Titta

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Om UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Problematisk skolfrånvaro eller hemmasittande är ett stort och kostsamt problem. Det påverkar elevens självbild och relationer och kan leda till långvarigt utanförskap. I Sverige uppskattas ungefär 20.000 elever i grundskolan ha en problematisk skolfrånvaro och lika många i gymnasiet. Långvarig skolfrånvaro riskerar att leda till ett livslångt utanförskap som innebär både personligt lidande och stora kostnader för samhället. Här diskuteras den senaste forskningen kring orsaker och arbete med hemmasittande. Inspelat den 11-12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Till första programmet

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare : Skolfaktorer bakom hemmasittandeDela
  1. Vi pratade inte om vilken sorts frånvaro
    det var, men det var mammans fel.

  2. Så var det. Men stämde det?
    Nej, så enkelt var det inte.

  3. Hur ligger det till med skolfrånvaron
    hos er? Där ni jobbar, i er kommun?

  4. Ni har olika roller.
    En del jobbar närmare eleverna-

  5. -medan andra jobbar mer vägledande
    med lärare eller föräldrar.

  6. Det viktiga är att ta reda på
    hur det ser ut i dag.

  7. Hur funkar det
    och vad måste bli bättre?

  8. Det är klokt att alltid ha det i åtanke,
    för vi gör mycket som är bra.

  9. Det finns många begrepp
    runt frånvaro, som David visade.

  10. Jag tänkte visa fler,
    men jag droppar det.

  11. Poängen är att det finns
    många begrepp och definitioner.

  12. Är vi ense om begreppen vi använder?
    Pratar vi om samma sak?

  13. När folk frågade,
    så sa jag att jag forskar på skolvägran.

  14. Folk tycktes förstå vad det är, men vi
    pratade inte om samma sorts frånvaro.

  15. Jag insåg att de här sakerna
    inte är riktigt tydliga ute bland folk.

  16. PPT, pedagogisk-psykologisk tjeneste,
    hjälpte mig med deltagare till studien.

  17. Många skolkare anmälde intresse, trots
    att det var skolvägrare jag ville ha.

  18. Men det var 2010. Det är åtta år sen.
    Det kanske är mer tydligt i dag.

  19. Jag är rädd att det inte är det.
    Dessutom tycks skolvägran öka.

  20. Då undrar jag: Om skolvägran ökar,
    gör skolket det också?

  21. I Norge pratar vi sällan om skolk.
    Allt kallas skolvägran. Då blir det fel.

  22. Jag är överens med David om att
    vi bör skilja på olika sorters frånvaro.

  23. Skolvägrare och skolkare
    behöver olika åtgärder.

  24. Vi kan inte först kalla alla för
    skolkare och sen byta till skolvägrare.

  25. Vi har båda sorter. Det måste vi vara
    tydliga med i arbetet med eleverna.

  26. Frågan är om skolfrånvaron ökar.

  27. Ökar skolvägran? Och i så fall varför?
    Det kan finnas många orsaker till det.

  28. Skolan och PP-tjenesten i Norge
    rapporterar om ökad skolvägran.

  29. Jag jobbade på PP-tjenesten
    för...20 år sen.

  30. Då hade vi inga fall av skolvägran.
    Det fanns inte. Vi pratade inte om det.

  31. Och skolk hade vi inte heller.

  32. För ungefär tio år sen
    jobbade jag med en elev-

  33. -med hög frånvaro.

  34. Vi pratade inte om vilken sorts frånvaro
    det var, men det var mammans fel.

  35. Så var det. Men stämde det?
    Nej, så enkelt var det inte.

  36. Varken jag, skolan eller andra instanser
    hade tillräcklig kompetens.

  37. Ofta försöker var och en lösa
    problemen på sin egen lilla kammare.

  38. När ber vi om ett samarbetsmöte?

  39. När kontaktar föräldrarna skolan
    om deras barn inte vill gå dit?

  40. Har vi en bra dialog med föräldrarna?
    Fungerar samarbetet så bra-

  41. -att föräldrar kan berätta om
    problemen? Då kan skolan hjälpa till.

  42. Väntar vi för länge
    innan vi kontaktar andra instanser?

  43. Ett stort problem hänvisar vi vidare,
    så blir vi kvitt det. Fungerar det så?

  44. Kanske inte i Sverige. I Norge väntar vi
    för länge innan vi hänvisar vidare-

  45. -och när vi väl gör det, så är vi ganska
    trötta på både eleven och föräldrarna.

  46. Vi måste...
    Kan vi kontakta varandra tidigare?

  47. Har vi bra rutiner?

  48. Hur fungerar samarbetet mellan hjälp-
    instanser, föräldrar, skola och elev?

  49. Är samarbetet friktionsfritt? Det kan
    uppstå spänningar, och vad gör vi då?

  50. Ringer vi och säger: "Hej.
    Vi var överens om... Vad har du gjort?"

  51. Eller väntar vi till nästa möte,
    och börjar kritisera i stället?

  52. När jag var i PP-tjenesten, så var jag
    aldrig nöjd med socialtjänstens arbete.

  53. Det är lätt att skylla på varandra,
    när det handlar om svåra ärenden.

  54. Det får konsekvenser,
    som David pekade på.

  55. Varje dag räknas. Vi måste agera.
    För mig är det viktigt att förebygga.

  56. Min doktorsavhandling handlade om
    skolans roll. Skolan upptäcker elever-

  57. -som är borta, om inte föräldrarna vet
    att de ligger hemma i sängen.

  58. Om nån skolkar,
    så ser skolan det först.

  59. Skolan måste agera och ta sitt ansvar
    snabbare än den gör nu.

  60. Så vi ska upptäcka och lägga till rätta.
    Hur är det i dag?

  61. I Norge tar en del skolor kontakt efter
    tre dagar. Andra gör det efter en dag.

  62. Min dotters skola meddelade hemmet
    första dagen och första lektionen.

  63. Det är bra, för man upptäcker
    frånvaro tidigare och kan agera-

  64. -när elever uteblir. Varje dag räknas.
    Fungerar det tillräckligt bra?

  65. Kartlägg situationen på hemmaplan
    och se om förbättringar kan göras.

  66. Vilka risker finns? David talade
    om det, och jag ska säga lite om-

  67. -riskfaktorer i skolan. Hur är det
    med upprätthållande faktorer?

  68. Om det är attraktivt att stanna hemma,
    kan man kanske inte förvänta-

  69. -att eleven kommer till skolan,
    om den upplevs som otrygg.

  70. En mamma köpte en valp till sitt barn
    som hade varit borta länge från skolan.

  71. Det är mysigt, och jag förstår
    att hon vill pyssla om sitt barn hemma.

  72. Men det gör det ännu svårare
    att återvända till skolan.

  73. Att ha det för mysigt hemma
    är också en faktor.

  74. Vad som upprätthåller frånvaron.

  75. Sova länge och spela spel på nätterna,
    är faktorer som måste kartläggas-

  76. -tillsammans med riskfaktorer
    och beskyddande faktorer.

  77. Vad är stor och oroande frånvaro?
    Vad gör vi, och när? Var går gränsen?

  78. Om vi tar kontakt redan första dagen-

  79. -så kan vi börja förebygga tidigt.

  80. Jag vill ta upp de sociala förhållandena
    i skolan. Det är ett stort pussel.

  81. Vi har inte alla bitar än, men jag
    vill fokusera på det sociala i skolan.

  82. Det är viktigt för om ett barn vill gå
    till skolan, och klarar av att vara där.

  83. Det finns en ny regel
    från 1 juli i Sverige.

  84. Rektorer har ansvar för
    att skyndsamt starta en utredning-

  85. -när en elev har långvarig, eller...
    Vad heter det på norska?

