Titta

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Om UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Problematisk skolfrånvaro eller hemmasittande är ett stort och kostsamt problem. Det påverkar elevens självbild och relationer och kan leda till långvarigt utanförskap. I Sverige uppskattas ungefär 20.000 elever i grundskolan ha en problematisk skolfrånvaro och lika många i gymnasiet. Långvarig skolfrånvaro riskerar att leda till ett livslångt utanförskap som innebär både personligt lidande och stora kostnader för samhället. Här diskuteras den senaste forskningen kring orsaker och arbete med hemmasittande. Inspelat den 11-12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Till första programmet

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare : Datorspel - beroende eller intresseDela
  1. Varför fortsätter man med nåt
    som inte är skoj?

  2. Det plingar till,
    man får mycket förstärkning.

  3. Baksidan är att för några blir det
    så roligt att det är svårt att sluta.

  4. Jag kom att tänka på en sak
    när jag hörde Trude prata om-

  5. -goda relationer
    mellan vuxna och barn.

  6. Hur gör man konkret?
    Hur coachar man lärare och vuxna-

  7. -till att bygga goda relationer?

  8. Det räcker inte med att säga
    att det är viktigt.

  9. Jag råkade "tuna in" på
    "Ring P1" en gång.

  10. "Ring P1" är lite som en mätare på-

  11. -vad folk intuitivt tycker
    man bör göra åt vissa problem.

  12. Väldigt ofta så landar
    genomsnittsmänniskan-

  13. -om det nu är det i "Ring P1",
    i straff.

  14. Det som ska åtgärda många problem
    är att straff och konsekvenser.

  15. För de allra flesta är det hopplöst
    att minska på straff-

  16. -och i stället uppmuntra
    när det funkar.

  17. Det knyter an lite till datorspel.
    Om man tycker om det-

  18. -men får väldigt mycket skit
    och lite uppmuntran-

  19. -det är viktigt att det får
    konsekvenser när man gör fel.

  20. Men om konsekvenserna hjälpte de barn
    som vi kommer i kontakt med-

  21. -då skulle de inte ha några problem.
    De har fått mycket konsekvenser-

  22. -under sina liv. Mängden negativ
    information de fått är massiv.

  23. Om det hade varit en bra metod,
    hade det redan funkat.

  24. Nu ska jag prata om datorspel.

  25. Ni känner säkert till
    att WHO i somras-

  26. -har infört en ny klassificering,
    en ny psykiatrisk problematik-

  27. -som heter Internet Gaming Disorder.

  28. Man har bestämt att
    datorspelsberoende är en sjukdom-

  29. -som man ska kunna få behandling för
    och få som diagnos.

  30. Jag tänkte försöka föra en idé om...

  31. Är det en bra idé att tänka på det
    som ett beroende?

  32. Kan man hitta någon medelväg,
    att det är både och?

  33. När det gäller beroenden
    som inte är substansberoenden...

  34. Om man röker cigaretter finns det
    en fysisk komponent i beroendet.

  35. Men när det gäller beteenden
    blir det lite knepigare.

  36. Så fort man tänker att man kan vara
    beroende av ett beteende-

  37. -då blir frågan "varför
    är inte det här ett beroende?"

  38. För Trudes skull tog jag med den här.
    Varför är inte det...

  39. Det gjorde jag inte alls!
    Vi kör analogt i dag.

  40. Den där.

  41. Det här är en kvinna som bara åker
    skidor, pratar och tänker skidor.

  42. Det är skidor, skidor,
    skidor hela tiden.

  43. Ni tänker: "Det finns en skillnad,
    att vara fysiskt aktiv"-

  44. -"är jätteviktigt och väldigt bra.
    Det är en stor skillnad."

  45. Bokberoende pratar vi inte heller om.

  46. Det ses inte som problematiskt
    om man läser väldigt mycket-

  47. -och bara pratar om litteratur.

  48. Har man tur eller otur
    kan man hamna i Svenska Akademien.

  49. Det är ett problem som jag har:

  50. Det tycks finnas en moralisk
    komponent och det har jag svårt för.

  51. Jag gillar när saker är stringenta
    och logiken finns där.

  52. Men det finns också väldiga fördelar
    med att röra sig.

  53. Det finns samstämmig forskning om
    vikten av att vara fysiskt aktiv-

  54. -och fördelarna för den psykiska
    hälsan och kreativiteten.

  55. Det senaste jag hörde
    är att om man är deprimerad-

  56. -så är det lite effektivare
    att springa tre gånger i veckan-

  57. -i 45 minuter,
    än att få terapi eller medicin.

