
    om eleverna här får bättre skolresultat.

  683. En studie från Oxford University ska
    visa om fler skolor borde göra likadant.

  684. Graham Satchell, BBC News.

  685. Att ändra skolans tider är kanske inte
    nåt som vi kan driva igenom-

  686. -men det är värt
    att tänka i ett större perspektiv-

  687. -när det finns möjlighet
    till genomgripande förändringar-

  688. -som faktiskt kan göra det lättare
    för vissa unga att gå till skolan.

  689. Nu ska det handla om interventioner.
    Vi lämnar bedömningssidan.

  690. Ni känner till pyramidmodellen,
    som Peter visade förut.

  691. Chris Kearney, mannen bakom School
    Refusal Assessment Scale, förslog-

  692. -att den ska användas
    för skolnärvaro och närvaroproblem.

  693. Den här modellen har funnits länge, för
    till exempel inlärningsproblem i skolan-

  694. -men nu föreslår man att den även
    ska användas för skolnärvaro.

  695. Vi ser att när frånvaron ökar
    och blir ett allt allvarligare problem-

  696. -så måste vi öka interventionerna.

  697. På nivå ett, basen,
    vill vi förebygga skolfrånvaro.

  698. Man kan ändra skolans starttid-

  699. -skapa ett bra klimat, en trygg miljö
    och ha engagerande undervisning.

  700. Det är saker
    som är viktiga för alla ungdomar.

  701. På nivå två, om vi ser att det
    börjar bli problem med närvaron-

  702. -måste vi fundera på
    vilka åtgärder som skolan kan vidta-

  703. -till exempel mentorsstöd,
    om eleven missar skolan-

  704. -känner oro eller
    saknar ett socialt sammanhang.

  705. På nivå tre pratar vi
    om allvarliga och kroniska problem.

  706. Då krävs mycket mer omfattande
    interventioner och kanske hjälp utifrån.

  707. Skedgell, en kollega till Chris Kearney,
    skrev så här om RtI-modellen:

  708. "På nivå två anses problemen
    vara nya och hanterbara."

  709. Det låter ganska enkelt!
    Men vi ska återkomma till det.

  710. Och Skedgell säger: "Om frånvaron är
    nära 15 %, krävs ökade interventioner."

  711. Här ser vi redan
    variationer inom en viss nivå.

  712. Det är inte så enkelt
    att vi har nivå ett, två och tre.

  713. Om frånvaron är 15-60 % ska man
    överväga alternativ undervisning-

  714. -speciella grupper
    med kanske bara tio elever-

  715. -så att de får extra hjälp med studierna
    och socialt stöd.

  716. Man kan prata om nivå fyra,
    om frånvaron överstiger 60 %.

  717. Skedgell och Kearney
    skrev en ny artikel i år.

  718. De gjorde en stor studie av frånvaro.
    De tittade på 300 000 unga i USA.

  719. De hade mycket data,
    som de analyserade.

  720. De beskrev de olika nivåerna så här:
    nivå ett är oproblematisk.

  721. Kanske är man sen ibland
    eller är borta från skolan ibland.

  722. Nivå två är problematisk
    och måttligt problematisk frånvaro.

  723. Vi har alltså nivåer inom nivåerna.
    Sen har vi allvarlig frånvaro.

  724. De hade den här stora databasen-

  725. -och ville se om man statistiskt sett
    kunde hitta olika gränser-

  726. -så att vi vet
    när vi ska ringa i varningsklockan-

  727. -och när en viss intervention behövs
    - på nivå två eller tre.

  728. Det går en gräns vid 10-15 %.

  729. Det bygger på hur faktorer samverkar:

  730. Dåliga studieresultat, demografiska
    faktorer, familjens etnicitet...

  731. Det tycks vara en tydlig gräns. Och
    de såg att vid 1 % kan man urskilja...

  732. Tänk er det! Om ett barn på er skola är
    borta 1 % av tiden - det är inte mycket-

  733. -då måste ni ringa i varningsklockan
    och tänka på nivå två-interventioner.

  734. Chris Kearney sa: "Det går
    en gräns vid 1 % - statistiskt sett"-

  735. -"men det blir svårt för skolorna.
    3-5 % är nog en mer rimlig gräns."