  86. "Upprepad"? Ökande?

  87. Repeterande! Upprepad frånvaro.

  88. Den ska ske i samråd med eleven,
    vårdnadshavare och elevhälsan.

  89. Skolehelsetjenesten heter det i Norge.
    Det är en ny regel, men då frågar jag:

  90. När är frånvaron
    långvarig eller upprepad?

  91. Betyder det samma sak
    för alla rektorer?

  92. Vad är långvarig och vad är upprepad?

  93. Det är... Jag hittade ingen
    mer konkret information om det.

  94. Det måste preciseras
    på varje enskild skola-

  95. -och helst hålla en gemensam linje.

  96. Registreras frånvaron lika i skolorna?

  97. Får alla rektorer i skolorna
    samma sorts information om eleverna-

  98. -eller beror det på vilken skola
    eller kommun det gäller?

  99. Har vi tillräckligt bra system för det?

  100. Det här är en ny regel.

  101. Det kan vara spännande för er
    att titta på det i era hemkommuner.

  102. 2016 hade 1 700 elever i Sverige
    ogiltig och sammanhängande frånvaro-

  103. -i minst en månad. Antalet elever med
    upprepad ogiltig frånvaro är 18 000.

  104. Det skriver Skolinspektionen 2016.

  105. I Norge är 22 000 elever
    borta minst en månad per år.

  106. 20 dagar eller mer. Genomsnittet
    är högre i stora kommuner.

  107. Där är frånvaron
    mer differentierad.

  108. Vi har siffran för årskurs 10,
    men annars har vi få siffror.

  109. Siffran 22 000 kommer
    från tidskriften Utdanning.

  110. Det är ingen säker statistik,
    men redovisar frånvarotal.

  111. För årskurs 10
    är det hämtat från betyg.

  112. En elev i årskurs 10 i Norge har en
    frånvaro på sex dagar och fem timmar.

  113. Den ligger på samma nivå
    de senaste fyra åren.

  114. Det är ingen könsskillnad, men
    däremot mellan fylken och kommuner.

  115. Finnmark har skyhög frånvaro,
    jämfört med Sogn og Fjordane.

  116. Det är stora skillnader i Norge
    när det gäller både trivsel i skolan-

  117. -och antal avhoppare. Finnmarks
    dåliga resultat överraskar inte.

  118. Sen är det 4 % som har en frånvaro
    på 30 dagar eller mer. Så är läget nu.

  119. Har vi mer frånvaro i Norge, eller
    är vi bara bättre på att rapportera den?

  120. Jag vill ha
    nationell rapportering i alla länder.

  121. Då kan vi se om insatserna hjälper.

  122. När jag frågade elever i min studie
    om hur mycket frånvaro de har-

  123. -så ser den ut så här.

  124. 3,9 % har mer än 10 dagars frånvaro
    de senaste tre månaderna. Det är högt.

  125. För 8 dagar och mer, är det 7,5 %.

  126. Det är 13 % frånvaro de senaste
    tre månaderna. Oavsett orsak.

  127. De har bara upplyst om heldags-
    frånvaro. Enstaka lektioner tillkommer.

  128. Ca 70 % har varit frånvarande i en dag
    eller mer. Det är ganska mycket.

  129. 7,5 % har haft minst 13 % frånvaro.
    De tycker själva att det är mycket.

  130. Det är högre siffror än i andra rapport-
    er. Så själva insamlandet är viktigt.

  131. Orsaken till frånvaron
    för de elever som sa sig ha varit borta-

  132. -har varit sjukdom, diffusa besvär-

  133. -skolkrelaterade orsaker
    eller skolvägran.

  134. Det är ca en elev i varje klass
    som uppger orsaker till skolvägran-

  135. -och en elev i varje klass
    som har skolkrelaterade orsaker.

  136. Det intressanta, och lite skrämmande,
    är den höga siffran för diffusa besvär.

  137. Ont i huvudet eller magen,
    trötthet och håglöshet.

  138. Eleverna säger själva att de är borta
    från skolan på grund av diffusa besvär-

  139. -dubbelt så ofta som sjukdom.

  140. Där har Norge en utmaning,
    som kanske inte andra länder har.

  141. Men har de här eleverna
    giltig eller ogiltig frånvaro?

  142. I vissa hem noterar man i kontaktboken
    att barnet var sjukt.

  143. I andra hem gör man det inte,
    för huvudvärk och trötthet-

  144. -inte är giltig frånvaro. Då ska man gå.

  145. Men kan man gå till skolan
    om man har lite ont?

  146. Hur hanterar vi själva det på våra jobb?

  147. Vi vet att synen
    på frånvaro och sjukdom går i arv.

  148. Barnen gör som föräldrarna.

  149. Jag önskar att skolan
    skulle ta upp sånt på föräldramötena.

  150. Man kan vara osäker på
    om barnet är sjukt.

  151. Men om man är osäker, så är barnet
    i regel inte sjukt. Jag är lite hård.

  152. Jag har den strategin med min dotter,
    och det går väldigt bra.

  153. Det är nåt att fundera på.
    Om man tidigt i barns liv tillåter-

  154. -att de är hemma vid diffusa besvär,
    som trötthet och ont i huvudet...

  155. "Börjar du bli sjuk? Håller du på att
    utveckla skolvägran? Blir du mobbad?"

  156. Det måste utredas varför barnet
    mår dåligt, om obehaget håller i sig.

  157. Det gäller att bemöta det på rätt sätt.
    "Gå till skolan, så ringer jag läraren."

  158. I stället för att säga:
    "Stanna hemma, du."

  159. Om barnen lär sig
    att det inte är så viktigt-

  160. -så löper de en större risk för
    att utveckla skolvägran.

  161. Det är inte så lätt att skilja på det.
    Så om man är lite mer...

  162. Nu ska jag inte bli för bombastisk.
    Jag har en tendens till det ibland...

  163. Men ta upp det på föräldramötena.
    Hur tänker föräldrar runt det?

  164. Närvaro är viktigt för inlärning
    av både fakta och social kompetens.

  165. Men det är också viktigt för klassen.

  166. Det blir stökigt i en klass
    där många är borta hela tiden.

  167. Det kan skapa mycket oro. "Vad sa du
    i går? Nej, det har inte jag hört."

  168. Om många ständigt är borta
    från skolan utan giltig frånvaro.

  169. Så tänker jag. Som David visade-

  170. -är orsakerna till frånvaro komplexa.
    Det kan ha hänt nåt i skolan.

  171. Barnet kan ha
    utsatts för våld på väg till skolan-

  172. -som gör
    att barnet inte vill gå till skolan.

  173. För att inte råka illa ut igen-

  174. -väljer man
    att stanna hemma dagen efter.

  175. Det hänger på hur föräldrarna reagerar
    om ett barn kommer hem och gråter-

  176. -och berättar att nåt obehagligt hände
    på väg till skolan eller i skolan.

  177. En del elever är robusta, och
    går tillbaka till skolan och försöker-

  178. -medan andra är mer försiktiga.
    Det är individuellt hur mycket man tål.

  179. Och har man ett nätverk? Har man nån
    att prata med om det som händer?

  180. Annars är det värre
    att bli utsatt på det här sättet.

  181. Och hur bemöter skolan föräldrar
    som ringer och berättar vad som hänt?

  182. Hur reagerar skolan när föräldrar
    tar kontakt, eller en elev berättar nåt.

  183. Bagatelliserar man det hela, för
    det händer, eller tar man det på allvar?

  184. Vi har samhällsfaktorer, som också
    är viktigt, och så har vi stödsystemen.

  185. Om man inte kan få rätt stöd vid
    rätt tidpunkt, så blir effekten sämre.

  186. Det ska finnas stödinsatser så fort
    man ser att ett barn har det jobbigt.

  187. Jag vill nämna skolans roll,
    för lärare och övrig skolpersonal-

  188. -är de första som märker en elevs
    frånvaro. Vad gör de? Och när?