  58. Problemet är att få en deprimerad
    människa att springa.

  59. Men om man lyckas får man enorma
    välbefinnandeeffekter.

  60. Många av de barn som vi träffar
    med skolfrånvaro-

  61. -är också fysiskt inaktiva
    som inte är bra för deras hälsa.

  62. Det finns den aspekten,
    jag vill inte helt ta bort den.

  63. När man väljer
    att beroendeförklara ett beteende-

  64. -då har alla beteenden
    en beroendepotential.

  65. Det blir ju lite vanskligt då.

  66. Det blir som ordspråket
    "allting med måtta".

  67. De flesta saker är inte problematiska
    om man gör dem med måtta-

  68. -men om man gör för mycket av nåt
    blir det ofta svårigheter.

  69. Ofta hör jag: "Dopaminsekvensen
    sätter igång när man spelar."

  70. Det kan vara sant-

  71. -men sekvensen som reglerar huruvida
    en aktivitet är belönande eller ej-

  72. -är ett annat sätt att säga
    att det är roligt. Då går den där...

  73. Då går kretsen i hjärnan igång.
    "Det här är roligt, gör mer av det."

  74. Om vi inte hade det skulle vi ägna
    oss åt dumma och konstiga saker.

  75. Det är inte farligt eller konstigt
    att dopaminkretsen går igång.

  76. Det är en del av att vara människa,
    det är bra att göra roliga saker.

  77. Å andra sidan, om man tycker det är
    problematiskt med "beroende"-

  78. -så finns det en tysk studie-

  79. -där man kan se att ca 1,16 %
    av de barn som går i högstadiet-

  80. -kan klassificeras att ha
    Internet Gaming Disorder.

  81. Det är en kraftig könsskillnad:

  82. 2 % av killarna
    och 0,26 % av tjejerna.

  83. Då har man en genomsnittlig speltid
    på 6 timmar och 15 minuter/dag-

  84. -jämfört med 1 timme och 30 minuter
    för de som inte har problemet.

  85. Det är förknippat med skolfrånvaro,
    sömnproblem och sämre skolresultat.

  86. Framförallt såg man att om man ger
    upp andra aktiviteter för att spela-

  87. -och måste spela mer för att vara
    nöjd och man upplever abstinens-

  88. -man är olycklig eller irriterad
    om man inte kan spela-

  89. -så predicerar det starkt
    för att få den diagnosen.

  90. Det är klassiska beroendetecken
    i substansberoende.

  91. Det finns det här också,
    det är värt att komma ihåg det.

  92. Det svårt att veta
    vad som är hönan och ägget.

  93. Många av de barn
    som varit hemma länge-

  94. -har ofta isolerat sig, ibland t.o.m.
    från sin familj, på sina rum.

  95. Man måste ju fylla sin tid
    med nånting.

  96. Det är inte så konstigt att man tar
    det som ligger nära till hands-

  97. -som ofta är skärmar av olika slag
    och olika typer av spelande.

  98. Det betyder inte att man är beroende,
    det kan vara en annan mekanism.

  99. För många barn tycker jag inte
    att beroendeparadigmet-

  100. -har känts som rätt.

  101. Hur vet man då?

  102. Jag vill angripa frågan
    från ett annat håll-

  103. Jag läste mycket av Kardefelt-Winther
    som skrev en doktorsavhandling-

  104. -med en annan utgångspunkt än att
    spel är nåt man blir beroende av.

  105. Det som är intressant är att det
    stämmer in på eleverna vi träffar.

  106. Utgångspunkten är att beroendet inte
    är det bästa konceptet att prata om.

  107. Han använder ordet
    "problematiskt spelande".

  108. I korthet är det så här... Förlåt.

  109. För de eleverna som vi träffar tycks
    det vara deras copingmekanism.

  110. David nämnde att många elever
    i hans forskning-

  111. -saknade bra copingstrategier
    för att hantera jobbiga känslor.

  112. Om man saknar bra strategier
    för att hantera jobbiga känslor-

  113. -och strategin är undvikande via
    dataspel, då blir det kraftfullt.

  114. Man sitter hemma, många har ångest,
    oro och nedstämdhetskänslor.

  115. Om det enda sättet att hantera dem är
    att spela, är det en kraftig motor-

  116. -till att fortsätta spelandet.

  117. Det kändes som om Kardefelt-Winther
    träffade nåt som stämde in-

  118. -på många av de elever
    som jag träffade.

  119. Andra problemet är att det är svårt
    att hitta ett konsensus-

  120. -kring vad som är ett beroende.

  121. Det är svårt
    när det gäller substansberoende-

  122. -och blir svårare
    när man pratar beteende.

  123. Det gör också användaren
    till ett passivt offer.

  124. Man kan inte göra mycket åt det.

  125. Lösningen är ofta att helt avhålla
    sig från det man är beroende av.

  126. Det är svårt att skilja på beroende
    eller starkt intresse.

  127. Lex Zlatan eller skidåkarna-

  128. -som ägnar mer än sex timmar och
    15 minuter per dag åt skidåkningen.