  736. Hobbs har mest
    studerat ungdomsvård.

  737. De har också
    interventioner för närvaroproblem.

  738. Artikeln publicerades i år. Forskningen
    om närvaroproblem i skolan tycks öka.

  739. De försöker få modellen med
    olika nivåer användbar för skolan.

  740. Och voilà! De säger att det inte finns
    nån magisk gräns för interventioner.

  741. De använde siffror
    från organisationen Attendance Works-

  742. -en nationell organisation
    som är verksam i USA.

  743. De tillhandahåller resurser för skolor.

  744. De delar upp nivåerna
    på det här sättet.

  745. Rubriken i dag
    är "forskning och behandling".

  746. Jag har bombarderat er med forskning
    om nivåer. Hur kan det här tillämpas?

  747. Ett sätt att dra nytta av det här är att
    sammanfatta det som står i litteraturen.

  748. Man har föreslagit en gräns
    vid 1 %, 3 %, 5 % eller 10 %.

  749. Då ska man ringa i varningsklockan.

  750. Och det går en gräns vid 10 %, 15 %
    eller 20 %. Över 60 % är nivå fyra.

  751. Hur man tillämpar det här
    bestäms av skolan eller skolområdet.

  752. Vilka resurser har vi?
    Vilka mål har vi för våra elever?

  753. Man har olika stort fokus
    på närvaroproblem, och olika resurser.

  754. Man kanske ska sätta in resurser
    redan innan frånvaron är 5 %.

  755. Varje skola måste bestämma
    vad deras ansvar är här.

  756. Chris Kearney har skrivit en
    utmärkt bok om att hantera frånvaro.

  757. För varje nivå finns det
    en mängd förslag på interventioner-

  758. -och en mängd förslag på
    hur vi kan se om de fungerar:

  759. Kontrollinstrument,
    frågeformulär, skolenkäter...

  760. Resten av tiden ska jag fokusera
    på nivå tre, på fall av skolvägran.

  761. De här unga har ofta ingen bra psyko-
    social och känslomässig utveckling.

  762. De har problem - och är inte i skolan.

  763. Vi vill minska deras känslomässiga
    lidande och få dem att gå till skolan.

  764. Varför? Vi vill att de återvänder
    så att de får en normal utveckling.

  765. Så att de hamnar på rätt spår igen.

  766. Eftersom skolvägran ofta hänger ihop
    med ångest och depression-

  767. -säger vissa: "Det finns manualer
    för ångest och depression."

  768. "Varför använder ni inte dem
    i stället för en manual för skolvägran?"

  769. Bra fråga. Här är några av mina svar.

  770. När Philip Kendall
    och hans kollegor i USA-

  771. -använde sin manual för ångest
    för att behandla skolvägran-

  772. -hoppade 56 % av behandlingen.

  773. Det var en behandling mot ångest, och
    fler än hälften av de unga hoppade av.

  774. Med manualer för skolvägran får man
    också avhopp, men inte lika många.

  775. Studier visar att 0-20 % hoppar av-

  776. -när man använder
    behandlingsmanualer för skolvägran.

  777. Treatment for Adolescents With
    Depression Study, TADS, utvärderade-

  778. -KBT för tonåringar med depression.

  779. Den studien ledde till många artiklar.
    I en av dem sa man:

  780. "Det som gör det svårt med KBT
    för deprimerade tonåringar är"-

  781. -"att de vägrar att gå till skolan."

  782. Det finns inte mycket i litteraturen
    om det, men jag skapade ett ordmoln-

  783. -om varför vi använder
    manualer för skolvägran-

  784. -och inte manualer
    för ångest eller depression.

  785. "Skolvägran är speciellt."
    "De måste snabbt tillbaka till skolan."

  786. Om de har separationsångest men
    går i skolan, är det inte lika bråttom-

  787. -som när någon med separations-
    ångest vägrar att gå till skolan.

  788. Vad vet vi om psykosocial behandling,
    oftast KBT, för skolvägrare?

  789. Brandy Maynard från USA, jag, och
    hennes kollegor gjorde en metaanalys.

  790. Vi hittade åtta pålitliga studier.
    Det var randomiserade försök-

  791. -eller kvasiexperimentella studier
    utan randomisering.

  792. Det var publicerade
    och opublicerade studier.

  793. Behandlingen var KBT i tre studier,
    beteendeterapi i en studie-

  794. -kognitiv terapi i en,
    och KBT plus medicinering i två.