  189. Om en elev ständigt kommer för sent,
    blir läraren arg då, och säger:

  190. "Kommer du för sent nu igen?"
    Eller hur pratar man med barnet?

  191. Man kan vara sen för att det var en
    kamp att komma i väg på morgonen.

  192. Motståndet kan vara stort. Det kanske
    var så stort att när eleven är för sen-

  193. -så är en utskällning
    definitivt inte bra. Då är beröm bättre.

  194. Man kanske inte ska ge ovett just då,
    utan ta ett snack efter lektionen.

  195. "Du kom för sent igen. Varför?"

  196. "Vad kan jag göra för att du
    ska komma i tid?" Skapa en dialog.

  197. Om man får skäll, är det inte roligt
    att komma tillbaka dagen efter.

  198. Och om jag skäller på dig
    så att resten av klassen hör-

  199. -så visar jag
    att det är okej att skälla.

  200. Det handlar om att vara
    en bra förebild och en bra lärare.

  201. De flesta förstår detta,
    men vi gör ofta fel.

  202. En sak vi vuxna gör fel,
    är att vi himlar med ögonen.

  203. Flickor blänger, pojkar blänger...
    Tro mig, vi blänger, vi också.

  204. Ibland måste vi
    ta en titt på oss själva.

  205. Vi är alla bra eller dåliga förebilder
    för våra barn och för våra elever.

  206. Blänga eller himla med ögonen, t.ex.
    När ni hör nåt och bara: "Ja, ja."

  207. Vad gjorde ni med blicken?
    Vilka signaler ger det?

  208. Jag gör mig ofta skyldig till sånt.

  209. Först måste vi reda ut om det är nåt
    i skolan. Jag blev uppringd i går-

  210. -av en person som hade
    fått ett ärende på sitt bord, som...

  211. Oj! Stod jag och tryckte?

  212. Han jobbar hos fylkesmannen
    och hade blivit tilldelad ett ärende-

  213. -om en elev som hade
    varit frånvarande sen april, där...

  214. Nu ska vi se. Jag får gå tillbaka.

  215. Han visste inte vad han skulle göra.
    Skolan säger sig ha försökt med allt-

  216. -och anser att det är föräldrarnas fel.
    Barnet har ångest. Nej, säger skolan.

  217. "Det är föräldrarnas fel. Socialtjänsten
    är kontaktad." Barnet har ångest.

  218. Men om inte barnet får förståelse för
    att nånting i skolan utlöser ångesten-

  219. -så är det inte konstigt att barnet inte
    går till skolan, och det är kanske okej.

  220. Det är frågan. Ska man tvinga ett barn
    till en skola som inte bemöter en-

  221. -utifrån de behov man har?
    Samma sak gäller mobbning.

  222. På min arbetsplats forskar vi om
    mobbning, och en sak man tar upp är-

  223. -om eleven och föräldrarna blir trodda.
    "Det finns ingen mobbning i vår skola."

  224. Det kanske stämmer, men så länge
    föräldrarna känner sig otrygga-

  225. -så kan de inte
    tvinga sitt barn till skolan.

  226. Hur får vi trygga föräldrar?
    Återigen, samarbete med föräldrarna.

  227. Med ett bra samarbete
    är det lättare för föräldrarna-

  228. -att ge den där lilla knuffen
    som de behöver.

  229. Så det kan vara nåt i skolan.
    Kanske inte bara det-

  230. -men det kan vara nåt
    som gör att en elev inte går dit.

  231. Är det där jag, t.ex.? När jag började
    hålla föredrag såg jag ut så där.

  232. Detta att synas...
    Man lär sig att hantera nervositeten.

  233. Men en del elever är livrädda.

  234. I den norska skolan är det extremt
    mycket redovisning inför klassen.

  235. Är det så i svenska skolan? Nej.
    Det skapar mycket rädsla och ångest.

  236. Och det är inte bara i ett ämne.
    Man gör likadant i alla ämnen.

  237. Jag hoppas
    att diskussionen i Norge får resultat.

  238. Om skolvägran ökar,
    så kan det vara en av orsakerna.

  239. Det är för mycket redovisning
    inför klassen-

  240. -vare sig man jobbar i grupp
    eller om man jobbar enskilt.

  241. En del skolor låter elever redovisa
    bara till läraren, till en liten grupp-

  242. -eller en elev man väljer själv. Då
    kan de träna på att stå inför klassen.

  243. Men så är det inte för alla.
    I en skola erbjöd sig läraren t.o.m.-

  244. -att göra hembesök, så att eleven fick
    redovisa. Hur långt ska vi sträcka oss?

  245. Ska vi som lärare gå hem till elever?
    Eller ska andra göra det?

  246. Kunde läraren ha bett eleven
    att komma till skolan efter skoltid?

  247. Men att sträcka sig så långt som hem-
    besök... Så stort var inte problemet.

  248. Man kan ha problem med en lärare
    eller vara rädd för en annan elev.

  249. Många oroar sig för gympan.

  250. Där ser alla
    vem som kan och vem som inte kan.

  251. När jag hade gympa i skolan-

  252. -så var jag livrädd för bocken.
    Gymnastikbocken.

  253. Den var så här hög! Det var den ju
    inte, men det är så jag minns den.

  254. Jag stod längst bak och vågade inte
    hoppa. Andra fick hela tiden gå före.

  255. När jag till slut var tvungen,
    så tvärstannade jag framför bocken.

  256. Jag var sportig, men med bocken låste
    det sig. Jag var nog inte ensam om det.

  257. Man kanske skolkar, för att ingen ser
    vad som ligger bakom den där tåren.

  258. Det kom lite tårar ibland
    på låg- och mellanstadiet.

  259. På gympan står alla och tittar på
    när man ska göra nåt.

  260. Kunde jag ha varit ensam med läraren?
    Men sen fick jag en lärare som förstod.

  261. Jag sa som det var, och jag kom över
    bocken. Jag närmade mig den gradvis.

  262. Och tänk er efter lektionen,
    i omklädningsrummet...

  263. Här har vi den sociala aspekten.
    Omklädningsrummet, duschen...

  264. Där händer det mycket, och
    det är inte alltid en vuxen närvarande.

  265. Om det är en manlig lärare, så går han
    inte in till tjejerna. Och vice versa.

  266. Där är det mycket mobbning, utfrys-
    ning, och annat som vi inte känner till.

  267. "Jag glömde gympakläderna."
    Glömde eller tog inte med?

  268. "Jag har mens." Det hade du förra
    veckan också. Och veckan före det.

  269. Menstruation...ja, ni fattar.
    Hur som helst, så är det så att...

  270. Vi måste vara uppmärksamma på idrott
    och hälsa, för det väcker mycket oro.

  271. Det är oförutsägbart och stressande,
    och det gör...

  272. Man vet inte vad som händer,
    särskilt vad gäller den sociala biten.

  273. Samma sak på rasterna.
    Vuxna lyser ofta med sin frånvaro.

  274. Rasterna kan kännas otrygga.
    Man har ingen att prata och vara med.

  275. Stök och bråk på lektionerna-

  276. -gör att man blir mer ängslig,
    eftersom situationen är oförutsägbar.