  129. Det är jag övertygad om.
    Det kanske är 10 h/dag.

  130. Kanske 12 om man räknar vila
    och återhämtning.

  131. Synen på vad som är beroende
    av beteende ändras mycket över tid.

  132. Jag tog reda på vad som definierades
    som internetberoende år 2000.

  133. 8,5 timmar internet per vecka.

  134. Det betraktades som livsfarligt.

  135. Det gjorde det säkert inte, men det
    var definitionen av beroende då.

  136. Jag skulle tro att alla ni åker dit.

  137. Ni kan komma på behandling hos mig.

  138. Då blir frågan, om beroende
    inte är det bästa svaret för vissa-

  139. -varför fortsätter man då spela?
    Det får negativa konsekvenser.

  140. Det blir svårare
    att komma till skolan.

  141. Nåt annat som jag noterade
    bland eleverna-

  142. -var att de spelade fastän det inte
    verkade kul. Känner ni igen det?

  143. Man sitter av tiden.

  144. Man såg att de inte tyckte
    att det var roligt.

  145. Ni kanske känner igen det
    i spel som Candy Crush.

  146. Hjärndöda spel där man inte gör nåt,
    man bara svajpar. Varför gör ni det?

  147. Vad driver er till att göra det?

  148. Ofta är det för att få tiden att gå,
    tänka på nåt annat, distrahera sig.

  149. Som strategi betraktat är det inte
    dåligt om man mår dåligt-

  150. -att använda den strategin.
    Problemet är om det är ens enda.

  151. Då kan det bli riktigt illa
    och dåligt för en.

  152. Kardefelt-Winther visar att för
    en kategori problemspelare-

  153. -så finns det ett starkt samband
    mellan stress och spelandet.

  154. Ju mer stressad man är och ju mer
    negativa känslor man har-

  155. -desto mer vill man spela
    för att bli av med de känslorna.

  156. Gör man pilar ser det ut så här.

  157. En mående påverkar motivationen
    att spela.

  158. Ju sämre man mår desto mer
    vill man spela.

  159. Man har inga sätt att hantera
    det dåliga måendet-

  160. -ångest, oro och nedstämdhet,
    annat än att undvika det.

  161. Det går inte att komma ifrån,
    där är datorspel väldigt bra.

  162. Det är en bra distraktor.

  163. Man är ofta väldigt närvarande
    när man spelar-

  164. -man tvingas tänka på
    det man håller på med.

  165. Det är också bra pedagogiskt gjort.

  166. När vi säger att man lätt blir
    beroende av ett spel-

  167. -vad är det för mekanismer vi hittar
    i ett sånt spel?

  168. Det är att man fortsätter trots
    att man inte tänkt det från början.

  169. Det är roligt, det finns alltid
    en klar och tydlig uppgift.

  170. Det är sällan oklart
    vad man ska göra.

  171. Svåra uppgifter är indelade
    i mindre steg-

  172. -och man får mycket förstärkning.

  173. Varför fortsätter ni spela
    Candy Crush?

  174. Jag har aldrig spelat det.
    Det verkar jättetråkigt.

  175. Men varför fortsätter man med nåt
    som inte är skoj? Det plingar till.

  176. Man får sjukt mycket förstärkning.

  177. Det är blommor,
    det händer saker hela tiden-

  178. -och när det är tråkigt är det för
    att det leder till en belöning.

  179. Man målar upp ett recept för hur
    uppgifter i skolan borde läggas upp-

  180. -framför allt för vissa barn. De är
    skickliga på att göra saker roliga.

  181. Baksidan är att för några
    blir det så engagerande-

  182. -att det är svårt att låta bli
    att göra det. Så är det.

  183. För att dra en lång historia kort-

  184. -jag tyckte att det stämde bättre in
    på hur mekanismerna funkar-

  185. -för många av de som jag träffar
    i vårt arbete med hemmasittare.

  186. Jag vill vara tydlig med att det är
    inte för dem att spela så mycket.

  187. Det är inte bra för nån, antagligen,
    att spela så jättemycket.

  188. Det får väldigt dåliga effekter
    och den onda cirkeln förstärks-

  189. -när den får dåliga effekter
    i ens liv så ökar oro och stress.

  190. Ens motivation att spela
    ökar i sin tur.

  191. Det är ofta den negativa cirkeln
    som man har fastnat i.

  192. Det finns några undantag,
    det finns säkert några...

  193. ...skidåkningsproffs bland de elever
    som spelar väldigt mycket-

  194. -d.v.s. några som är så bra att de
    vill satsa på det som karriär.

