Titta

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Om UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Problematisk skolfrånvaro eller hemmasittande är ett stort och kostsamt problem. Det påverkar elevens självbild och relationer och kan leda till långvarigt utanförskap. I Sverige uppskattas ungefär 20.000 elever i grundskolan ha en problematisk skolfrånvaro och lika många i gymnasiet. Långvarig skolfrånvaro riskerar att leda till ett livslångt utanförskap som innebär både personligt lidande och stora kostnader för samhället. Här diskuteras den senaste forskningen kring orsaker och arbete med hemmasittande. Inspelat den 11-12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Till första programmet

UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare : Frågor och svar om hemmasittandeDela
  1. Föräldrarna vill att de ska gå i skolan,
    skolan vill att de ska gå i skolan-

  2. -så att de kan ge dem stöd,
    men vad vill barnet ha ut av det?

  3. Den första frågan vi tänkte
    var intressant är en fråga-

  4. -som man faktiskt kan fråga sig...
    I frågan ligger nästan ett påstående.

  5. "Varför ökar hemmasittandet?
    Vilka faktorer ligger bakom?"

  6. Vi har pratat om termen hemmasittare-

  7. -som vi ibland använder.
    Vad säger man på engelska?

  8. "School attendance problems"
    är en generell term för det.

  9. Frågan är varför
    problemen med frånvaro ökar-

  10. -och vilka de bakomliggande faktorerna
    är. Det finns redan ett antagande-

  11. -eftersom frågeställaren utgår ifrån-

  12. -att problemen faktiskt ökar.

  13. Stämmer det? Och vilka
    bakomliggande faktorer finns i så fall?

  14. Vill du börja, David?

  15. Okej, vi börjar
    med den engelskspråkiga frågan.

  16. Jag kan inte säga säkert, baserat
    på min genomgång av forskningen-

  17. -som inte är heltäckande,
    att problemen ökar i omfattning-

  18. -men jag kan tänka mig att de
    får mer uppmärksamhet, med rätta-

  19. -vilket ger en bild av
    att omfattningen ökar.

  20. Unga skolvägrare kanske remitteras
    oftare till olika hjälpinstanser-

  21. -men fler remisser innebär inte
    att fler barn har problem.

  22. Och det är ju bra
    att barnen uppmärksammas-

  23. -av människor som kan hjälpa dem.

  24. Men jag kan säga med ganska stor
    säkerhet att problemen inte minskar.

  25. Jag känner till en studie
    av amerikanen Brandy Maynard-

  26. -som följer skolkningsproblem
    under en tolvårsperiod.

  27. Studien publicerades i fjol, och baseras
    bland annat på data från skoldistrikten.

  28. Under dessa tolv år
    ser man inga tecken på en minskning-

  29. -av skolkandet bland unga,
    vilket är oroväckande-

  30. -eftersom man har satsat mycket
    pengar, tid och energi på program-

  31. -som ska motverka problemet,
    men trots alla investeringar-

  32. -har man inte sett den önskade
    minskningen av problemet.

  33. Ann, har du nån erfarenhet från er
    kommun? Har ni följt upp det här-

  34. -eller märkt nån skillnad
    i om det skulle öka?

  35. Jag tycker väl
    att det ligger på samma nivå.

  36. Vi ser mer av oro och den här
    sociala medier-mobbningen-

  37. -som pågår, en utsatthet där.

  38. Fler elever
    som blir oroliga i skolmiljön.

  39. Det jobbar vi mycket med nu.

  40. -Vad säger du, Ia?
    -Vi vet att medvetenheten...

  41. ...kring problematiken ökar,
    och när jag tittar ut här-

  42. -så ser jag otroligt många människor,
    vilket gör att kunskapen ökar-

  43. -och där har vi en chans att
    jobba mot att siffrorna ska sjunka.

  44. Vi behöver öka kunskapen ännu mer för
    att kunna hjälpa de här familjerna.

  45. Ja... Nästa fråga-

  46. -handlar om termen som vi i Sverige
    ibland använder för frånvaroproblem-

  47. -så jag ställer frågan på svenska
    till Ia och Ann.

  48. Kan vi hitta en annan benämning
    än hemmasittare eller skolvägrare?

  49. Det är ju ett omdebatterat begrepp.
    Lägger vi inte skulden på eleverna?

  50. Man lägger in värderingar
    i begreppet hemmasittare.

  51. Man sitter där hemma,
    käkar bullar och spelar dataspel.

  52. Man har inte motivation.

  53. Ur den aspekten är det inte ett bra
    begrepp. Som en beteendedefinition-

  54. -att man sitter hemma,
    så är det ett bra begrepp.

  55. Men inte med de värderingarna,
    för det skiljer målgruppen-

  56. -från problematisk skolfrånvaro,
    mer skolk, att man är ute på stan-

  57. -och gör mindre bra saker.
    Att man kan särskilja grupperna.

  58. Det får inte läggas in värderingar,
    för dessa elever vill vara i skolan.

  59. -Vad säger du, Ann?
    -Vi undviker begreppet hemmasittare.

  60. Vi vill inte lägga nån belastning
    på eleven eller på föräldrar.

  61. Vi använder "ökad skolnärvaro"
    så mycket som möjligt, och att...

  62. Vi använder inte
    "problematisk skolfrånvaro" heller.

  63. Det blir det här negativa tänkandet.

  64. Men att det finns en problematik som
    vi vill jobba med det, det gör vi.

  65. Och det kan vara väldigt olika-

  66. -för varje enskild elev
    som har hamnat i det här.

  67. Ja...

  68. Vår frågeletare...

  69. En sak som Trude pratade om,
    och som du också nämnde, David-

  70. -som vi vet är väldigt viktigt, både i
    skolan och i en behandlingssituation-

  71. -är samarbetet mellan terapeuter-

  72. -eller andra involverade i behandlingen,
    och eleven.

  73. Eller i skolmiljön,
    samarbetet mellan lärare och elev.

  74. Hur stärker man relationen
    mellan lärare och elev?

  75. Vill du börja, David?
    Har du några konkreta idéer?

  76. Jag kanske kan få svara
    som kliniker eller terapeut-

  77. -och så ser vi på hur det kan överföras
    till förhållandet elev-lärare.

  78. Nåt som vi gör under utvärderings-
    fasen, innan behandlingen påbörjas-

  79. -är att se till att vi har tid
    att lyssna på elevens problem.

  80. Vi undviker även att fråga barnet-

  81. -om varför de inte kan gå till skolan
    under det inledande skedet.

  82. De har fått den frågan
    av så många människor-

  83. -och om det har pågått länge
    blir det en sån komplex fråga-

  84. -som är svar att svara på.
    Så vi undviker den frågan.

  85. Vi ställer inga svåra frågor,
    som gör dem obekväma-

  86. -vilket kan ha en negativ inverkan
    på behandlingsrelationen.

  87. Under den andra veckan -
    utvärderingen pågår i två veckor-

  88. -börjar vi närma oss frågan
    med svårigheterna att gå till skolan.

  89. Vi gör det indirekt,
    med hjälp av en rädsla-termometer.

  90. Det är en analog skala där man anger
    hur läskigt eller obehagligt det kändes-

  91. -att gå till skolan de senaste veckorna.
    På en skala mellan ett och hundra.