  277. Att byta klassrum, lärare
    eller få en vikarie, kan vara svårt.

  278. Och att åka på lägerskola är
    jättejobbigt. För vad händer då?

  279. Jo, det är återigen en ny situation
    och en ny miljö.

  280. Så... Några av de faktorer som både
    annan forskning och min studie visar...

  281. Jag ska inte säga mer om studien,
    utan hålla mig till det praktiska.

  282. Svaga lärare-elev-relationer
    kan utlösa skolvägran och skolk.

  283. Vad är svaga respektive starka
    relationer mellan elever och lärare?

  284. Jag återkommer till det. Ledarskap
    i klassrummet har med det göra.

  285. Att bygga upp relationer.

  286. Att man skapar lugn och ro,
    att man ger känslomässigt stöd-

  287. -och att man är bra på att lära ut,
    så att man kan ta fram det bästa i alla.

  288. Den kände forskaren Robert Pianta
    delar upp det i tre delområden.

  289. Emotionellt stöd, organisering-

  290. -som handlar om struktur och kontroll,
    samt innehåll och undervisning.

  291. När vi talar om ledarskap i klass-
    rummet glömmer vi ofta inlärningen.

  292. Men det är ju undervisningen som får
    eleverna engagerade och motiverade-

  293. -till att tänka på en högre nivå,
    så att inlärning kan ske.

  294. God undervisning är gott ledarskap,
    för genom att ha intressanta lektioner-

  295. -som får hela klassen engagerad,
    så vill eleverna lära sig mer.

  296. "Jag bryr mig om er. Jag vill veta vad
    ni kan. Vad ni lärde er förra året."

  297. Jag frågar och gräver, och det
    jag får fram handlar mycket om stöd.

  298. Stöd är väldigt viktigt för elever
    som inte vill gå till skolan.

  299. Mobbning och utfrysning bland elever
    har också stor betydelse.

  300. Det var ett starkt samband
    mellan egenrapporterad mobbning-

  301. -och frånvaro p.g.a. skolvägran
    i årskurserna 1-7. Väldigt starkt.

  302. Även om man bortsåg från
    föräldrarnas uppföljning av frånvaro-

  303. -och barnets känslighet-

  304. -så var sambandet starkt mellan mobb-
    ning och skolvägran i årskurserna 1-7.

  305. I årskurserna 8-10
    var sambandet något svagare-

  306. -men då inträdde en ny viktig faktor,
    nämligen social isolering.

  307. Varför uppträdde det
    först i årskurs 8-10?

  308. Jo, sociala relationer med skolkamrater
    blir viktigare. Det är en tolkning.

  309. Det blir viktigare ju äldre man blir.
    Samtidigt rapporterar elever om-

  310. -att relationen till lärarna
    blir svagare.

  311. Vi har talat om en plötslig nedgång
    i årskurserna 8-10, men den pågår-

  312. -gradvis ända från första klass. Man
    kan tänka sig att under den tiden...

  313. Om man som elev har dåliga relationer
    med andra elever, har få vänner-

  314. -och dålig kontakt med lärarna,
    vad har man då?

  315. En god relation mellan elev och lärare-

  316. -är väldigt viktig i årskurserna 1-7.

  317. Det är ännu viktigare i årskurs 8-10,
    men då kommer ämneslärarna in.

  318. Vi fokuserar inte på det.
    Jag har hört lärare säga:

  319. "Nej, det är inte mitt område. Jag är
    mattelärare. Jag ska lära ut matte."

  320. Kan man lära ut matte
    om eleverna är rädda?

  321. Om man pratar över huvudet på dem,
    eller inte bryr sig om dem?

  322. Läraren måste bry sig om! Det är
    centralt för om man vill gå till skolan.

  323. Att läraren ser och bryr sig om.
    Jag lägger väldigt mycket på lärarna.

  324. Lärare har stödsystem runt sig,
    som jag har pratat om-

  325. -men att ha bra kolleger
    är också viktigt.

  326. En gång hade jag som lärare
    oturen att få den värsta klassen.

  327. Men när man pratar om en jättesvår
    klass, så får man inte mycket hjälp.

  328. Folk säger: "En sån klass har jag
    också haft." Ingen som säger så?

  329. I stället för att lyssna och ge råd,
    så försöker vi överträffa varandra.

  330. Ibland kommunicerar vi på det sättet.
    Hur är vi som kolleger?

  331. Och hur man underlätta för kolleger-

  332. -att samarbeta runt krävande klasser
    och krävande elever?

  333. Med "krävande" menar jag
    inte bara utåtagerande elever.

  334. I Norge fokuserar vi mycket på det
    ökande antalet utåtagerande elever.

  335. Men de tystlåtna då, undrar jag.

  336. De som får uppmärksamhet är de som
    stör lektionerna. Vilka är skolvägrare?

  337. Är det de som bråkar, stör,
    och är utåtagerande? Nej.

  338. De är lätta att glömma, och därför
    upptäcks de senare än skolkare-

  339. -som bara bråkar. Det kan vara skönt
    att de inte kommer för då är det lugnt.

  340. Man får inte säga så,
    men man bör kunna sätta ord på det.

  341. Vissa elever gillar man mer än andra.
    Men om man är en god förebild-

  342. -så märker de att man är positiv mot
    alla. Att man inte skiljer på eleverna.

  343. Man måste vara ärlig och prata om det,
    annars kan man göra fel.

  344. Man måste sätta ord det.
    Men hur hanterar man det?

  345. Kan kollegerna hjälpa,
    så att inte andra märker-

  346. -att man som förebild
    är olika gentemot olika elever.

  347. När det gäller skolk
    är det lite andra faktorer...

  348. Nej, jag var visst inte klar än.

  349. Jag lämnar sociala krav inom lärar-
    kåren därhän, men oförutsägbarhet...

  350. Jag intervjuade 23 föräldrar i min
    studie, och ordet "förutsägbarhet"...

  351. Det var inte alla som sa det i klartext,
    men det var allt de pratade om.

  352. Skolan saknar förutsägbarhet. Det
    handlar om stökiga klasser och elever.

  353. Lärare kan vara nyckfulla och
    plötsligt bli arga. Det skapar rädsla.

  354. Lärare bryr sig inte tillräckligt.
    Det kan handla om-

  355. -lite annorlunda lektioner,
    vikarier, friluftsdagar och skolresor.

  356. Det var för lite
    uppföljning av deras barn.

  357. En tredjedel av föräldrarna
    nämnde mobbning och svaga nätverk.

  358. Ingen var helt utan vänner, men
    nätverket var svagt, med få vänner.

  359. Den sociala aspekten är väldigt viktig.

  360. Vi kan lägga upp väldigt
    bra undervisning i t.ex. matematik-

  361. -som passar alla elever...

  362. Men om de känner sig ensamma och
    oroar sig inför rasten, vad hjälper det?

  363. Föräldrar ansåg
    att anpassningar gjordes för sent.

  364. Man ifrågasatte skolans kompetens.

  365. Utifrån samtalet jag fick i går,
    så brister skolan i kompetens-

  366. -när det gäller skolvägran,
    ångestproblematik och annat.

  367. Vad gör man om man har bristande
    kompetens? Jo, man går på kurs-

  368. -i några dagar, men det är
    vad man gör sen som betyder nåt.

  369. Om jag får utmana er lite, så vill jag
    att ni funderar på vad ni ska göra-

  370. -när ni kommer hem som ni inte
    har gjort förut. Eller är allt bara bra?

  371. Om ni känner er nöjda, så vill jag
    be er att vägleda era kolleger.

  372. Om ni är så bra! Alla har nåt att lära-

  373. -men det är ingen idé att gå på kurs
    om man inte vill förändra nåt.