  195. Men det lär ju vara ganska få-

  196. -och bland de som satsar...

  197. Om man tänker att 1 000 spelare
    tränade som Zlatan när de var 16-

  198. -så är det väl bara han som har
    lyckats. De andra spelar i div 4-

  199. -för bensinpengar i bästa fall.

  200. Några kanske hoppade av skolan,
    vilket kanske inte var så klokt.

  201. Vad betyder det här för oss?

  202. Vi ska inte alltid tänka beroende.
    Vi får försöka att ta reda på-

  203. -vilken förklaringsmodell som passar
    bäst in på det här barnet.

  204. Det är en praktisk slutsats
    man ska dra.

  205. För vissa är det som en
    copingstrategi som gått för långt.

  206. Om det är en copingstrategi
    som gått för långt-

  207. -behöver man inte vara fokuserad på
    att interventioner-

  208. -som ska minska datorspelandet.

  209. Om oroskänslorna minskar kommer
    drivkraften att spela minska.

  210. Många gånger i hemmasittarprogrammet-

  211. -jobbar vi med att få igång
    aktivitet och skolnärvaro.

  212. Då märker man ofta att spelandet
    minskar av sig självt.

  213. Och sen att man behöver kartlägga.

  214. Vad driver spelandet
    i just det här fallet?

  215. Vad är det som förstärker spelandet
    för just det här barnet?

  216. Det är nåt gemensamt,
    som David och Trude nämnde-

  217. -och som vi kommer prata om i morgon-

  218. -vikten av att innan man ger förslag
    att man undersöker lite.

  219. Hur ser det ut? Då blir det lättare
    att hitta nåt som får effekt.

  220. Det gamla vanliga, men bra:
    kartläggning.

  221. Jag har förslag på områden
    man kan titta närmare på.

  222. Vi försöker skilja på olika saker,
    t.ex. om det är ett starkt intresse-

  223. -om det är den blivande mästaren
    som vill öva i åtta timmar-

  224. -för att bli proffs, eller om det
    drivs av en stark social samvaro.

  225. Det kanske är det enda
    sociala man har-

  226. -med kompisar som är beroende av en.

  227. Eller om det är copingstrategin,
    som jag ofta ser-

  228. -eller om det är ett beroende.

  229. Nu låter det som att
    det finns andra perspektiv-

  230. -och att beroende inte är bra.
    Så är det inte.

  231. Man har nytta av att tänka på det
    som ett beroende-

  232. -och därmed hämta interventioner
    från beroendeparadigmet.

  233. Jag tycker man ska titta på det här,
    vad man gör framför skärmen.

  234. Vilka spel spelar man?
    Det spelar roll.

  235. På den tiden jag spelade var
    World of Warcraft det största.

  236. Så är det inte längre.

  237. Det finns en komponent i Massive
    Multiplayer Online Roleplaying Games-

  238. -och det är att ofta inte har
    med skicklighet att göra.

  239. Det är mer hur mycket tid
    man lägger ner på spelet.

  240. Det får mycket konsekvenser.
    Om man spelar ett sånt spel mycket-

  241. -så är det svårare att sluta,
    man lägger ner tid på att bli bra.

  242. Det har inte med talang att göra,
    utan spelmekanismen är sån-

  243. -man ska verkligen spela mycket.

  244. Andra spel, som Counter-Strike
    där man skjuter på varandra-

  245. -där är det mer talang, och träning.

  246. Man kan vara bra på det
    utan att behöva spela så mycket.

  247. Den typen av mekanism spelar stor
    roll för ens spelbeteende-

  248. -och vad som driver en för att spela.

  249. Trude sa apropå spel,
    att testa och spela lite.

  250. Om man möter ett barn
    som spelar väldigt mycket-

  251. -så är det ett utmärkt sätt
    att hitta ett intresse att prata om.

  252. Ibland tänkte jag när jag jobbade
    kliniskt att det är ett villkor...

  253. Man behöver inte vara bra på det,
    men man behöver intressera sig-

  254. -för det här området.

  255. Sen finns det perioder
    när man spelar mer eller mindre.

  256. Går det upp och ner?
    Spelar man mer när man är orolig-

  257. -eller såna saker, eller stressad?

  258. Hur funkar skolan?
    Det spelar jättestor roll.

  259. Det är en enorm skillnad
    på ett beteende.

  260. David nämnde oro och ängslan,
    men om skolan funkar-

  261. -så är det inte lika allvarligt
    eller bråttom med-

  262. -att gå i behandling.
    Om man spelar väldigt mycket-

  263. -men fixar vardagliga aktiviteter
    och skola-

  264. -då är det inte lika allvarligt
    som om man är vaken hela natten-

  265. -och inte kommer iväg till skolan.
    Det är en central grej.