  92. Sen ber vi dem att tänka på den värsta
    dagen under de senaste veckorna.

  93. Och så får de ange
    hur svårt det var att gå till skolan då.

  94. Sen säger vi: "Tänk dig att du ska
    till skolan i morgon. Det ska du inte"-

  95. -"för vi vill förbereda dig först.
    Men hur svårt skulle det kännas?"

  96. "Hur läskigt eller obehagligt
    skulle det vara?"

  97. Ofta anger de ett högre värde
    än för de senaste två veckorna.

  98. Sen säger vi: "Den första frågan jag
    ställde, om de senaste två veckorna"-

  99. -"vilken var den värsta dagen?"

  100. "Det var måndagen den veckan."

  101. "Vad var det med måndagen som
    gjorde det så svårt att gå till skolan?"

  102. Man ställer mer indirekta frågor,
    under den andra utvärderingsfasen-

  103. -så att man har byggt upp en relation.
    Så en del är det inledande mötet.

  104. En viktig del av själva insatserna
    är målsättningar.

  105. Vad vill barnet få ut av det hela?
    Föräldrarna vill att de ska gå i skolan-

  106. -skolan vill att de ska gå i skolan-

  107. -men vad vill barnet ha ut av det?

  108. Så att vi inte påtvingar barnet
    våra egna målsättningar-

  109. -utan att de får chansen att säga
    vad de vill ha ut av de här insatserna.

  110. Ibland kan det handla om
    att de vill rida mer.

  111. "Det är inte
    nåt som vi sysslar med här"-

  112. -"men vi kanske
    kan prata med dina föräldrar"-

  113. -"och se om det kan ingå
    i nåt slags belöningssystem."

  114. Så vi kan använda oss
    av sånt som är viktigt för dem.

  115. En annan viktig sak är att hela tiden
    ge dem många olika valmöjligheter.

  116. Särskilt tonåringarna, med deras själv-
    ständighetsbehov, men även barnen.

  117. Ska de gå tillbaka på heltid eller
    på deltid? Och om de väljer deltid-

  118. -hur ska den skolgången se ut?

  119. Syftet är att motivera dem
    inför den terapeutiska processen-

  120. -och visa att vi försöker underlätta för
    dem. Indirekt, och kanske även direkt-

  121. -så förmedlar det en känsla att vi är
    där för dem, och det stärker relationen.

  122. Ann, du jobbar mycket
    i skolsammanhang.

  123. Har du några råd om hur man stärker
    relationen mellan lärare och elev?

  124. Det är väldigt individuellt,
    men jag har fått vara en brygga-

  125. -för eleven tillbaka in till skolan,
    och sitta med på möten.

  126. Det är viktigt att det är ett
    heltäckande led ända från hemmet-

  127. -till skolan och tillbaka.
    Att det finns en trygghet i mötet.

  128. Och att fråga eleven,
    men som David säger-

  129. -på rätt sätt,
    och inte utmana för mycket.

  130. Men att eleven får vara delaktig,
    och känner-

  131. -att lärarna verkligen
    är intresserade av personen i fråga.

  132. Jag får också det från eleverna,
    när jag frågar eller sitter i samtal-

  133. -att de inte förstår vad jag menar.

  134. Och att ta det en gång till. Hur vet
    du det? Har du ställt frågan igen?

  135. Eleven måste känna sig trygg i
    att våga fråga flera gånger-

  136. -och på flera olika sätt. Om man
    jobbar med att få eleven till skolan-

  137. -så kan man vara en brygga och se
    till att alla led verkligen håller.

  138. Och följa upp.

  139. Läraren kanske också känner sig
    otrygg i det här, och behöver stöd.

  140. Så det är många olika vägar
    för att nå fram.

  141. Här har vi en intressant fråga
    om sömnsvårigheter-

  142. -eller problem
    med att få tillräckligt med sömn.

  143. Har ni några åsikter
    om huruvida det finns en koppling-

  144. -till sömnmönster
    eller sömnsvårigheter?

  145. Vi kan börja med dig Ia, för du har
    stor erfarenhet av sömnproblem-

  146. -hos eleverna som du träffar.
    Du kan börja...

  147. -På svenska då. Men med sömnen.
    -Många har svårt med sömnen.

  148. Man sover på dagarna
    och är vaken på nätterna.

  149. När vi frågar hur det kommer sig-

  150. -så säger många
    att de är vakna på natten-

  151. -för att slippa tjat från mamma och
    pappa, och se deras oroliga blickar.

  152. Jag slipper påminnas om att
    alla kompisar går till skolan.

  153. Jag slipper undan mycket obehag.
    Jag kan hänga med kompisar på nätet.

  154. Det är inte ovanligt att man spelar
    med vänner från andra tidzoner.

  155. Det kanske stämmer bättre överens,
    att de är vakna då.

  156. Så man behöver undersöka
    varför man är vaken på natten.

  157. Vad fyller det för funktion?
    Att man krokar arm med ungdomen-

  158. -och blir lite detektiver ihop.
    Det finns ju en logik i beteendet.

  159. "Hur kommer det sig? Jag begriper
    inte. Kan vi lösa det tillsammans?"

  160. Där blir det neutrala, icke-dömande
    förhållningssättet otroligt viktigt.

  161. I stället för att säga: "Det är inte
    bra att du är vaken hela nätterna"-

  162. -"och sover hela dagarna. Hur ska
    du kunna gå i skolan?" Utan mer:

  163. "Det här får vi klura på. Det finns
    en logik bakom. Hur löser vi det?"

  164. David, känner du till en sån koppling,
    förutom den i videon-

  165. -mellan sömnsvårigheter
    och frånvaroproblem?

  166. En koppling som kan göras-

  167. -är förhållandet
    mellan skolvägran och humörproblem.

  168. Hos skolvägrande tonåringar som
    har remitterats till nån form av hjälp-

  169. -har upp till 50 % även en humör-
    störning med tillhörande sömnproblem.

  170. De sover för mycket eller för lite,
    uppstyckad sömn - såna saker.

  171. Det kan vara en del av den fysiska,
    biologiska aspekten av en depression-

  172. -och man talar även om sömnhygien-

  173. -det vill säga saker man gör
    innan man går och lägger sig-

  174. -för att göra det lättare att somna
    när det är sängdags.

  175. När det gäller arbetet
    med barn och ungdomar-

  176. -så måste de också vilja använda
    dessa verktyg för att sova bättre.

  177. Vi kan även se till att föräldrarna
    inrättar rutiner där hemma-

  178. -även om barnet inte
    har gått tillbaka till skolan ännu.

  179. Man inrättar rutiner för när barnet
    ska gå upp på morgonen-

  180. -och när det ska gå och lägga sig.

  181. En annan viktig sak är:
    Hur mycket energi-

  182. -bränner eleverna på att kämpa
    och på att försöka vara i skolan?

  183. Hur mycket energi kostar det?
    För många blir otroligt utmattade-

  184. -av detta kämpande,
    och sover sen i ett eller två dygn.

  185. Så man måste hitta rätt nivå-

  186. -för att man ska orka,
    och hushålla med energin.