  374. Jag måste bara säga det,
    för vi går så mycket på kurs.

  375. Väl hemma igen
    är man tillbaka i sin jäktiga vardag.

  376. Skriv ner vad ni gör. Vad som är bra
    eller dåligt. "Det ska jag ändra på."

  377. Fokusera på er själva.

  378. Skolan kan alltså vara en extra
    belastning vid skolvägran och skolk.

  379. När elever har inlärningssvårigheter
    kanske skolan inte har anpassat sig.

  380. Vi ska anpassa undervisningen
    efter elevernas förutsättningar.

  381. Men det är inte lätt
    med anpassad undervisning-

  382. -eftersom alla elever är olika.

  383. De som skolkar har ofta dålig
    motivation och känner sig underlägsna.

  384. De tycker att skolan är tråkig.
    Ibland kan jag hålla med.

  385. Jag deltog i ett projekt i tre år
    innan jag blev fast anställd-

  386. -som tittade på interaktion i klassrum.

  387. Vi filmade interaktionen
    mellan elever och lärare-

  388. -och analyserade inspelningarna
    enligt ett verktyg som bedömer-

  389. -emotionellt stöd, organisering, under-
    visning och elevernas engagemang.

  390. Det vi ser är att engagemanget
    rent generellt är lågt.

  391. Man är passivt engagerad,
    precis som ni är nu.

  392. Jag har ingen aning om
    vad ni tänker just nu.

  393. Ni är 250 personer,
    så det är lite svårt.

  394. Men som lärare
    i en klass med 25-30 elever-

  395. -så måste man se till
    att folk inte bara lyssnar passivt.

  396. En del undervisning kan vara tråkig.
    Den är som när jag gick i skolan.

  397. Otroligt, men sant. Jag gör precis
    samma sak. Snacka om god förebild!

  398. Det man inte ska göra är att bara
    stå och prata. Jag är lärare i botten.

  399. Vi vill gärna prata, och helst svara på
    en fråga innan eleven har frågat klart.

  400. Jag kan fråga eleven varför
    man svarar så. "Hur tänker du då?"

  401. Jag vill veta hur eleven tänker.
    Inte bara få ett formellt svar.

  402. Men lärare svarar ofta i deras ställe.
    Bra", säger vi och fortsätter med annat.

  403. Vi dröjer oss inte kvar tillräckligt
    länge, och vi talar uppifrån och ned.

  404. Det är för lite interaktion
    och spännande undervisning.

  405. En lärare jag filmade bad om ursäkt
    på förhand, för det skulle bli rörigt.

  406. Yes! Äntligen nåt nytt, tänkte jag.
    Han hade ställt fram kafébord...

  407. Man hade en gemensam intro,
    jobbade i grupper-

  408. -och sen redovisade man arbetet runt
    kafébord. Jag vet inte vad det heter-

  409. -men det var  spännande. Läraren
    drog sig tillbaka och var helt passiv.

  410. Efter introduktionen var det eleverna
    som höll i lektionen. Fantastiskt!

  411. Han var rädd för att det skulle bli en
    kaotisk lektion. Ja, det var mer väsen.

  412. Men det var aktivt engagemang.

  413. Det är roligare att gå i en skola
    där man får vara aktivt engagerad.

  414. Det finns för mycket tråkig
    undervisning i för många tråkiga skolor.

  415. Då är dataspel roligare, som ni får
    höra om i morgon eller i eftermiddag.

  416. Det är en stor utmaning
    att elever lägger så mycket tid på det.

  417. Sen har vi protester mot vuxna
    och själva läroplanen.

  418. Skolans mål
    är trygga elever med god psykisk hälsa.

  419. Världsdagen för psykisk hälsa
    passar extra bra i dag-

  420. -då fokus är på psykisk hälsa.

  421. Men det är starkt kopplat till skol-
    vägran, med ångest och depression.

  422. Ökar skolvägran, för att barn och unga
    mår sämre psykiskt?

  423. Finns det ett samband?
    Och varför mår man sämre?

  424. Vi har inte mätt psykisk ohälsa i så
    många år, men hittills ser vi en ökning.

  425. Särskilt bland unga flickor.
    Varför är det så?

  426. Vad är det med ungdomars liv
    som gör det så jobbigt för dem?

  427. Kan det vara...stress i skolan?

  428. Enligt en rapport i Norge
    är stress i skolan-

  429. -en viktig orsak till psykisk ohälsa.

  430. Men det är inte bara det. Tänk på all
    annan stress ungdomar utsätts för.

  431. I helgen var jag med ett gäng
    tiondeklassare. Tur att man inte är ung!

  432. De måste vara på topp hela tiden-

  433. -och visa de som inte är med
    hur roligt de har det. Oj, oj, oj.

  434. Det roliga var
    att de skulle välja grupper själva.

  435. Det här var i en klätterpark. Jag trodde
    att personalen där skulle ordna det-

  436. -så den här specialpedagogen
    gjorde ingenting!

  437. "Gå ihop två och två.
    Eller tre och tre."

  438. Ni skulle ha sett hur förtvivlade
    de som inte valdes blev.

  439. Den sista som blev kvar
    fick jag slussa in hos några andra.

  440. Hur känns det?
    Skolresan skulle ju vara rolig.

  441. I såna situationer måste vi hjälpa dem.

  442. De som är mer sköra och har få vänner
    ska inte behöva uppleva det negativt.

  443. Det är en sak på fritiden,
    men om det händer i skolan?

  444. Det kan hända på gympalektionen
    om läraren inte är uppmärksam.

  445. Och vad händer på rasterna
    om inga vuxna är med?

  446. Det är samma barn
    som råkar ut gång på gång.

  447. Vi vill att eleverna ska må bra
    och ha lust att gå till skolan.

  448. Därför är den sociala biten viktig.
    Det är en av de...

  449. David talade om hur man lägger upp
    ett förebyggande arbete mot frånvaro.

  450. Diskutera på föräldramötena. När är
    det okej att barn är borta från skolan?

  451. Jag återkommer till samarbetet
    mellan hem och skola.

  452. Det ska finnas
    en tydlig förväntan på närvaro.

  453. Fler drabbas när ett barn inte kommer
    till skolan. Hela klassen påverkas.

  454. Det ger perspektiv.
    I Norge går man i skolan 190 dagar-

  455. -och har 175 dagar ledigt.
    Ändå måste några ha mer ledigt.

  456. Det kan handla om semesterresor
    eller resor till hemlandet.

  457. Det kan vara en påfrestning för resten
    av klassen att det alltid är nån borta.

  458. Sånt kan man ta upp på föräldramöten.
    Jag har själv tagit upp den frågan.

  459. En del håller med och vill prata om det-

  460. -medan andra tycker
    att jag lägger mig i. Kanske det.

  461. Det kanske är rektors jobb.
    Det har ju med skolmiljön att göra.

  462. Och så har vi detta med frånvaro.

  463. Om vi registrerar orsakerna
    till frånvaron på ett bra sätt-

  464. -så blir mönster mer tydliga, när det
    gäller dagar, lektioner eller lärare.

  465. Vilka orsaker ligger bakom,
    och på vilket sätt upprätthålls de?

  466. Vi bör utveckla en handlingsplan för
    hur vi ska jobba med frånvaro.

  467. Många kommuner i Norge har gjort
    bra och väldigt tjocka handlingsplaner.

  468. Man kan undra varför de är så tjocka.
    Vill vi visa hur duktiga vi är?

  469. För de ska ju användas.
    De ska implementeras. Det är viktigt.

  470. Vi kan göra mycket bra, men det måste
    ske på rätt sätt och alla måste bidra.

  471. Vi har många bra handlingsplaner
    mot mobbning - i skrivbordslådan.

  472. Använder vi dem? I Norge är vi
    numera tvungna. Det är nolltolerans.

  473. Lyckligtvis, säger jag.

  474. Vi har gjort mycket, men när det gäller
    mobbning kan vi aldrig slappna av.

  475. Den dagen vi påstår att ingen
    blir mobbad, så får rektor gå... Nej då.

  476. Så är det inte. Man blir inte mobbad
    bara under skoltid, utan hela dygnet.

  477. Eleverna stänger aldrig av sina mobiler.
    Och allt där följer med till skolan.

  478. Vems ansvar är det?
    Ytterst är det rektors ansvar-

  479. -men föräldrarna har en viktig roll,
    och det har vi alla.