  266. En bra fråga för att få känsla för
    om det är åt beroendehållet-

  267. -är att fråga om man upplever
    att man förlorat kontrollen.

  268. Man vill sluta, men kan inte.

  269. Man spelar mer än man tänkt sig
    när man börjar.

  270. Man har en känsla av
    att man inte kan kontrollera det.

  271. Det är indikatorer på att ett
    beroendekoncept passar bättre in.

  272. Hur är det med andra strategier för
    att hantera oro, stress och ångest?

  273. Är det bara datorspel
    eller finns det annat man kan göra?

  274. Om man inte har det, är det bra att
    lära ut den typen av färdigheter.

  275. David nämnde några man kan göra
    i behandlingssammanhang.

  276. Det är värt att titta på neuro-
    psykiatriska funktionsvariationer.

  277. Det är inget jag har forskning på,
    men min erfarenhet är-

  278. -dels inom adhd-diagnosen
    att vid koncentrationssvårigheter-

  279. -så blir det lockande att spela.
    Spelen är skräddarsydda-

  280. -för nån som har
    koncentrationssvårigheter.

  281. Det är ett skäl till
    att man kan slöspela tråkiga spel.

  282. De hjälper en i att vara där.
    Man vet vad nästa uppgift är-

  283. -vilket gör att man fortsätter. Barn
    som har svårt att koncentrera sig-

  284. -kan sitta i flera timmar
    framför en dator.

  285. Även inom autismspektrat.
    Många av de elever vi träffar-

  286. -har en autismdiagnos
    eller starka drag av det.

  287. Det känns för mig att det skulle
    kunna vara lättare att fastna i-

  288. -att spela överdrivet mycket. Men det
    är inget jag har forskning på.

  289. Det är en högst personlig erfarenhet.

  290. Spelar man för att undvika
    obehagliga situationer-

  291. -eller för att det är roligt?
    Är det kul att spela-

  292. -eller är det mest att man vill
    undvika nåt jobbigt?

  293. Jag känner igen mig i det.

  294. När jag pluggade på universitetet
    så spelade jag Civilization.

  295. Oftast var det roligt,
    men jag minns att i perioder-

  296. -så spelade jag bara för
    att inte behöva tänka på-

  297. -den jobbiga och ångestfyllda
    uppgiften jag behövde göra.

  298. Ni kanske har utnyttjat
    ett annat beteende eller aktivitet-

  299. -som har samma funktion,
    d.v.s. att stänga ute-

  300. -och inte behöva tänka på
    jobbiga saker.

  301. Det är en bra copingstrategi att ha.

  302. Om man har oro eller problem
    är det inte dåligt-

  303. -att lite distrahera sig från det
    för att inte alltid vara olycklig.

  304. Men om det är den enda strategin
    man har-

  305. -då blir det sällan jättelyckat.

  306. Tycker man själv
    att det är ett problem-

  307. -här är det viktigt hur man frågar.

  308. Här upplever jag att bland de elever
    som har skolfrånvaro-

  309. -så har vuxenvärlden gått in på ett
    sätt att barnet har svårt att säga-

  310. -att det har ett problem.

  311. Om nån säger till mig "du är tjock,
    du måste gå ner i vikt"-

  312. -då säger jag inte:
    "Vad bra att du påpekade det."

  313. "Du har helt rätt!
    Tack för feedbacken."

  314. Det blir en mental variant
    av det som man gör.

  315. Det blir likadant när man säger till
    ett barn att det måste gå i skolan.

  316. Eller "du kan inte spela hela natten,
    hur svårt kan det vara?"

  317. Det motiverar inte
    och driver inte förändring.

  318. Att tala om för folk att de är fel
    och att de borde ändra på sig-

  319. -det hjälper inte. "Who knew?"
    Ändå är det vanligt att man gör så.

  320. Vill man ha hjälp med att sluta
    spelar också roll.

  321. Ett sätt att prata om en sak
    utan att göra det så laddat-

  322. -och också visa att man tar
    barnets perspektiv på allvar-

  323. -är att prata om för- och nackdelar
    med spelandet.

  324. Man säger: "Du spelar mycket,
    du måste få ut nåt av det."

  325. "Vad tycker du är bra med det här?"

  326. När man börjar så kan man också säga:
    "Kan du se några nackdelar?"

  327. Det är en klassisk
    motiverande samtalsteknik.

  328. Man kan också fråga: "Hur bra är det
    att spela, från 0 till 100?"

  329. De kanske säger 90,
    då kan man vända på det:

  330. "Varför sa du inte 100?
    Jag förstår att det är skitkul"-

  331. -"men det finns nåt mer."
    Att få syn på det.