  795. Bara en studie hade nåt annat än KBT:
    personcentrerad terapi.

  796. Totalt 400 unga deltog i studierna.

  797. De fick den aktuella behandlingen
    eller den man jämförde med.

  798. Vi ville se hur resultatet blev
    för de två grupperna.

  799. Här är de sex studierna
    där man inte använde medicin.

  800. Längst ner är det totala medelvärdet.

  801. Det är över noll,
    det är positivt och signifikant.

  802. De undersökta behandlingarna
    hade en signifikant effekt på närvaron.

  803. Det var mest
    kognitiv beteendebehandling.

  804. KBT fungerar alltså vid skolvägran.
    Det hjälper barnen att få högre närvaro.

  805. Det är bra nyheter. Nästa bild
    visar den intressanta nyheten.

  806. Sett till det totala medelvärdet
    hade de ingen effekt mot ångest.

  807. Så de återvänder inte nödvändigtvis
    för att ångesten har minskat.

  808. För att sammanfatta: man kan uppnå
    ett viktigt mål med KBT.

  809. Närvaron ökade, men det
    hade ingen effekt mot ångest.

  810. Det kan bero på att man jämförde
    före och efter behandlingen.

  811. Man gjorde ingen uppföljning
    efter några månader.

  812. Om man börjar gå till skolan
    när man är en skolvägrare med ångest-

  813. -kanske för att föräldrarna
    ser till att man går dit-

  814. -då kanske ångesten ökar. Man ställs
    inför ångestframkallande situationer.

  815. Det tar kanske längre tid
    innan ångestresponsen är borta.

  816. Vi behöver studier
    med långtidsuppföljningar.

  817. Det fanns ingen generell effekt
    på ångest i de här studierna.

  818. Jag tvivlar inte på att en del unga
    kan öka sin närvaro i skolan-

  819. -för att deras ångest minskade
    innan de återvände.

  820. De fick hjälp med att lära sig
    strategier för att hantera ångesten.

  821. Men data tyder på
    att det även finns andra förklaringar.

  822. Vad kan det vara? Kanske
    blir de bättre på problemlösning.

  823. Det kan förklara
    varför de går mer i skolan.

  824. Medicinering. KBT plus medicinering
    gav inte bättre effekt.

  825. En studie tittade på nåt annat än KBT,
    nämligen personcentrerad terapi-

  826. -hur effektivt det var mot skolvägran.

  827. KBT fokuserar på kognitioner och
    beteenden, och man lägger stor vikt-

  828. -vid terapirelationen,
    hur mycket beror på terapeuten.

  829. Jag menar att vi inte kommer långt
    utan en god terapirelation-

  830. -med den unga personen
    och med föräldrarna.

  831. Det är en omfattande intervention.
    Den är planerad men flexibel.

  832. Det är en förberedelsefas innan den
    unga personen återvänder till skolan.

  833. Vi pratar om nivå tre-fall där man
    har varit borta i sex månader eller mer.

  834. Att återvända direkt är inte viktigt.

  835. I litteraturen läser vi att de
    ska till skolan så fort som möjligt-

  836. -men det beror på vilken nivå det är.

  837. På nedre halvan av nivå två
    måste de snabbt tillbaka.

  838. Men överst på nivå tre skulle det
    bara försvåra för barnet och familjen-

  839. -och för oss som stöttar dem.

  840. De måste få tid till att förbereda sig
    innan de återvänder till skolan.

  841. Föräldrarna och skolan behöver också
    tid till att förbereda sig.

  842. Jag har hittat fem engelska
    KBT-manualer för skolvägran.

  843. Jag ska prata om deras styrkor,
    svagheter och vad de har gemensamt.

  844. Alla innebär individuell behandling
    snarare än gruppbehandling.

  845. Styrkan med det är
    att man kan se till enskilda behov.

  846. Man kan utgå från behoven.
    Behandlingen är skräddarsydd.

  847. Svagheten är att manualerna inte har
    gruppinterventioner för skolvägran.

  848. Det kan vara en nackdel
    för unga med social ångest.

  849. Alla innebär möten med skolpersonal. Det
    är ju viktigt.

  850. Kontakt med skolpersonal är viktigt.

  851. Men ibland ska man bara ha två-tre
    möten, och det räcker inte alltid.

  852. Enligt alla manualer ger man hemläxor.
    Det är ju KBT trots allt!

  853. Alla tillåter gradvis exponering,
    att man gradvis ökar tiden i skolan.

  854. Fyra betonar också kommunikation
    i familjen och problemlösning.

  855. Det tror jag är en viktig aspekt,
    speciellt för tonåringar.

  856. Skolvägrare
    har ofta många konflikter i familjer.

  857. Konflikter kan ha bidragit till
    problemet - eller vara en följd av det.

  858. Även i familjer utan skolvägrare kan det
    uppstå konflikter under tonårsperioden.