  480. Många vuxna som har barn, ägnar sig
    åt mobbning på sociala medier.

  481. Ser socialtjänsten vad vuxna skriver?
    Såna attityder är inte bra för barn.

  482. Så uttrycker man sig inte
    i det offentliga rummet.

  483. Vi har alla ett ansvar.

  484. Den allra viktigaste förebyggande in-
    satsen är gott ledarskap i klassrummet.

  485. Med god inlärningsmiljö och goda
    relationer mellan elever och lärare.

  486. Mellan alla vuxna och alla elever-

  487. -mellan föräldrar och skola-

  488. -och mellan alla vuxna som är i skolan.
    Där kan vi andra vara med och stötta.

  489. Det är den allra viktigaste före-
    byggande insatsen för många problem.

  490. Den dämpar både ångest och stress.
    Som sagt, hem och skola är viktigt.

  491. Man kanske ska rapportera dag ett.
    Skolan till föräldrarna och vice versa.

  492. Försök uppmuntra föräldrarna till
    att vara ärliga om orsaken.

  493. Om man vet orsaken, är det lättare att
    möta eleven när den kommer tillbaka.

  494. Försök ha en så bra dialog
    med föräldrarna-

  495. -att de vågar berätta om problem
    där hemma. För de är inte ensamma.

  496. När jag intervjuar föräldrar,
    frågar en del om jag pratar med fler.

  497. "Är det fler som har det så här?"
    De tror att de är ensamma.

  498. De är skamsna och förtvivlade.
    Men de är inte ensamma.

  499. Många upplever samma sak. Vi är här
    för att hjälpa, inte skuldbelägga.

  500. Vi ger föräldrar skulden. Ett exempel
    på det är samtalet jag fick i går-

  501. -där allt skylldes på föräldrarna.
    Skolan tog inte på sig nåt ansvar.

  502. Vilka ska vara proffsen? sa
    en mamma. "Föräldrarna eller skolan?"

  503. Genom föräldrarna
    förstår vi barnen bättre.

  504. Vi måste involvera dem
    vid både utredning och insatser.

  505. Identifiera signaler tidigt.

  506. När reagerar vi?
    När finns anledning till oro?

  507. När är det långvarigt? När gör vi
    nånting? Det är viktigt att ta upp.

  508. När beteenden ändras
    ska man vara uppmärksam.

  509. David talade om vad som är vanligare
    hos skolvägrare än hos andra.

  510. Där kan man sätta in åtgärder,
    men jag är mest intresserad av-

  511. -om behandlingar hjälper, utan
    att skolan anpassar sig på ett bra sätt.

  512. Man kan gå på... Jag känner en
    som har deltagit i ett ART-program.

  513. Elever får lära sig om social
    kompetens. Men i den egna klassen-

  514. -vet ingen vad man har lärt sig,
    för det var med en helt annan grupp.

  515. Hur överför man sånt...? Nu pratar jag
    om åtgärder i skolan, inte behandling.

  516. Hur bra är vi på det? Kan olika insatser
    vara till nytta för hela klassen?

  517. För om jag behöver
    förbättra min sociala kompetens-

  518. -så är det bra
    om de andra vet vad det handlar om.

  519. Alla kan ha nytta av det.

  520. Övergångssituationer har David
    pratat om, så jag hoppar över det.

  521. Vi avråder från hemundervisning,
    eftersom det håller ångesten vid liv.

  522. Den sociala biten är viktig.
    Föräldrar vill ha hemundervisning-

  523. -för att barnen inte ska missa
    ämneskunskaper, men det sociala, då?

  524. Det är bättre att de kommer tillbaka
    gradvis om frånvaron har varit lång.

  525. Hemundervisning
    kan göra en ganska isolerad.

  526. Man kanske inte
    får vara med på fritidsaktiviteter-

  527. -vilket skolvägrare bör få. Även om
    klasskamraterna inte förstår varför.

  528. Och då måste vi berätta varför.

  529. Om man umgås med andra, är det
    lättare att komma tillbaka till skolan.

  530. Snabb och gradvis återgång till skolan.
    Även föräldrar kan behöva hjälp.

  531. Sen bör man reducera
    så mycket stress man kan.

  532. Lär dem andra bemästringsstrategier
    än att undvika. Men det tar tid.

  533. Det handlar mer om samtal än behand-
    ling, beroende på hur allvarligt det är.

  534. Prata med eleven. Skicka sms.
    "Jag väntar på dig."

  535. "Du har varit sjuk. Kommer du på
    måndag?" Skicka ett sms och säg hej.

  536. "Det blir roligt att ses igen." Det
    kan betyda mycket, för man blir sedd.

  537. Hitta på kreativa lösningar
    för att visa att vi ser.

  538. En mamma sa till mig:

  539. "När han har varit borta länge,
    betraktas han nästan som en främling."

  540. Han missade t.o.m. en skolresa
    för att han inte fick nån information.

  541. "Han hade nog inte åkt med", sa hon.

  542. "Men det hade känts bra med en
    inbjudan, både för mig och min son."

  543. Eleven är en i klassen, trots långvarig
    frånvaro, så skicka information.

  544. Nu hämtar man det mesta på nätet,
    men om nåt ska skickas-

  545. -kom ihåg frånvarande elever.

  546. Och detta med att upprätta en gradvis
    upptrappningsplan har David pratat om.

  547. Det är viktigt att prata med eleven.
    Ibland glömmer vi det.

  548. Prata med dem om nåt de gillar,
    t.ex. dataspel.

  549. Gå in i spelvärlden och försök föra
    en dialog. "Varför gillar du att spela?"

  550. Det hör ni mer om sen.

  551. I ett samtal t.ex. kanske man sitter
    så här...men har svårt att säga nåt.

  552. Gå en promenad eller ta en biltur.
    Då behöver man inte se på varandra.

  553. Det är lättare att prata öppet, om man
    slipper sitta mittemot varandra.

  554. Ställ konkreta frågor. Var inte diffus.

  555. Använd ångesttermometer. "I skolan
    eller på gympan, hur känns det"-

  556. -"på en skala från 10, som är att du
    inte klarar det, till 0: ingen rädsla?"

  557. "Svårt att säga...men 5." Det är inte
    så mycket. De brukar säga 9 eller 10.

  558. "Hur kan jag hjälpa dig?
    Vad kan mamma eller pappa göra?"

  559. Så kan
    en ångesttermometer användas.

  560. Vad tänker de om framtiden?
    Vad vill de bli?

  561. Kan vi göra nåt tillsammans?
    Ledordet är "tillsammans".

  562. Vem kan göra...?

  563. Vad kan jag göra för att nå de mål som
    eleven har varit med och utformat?

  564. Skolan är en viktig social arena,
    där många känner sig misslyckade.

  565. Vad ser elever fram emot
    efter ett långt sommarlov?

  566. Mer matte? Mer gympa? Nej,
    träffa vänner. Det säger nästan alla.

  567. Om man inte har några vänner,
    vad säger man då? Jo, träffa fröken.

  568. Tänk om fröken inte heller ser en.
    Vad längtar man då efter?

  569. Inte konstigt att en del uteblir.

  570. Den sociala biten
    blir viktigare ju äldre de är.

  571. Samtidigt blir relationen mellan elev
    och lärare svagare, enligt dem själva.

  572. Men vi ser även i videoobservationer
    att relationen försvagas med åldern.

  573. Så gott ledarskap i klassen,
    emotionellt stöd, bra kontroll-

  574. -och bra undervisning har stor
    betydelse för alla sorters frånvaro-

  575. -men främst för skolvägran.