  332. Man kommer nog lite längre
    och blir inte lika stressad själv-

  333. -om man inser hur svårt det är
    med förändring och att det tar tid.

  334. En bra metafor
    är att man ska så frön av tvivel.

  335. Jag jobbade med ungdomar
    med antisocial problematik-

  336. -och i det ingår
    att man ibland använder droger.

  337. Det funkar aldrig att säga
    att hasch är dåligt.

  338. Man måste hitta andra sätt, slå in
    små kilar i deras uppfattning-

  339. -om att knark är bra
    och så frön av tvivel-

  340. -och inte hamna i konflikt kring det.

  341. Att tala om att det är dåligt
    funkar inte.

  342. De som det funkar på har inte hamnat
    där från första början.

  343. Det är också viktigt
    att prata med föräldrar-

  344. -och vad de ser för mönster i
    spelandet och vad som driver barnet.

  345. Är det mycket konflikter
    kring spelandet? Ofta är det så.

  346. Ibland kan man observera
    att det är...

  347. Man tycker det är jobbigt
    om ens barn spelar för mycket.

  348. Det är mycket tal om stillasittande
    är lika farligt som rökning-

  349. -det är det inte alls, men skitsamma.

  350. Man går och stör sig lite på det
    men man vet inte hur man ska göra.

  351. Irritationen byggs upp och här uppe
    blir man arg eller så stressad-

  352. -och man vill göra nåt drastiskt,
    som att rycka sladden-

  353. -eller ta datorn. Vad händer då?
    Barnet får ett utbrott.

  354. Ofta orkar man inte,
    och ibland får barnet sån panik-

  355. -att man hotar att ta livet av sig.
    Det slutar dåligt för alla.

  356. Inlärningen från förälderns sida
    är att man blir bestraffad-

  357. -och från barnets sida blir det när
    mina föräldrar tar till regler-

  358. -om jag då skriker, då får jag
    tillbaka det jag behövde.

  359. Om man har mycket oro
    och min enda copingstrategi-

  360. -är att spela på datorn, och så tar
    du bort den, då får man panik.

  361. Utbrottet är rätt förutsägbart.

  362. För att komma tillrätta med spelandet
    behöver man en annan intervention.

  363. Det där "nu har jag fått nog"...

  364. Ni har säkert i olika skalor
    känt samma sak gentemot era barn.

  365. "Nej, nu klarar jag inte det här."
    Läggtid, godis eller socker-

  366. -och i lite vredesmod
    försöker ni genomföra nåt-

  367. -som sen inte blev nåt bra.

  368. Eller också är ni såna föräldrar
    som är perfekta.

  369. Det är också värt att kika på
    vilket spel man spelar-

  370. -och fyller det nån social funktion.
    Det kan vara oerhört starkt-

  371. -speciellt om man är
    ganska isolerad annars.

  372. Nån form av registrering, hur mycket
    man spelar, vad man spelar.

  373. För att få svar på de frågorna
    måste man prata med barnet.

  374. Man får inte prata med barn om man
    talar om allt dåligt de gör-

  375. -utan man måste komma in från
    ett annat håll.

  376. Hur bygger man en relation på bästa
    sätt? Genom trevliga stunder ihop-

  377. -och intressera sig det
    den andre intresserar sig för.

  378. Då måste ni engagera i det
    som barnet tycker är viktigt-

  379. -en stund innan
    man kan ställa frågorna.

  380. Om ni säger: "Jag är tillsynsman.
    Hur mycket spelar du? Okej..."

  381. Nästan alltid får man svaret
    att man vägrar delta-

  382. -eller det som är mer effektivt:
    "Jag vet inte."

  383. Hur många gånger har ni mötts av det?

  384. Det är en inlärd historia hos dem,
    ett snabbt sätt att bli av med vuxna-

  385. -att passivt säga "jag vet inte".

  386. Då bör man byta fot och ägna sig åt
    att lära känna varandra-

  387. -bygga förtroende innan man kan
    genomföra en kartläggning.

  388. David pratade om
    att de gjorde två sessioner.

  389. Två träffar av kartläggning, sen var
    de redo för en feedbacksession.

  390. Det funkar skitbra,
    man ska jobba effektivt.

  391. Men det finns de som har problem
    som kräver en längre startsträcka.

  392. Säg att ni är den femte kuratorn,
    psykologen, skolsköterskan-

  393. -eller familjebehandlaren som säger:
    "Nu ska vi jobba!"

  394. Då är man lite skeptisk innan man
    berättar om sitt spelande-

  395. -och varför man gör det.