  187. Jag ser en intressant fråga. Kan du
    gå tillbaka till den gula frågan, Erik?

  188. Vi som jobbar... Nej, scrolla ner.

  189. "Vi som arbetar med skolan."
    Jag tar den på svenska först.

  190. "Vi upplever att allt fler delar
    i samhället ringas in som problem"-

  191. -"och att det läggs på skolan."

  192. Men jag tycker att den andra delen
    är ännu mer intressant.

  193. "Hur långt
    ska skolans uppdrag sträcka sig?"

  194. Jag ska försöka
    ta det på engelska också.

  195. I det svenska skolväsendet och inom
    socialtjänsten pågår en diskussion-

  196. -kring problemet med att dra en gräns-

  197. -för hur långt skolans ansvar
    sträcker sig.

  198. När ska olika behandlingsalternativ
    ta över ansvaret-

  199. -för att få tillbaka barnet till skolan?

  200. Ann, du har erfarenhet av det här,
    från ditt arbete inom kommunen.

  201. Hur har ni gjort? Drar ni
    några såna gränslinjer i er kommun?

  202. Och hur tänker ni i så fall kring hur
    långt skolans kompetens ska räcka?

  203. Ska skolan vara behandlande? Det
    finns intressanta gränsdragningar.

  204. Det där är intressant,
    och vi vill ju vara tydliga med...

  205. Om det har blivit en anmälan
    till socialtjänsten-

  206. -vid en elev som är borta från skolan
    mycket, så är vi tydliga med-

  207. -vad som är skolans
    respektive socialtjänstens ansvar.

  208. Här behöver vi gå hand i hand,
    och där dyker svårigheterna upp.

  209. Men om man tittar på skolans ansvar,
    så är det ändå väldigt stort.

  210. Om man tittar på nätkränkningar-

  211. -så kommer det in i skolan,
    men det är också väldigt viktigt att-

  212. -om en polisanmälan krävs, vem
    gör den? Föräldrarna eller skolan?

  213. Det går ju oftast
    vidare till socialtjänsten.

  214. Huvuduppdragen måste vi ju följa,
    men sen tror jag att skolan..

  215. Ibland
    behöver vi vara tydliga med att-

  216. -vi kan sträcka oss hit men inte
    längre, men i vissa fall så...

  217. Man kan fundera över vad behandling
    är. Det finns skolor med behandling-

  218. -där både skola och socialtjänst
    ansöker om en plats.

  219. Men ibland kan det vara så att
    när vi gör insatser utanför skolan-

  220. -för att få tillbaka en elev,
    så kan det vara en behandling i sig.

  221. Man får byta miljö
    och vara med andra personer-

  222. -och jobba mer med den sociala biten.

  223. Men skolan får ta väldigt mycket
    i dag. Jag tror att vi...

  224. Det är därför vi jobbar mycket
    med det vi gör.

  225. I "Trygg uppväxt" jobbar vi
    efter GIRFEC och Skottlandsmodellen.

  226. "Getting It Right For Every Child."
    Det handlar mycket om-

  227. -att göra insatser tidigt.

  228. Till och med kanske upptäcka
    riskföräldrar på mödravårdscentralen-

  229. -för att sen gå in med utbildningar
    och verkligen få övergången-

  230. -till förskolan och skolan,
    och följa upp.

  231. Då tar väl skolan
    ett väldigt stort ansvar.

  232. David,
    pratar ni om det här i Nederländerna?

  233. Gränsdragningen mellan behandling
    och skolans... Och hur gör ni...?

  234. Mer och mer.
    Det har fått stor uppmärksamhet.

  235. Och det tycker jag är bra.

  236. Du frågade vem som är ansvarig för
    insatsprocessen-

  237. -och vi kanske kan omformulera frågan
    lite, så att det blir-

  238. -"Vem är ansvarig för koordinationen av
    en process?", vilket antyder-

  239. -att alla
    har ett delat ansvar för processen.

  240. Men nån måste ju
    övervaka, leda och koordinera den.

  241. Det kan göras av utbildningsväsendet,
    det vill säga av resurser på skolan-

  242. -av psykiatrin eller
    av en privat psykolog, till exempel.

  243. Nån måste koordinera processen,
    men alla är inblandade.

  244. Det finns ett bra exempel
    på en helomslutande vårdmodell-

  245. -som var med på en av bilderna
    jag inte kunde visa i morse.

  246. Men jag mejlade hela presentationen,
    så du kan titta där.

  247. Det kommer från en grupp
    i Melbourne i Australien.

  248. Det är ett fantastiskt samarbete
    mellan utbildningsväsendet-

  249. -och psykiatrin,
    med särskilda aktiviteter.

  250. Utbildningsväsendet bidrar med lärare,
    så pengarna kommer därifrån.

  251. Speciallärare i en särskola,
    belägen inom psykiatrin.

  252. Så psykiatrin är med och betalar.

  253. Vissa uppgifter utförs av terapeuter-

  254. -andra av lärare, och pengarna
    kommer från båda dessa världar-

  255. -som vanligtvis inte samarbetar så bra.
    Systemet har även en tredje pelare-

  256. -nämligen samarbetet dem emellan.

  257. När man har föräldrakvällar
    för att diskutera skolvägran-

  258. -så leds dessa av personal
    både från skolan och psykiatrin.

  259. Alla hembesök görs gemensamt
    av personal från skolan och psykiatrin.

  260. Så det är inte bara
    ett ekonomiskt samarbete-

  261. -utan det handlar om hela upplägget.

  262. Och i Nederländerna har en kollega
    tagit fram det s.k. "Link"-programmet.

  263. Det togs fram
    inom ramen för särskolan-

  264. -och man märkte att många barn
    med autismspektrumproblem-

  265. -hade problem med frånvaro, och vissa
    uppfyllde kriterierna för skolvägran.

  266. De hade stora problem med
    att få barnen till den här särskolan-

  267. -så de inrättade en speciell klass,
    som de kallade för "Link".

  268. Det är ett slags "time out",
    det vill säga en paus-

  269. -från alla krav
    i den vanliga skolmiljön-

  270. -i en klass med tio barn och lärare
    som är vana vid skolvägrande barn.

  271. Barn med social fobi
    och autismspektrumsvårigheter.

  272. Efter ungefär ett halvår slussas de
    gradvis tillbaka till en vanlig skola.

  273. En vanlig särskola
    eller en vanlig skola.

  274. Projektet finansieras i huvudsak
    av utbildningsdepartementet-

  275. -men man samarbetar
    med den lokala psykiatrin.

  276. Varje familj uppmuntras att uppsöka
    barn- och ungdomspsykiatrin-

  277. -som då besöker Link-programmet
    och kommunicerar med skolan.

  278. Hon har skrivit en artikel om det -
    hon är en av våra doktorander-

  279. -som är med i specialutgåvan
    av Cognitive and Behavioral Practice-

  280. -som kommer i februari 2019.
    Så om ni vill veta mer om det här-

  281. -eller om ni vill mejla henne,
    så kan ni läsa artikeln.