  576. Stabilitet och trygghet.
    Att bli sedd och respekterad.

  577. Oroliga klasser och stökiga elever.
    Lynniga lärare som slår näven i bordet.

  578. "Jag törs inte gå till skolan. Läraren
    är arg." Läraren är inte arg på Kari-

  579. -för hon varken säger eller gör nåt fel.
    Men rädslan sitter i ändå.

  580. Ha tydliga och konsekventa regler,
    för att minska risken för frånvaro.

  581. Men fokusera inte bara på regler,
    utan även på emotionellt stöd.

  582. Kontroll och emotionellt stöd.
    Tål att upprepas.

  583. I en trygg inlärningsmiljö kan
    goda relationer skapas mellan elever.

  584. Det har störst effekt för svaga elever,
    och särskilt för omhändertagna barn.

  585. Barn som löper större risk
    till hög frånvaro från skolan.

  586. De fullföljer skolgången i lägre grad,
    så det är extra viktigt för de svaga.

  587. Okej, en enda! Vad betyder det?
    Jo, det behövs bara en enda.

  588. En mamma sa: "Läraren förändrade
    allt. Per gillar skolan mer och mer."

  589. "Per känner sig uppskattad och tagen
    på allvar. Han är trygg med läraren."

  590. "Vår erfarenhet är att en lärare
    kan betyda mycket." Det var lösningen.

  591. Föräldrarna hade både solskens-
    historier, och annat mindre trevligt.

  592. Men det framgick att nyckeln var
    "en enda". Vem är denna "enda"?

  593. För elever med problematik
    kan "en enda" lösa mycket.

  594. Hur bygger man goda relationer
    till alla? Det är inte lätt.

  595. Är vi överens om vad det är?
    Det kan ni få fundera på därhemma.

  596. Enligt en studie med 466 lärare har
    varannan lärare tyckt illa om en elev-

  597. -och fyra av tio har en favoritelev.
    Som sagt, sånt märks.

  598. Håller vi med om det?
    Det är en liten studie-

  599. -men den pekar på nåt viktigt.

  600. Vågar vi vara ärliga?
    Stöttar vi varandra?

  601. Inte för att vi ska säga:
    "Jag har också en elev jag inte gillar!

  602. Hur kan man hjälpa till?
    Ska man observera under lektionen?

  603. Det triggar nåt i oss själva, som det
    ofta gör när det skaver i en relation.

  604. Det säger mer om oss själva
    än om eleven, eller föräldrarna.

  605. Vi behöver kompetenta lärare
    som kan hantera såna känslor.

  606. Kompetenta lärare som klarar av det.
    Och som vågar sätta ord på det.

  607. I dokumentärprojektet "#dusåmeg" på
    NRK, kan ni se fem korta filmsnuttar-

  608. -där vuxna berättar om en person
    som har haft stor betydelse i livet.

  609. "Takk for at du såg meg" heter den.
    Den kan ni titta på sen.

  610. Och så har vi ensamhet och isolering.
    Jag har bara tio minuter kvar.

  611. Ensamhet är när det är avstånd mellan
    det faktiska och det man önskar.

  612. En del vill vara ensamma.

  613. Hur mycket vill du det, och hur mycket
    beror på att det känns svårt?

  614. Ensamhet förutsätter att man verkligen
    vill umgås med andra, men inte kan.

  615. Det är lika farligt som
    att röka femton cigaretter om dagen.

  616. Ensamhet är jättefarligt.
    Och ensamheten ökar.

  617. Den ökar i alla åldrar.

  618. Enligt "Ungdata 2016", som är
    en undersökning vi gör varje år-

  619. -har en av tio tonåringar inte en enda
    nära vän. Siffran är lika illa 2018.

  620. Jag hittade inte den exakta siffran, men
    den var inte bättre, snarare sämre.

  621. Är det ett problem? Ja. Det betyder
    skolan har elever som behöver hjälp.

  622. Det är ofta
    de tystlåtna, ängsliga och försiktiga.

  623. De ser ut att må bra. Om man frågar,
    så säger de: "Det är okej. Det är bra."

  624. Men det är inte bra. De behöver hjälp.
    En del har dessutom social ångest.

  625. När är man blyg och när har man
    social ångest? Ligger det mer bakom?

  626. Hur är det med ensamhet
    när alla andra tycks vara sociala?

  627. På sociala medier visar vi kanske upp
    en bild av oss själva som inte stämmer.

  628. Vi förskönar verkligheten.

  629. Känns det svårt?
    Ja, om man inte får vara med-

  630. -men får en snap
    som visar hur roligt folk har.

  631. En del skickar snaps
    bara för att skada.

  632. Det är mobbning.
    Det är allvarligt och smärtsamt.

  633. En studie i Trondheim visar att för
    elever som vill hoppa av gymnasiet är-

  634. -den vanligaste orsaken till det ensam-
    het och bristande stöd från lärare.

  635. Återigen den sociala biten. Jag tjatar
    lite för att ni inte ska glömma.

  636. Och så har vi mobbning.
    Det är en stor riskfaktor för frånvaro.

  637. Vi måste arbeta långsiktigt
    och systematiskt mot mobbning.

  638. Det kan minska
    frånvaro och psykisk ohälsa.

  639. En konsekvens av långvarig eller
    allvarlig mobbning är psykisk ohälsa.

  640. Det bär man med sig, och kan leda
    till posttraumatisk stressyndrom.

  641. Så mobbning måste utredas.
    Har vi verktyg och gör vi det ofta nog?

  642. Dold mobbning. Nätmobbning.
    Himla med ögonen. Vända ryggen till.

  643. Allt det här som är svårfångat.
    Är vi tillräckligt bra på det?

  644. Har vi fungerande analysverktyg?

  645. I Norge har vi det utmärkta "Innblikk".
    Det finns inte översatt-

  646. -men kan användas ändå.
    En kollega till mig har utvecklat det.

  647. För det är lurigt. Man måste
    ha andra glasögon för att se det.

  648. Den där blicken, ryggen och sucken.
    Uppgivenheten. Att inte bjuda in.

  649. Forskning visar att lärare känner igen
    direkt och fysisk mobbning bättre-

  650. -än indirekt mobbning.
    Den är naturligtvis lättare att se.

  651. Skolan saknar kompetens runt det här.

  652. Om en elev säger att det inte är p.g.a.
    mobbning som de är frånvarande-

  653. -så kan de ändå ha varit utsatta
    tidigare, och bär det med sig.

  654. Det kanske inte pågår nu. Var
    uppmärksam på raster och lektioner.

  655. Man kanske inte ser det
    för att det ligger längre tillbaka.

  656. En flicka sa
    många år efter att hon slutat skolan...

  657. Mamman ville veta om hon
    hade blivit mobbad, men hon sa nej.

  658. Många år senare sa hon: "Mamma,
    det är inte mobbningsfri skola."

  659. Då kom det fram, många år senare.
    Det var jobbigt för mamman.

  660. Kunde det ha kommit fram tidigare?
    Ja, kanske om man hade observerat-

  661. -på ett bättre sätt. Vi har större
    kompetens i dag. Låt oss använda den.

  662. Odin blev 13 år. Han sa: "Det hjälper
    inte att säga till. De gör inget ändå."

  663. Odins mamma sa: "Han hatade skolan.
    Sa att han var sjuk och ville inte gå."

  664. "Då är det hemskt att tvinga i väg sitt
    barn." Hon har tänkt mycket på detta.