  859. Det är värdefullt om familjen
    lär sig att lösa problem tillsammans.

  860. Jag satte ett kryss där, alla manualer
    lyfter inte fram det tillräckligt.

  861. Behandlingen bygger på funktionerna,
    som de fyra kategorierna i SRAS-

  862. -och/eller en fallformulering. Genom
    samtal får vi veta vilka problemen är.

  863. Vad är viktigast?
    Varför fortsätter de? Vad kan vi göra?

  864. En behandlingsplan kan vara flexibel
    och anpassas allt eftersom-

  865. -baserat på litteratur
    och egen erfarenhet.

  866. Det finns också ett oflexibelt
    arbetssätt - man följer en mall.

  867. Vi föredrar en medelväg.

  868. SRAS med sina fyra funktioner,
    och Kearneys guide-

  869. -matchar behandlingen
    till den dominerande funktionen.

  870. Vårt behandlingsprogram @school
    för tonåringar är ett annat exempel.

  871. Det finns tolv moduler
    för den unga personen-

  872. -och tolv för föräldrarna.

  873. Vissa är standardmoduler. Vi vet från
    litteraturen, från teori och praktik-

  874. -att man alltid går igenom planen
    tillsammans, så att alla är överens.

  875. Att förmedla kunskap om ångest,
    skolvägran och depression är viktigt.

  876. Men vissa saker
    beror på det enskilda fallet.

  877. Om depressionen är svår
    är den med i behandlingsplanen.

  878. Ett exempel på
    en skolvägrande tonåring:

  879. En predisponerande faktor
    var att han var socialt bortkommen.

  880. En utlösande faktor var att han
    i början av skolåret hamnade utanför.

  881. Då började han vägra att gå till skolan.

  882. En vidmakthållande faktor är att
    han har få sociala kontakter i skolan.

  883. Man vill ju inte gå till skolan
    om man inte trivs där.

  884. En skyddande faktor
    var hans vänner från mellanstadiet-

  885. -men de flesta gick i en annan skola.

  886. Så han kan skaffa och behålla vänner.
    Det här påverkade behandlingsplanen.

  887. Här är en standardplan. Svart visar
    när man oftast introducerar saker.

  888. Skuggat betyder att man ibland börjar
    tidigare med nåt - eller fortsätter.

  889. Man tittar på de fyra faktorerna.

  890. I just det här fallet vill jag börja
    jobba med den sociala biten tidigt-

  891. -för det tror jag blir en viktig del
    för att interventionen ska lyckas.

  892. Vad innebär interventionen
    för den unga personen?

  893. Det finns två viktiga delar.
    En är verktyg för att hantera saker.

  894. Nåt som jag gillar att jobba med
    och som är viktigt för ungdomarna-

  895. -är deras förmåga till problemlösning.

  896. Som jag sa förut är det här nåt
    som skolvägrare ofta har svårt med.

  897. Vi lär dem en problemlösningsmodell.
    Den kan ha sju steg eller fem.

  898. Vi väljer ofta en modell med fyra steg.
    Akronymen ska vara lätt att minnas.

  899. Många skolvägrare
    som har varit borta ett tag säger:

  900. "Vad ska jag säga till de andra?

  901. "Det är pinsamt att berätta
    att jag oroade mig för min mamma."

  902. Steg två är att tänka ut
    olika idéer hur de kan göra.

  903. Vi tänker fritt och försöker komma på
    tio-tolv förslag. Varför så många?

  904. Jo, för först brukar de säga saker som
    de har testat, men som inte fungerade.

  905. När vi tänker utanför ramarna,
    och hjälper ungdomarna att göra det-

  906. -har vi lättare
    att hitta lösningar som kan fungera.

  907. Vi pratar om vad som blir bäst
    och övar med hjälp av rollspel-

  908. -hur de ska svara på frågor
    om varför de var borta.

  909. Strategier för att hantera ångest, som
    avslappningsövningar och mindfulness.

  910. Kognitiv terapi. Vi vill inte utplåna
    varje negativ tanke hos ungdomarna.

  911. Vi vill att de får
    ett mer balanserat tankesätt.

  912. Vi får också negativa tankar,
    men vi har kanske en bättre balans-

  913. -än de här ungdomarna
    som har svårt att gå i skolan.