  396. Och hur ser det ut i livet
    för övrigt?

  397. Det är svårt med prepositionerna...

  398. En bra bild att ha med sig:

  399. Det är summan av
    Kardefelt-Winthers perspektiv.

  400. För andra barn kan ett
    beroendeperspektiv vara bättre.

  401. Som förälder finns det vissa saker
    man kan tänka på.

  402. Nu pratar jag om barn
    med ett normalt spelande-

  403. -men det orsakar konflikter och oro.

  404. Till viss del,
    så fort det kommer en ny teknologi-

  405. -så kommer den här typen
    av "vojne, vojne-grejer".

  406. När skriftspråket uppfanns
    så var det en stor oro över-

  407. -till vilket moraliskt förfall
    det skulle leda till.

  408. När brevet kom var det samma sak.
    "Hur ska det gå nu?"

  409. "Det här kommer att leda till..."
    Varje framsteg föder den debatten.

  410. Det finns säkert nackdelar
    med ny teknologi också-

  411. -men ganska ofta blir det överdrivet.
    En sak man kan komma ihåg-

  412. -är att respektera spelandet.

  413. I vissa spel kanske man spelar
    en match i trettio minuter.

  414. Om ni kommer in efter 25
    och det är slutspel-

  415. -och ni stänger av datorn,
    hur kul är det?

  416. Det är som om ni tittar på "Titanic"
    och ni missar sista kvarten.

  417. "Jättekul. Bra film."
    "Du har ju fått se nästan hela."

  418. Jo, men...

  419. Om man vet vilka spel barnen spelar
    har man lättare att förbereda lite.

  420. Då kan man säga: "Om en halvtimme är
    det mat, starta inte en ny omgång."

  421. Då slipper man en del konflikter.

  422. Det vill till att man ser det
    som en aktivitet som vilken annan.

  423. Det är också en klok strategi
    att inte ha många "inte-regler".

  424. I stället för att säga
    "du ska inte spela"-

  425. -är det bättre att föreslå
    alternativa aktiviteter.

  426. Säg inte "du får bara spela en timme
    om dan" utan "vi äter middag ihop".

  427. Man har nån läggtid som gör
    att det inte blir tid för spelande.

  428. Vill man ha ännu mindre spelande,
    föreslå aktiviteter man gör ihop.

  429. Föreslå en brädspelskväll-

  430. -eller att vi tittar på en film
    eller nåt.

  431. Att föreslå aktiviteter är bättre
    och skapar schystare stämning.

  432. Hur mycket skärm använder ni själva?
    Hur ofta stirrar man ner i mobilen?

  433. Ska man då få andra att följa
    det skärmfria, och så vidare.

  434. Det får inte vara för hycklande.

  435. För barn, vissa saker har man sämre
    förmågor att skydda sig mot.

  436. Det är direkt olämpligt,
    är forskningen samstämmig om-

  437. -att små barn har sociala medier.

  438. Även för er vuxna så verkar det...

  439. Ju mer man konsumerar sociala medier,
    desto sämre mår man.

  440. Vem visste
    att det skulle vara dåligt för en-

  441. -att jämföra sig med andras bästa
    versioner av sig själva?

  442. Det tycks ändå som att man blir
    lite olycklig av det.

  443. Ju mer man gör det...
    Man tar inte livet av sig-

  444. -men det är nog en bra strategi
    att inte göra det för mycket.

  445. För barn kan inte skydda sig
    om nån skriver nåt elakt-

  446. -eller om nån är dum mot en.

  447. Ju yngre man är desto mer försiktig
    får man vara med sociala medier-

  448. -och med spelandet, men det spelar
    roll vilka spel barnen spelar.

  449. Det kan vara värt att fundera på
    varför mitt barn spelar.

  450. Är det för att de har oro och ångest,
    eller tycker de det är kul?

  451. Är det en social aktivitet
    som ens kompisar gör?

  452. Hjälp till
    med alternativa aktiviteter.

  453. En allmäncheck, hur mår barnet?

  454. Om barnet ser ut att må bra, då
    behöver man inte vara så orolig.

  455. På det hela taget kommer dagens barn
    att bli 100 år, sägs det.

  456. Trots sockerlarm och transfetterlarm
    och larm om ditt och datt-

  457. -så tycks det ändå som att
    medellivslängden ökar.

  458. Tagga ner.

  459. Om man upplever att barnet
    har förlorat kontrollen-

  460. -och man inte kan hantera det,
    sök då hjälp.

  461. Det finns tyvärr i dag få
    datorspelberoendebehandlingar-

  462. -därför ofta ligger det annat i det,
    man har inte bara det problemet.

  463. Det är snarare ett symtom på samma
    saker som vid skolfrånvaro:

  464. En viss form av social ångest
    och oro.

  465. Det måste inte vara det,
    men ofta är det så.

  466. Man behöver nån form
    av samtalskontakt-

  467. -snarare än
    en skräddarsydd behandling.