  665. Han bytte skola, mobbningen fortsatte.
    Han orkade inte mer.

  666. Han blev inte sedd eller tagen på
    allvar. Det kan få stora konsekvenser.

  667. Vi hör ständigt om barn
    som inte orkar längre.

  668. Det räcker nu. Vi måste agera.

  669. Om vi kan stoppa mobbning,
    kan vi förebygga frånvaro.

  670. Så mobbning ska stoppas.
    Det handlar om goda relationer.

  671. Jag är en god förebild,
    och jag tillrättalägger utan att märkas.

  672. Jag är listig när jag placerar elever
    två och två, för jag tänker långsiktigt.

  673. Jag grupperar på ett speciellt sätt.

  674. Etablera mindre grupper utanför klass-
    rummet, som eleven kan redovisa för.

  675. Välj grupper med omsorg. På gympan,
    fritidsaktiviteter och raster.

  676. De får inte välja
    med vem eller vilka de ska jobba.

  677. Det är smärtsamt att inte bli vald.
    För en del är det jättebra.

  678. Och så handlar det om
    hur vi driver våra processer...

  679. Hur vi stödjer inlärningsprocessen.

  680. Genom att stödja inlärningen
    kan man locka fram kompetens-

  681. -som andra inte ser att du har.
    Jag kan ta fram det.

  682. Den som är blyg
    behöver en trygg inlärningsmiljö.

  683. "VIP-makkerskap"
    är ett verktyg för att para ihop elever.

  684. Jag vet att klockan snart är halv...
    Jag trodde att jag hade gott om tid.

  685. Rastvakter, trivselledare och vuxna
    som är med och startar aktiviteter.

  686. Klasskamrater är en resurs för lärare.

  687. Hon som är borta behöver kanske inte
    boken, men jag vill att ni träffas.

  688. Det är ett sätt att underlätta. Använd
    de snälla eleverna som en resurs.

  689. Sen kan man involvera föräldrarna
    och fråga om Kari kan få hälsa på Lisa.

  690. "Hon kanske kan få en bulle."
    Eller ett glas vatten.

  691. Till sist... Sen får jag avsluta.

  692. Ungdomar med omfattande behov
    eller erfarenhet av olika vårdinstanser.

  693. I Norge har vi "Forandringsfabrikken".
    Där fick tre ungdomar-

  694. -Oda, Harald och Silje, frågan
    hur vi kan få ungdomar till skolan.

  695. Deras svar liknar min 15-åriga dotters.

  696. Det är inte forskning,
    men det är intressant ändå.

  697. "I skolan ska man trivas och vara trygg.
    Man ska lära sig saker."

  698. "Det ska inte finnas
    inkompetenta lärare." Vad nu det är.

  699. "Få oss att känna oss välkomna
    och var nyfikna på oss."

  700. "De måste vilja lära känna oss
    och ta reda på hur vi är."

  701. "De som ska hjälpa oss, måste bjuda
    på sig själva, och släppa lärarmasken."

  702. "Jag vill inte till skolsyster. Jag vill
    inte prata med nån jag inte känner."

  703. Återigen: bygg relationer. "Det är svårt
    att svika en vuxen vän", sa Harald.

  704. Han fick frågan varför han kom tillbaka
    till skolan. Jo, rektorn var hans vän.

  705. "Rektorn brydde sig, och vi
    pratade ofta." Han hade skolkat.

  706. Men han ville inte göra sin vän
    besviken. Så enkelt var det för honom.

  707. De här eleverna reser runt i Norge
    och berättar om sina erfarenheter-

  708. -av vårdapparaten. Fast här gällde det
    hur man får ungdomar till skolan.

  709. Nu är klockan halv.
    Jag kom inte riktigt i mål, men nästan.

  710. Alla har nog förstått hur viktigt
    jag anser det vara med relationer.

  711. Fundera gärna på hur vi ska kunna
    bygga goda relationer med alla elever.

  712. Särskilt de som inte gör så mycket
    väsen av sig eller brottas med ångest-

  713. -och som riskerar att utveckla
    skolvägran. Vi måste hjälpa dem.

  714. De som har kommit upp
    till nivå tre måste få behandling.

  715. Men vad gäller förebyggande åtgärder,
    alltså nivå ett och två...

  716. Där kan vi göra mycket,
    vi som jobbar både i och runt skolan.

  717. Fokusera på det. Det finns mycket
    mer, men det tar vi en annan gång!

  718. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skolfaktorer bakom hemmasittande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Trude Havik, doktor i specialpedagogik, berättar om vilka skolfaktorer som kan göra det svårt för vissa elever att gå till skolan. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolk, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Vad är problematisk skolfrånvaro?

Psykologen Peter Friberg berättar om några av anledningarna till att vissa barn inte vill gå till skolan och hur det påverkar barnet, familjen, skolan och samhället. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Forskning och behandling för hemmasittare

Psykologen David Heyne har forskat på temat hemmasittande och vilka mekanismer som ligger bakom. Här berättar han om de senaste rönen. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Skolfaktorer bakom hemmasittande

Trude Havik, doktor i specialpedagogik, berättar om vilka skolfaktorer som kan göra det svårt för vissa elever att gå till skolan. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Datorspel - beroende eller intresse

Psykologen Peter Friberg berättar om hur datorspel kan bidra till och förvärra hemmasittande och hur man som förälder, lärare och behandlare kan jobba med problemen. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Frågor och svar om hemmasittande

Forskaren David Heyne, experten Ia Sundberg-Lax och Ann Lindström Gottfridsson, chef Ledviks resursenhet, Lidingö stad, svarar på frågor om hemmasittande och problematisk skolfrånvaro. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Att möta barn med neuropsykologiska diagnoser

För barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan det som för många är enkla vardagssituationer inom skolmiljön verka främmande och svåra. Här berättar psykologen Malin Khoso om hur man som lärare kan möta personer med NPF-diagnoser och hur skolmiljön kan anpassas. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Mobilisera alla krafter kring eleven

Socionomen Erik Koskinen berättar om vikten av att bygga ett stödnätverk runt eleven och familjen för att öka möjligheterna att lyckas återvända till skolan efter en längre tids frånvaro. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Kartläggning och behandling

Anledningarna till att vissa unga vägrar gå i skolan kan skilja sig mycket från en elev till en annan. Det är därför extra viktigt att lägga tid och resurser på att kartlägga varje persons individuella förutsättningar innan man inleder en behandling, säger Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens program för hemmasittare. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Två föräldrars erfarenheter

Här berättar föräldrarna Maria och Christian Persman om vad som hände när deras son en dag slutade gå till skolan. De delar med sig av tankar och erfarenheter om den hjälp de fick. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Skolan som skyddsfaktor

Tema: elevhälsa. Att stödja barn som upplever olika slags utsatthet är viktigt för att de ska klara skolans utbildningsmål. Men hur hittar man de utsatta barnen? I Fröslundaskolan i Eskilstuna, där cirka 95 procent av eleverna har bott i Sverige kortare än sex år, finns rutiner och strukturer för hjälpen. Men det räcker inte, säger rektor Jannice Kloibhofer. Det gäller att odla ett klimat där alla som jobbar på skolan tillsammans bryr sig.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Åter till Lövgärdet

Våren 2015 gjorde vi ett program om situationen på Lövgärdesskolan i Göteborg. Skolinspektionen riktade skarp kritik mot skolan efter att de fått in ovanligt många anmälningar om våld, hot och otrygghet bland eleverna. Men områdeschefen i stadsdelen menade att man var på väg att komma till rätta med problemen. Under hösten har ännu fler anmälningar kommit in till Skolinspektionen som konstaterar att skolan inte har tagit kontroll över situationen. Vi återvänder till Lövgärdet.

Fråga oss