  914. Och träning i sociala färdigheter.

  915. Den andra komponenten
    är exponering - att gå tillbaka.

  916. "Exponering"
    associeras ofta med ångestproblem.

  917. Många skolvägrare har ångest,
    men kanske inte så mycket.

  918. Det handlar inte om exponering och
    habituering utan om att vara med igen.

  919. Om de drog sig undan
    på grund av depression-

  920. -vill vi hjälpa dem att leva igen,
    att vara i skolmiljön och träffa andra.

  921. Vissa går försiktigt
    ner i det kalla vattnet.

  922. Andra kastar sig i och går i skolan
    på heltid efter förberedelsefasen-

  923. -för de vill inte behöva förklara varför
    de går hem efter halva skoldagen.

  924. Passar den här skolan för eleven?
    Ska vi börja med exponering i fantasin?

  925. Systematisk desensibilisering
    är en gradvis exponering för skolan-

  926. -först tänker man bara på den.

  927. Vi desensibiliserar den unga personen
    så att ångesten för skolan minskar-

  928. -genom systematisk desensibilisering.

  929. Sen är de redo för att steg för steg
    återvända till skolan.

  930. Vi diskuterar stegen, belöningar
    och stödet som behövs.

  931. De börjar ofta på morgonen
    och ökar tiden i skolan efterhand-

  932. -men det finns olika varianter.
    Man kan börja i slutet av dagen-

  933. -eller vid lunchen, på favoritlektionen
    eller hos favoritläraren.

  934. Vi låter ungdomarna bestämma,
    så att de blir motiverade att återvända.

  935. I början är de kanske på ett tryggt
    ställe i skolan, för att sen våga mer.

  936. Och vi ska sänka hindren.
    Jag ska prata om det nu på slutet.

  937. Skolan måste sänka hindren, så
    att det blir lättare att komma tillbaka.

  938. Jag frågar: "Hur kan vi
    sänka hindren för dig i skolan?"

  939. "Vem kan jag prata med i skolan?
    Vem känner dig bäst?"

  940. "Vem bryr sig om dig
    och är intresserad av vilka hindren är?"

  941. Vi börjar med en enkel utmaning.
    Vi ska inte bara belöna när de lyckas.

  942. Det går inte ofta som man har planerat.
    Man får omarbeta planen-

  943. -och belöna ungdomarna för att de
    försöker, även om de inte alltid lyckas.

  944. Arbetet med föräldrarna. Det finns
    tolv moduler. Det är mycket att ta upp.

  945. Men frågan är:

  946. Vad kan föräldrarna göra när den unga
    personen vill låsa in sig på toaletten?

  947. Föräldrarna kan inte
    få dem att gå till skolan.

  948. Här är några saker som vi gör.

  949. Det här är vad vi jobbar mot.
    Vi vill involvera båda föräldrarna.

  950. Om föräldrarna har olika idéer om hur
    man ska göra, kommer vi inte så långt.

  951. Hur gör vi? Vi betonar hur viktigt det
    är att båda föräldrarna engagerar sig.

  952. Vi startar inte bedömningen
    förrän båda kan närvara.

  953. En förälder kanske säger: "Min man är
    på tjänsteresa, men jag kan komma."

  954. "Då hittar vi en ny tid som passar
    er båda." Vi visar att det är viktigt.

  955. Vi vill undvika familjeanpassning-

  956. -att familjen
    anpassar sig till barnets ångest.

  957. Den unga personen är en bit på väg,
    men hindras av familjens reaktioner.

  958. Att barnet ska gå till skolan
    på eftermiddagen-

  959. -är en utmaning
    både för barnet och föräldern.

  960. Nåt händer där hemma
    som gör att barnet inte tar det steget.

  961. Familjen
    har anpassat sig till barnets ångest.

  962. Vi vill jobba med förälderns kognitioner
    som ligger bakom anpassningen.

  963. Därför kartlägger vi deras kognitioner,
    för att undvika såna hinder.

  964. Positiv förstärkning är en
    av modulerna. Här är en Larson-serie.

  965. "Jimmy, du får den cykeln
    om du kan svara på en fråga."

  966. "Vad är medelnederbörden
    i Amazonas?" Han kan få en cykel!

  967. Vet nån här vad medelnederbörden
    i Amazonas är? Jag vet inte.

  968. Så här tror en del föräldrar
    att man förstärker skolnärvaron.

  969. "Mitt barn har varit borta fyra månader.
    Nu förväntar jag mig närvaro."

  970. "Det blir inga problem.
    Och sen får han en belöning."