  282. Det låter som att nyckeln...

  283. Samverkan är svårt, men en nyckel
    är at ha forum att samverka i.

  284. Att ha möjligheter
    att prata med varandra-

  285. -de som är inblandade i att hjälpa
    barnet tillbaka till skolan.

  286. Ann, du nämnde Skottlandsmodellen.

  287. David kände inte till den.

  288. Jag översätter ändå. Du kanske inte
    känner till Skottlandsmodellen-

  289. -eller vad den nu heter. - Ann,
    ni har försökt implementera den-

  290. -på Lidingö.
    Kan du berätta lite mer om det?

  291. Vi håller precis på att implementera.
    Vi har haft en projektomgång-

  292. -där vi fick ett uppdrag
    från Omsorgs- och socialnämnden-

  293. -för att se om det
    kan passa Lidingö.

  294. En referensgrupp har jobbat fram det
    här, så vi ska nu implementera det.

  295. Vi har anställt tre fältkuratorer-

  296. -för det ska finnas socionomer
    eller kuratorer ute på skolorna-

  297. -som är kopplade till socialtjänsten.

  298. De har precis blivit anställda, så vi
    håller på att lägga upp deras arbete.

  299. Hur de ska finnas ute i samhället
    och stötta upp-

  300. -och fånga upp barn och ungdom.
    Men vi ska sänka...

  301. Tidiga insatser, så att vi
    kapar topparna, är ju grunden.

  302. Om vi går tillbaka till ansvaret
    så är ju föräldrarna ansvariga-

  303. -för att få sitt barn till skolan,
    men om de behöver hjälp och stöd-

  304. -så har vi kopplingar
    till alla olika myndigheter.

  305. Bra samarbete med Bup, och så vidare.

  306. I referensgruppen ingår mödravårds-
    central, folktandvård, polis, etc.

  307. Det är ett heltäckande arbete
    för hela samhället.

  308. Det verkar handla om att föra social-
    tjänsten närmare elever och familjer-

  309. -genom att placera dem i skolan-

  310. -så att de kan delta i en tidig insats,
    vilket tycks vara en viktig faktor.

  311. Att få hjälp tidigare.

  312. Man har en "name person", en person
    som är ansvarig för ett ärende.

  313. I dag är det en djungel
    när en förälder ska söka hjälp.

  314. De blir hänvisade hit och dit.
    Den här "name person"-

  315. -ska kunna vara en länk, hålla reda
    på alla kontakter och skapa möten-

  316. -och Sip-mötet, Särskild individuell
    planering, blir väldigt viktigt.

  317. Vem tar ansvar för vad? Vem gör vad?

  318. En person
    som koordinerar alla insatser.

  319. Ia, jag vet att det här är nåt som du...
    Föräldrarna som du träffar-

  320. -och föräldrarna som ringer oss
    beskriver en mängd olika kontakter-

  321. -och hur utmattande det är.
    Vill du säga nåt om det?

  322. Jag får jättemånga samtal
    från föräldrar. Nästan varje vecka-

  323. -ringer det mammor, pappor, mor-
    och farföräldrar. De är förtvivlade-

  324. -och de beskriver att de har
    försökt få hjälp, och de får hjälp-

  325. -men hjälpen är oftast inte
    koordinerad. Skolan gör allt den kan-

  326. -och även Bup och socialtjänsten
    försöker-

  327. -men samverkan däremellan
    brister ganska ofta.

  328. Här beskriver föräldrarna sig själva
    som projektledare.

  329. "Vi är totalt utmattade."
    Jag minns ett föräldrapar som kom-

  330. -som hade två barn som var hemma,
    och de kom med ett Excel-ark-

  331. -över fjolårets möten.
    De hade varit på uppåt 150 möten-

  332. -under ett år. Då kan man ju tänka
    att de här 150...

  333. "Ni har väl fått hjälp?
    Allt är frid och fröjd?"

  334. "Nej, vi är kvar på ruta ett." Vi
    behöver fungerande samverkansrutiner-

  335. -som tas fram
    när vi inte har ett elevärende.

  336. När vi inte behöver lösa frågan kring
    hur vi ska få Kalle till skolan.

  337. "Hur ska vi samarbeta,
    hur ska vi samverka"-

  338. -"om vi skulle få en elev
    med problematisk skolfrånvaro?"

  339. Koordination och samarbete är en
    het fråga, och i svenska sammanhang-

  340. -handlar det oftast
    om socialtjänsten och skolväsendet-

  341. -när det gäller frånvaroproblem.

  342. Frågan är då hur man rent konkret-

  343. -kan stärka det samarbetet.

  344. Frågeställaren har en...

  345. Han eller hon upplever att det finns en
    klyfta mellan skolan och socialtjänsten-

  346. -och ibland utgör samarbetet
    mer ett problem än nåt som hjälper.

  347. Hur stärker man det samarbetet?
    Några förslag? - Jag börjar med dig, Ia.

  348. Man måste se att samarbete
    och samverkan inte är en tävling om-

  349. -vem som gör bäst eller vems ansvar
    det är. Det är ett gemensamt ansvar.

  350. När vi jobbar har vi fördelen
    av att komma som en neutral part.

  351. Vi har gjort en kartläggning
    kring problematiken-

  352. -som vi kan delge socialtjänsten,
    det de behöver få kunskap kring-

  353. -skolan, det de behöver få kunskap
    kring. Vi kan breda ut en karta.

  354. "Så här ser problematiken ut.
    Det här är den här elevens behov "

  355. "Vem kan ansvara för det, och hur
    kan vi få det här att sitta ihop?"

  356. Jag upplever att man löser väldigt
    många knutar genom att kunna delge-

  357. -orsaker till frånvaro,
    för då ser personerna oftast:

  358. "Det är det här skolan behöver göra."

  359. "Det är det här
    psykiatrin behöver göra."

  360. Det blir rimligt, och våra delar
    blir ett bättre pussel-

  361. -än min enskilda del.

  362. Det gäller att ha ett gott samarbete-

  363. -och att inte ha
    ett prestigefyllt klimat.

  364. Hur många i publiken
    har upplevt problem i samarbetet-

  365. -eller att koordinationen mellan
    socialtjänst och skolan är ett problem?

  366. Där ser man. Men en del av er
    har inte det, vilket är bra.

  367. Vi kanske borde prata mer
    om fallen då det fungerar.

  368. Vilka är nyckelfaktorerna då?

  369. David, har du några...

  370. En av framgångsfaktorerna
    för Lidingö-

  371. -är at nämnderna, både Omsorgs- och
    socialnämnden och Utbildningsnämnden-

  372. -har varit överens om
    att det ska vara ett samarbete.

  373. Det finns inget annat.
    Även förvaltningscheferna-

  374. -har varit överens i det här,
    så vi ska göra på det här sättet.

  375. Andra förvaltningar i staden
    har bidragit med lokaler-

  376. -med bilar till verksamheten,
    och så vidare.

  377. Det behöver komma uppifrån,
    att det finns ett genuint intresse.

  378. Problemet kan bli att det är
    personer som brinner för det här.

  379. Vi vill
    att det ska vara uppdrag och roller-

  380. -så att det inte står och faller med
    vissa personer, men man måste bygga-

  381. -från personer
    som verkligen vill jobba med det här.