  468. Det finns några som...
    Om det ofta blir bråk-

  469. -och livet inte fungerar,
    då ska man söka hjälp.

  470. Här har vi en beteendeanalys
    av det jag sa.

  471. Man blir frustrerad och irriterad
    och rycker sladden till internet-

  472. -och ens barn får panik vilket leder
    till ett kraftigt utbrott.

  473. Det kan ni studera senare.
    Behandlingsmässigt blir det svårare.

  474. Det finns ingen
    välbeforskad behandling.

  475. Vi vet inte precis vilka komponenter
    man ska sikta på.

  476. Vi vet att man får bra effekt-

  477. -av att kartlägga de grundläggande
    mekanismerna och prata om dem-

  478. -om det är social oro eller
    nedstämdhet som driver spelandet.

  479. Man får hjälp med copingstrategi,
    det gör en viss skillnad.

  480. Det jag tar upp här är det jag sa-

  481. -om det är en copingstrategi,
    då behöver man inte i första hand-

  482. -ägna sig spelberoende, utan i
    stället få igång aktiviteter i livet-

  483. -så att måendet blir bättre. Då
    kommer drivkraften att spela minskas.

  484. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Datorspel - beroende eller intresse

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykologen Peter Friberg berättar om hur datorspel kan bidra till och förvärra hemmasittande och hur man som förälder, lärare och behandlare kan jobba med problemen. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Barn och datorer, Datorspel, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolk, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Vad är problematisk skolfrånvaro?

Psykologen Peter Friberg berättar om några av anledningarna till att vissa barn inte vill gå till skolan och hur det påverkar barnet, familjen, skolan och samhället. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Forskning och behandling för hemmasittare

Psykologen David Heyne har forskat på temat hemmasittande och vilka mekanismer som ligger bakom. Här berättar han om de senaste rönen. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Skolfaktorer bakom hemmasittande

Trude Havik, doktor i specialpedagogik, berättar om vilka skolfaktorer som kan göra det svårt för vissa elever att gå till skolan. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Datorspel - beroende eller intresse

Psykologen Peter Friberg berättar om hur datorspel kan bidra till och förvärra hemmasittande och hur man som förälder, lärare och behandlare kan jobba med problemen. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Frågor och svar om hemmasittande

Forskaren David Heyne, experten Ia Sundberg-Lax och Ann Lindström Gottfridsson, chef Ledviks resursenhet, Lidingö stad, svarar på frågor om hemmasittande och problematisk skolfrånvaro. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Att möta barn med neuropsykologiska diagnoser

För barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan det som för många är enkla vardagssituationer inom skolmiljön verka främmande och svåra. Här berättar psykologen Malin Khoso om hur man som lärare kan möta personer med NPF-diagnoser och hur skolmiljön kan anpassas. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Mobilisera alla krafter kring eleven

Socionomen Erik Koskinen berättar om vikten av att bygga ett stödnätverk runt eleven och familjen för att öka möjligheterna att lyckas återvända till skolan efter en längre tids frånvaro. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Kartläggning och behandling

Anledningarna till att vissa unga vägrar gå i skolan kan skilja sig mycket från en elev till en annan. Det är därför extra viktigt att lägga tid och resurser på att kartlägga varje persons individuella förutsättningar innan man inleder en behandling, säger Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens program för hemmasittare. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Två föräldrars erfarenheter

Här berättar föräldrarna Maria och Christian Persman om vad som hände när deras son en dag slutade gå till skolan. De delar med sig av tankar och erfarenheter om den hjälp de fick. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Lärarens arbetsmiljö

Vad kan man göra för att skapa ett gott arbetsklimat? På Visättraskolan i Huddinge trivs personalen och arbetar kvar länge. Rektor Semira Vikström berättar om hur de lyckats så bra och om sitt mål att få all personal att dra åt samma håll. Det är viktigt att alla medarbetare känner sig engagerade och sedda, och att det finns en tillåtande anda där man hjälper varandra. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Deaf power i skolan

De kallar sig dövaktivister och de rycker ut när dövas och hörselskadades rättigheter är hotade. 23-åriga Rebecca Jonsson och några andra aktivister kedjade vid ett tillfälle fast sig i trappen till dövskolan Östervångsskolan i Lund. De protesterade mot att ingen döv kandidat gått vidare i rekryteringen av en ny rektor till skolan. En annan tendens som väcker protester bland unga döva är att dövskolor slås ihop med skolor för hörande. Vi möter dövaktivisterna som vänder sig mot vad de kallar hörselnormen i samhället och som vill att dövskolan ska vara en fristad där döva och hörselskadade får vara sig själva. Hela programmets innehåll finns som text i programmanuset.