  971. I stället tar vi det i små steg, så att
    det blir mycket förstärkning för barnet.

  972. Den fjärde faktorn i SRAS
    var att det är trevligt att vara hemma.

  973. Vad kan oavsiktligen bidra till barnets
    skolvägran? Vad kan föräldrarna göra?

  974. Jag ger dem en text att läsa.
    Vi läser igenom det här stycket.

  975. Sen har vi en diskussion
    inriktad på problemlösning.

  976. Vi säger aldrig åt föräldrarna
    vad de ska göra.

  977. Vi lyfter olika frågor i modulerna.
    Vi läser ett stycke och diskuterar.

  978. "Vad förstärker Pauls beteende?
    Han har tv och dator.Vad kan ni göra?"

  979. "En del föräldrar lägger tv:n i bilen
    och tar med den till jobbet."

  980. Vi delar med oss av olika idéer-

  981. -för att få föräldrarna
    att börja fundera på hur de vill göra.

  982. De måste vara tydliga, speciellt
    när barnet säger att det är sjukt.

  983. Vi har en regel
    som föräldrarna ska följa.

  984. Evans skriver: "Barnet ska vara
    i skolan eller hos läkaren."

  985. "Fysiska besvär ska inte ignoreras."
    De ska ges lagom uppmärksamhet.

  986. "Barnet har fysiska besvär, men det
    är ingen ursäkt för att missa skolan."

  987. Här är en intressant studie, men
    man undersökte väldigt få individer.

  988. Vad gör man
    när barnen säger att de inte mår bra?

  989. Föräldrar kan reagera på fyra olika
    sätt. Bry er inte om den långa titeln.

  990. Här ser vi barn med hög
    respektive låg närvaro.

  991. Vad gjorde föräldrarna när barnen
    sa att de var sjuka? En del sa:

  992. "Mina föräldrar är inkonsekventa.
    Ibland måste jag gå till skolan ändå."

  993. Vissa föräldrar ger upp.
    De försöker, men ger snabbt upp.

  994. Några sa: "De körde mig till skolan
    trots att jag sa att jag var sjuk."

  995. Och andra sa:
    "Min förälder försökte lösa problemet."

  996. "Om jag har huvudvärk får jag medicin
    och sen åker vi till skolan."

  997. Eller: "De pratar med skolan, så
    att jag kan vara där trots huvudvärk."

  998. Vi kan inte dra några säkra slutsatser,
    men får ändå en uppfattning.

  999. De med låg närvaro hade ofta föräldrar
    som var inkonsekventa eller gav upp.

  1000. De med bra närvaro tvingades ofta
    i väg eller så löste man problemen.

  1001. Hur relevant är det här? Det har stor
    relevans för arbetet med föräldrarna.

  1002. De måste vara konsekventa
    när det gäller närvaron i skolan.

  1003. Hur snabbt bör de återvända till skolan?
    Vi pratar om nivå tre här-

  1004. -nån som har varit borta fyra månader.

  1005. Det finns olika uppfattningar om det
    i litteraturen.

  1006. Här är några: "Föräldern, terapeuten
    och barnet måste kompromissa."

  1007. Nr 7: "Barnet måste förlora
    en noggrant uttänkt kraftmätning."

  1008. Det blir som en brottningsmatch
    där föräldrarna vinner.

  1009. Nr 2: "Att fokusera på att återvända
    stör terapin." Då struntar vi i det!

  1010. Vad ska man göra då, som terapeut,
    eller som skolpersonal?

  1011. Går ni över gränsen
    eller uppmuntrar ni föräldrar till det-

  1012. -när ni funderar på en strängare
    inställning till närvaro in skolan?

  1013. Behöver föräldrar bli mer stränga
    beträffande skolnärvaro?

  1014. Är det bra att föräldrarna
    följer barnen till skolan?

  1015. Och om ni svarade ja på fråga ett
    eller två: finns det kontraindikationer?

  1016. Det finns sånt som talar emot
    att föräldrarna ska vara mer stränga.

  1017. Till exempel föräldrarnas förmåga
    att hantera sin egen ilska-

  1018. -när det blir bråk
    om att gå till skolan.

  1019. I vårt @school-program
    tar vi hänsyn till barns utveckling.

  1020. Vi vill ta hänsyn till
    tonåringens behov av självständighet-

  1021. -och samtidigt ta hänsyn till
    att man enligt lag måste gå i skolan.