  382. Är det här nåt som i jobbar med
    i Nederländerna?

  383. Jag tänker på två exempel.
    Dels det holländska Link-programmet-

  384. -och hur de fick det att fungera-

  385. -och dels på det australiensiska
    In2School-programmet.

  386. I båda dessa fall berodde framgången-

  387. -på det goda samarbetet-

  388. -mellan passionerade medarbetare
    inom barn- och ungdomspsykiatrin.

  389. Det var det Ann sa,
    men det visste inte du.

  390. Det är intressant
    att ni tänkte på samma sak.

  391. Jag förstår faktiskt inte svenska.
    Jag lovar.

  392. Jag nämner det bara, för det betyder
    nåt för mig att ni båda tog upp det-

  393. -som ett exempel
    på vad man kan göra.

  394. Du frågade hur många
    som har upplevt det här problemet-

  395. -men det kanske finns
    framgångssagor också-

  396. -som de kanske
    skulle vilja dela med sig av här.

  397. Jag skulle vilja höra från nån där det
    har fungerat, och vad det berodde på.

  398. Vi ställer frågan. Hur många
    har upplevt att det fungerar bra?

  399. Några stycken, i alla fall. Ni kan
    väl skriva nånting på väggen om det.

  400. Om det inte är för mycket besvär.
    Okej...

  401. Här kommer nåt
    som blir svårt att översätta.

  402. Tack, Erik.

  403. I Sverige har vi olika sorters skolor.

  404. Jag antar att...
    Hur översätter man "skolformer"?

  405. -"Special schools".
    -Kanske det.

  406. -Grundsärskolan.
    -Hur översätter man det?

  407. I Sverige har vi nåt
    som kallas "grundsärskolan".

  408. Mycket viktigt.

  409. Hur som helst...

  410. Frågeställaren skriver så här:

  411. Det finns ett behov
    av fler mindre skolor.

  412. Resursskolor kallar vi dem.

  413. Även för de lågbegåvade barnen.

  414. Barn som aldrig når kunskapsmålen.

  415. Och även för de högbegåvade barnen-

  416. -som inte får sina behov tillgodosedda
    i den vanliga skolan.

  417. Håller du med om det,
    eller har du en annan syn på saken?

  418. -Jag håller helt och hållet med.
    -Nästa fråga. - Tack!

  419. -Vi hade en kommentar här borta.
    -Förlåt.

  420. Jag hade ljuset i ögonen.

  421. -Det går bra att ställa på svenska.
    -Det spelar ingen roll.

  422. Är det inte...?

  423. Du sa "olika former av skola".
    Är det "different shapes of..."

  424. Det bara dog när jag fick en mick.

  425. -Säg det utan mick.
    -Det var ordet som du letade efter...

  426. -...utifrån att man har olika nivåer.
    -Vad sa du?

  427. Ja... Men nu kommer jag inte ihåg
    det. Micken tog bort allt i huvudet.

  428. -Det var ingen fara.
    -Förlåt. Nästa fråga.

  429. Vi pratade om vikten av att föräldrarna
    var engagerade i insatserna-

  430. -och deltog i behandlingarna.

  431. Hur gör man för att uppnå det målet?
    Någon?

  432. -Hur gör ni, Ia?
    -Jag svarar samma sak hela tiden.

  433. Man måste förstå varför man ska vara
    delaktig. Hur hjälper det barnet-

  434. -om jag som mamma,
    pappa eller farmor-

  435. -är delaktig i behandlingen? Hur
    hjälper det mitt barn till skolan?

  436. Vad förväntas jag göra?
    Om man förstår det.

  437. Det kan vara ganska enkla saker-

  438. -som att ägna tid åt sitt barn,
    att ägna sig åt det här spelet-

  439. -att sätta rutiner
    för när man ska packa skolväskan-

  440. -eller köra sitt barn till skolan.
    Och positivt uppmärksamma barnet.

  441. "Jag ser att du har kämpat i dag.
    Jag är otroligt stolt!"

  442. "Nu tar vi en bulle."

  443. Förstår man varför vad man ska göra
    nåt är det troligare att man gör det.

  444. Och om vi som behandlare
    eller som skolpersonal-

  445. -gör nånting som vi tror är möjligt
    för föräldrarna att klara-

  446. -att man faktiskt lyckas, så är det
    större chans att man fortsätter.

  447. "Aha, det där Ia sa kanske funkade.
    Jag fortsätter."

  448. Hur lyckas du
    med det trolleritricket, David?

  449. Få se nu... Jag tror
    att det jag pratade om i morse-

  450. -om utvärderingen
    och intervjun med föräldrarna...

  451. Föräldrarna måste få utrymme
    att dela med sig av sin historia.

  452. Från första början tar vi oss tid
    att skapa ett utrymme-

  453. -där de kan dela med sig
    och där de känner att nån förstår dem-

  454. -och bryr sig om deras smärta-

  455. -som barnets skolvägran
    innebär för dem.

  456. Innan jag började
    med kognitiv beteendeterapi-

  457. -jobbade jag
    med rogeriansk psykoterapi-

  458. -och det har nog påverkat
    mitt förhållningssätt till kbt.

  459. Jag betonar t:et, så värme,
    positiv acceptans och äkthet-

  460. -är också viktiga delar, och man ger
    sig själv bara tid och utrymme för det-

  461. -om man inte
    skyndar på processen för familjen.

  462. Så om vi kan släppa tanken på
    att vi måste hitta en lösning i dag-

  463. -och barnet måste vara tillbaka i
    morgon... Om vi släpper lite på det-

  464. -så får vi tid och utrymme att skapa
    en god kontakt med föräldrarna.

  465. Det är en del av magin i det
    terapeutiska förhållandet inom kbt.

  466. Jag tror
    att det är en väldigt viktig början.

  467. Ann, har ni några saker
    som ni tänker särskilt på-

  468. -eller gör för att bygga upp
    en positiv relation?

  469. Eller för att få föräldrarna
    att vara med på båten.

  470. Vi tog fram ett material till
    föräldrar som heter "Du är viktig".

  471. Det är några som har skrivit upp sig,
    och jag skickar ut material till er.

  472. Det är viktigt att bygga ända
    från början när man blir förälder.

  473. Att man är viktig för sitt barn under
    hela barndomen, förskola och skola.

  474. Och om man tittar på förskolan,
    när storasyskonet är sjukt-

  475. -och man har alla barnen hemma,
    för det är så mysigt.

  476. Att prata om att det är viktigt
    att man har rutiner-

  477. -och är i förskolan.
    Även om storebror är sjuk-

  478. -så kan lillasyster
    vara på förskolan.

  479. Att man bygger det förtroendet,
    så att man inte helt plötsligt-

  480. -måste starta ett samarbete eller få
    föräldrar att förstå sin betydelse.

  481. Men när man väl är inne i det
    så är det mycket som Ia säger också.

  482. Jag måste... Jag ska ställa två frågor.
    Frågan som syns på skärmen är:

  483. "Finns det skillnader i hur terapin
    eller behandlingarna ser ut"-

  484. -"när det gäller frånvaroproblem
    i Skandinavien, Europa och världen?"

  485. Och jag vill fråga om könsskillnader.

  486. Ni får svara på vilken fråga ni vill.
    - Ia, jag vet at du har...

  487. Jag har frågat dig
    om könsskillnaderna.

  488. Det finns inga skillnader.

  489. Inga könsskillnader, alltså.

  490. David, har du några svar-

  491. -när det gäller skillnaden i behandling
    runt om i världen-

  492. -eller när det gäller könsskillnader
    inom frånvaroproblematiken?

  493. När det gäller skillnader
    länder emellan...

  494. Jag önskar att jag visste mer
    om hur ni jobbar här.

  495. Jag måste antingen lära mig språket
    eller få texterna översatta-

  496. -för att få veta mer om arbetet här,
    och vilka effekter det har fått.

  497. Då kan jag jämföra det med mina
    kunskaper om internationell forskning-

  498. -och se vilka likheter som finns
    i olika behandlingsmetoder.

  499. Jag skulle vilja återvända till frågan
    om att engagera föräldrarna.

  500. Man kanske
    kan använda pyramiden här också.

  501. Det är inte min avsikt
    att hela tiden klassificera familjer-

  502. -men de där tre nivåerna
    kan vara användbara-

  503. -när det gäller föräldrarnas
    engagemang. Det jag sa tidigare-

  504. -om att bygga upp en relation under
    utvärderingsfasen, det gäller nivå tre.

  505. På nivå tre
    har föräldrarna fattat beslutet-

  506. -att delta i behandlingen av sitt barn,
    så de är redan ganska motiverade.

  507. Det är en lättare utgångspunkt
    än om vi pratar om-

  508. -nivå två- eller ett-insatser, när
    frågan gäller problematisk frånvaro.

  509. Där är föräldrarna inte lika motiverade,
    och det är en stor utmaning för skolan.

  510. Vad kan vi göra för att få dessa
    föräldrar att känna en samhörighet-

  511. -med skolan och skolgången? De kan
    själva ha haft en svår skolupplevelse-

  512. -som färgar deras inställning till
    personalen och till skolgången i stort.

  513. Chris Kearneys bok,
    med de olika nivåerna-

  514. -har nästan hundratals förslag-

  515. -för varje nivå,
    inklusive för föräldrarna.

  516. Till exempel saker som vi redan gör,
    som föräldrasamtal-

  517. -och att man tillhandahåller tolk
    om föräldrarna har svårt med språket.

  518. När jag har diskuterat frågan
    i såna här forum-

  519. -och vi har brainstormat tillsammans,
    så har vi fått massor med nya idéer.

  520. Som att anordna skolkonserter
    och grillfester på helgerna.

  521. Väldigt informella
    och potentiellt viktiga sätt-

  522. -att få familjerna
    att känna samhörighet med skolan.

  523. Ett annat förslag,
    som kan verka uppenbart-

  524. -var att inte bara kontakta föräldrarna
    när det händer nåt negativt-

  525. -utan även när det går bra. Det
    kan verkligen ha en positiv inverkan-

  526. -på föräldrarnas inställning
    till skolan.

  527. Sånt kan också hjälpa.

  528. Skaffa ett exemplar av Chris Kearneys
    bok, så får ni massor med idéer.

  529. Många av dem är inte nya, och det
    är sånt som vi redan gör i skolorna-

  530. -men vi kanske kan utöka repertoaren
    med ytterligare ett par idéer.

  531. Får jag fråga en sak
    angående utvärderingsmaterial?

  532. Du nämnde en mängd
    olika utvärderingsmaterial.

  533. Hur vet man vilket man ska använda?
    Vilka är viktigast?

  534. Kan du ge de tre bästa materialen?
    Eller är det för svårt?

  535. Min första tanke är Chris Kearneys
    "School Refusal Assessment Scale"-

  536. -men det kan bero på
    att alla använder det.

  537. Och jag vet inte riktigt varför.

  538. En sån varm rekommendation!

  539. Använder alla det
    för att alla andra använder det?

  540. Eller fungerar det bara? Jag kallade det
    för den enkla utvärderingsmetoden-

  541. -och jag tror att det är en bra
    utgångspunkt, beroende på nivå.

  542. För nivå två, alltså inte kroniska
    och svåra problem med skolvägran-

  543. -så kan resultaten från den där
    "enkla" utvärderingsskalan-

  544. -verkligen vara värdefulla
    för skapandet av en insatsplan.

  545. Men för nivå tre använder man
    antagligen den utvärderingsskalan-

  546. -som en del av en större utvärdering -
    den kanske kan bekräfta eller avvisa-

  547. -hypoteserna man har kring vilka
    faktorer som inverkar på problemet.

  548. Om ett par år hoppas jag kunna säga
    att den tyska utvärderingsskalan-

  549. -med sina tretton faktorer,
    är den som alla använder.

  550. Inte för att alla andra använder den,
    utan för att den har tretton faktorer-

  551. -vilket ger oss en bättre förståelse
    för den enskilda familjens behov.

  552. Ia, du ska prata om utvärderingsfasen
    i morgon, så vi får höra mer om det.

  553. Ann, ni har väl tagit fram-

  554. -ett slags mini-kartläggning
    i Lidingö stad?

  555. Vi gör både en enkel och en fördjupad
    kartläggning. Det kan skolorna göra-

  556. -i olika steg under rutinerna
    för ökad skolnärvaro.

  557. Om mitt närvaroteam ska jobba med det
    så gör vi kartläggningarna-

  558. -både med elever,
    föräldrar och skola.

  559. I återkopplingen från elever
    där vi har gjort ett bra arbete-

  560. -så säger de ofta att de blev sedda,
    och att vi lät dem få tid.

  561. Så tid och tålamod
    är nyckelkomponenter-

  562. -och det har inte alltid föräldrar.
    De har inte tålamodet.

  563. De vill att eleven ska ut i skolan,
    komma vidare till gymnasiet-

  564. -eller från gymnasiet och vidare,
    och där jobbar vi väldigt mycket-

  565. -med att ta ner tempot-

  566. -och få föräldrar att förstå
    att det behöver få ta tid.

  567. Men det är nog det svåraste.

  568. Det kommer in i kartläggningen,
    men det fortsätter liksom.

  569. Det bekräftar det både David
    och Ia sa om att det måste få ta tid.

  570. Man måste inte lösa problemet direkt.
    Finns det nån i publiken som...

  571. Har nån i publiken en fråga,
    ett inspel eller nåt, som ni vill...?

  572. Räck upp handen,
    så kommer vi med en mick.

  573. Där! Kul. Asita.

  574. Tack. Jag undrar
    om ni känner till nåt exempel-

  575. -nationellt eller internationellt-

  576. -där man arbetar
    med den här målgruppen-

  577. -där socialtjänst, skola
    och barn- och ungdomspsykiatri-

  578. -arbetar under ett och samma tak?
    Och som inte är privat-

  579. -utan inom det offentliga.

  580. Känner nån till ett exempel-

  581. -där tre parter sitter under samma tak,
    finansierade med offentliga medel-

  582. -och dessa tre är skolan,
    socialtjänsten och psykiatrin?