  1022. När de ska börja gå i skolan igen
    efter tre-fyra veckors förberedelse-

  1023. -har föräldrarna en stöttande roll.

  1024. Tonåringen tillåts vara självständig.
    De visar att hen kan återvända.

  1025. Det förutsätter att terapeuten
    ger dem stöd och verktyg.

  1026. Vi avvaktar en till två veckor. Om inget
    händer får föräldrarna styra upp det.

  1027. Man tar det gradvis
    även beträffande föräldrarnas roll.

  1028. I skolan gäller det som sagt
    att sänka hindren.

  1029. Vilka är hindren? De kan gälla
    det sociala, studierna eller beteendet.

  1030. Här är exempel på när skolor
    har varit extra tillmötesgående-

  1031. -för att underlätta
    för ungdomar att återvända.

  1032. En tolvårig pojke träffar sin mentor
    direkt när han kommer till skolan.

  1033. De går igenom skoldagen
    och vilka strategier han kan använda.

  1034. Vi vill klargöra vem i skolan
    som har rollen som koordinator.

  1035. Om eleven har många lärare
    måste kommunikationen vara tydlig.

  1036. Vilka hinder måste sänkas? Man
    förbereder elever och personal på det.

  1037. Erbjuda stöd till föräldrarna. De
    kan skriva ett kontrakt med sitt barn.

  1038. Den unga personen
    kan belönas för sin närvaro i skolan.

  1039. Man håller koll, och har en plan
    om eleven klagar över fysiska besvär.

  1040. Man behöver inte nödvändigtvis
    skicka hem eleven.

  1041. Personalen får veta hälsotillståndet-

  1042. -för barnets hälsa kontrolleras
    innan det är dags att återvända.

  1043. Finns det en trygg plats i skolan
    om barnet inte mår bra?

  1044. Hur visar de läraren
    att de måste lämna klassrummet?

  1045. Den som har social ångest
    har svårt att räcka upp handen.

  1046. Kanske kan de visa med ett märke
    på pennfodralet att de inte mår bra.

  1047. Läraren pratar med dem
    och de kan gå till sin trygga plats.

  1048. Man ska förstärka små steg
    på vägen mot stora mål.

  1049. Och vi
    uppmuntrar föräldrarna att göra så.

  1050. Avslutningsvis...

  1051. Förstärkning på arbetsplatsen
    är kanske nåt som ni har upplevt.

  1052. Min mataffär utser både
    månadens och veckans medarbetare.

  1053. De kanske har hög närvaro
    eller gör en bra arbetsinsats.

  1054. Det finns lite experimentell forskning
    om hur man minskar frånvaron-

  1055. -i skolsituationer. Det finns inte
    mycket empirisk forskning.

  1056. Men den allmänna uppfattningen
    är att förstärkning är bra.

  1057. Och jag tycker att det är bra, men man
    gjorde en studie med 15 000 unga.

  1058. Man hade en grupp med 5 000 unga
    som fick veta via mejl-

  1059. -att om de hade full närvaro i skolan
    en viss månad skulle de få ett diplom.

  1060. De fick ett löfte om förstärkning.

  1061. Den andra gruppen
    fick förstärkning efteråt.

  1062. Ingen sa nåt till dem om närvaro,
    men efter en viss månad-

  1063. -fick de diplomet
    om de hade haft full närvaro.

  1064. Den tredje gruppen
    var kontrollgruppen. Så vad fann man?

  1065. Varken ett löfte om förstärkning eller
    förstärkning efteråt ökade närvaron.

  1066. Att ge förstärkning efteråt
    hade en viss negativ effekt.

  1067. Närvaron minskade lite-

  1068. -hos elever som belönades
    efter en månads full närvaro.

  1069. En förklaring är att vi kanske
    skickade ett budskap till de här barnen-

  1070. -att full närvaro är nåt ovanligt,
    att de flesta barn inte har det.

  1071. De fick liksom grönt ljus, och närvaron
    minskade under uppföljningsperioden.

  1072. Det som jag tar med mig
    från den här studien är-

  1073. -att symboliska belöningar
    kanske inte fungerar för de flesta.

  1074. För en del barn fungerar det kanske.
    Vi måste kolla om det fungerar.

  1075. Att bara införa en symbolisk belöning
    är inte lösningen.

  1076. Vi måste utvärdera det.

  1077. Man kan ha belöningar som är mer
    meningsfulla för barnen än ett diplom.

  1078. På en skola
    jobbade man med en skolkande elev.

  1079. Den skolkande pojken
    gillade att meka med bilar.

  1080. Om han hade viss närvaro skulle
    han få rotera däcken på lärarens bil-

  1081. -så att de fick jämnt slitage.