  583. Känner nån till ett sånt exempel?

  584. Vi är inte under samma tak,
    men vi jobbar tillsammans.

  585. För oss är det oftast Bup Danderyd-

  586. -men socialtjänsten och
    Lärande- och kulturförvaltningen-

  587. -är under samma tak. Och där
    jobbar vi tillsammans i de ärendena.

  588. Ett annat problem i Sverige
    är att skolan och socialtjänsten-

  589. -finansieras av kommunen,
    medan psykiatrin-

  590. -betraktas som...

  591. ...vård, och finansieras därmed av en
    annan del av det offentliga systemet.

  592. Läs samverkansavtalen mellan kommun
    och landsting, för de är väldigt bra.

  593. De pekar på hur man ska samarbeta.

  594. Men du sa själv att samarbete
    bygger på att folk är engagerade.

  595. Jag är ute i många kommuner, och
    det är ovanligt att jag ser att...

  596. Det är svårt att få ihop samarbetet
    mellan socialtjänst och skola.

  597. Om man dessutom lägger till Bup
    så har jag aldrig varit med om...

  598. Det är ovanligt att få alla tre
    att dra åt samma håll-

  599. -utan att bråka om vem som ska
    betala kostnaden i slutändan.

  600. -Så...
    -Vi har en liten nytändning där.

  601. Skitbra. Fler frågor eller tankar?

  602. Här har vi en på g.

  603. -Varsågod.
    -Vår arbetsgrupp har precis börjat...

  604. ...men vi har märkt
    att könsidentitet och hbtq-frågor-

  605. -är överrepresenterade. Stämmer det,
    eller är det bara för oss?

  606. Frågan handlade
    om könsidentitet i hb...

  607. Du vet vad jag menar. Förlåt.

  608. -Han löste det.
    -Är det en bidragande faktor?

  609. Vet nån om det finns en koppling-

  610. -till ökad risk för problem
    när det gäller frånvaro?

  611. Bara i enstaka fall.

  612. I ett ganska färskt fall
    var det en ungdom-

  613. -som led av social fobi.

  614. Han hade just berättat för sin terapeut-

  615. -att han funderade på att komma ut
    för sina vänner i skolan-

  616. -vilket var ännu en komplikation
    i hans skolvägran.

  617. Så det är säkerligen centralt
    för vissa ungdomar.

  618. Jag känner inte till nån studie
    som visar hur stor andel av unga-

  619. -inom hbtq-samfundet som har dessa
    problem, men det vore inte så konstigt.

  620. Beroende på förhållandena inom
    familjen, i skolan och i samhället-

  621. -och deras egen förmåga
    att hantera andras reaktioner-

  622. -så kan det vara en bidragande faktor
    till problem i skolan.

  623. -Är det nåt som ni har erfarenhet av?
    -Inte direkt.

  624. Inte vi heller, men man pratar mer
    om de här frågorna i dag-

  625. -så man kanske tror att det ökar.
    Uppmärksamheten kring frågorna ökar.

  626. Jag ser inget samband på gruppnivå,
    men det är klart att det förekommer.

  627. Intressant. Nästa frågeställare får
    ha termer som är lätta att översätta.

  628. Jag skojar bara.

  629. Jag skulle vilja kommentera
    på frågan om hbtiq och skolfrånvaro.

  630. Jag heter Katarina,
    och jag forskar kring hbtiq-frågor.

  631. Jag kommer inte ihåg procenten-

  632. -men studier visar att hbtiq-ungdomar
    är överrepresenterade.

  633. Det handlar säkert om att man
    också har fler psykiska symptom-

  634. -som kanske kan vara en riskfaktor
    när det gäller ökad skolfrånvaro.

  635. Det finns så många frågor
    om att höra till och om att få stöd.

  636. Att man kan känna sig ensam
    och att man är utsatt för mobbning.

  637. Allt som vi har pratat om i dag-

  638. -som de här ungdomarna
    är mer utsatta för.

  639. Det finns studier
    som man kan googla fram.

  640. Tack.

  641. Här. Du ser lika bra som jag, Robert.

  642. Just det. Ja.

  643. jag har en fundering
    angående det här att...

  644. ...göra barn delaktiga
    och det här att ta med dem-

  645. -genom att ställa frågor.

  646. Det jag har mött i mitt arbete-

  647. -är att speciellt skola,
    men även delvis Bup, har en rädsla-

  648. -för att göra yngre barn delaktiga.

  649. Även när de är tio till elva år.
    Man menar att det finns en risk...

  650. Det finns en risk
    att man skuldbelägger barnet-

  651. -eller lägger oro på barnet
    genom att man ställer frågor.

  652. Det innebär att man gör mycket kart-
    läggning och utredning runt barnet-

  653. -utan att göra dem delaktiga,
    för att de är för små.

  654. I min uppfattning
    så känns det fel och konstigt.

  655. Jag vill veta
    vad ni tänker kring det.

  656. Tycker du att man undviker
    att ställa direkta frågor-

  657. -eller ens indirekta frågor kring...?

  658. För att de är för små.
    Har ni erfarenhet av att ställa-

  659. -de här frågorna även till
    yngre barn, och är det okej?

  660. Frågan handlar om att ställa frågor
    om skälen-

  661. -och bidragande faktorer till problemen
    till yngre barn - 10 eller 11 år gamla.

  662. Du sa att du upplevde-

  663. -att man ofta inte
    ställer såna frågor till dem-

  664. -för att man är rädd
    för att skuldbelägga dem.

  665. Har ni några erfarenheter av detta?

  666. Hur ser ni på detta?
    Vad har ni för uppfattning?

  667. Man bör göra barnet delaktigt, på ett
    sätt som inte blir skuldbeläggande.

  668. Om jag frågar dig, Peter: "Varför
    har du inte varit i skolan i veckan?"

  669. Det låter ganska skuldbeläggande. Man
    måste anpassa sitt sätt att fråga.

  670. Man får fråga på ett undersökande,
    neutralt och icke-dömande sätt.

  671. På ett åldersanpassat sätt. Det är
    skillnad på att fråga en åttaåring-

  672. -och på att fråga en sjuttonåring.
    Vad kan man förvänta sig för svar?

  673. Kan man rita
    glada eller ledsna gubbar?

  674. Och insatserna blir kanske inte
    alltid riktade till barnet-

  675. -om det är ett litet barn-

  676. -men jag förespråkar ändå att barnet
    ska vara delaktig i det som händer.

  677. "Det är jättejobbigt för dig
    att vara i skolan"-

  678. -"och ens tänka på skolan, och vi
    har jobbat jättemycket med det här."

  679. "Därför ska vi ställa lite frågor,
    för att vi tillsammans ska klura på"-

  680. -"hur vi ska kunna hjälpa dig,
    mamma och pappa och skolan."

  681. Att man pratar på ett sätt
    som inte blir skuldbeläggande-

  682. -för barn förstår ofta
    vad som är på gång.

  683. De vet att det är ett jättebekymmer
    att man inte är i skolan.

  684. Därför måste man på ett fint sätt
    kunna prata med barnet-

  685. -ställa frågor och kunna ge tillbaka.
    "Vad kom vi fram till?"

  686. "Hur ska vi lösa problemet?"
    Jag tror att det är bättre-

  687. -än att man
    jobbar över huvudet på barnet.

  688. Du inkluderar alltid barnet
    genom att ställa frågor-

  689. -men du pratade om
    hur man ställer frågorna.

  690. Lite som du sa, David,
    att man ställer indirekta frågor-

  691. -vilket gör det lättare för dem
    att prata om det.

  692. Ann, har du tankar här också?

  693. Jag håller med Ia, men jag tycker att
    vi många gånger underskattar barnen.

  694. De har ju svaren, och då behöver vi
    ställa frågorna på rätt sätt.

  695. Jag tänker på det Trude sa,
    att vi har ett kroppsspråk också.

  696. Hur vi tittar på dem
    och hur vi säger saker.

  697. Ibland kanske det behöver vara
    en annan person än läraren.

  698. Nån som eleven är tryggt med. Det
    är viktigt att barnet är delaktigt.

  699. Sen får man tänka vilken fråga
    man ställer till vilken ålder.

  700. Men underskattning
    får vi akta oss för.

  701. Vet ni hur ofta barnet
    lägger skulden på sig själv?

  702. Är det alltid så, eller...?

  703. Det beror ju på vad som har hänt.

  704. Du kan prata högt annars. Ta i
    ordentligt, för jag hör lite dåligt.

  705. Jag har varit involverad i flera fall
    där båda syskonen är hemma-

  706. -i olika stadier. Hur vanligt är det,
    och vad ser man för orsaker där?

  707. Fall där mer än ett syskon
    har en problematisk frånvaro.

  708. Hur vanligt är det, och finns det
    några teorier om varför det är så?

  709. Varsågod, allihop. Fast inte samtidigt.

  710. Det är den sista frågan.
    - Ia, vi börjar med dig.

  711. Okej. Det är inte helt ovanligt.
    Vi stöter på det relativt ofta.

  712. Orsakerna kan vara
    att man har liknande diagnoser-

  713. -liknande sårbarheter och olika
    förmåga att hantera skolsammanhang.

  714. Man har en uppsättning föräldrar-

  715. -som kanske är trötta och slitna.
    "Hur ska vi göra, hur ska vi orka?"

  716. Man kanske lär sig av syskon
    att lösa en övermäktig situation.

  717. Storasyster är hemma när det känns
    alldeles för svårt att vara i skolan.

  718. "Jag kanske också provar
    den strategin."

  719. Det är inte helt ovanlig, och det är
    en extrem belastning för föräldrarna.

  720. Väldigt påfrestande.

  721. -David?
    -Det är inte ovanligt.

  722. Det förekommer då och då-

  723. -och varför det är så... Det kan finnas
    en mängd olika anledningar.

  724. Vi kan se
    på föräldrarelaterade faktorer.

  725. Skolvägran har ofta ett samband
    med ångest, och ångest går ofta i arv.

  726. Det kan även ha att göra
    med överbeskyddande föräldrar-

  727. -och det påverkar inte bara
    ett av barnen, utan även de andra.

  728. Sen beror det på deras inre resurser,
    sociala nätverk i skolan, med mera.

  729. En annan förklaring kan vara
    att vissa barn i familjen-

  730. -ser hur mycket uppmärksamhet
    det skolvägrande barnet får.

  731. De får åka till en speciell klinik, och
    mamma och pappa besöker dem där.

  732. Och dessutom får de
    särskilda belöningar.

  733. "Jag kanske kan tjäna på
    att vägra att gå till skolan."

  734. Mer uppmärksamhet,
    eller faktor fyra i utvärderingsskalan-

  735. -alla bra saker som händer där
    hemma. Ett yngre syskon berättar-

  736. -allt som har hänt på Netflix under
    tiden han har varit hemma från skolan.

  737. Det kan vara ytterligare en förklaring.

  738. I slutändan handlar det om att försöka
    förstå problemen i det enskilda fallet.

  739. Det är inte alltid samma faktorer
    som inverkar hos föräldrar och barn.

  740. -Ann?
    -Det är det här med att bevaka...

  741. ...och få vara nära föräldrarna
    som spelar in.

  742. Hör ni... Då är det slut...
    på dag ett.

  743. Tack så hemskt mycket
    för att ni kom hit.

  744. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Frågor och svar om hemmasittande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren David Heyne, experten Ia Sundberg-Lax och Ann Lindström Gottfridsson, chef Ledviks resursenhet, Lidingö stad, svarar på frågor om hemmasittande och problematisk skolfrånvaro. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Elever som avbryter studierna , Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolk, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Vad är problematisk skolfrånvaro?

Psykologen Peter Friberg berättar om några av anledningarna till att vissa barn inte vill gå till skolan och hur det påverkar barnet, familjen, skolan och samhället. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Forskning och behandling för hemmasittare

Psykologen David Heyne har forskat på temat hemmasittande och vilka mekanismer som ligger bakom. Här berättar han om de senaste rönen. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Skolfaktorer bakom hemmasittande

Trude Havik, doktor i specialpedagogik, berättar om vilka skolfaktorer som kan göra det svårt för vissa elever att gå till skolan. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Datorspel - beroende eller intresse

Psykologen Peter Friberg berättar om hur datorspel kan bidra till och förvärra hemmasittande och hur man som förälder, lärare och behandlare kan jobba med problemen. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Frågor och svar om hemmasittande

Forskaren David Heyne, experten Ia Sundberg-Lax och Ann Lindström Gottfridsson, chef Ledviks resursenhet, Lidingö stad, svarar på frågor om hemmasittande och problematisk skolfrånvaro. Inspelat den 11 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Att möta barn med neuropsykologiska diagnoser

För barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan det som för många är enkla vardagssituationer inom skolmiljön verka främmande och svåra. Här berättar psykologen Malin Khoso om hur man som lärare kan möta personer med NPF-diagnoser och hur skolmiljön kan anpassas. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Mobilisera alla krafter kring eleven

Socionomen Erik Koskinen berättar om vikten av att bygga ett stödnätverk runt eleven och familjen för att öka möjligheterna att lyckas återvända till skolan efter en längre tids frånvaro. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Kartläggning och behandling

Anledningarna till att vissa unga vägrar gå i skolan kan skilja sig mycket från en elev till en annan. Det är därför extra viktigt att lägga tid och resurser på att kartlägga varje persons individuella förutsättningar innan man inleder en behandling, säger Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens program för hemmasittare. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Två föräldrars erfarenheter

Här berättar föräldrarna Maria och Christian Persman om vad som hände när deras son en dag slutade gå till skolan. De delar med sig av tankar och erfarenheter om den hjälp de fick. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Estetikens kraft

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

De svenska skolflyktingarna

Sedan möjligheten att ge barn hemundervisning ströps åt i Sverige genom en lagändring 2011 har familjer som vill hemskola sina barn tvingats flytta till andra länder. På Åland finns en koloni bestående av ett femtontal svenska familjer som flytt systemet i Sverige. De flesta av dem tror på filosofin om "unschooling" eller "avskolifiering". Vi åker till Åland för att ta reda på vad det är och vad de här familjerna gör som de inte får göra i Sverige.

Fråga oss