  1082. Det var djärvt av läraren,
    mycket kreativt-

  1083. -och mycket effektivt
    för den här skolkande eleven.

  1084. Vi måste bli kreativa och
    kolla om våra förstärkningar fungerar.

  1085. I ett inledningsanförande ska man
    se till att man hinner få med allt.

  1086. Det sista jag tänkte ta upp
    var medicinering.

  1087. De två senaste forskningsöversikterna,
    som båda publicerades 2018-

  1088. -visar att medicin
    mot ångest eller depression-

  1089. -inte har många fördelar
    för skolvägrande unga - i allmänhet.

  1090. Vissa unga kan ha nytta av det
    - eller av att få träffa en psykiater.

  1091. Det kan vara en del
    i en större interventionsplan.

  1092. Men vi kan inte säga att KBT plus
    medicin är det första vi ska ta till.

  1093. Vissa skulle säga,
    och de är ofta medicinare-

  1094. -att skolvägran är en kris, ett akut
    tillstånd, då man bör medicinera.

  1095. Man medicinerar ofta, men
    det har inte stöd i forskningen-

  1096. -men i enskilda fall kan det göra nytta.

  1097. Nu är klockan tolv. Jag vill tacka
    för er odelade uppmärksamhet.

  1098. Lycka till med ert arbete
    inom det här området!

  1099. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Forskning och behandling för hemmasittare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykologen David Heyne har forskat på temat hemmasittande och vilka mekanismer som ligger bakom. Här berättar han om de senaste rönen. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Elever som avbryter studierna , Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolk, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Vad är problematisk skolfrånvaro?

Psykologen Peter Friberg berättar om några av anledningarna till att vissa barn inte vill gå till skolan och hur det påverkar barnet, familjen, skolan och samhället. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Forskning och behandling för hemmasittare

Psykologen David Heyne har forskat på temat hemmasittande och vilka mekanismer som ligger bakom. Här berättar han om de senaste rönen. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Skolfaktorer bakom hemmasittande

Trude Havik, doktor i specialpedagogik, berättar om vilka skolfaktorer som kan göra det svårt för vissa elever att gå till skolan. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Datorspel - beroende eller intresse

Psykologen Peter Friberg berättar om hur datorspel kan bidra till och förvärra hemmasittande och hur man som förälder, lärare och behandlare kan jobba med problemen. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Frågor och svar om hemmasittande

Forskaren David Heyne, experten Ia Sundberg-Lax och Ann Lindström Gottfridsson, chef Ledviks resursenhet, Lidingö stad, svarar på frågor om hemmasittande och problematisk skolfrånvaro. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Att möta barn med neuropsykologiska diagnoser

För barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan det som för många är enkla vardagssituationer inom skolmiljön verka främmande och svåra. Här berättar psykologen Malin Khoso om hur man som lärare kan möta personer med NPF-diagnoser och hur skolmiljön kan anpassas. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Mobilisera alla krafter kring eleven

Socionomen Erik Koskinen berättar om vikten av att bygga ett stödnätverk runt eleven och familjen för att öka möjligheterna att lyckas återvända till skolan efter en längre tids frånvaro. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Kartläggning och behandling

Anledningarna till att vissa unga vägrar gå i skolan kan skilja sig mycket från en elev till en annan. Det är därför extra viktigt att lägga tid och resurser på att kartlägga varje persons individuella förutsättningar innan man inleder en behandling, säger Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens program för hemmasittare. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Två föräldrars erfarenheter

Här berättar föräldrarna Maria och Christian Persman om vad som hände när deras son en dag slutade gå till skolan. De delar med sig av tankar och erfarenheter om den hjälp de fick. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Eleven som producent

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad betyder skolmiljön för hur eleverna mår?

Barn och unga i Sverige mår allt sämre enligt flera undersökningar de senaste decennierna. Men forskningen har släpat efter. Vi träffar forskare som tittar på hur skolmiljö, hälsa och skolresultat hänger ihop och samverkar. Och vi besöker Malmaskolan i Kolsva som sedan flera år arbetar aktivt för en bra skolkultur där elevhälsan är en angelägenhet för hela skolans personal. Satsningen har enligt skolans rektor Johan Hallberg lett till att fler klarar skolan och blir behöriga till gymnasiet.

Fråga oss