Titta

Almas tornedalska historia

Almas tornedalska historiaDela
  1. Jag vill ta reda på min tornedalska
    historia innan jag flyttar härifrån-

  2. -så jag vet var jag kommer ifrån
    och vilka rötter jag har.

  3. Här i den nordöstligaste delen
    av landet, i Tornedalen-

  4. -bor 40 000 finsktalande svenskar.

  5. Om jag flyttar,
    eller när jag flyttar, i Sverige-

  6. -eller flyttar från Sverige
    eller till nån stad i Sverige-

  7. -och får barn, så vill jag
    att de ska veta var jag kommer ifrån.

  8. Det kan tyckas vara en angelägenhet
    för människorna i Tornedalen-

  9. -men ytterst handlar det om
    språklig förståelse över gränserna.

  10. Om vårt sätt att möta människor
    som talar ett annat språk-

  11. -eller som på något vis
    är annorlunda.

  12. Om man flyttar utomlands tror jag
    att man säger "jag är svensk".

  13. Jag tror inte att så många i typ
    England vet vad en tornedaling är.

  14. Om man flyttar i Sverige nånstans vet
    de kanske mer vad en tornedaling är.

  15. Då kan man säga "jag är tornedaling",
    och de bara "okej".

  16. Om man säger det i England måste
    man förklara det, och det är svårt.

  17. Hej, farmor! Var är du?

  18. Jo. Okej. Men vi kommer nu.

  19. Okej. Hej då!

  20. Vad tycker du?
    Hur är man när man är tornedaling?

  21. Jag vet ingen skillnad.

  22. -Är det nån skillnad?
    -Nej.

  23. -Vem är tornedaling?
    -Man är uppvuxen på en annan plats.

  24. Vi har mycket roligare här
    än där nere, vi här i Tornedalen.

  25. Man är van vid olika saker.

  26. Jag kan inte prata. Jag har tv här.

  27. Va? Nej, de spelar in oss.

  28. -Vem var det?
    -Sankta från Kangos.

  29. Vad roligt det skulle vara att prata
    finska. Men du förstår inte.

  30. -Jo, jag förstår.
    -Ni pratar bara svenska.

  31. -Och ni hör ju finska.
    -Ja.

  32. Jag har en väninna i Finland,
    men jag kan inte skriva finska.

  33. Du kan prata med henne, men inte
    skriva. Det blir bättre med tiden.

  34. Det blir nog inte mer.
    Det blir nog inte mer...

  35. Där var vår skola. Där gick jag 1:an
    och 2:an. 3:an och 4:an gick vi där.

  36. -Där uppe fick vi gå 6:an och 7:an.
    -I det huset?

  37. -5:an, 6:an, 7:an.
    -Här har du lärt dig svenska.

  38. Det har jag tänkt mycket på.
    Vi kan inte läsa och skriva finska-

  39. -men vi pratar finska.
    Hur kan det bli så?

  40. I småskolan blev det förbjudet.
    Vi fick inte tala finska på rasterna-

  41. -och inte på timmarna heller.

  42. Det är klart man bröt mot det. Man
    var tvungen att tala med de andra.

  43. Jag kunde bara finska
    när jag började skolan.

  44. Hur kändes ett sånt förbud?
    Vad tyckte du om det?

  45. Ja... Det var klart
    att man inte kunde acceptera det.

  46. När man inte kunde svenska
    kunde man inte tala med de andra.

  47. Man var tvungen
    att prata det man kunde.

  48. Man kunde inte anse
    att det var nåt brott att göra det.

  49. Det är inte lika fint att tala finska
    som svenska.

  50. Finsk brytning är något man skäms
    för. Fru Gertrud Wennström berättar.

  51. Jag kände när jag kom till stan att
    jag inte blev accepterad som andra.

  52. Jag var inte likadan,
    och det vill man vara i den åldern.

  53. En gång satt en hel klass
    och härmade mig när jag läste högt.

  54. Då gav jag mig sjutton på
    att jag skulle arbeta bort det.

  55. Jag skulle tala som alla andra.

  56. Jag lyssnade och övade. Jag snappade
    upp slangord som jag inte förstod.

  57. Blandade in dem i språket.
    Jag stängde mun och öron för finskan.

  58. Jag var fast besluten
    att få bort accenten.

  59. Mitt lyckligaste ögonblick var när
    plommon inte lät som PLOM-mon.

  60. -Nu har du ingen accent alls.
    -Det kan jag inte själv bedöma.

  61. Jag återgår obehindrat till torne-
    dalsdialekten i samtal med anhöriga.

  62. -Känns det skönt?
    -Ja, det gör det.

  63. Klart jag har tänkt på min framtid
    och var jag kommer att göra saker.

  64. Sen tror jag att det inte är nån idé
    att jag tänker jättemycket på det.

  65. Om jag nu reser runt,
    som jag vill göra, i typ England-

  66. -och hittar en drömprins där,
    så kanske jag stannar där.

  67. Sen hade jag velat ta...
    Om jag hade stannat i England-

  68. -så hade jag ändå velat att min kille
    ska veta var jag kommer ifrån-

  69. -och hur jag var uppväxt.
    Så vi skulle ha åkt hit.

  70. För mina rötter finns ju alltid här.

  71. Nära till skogen, kan lite meänkieli.
    Vad mer gör en till tornedaling?

  72. -Att du bor där.
    -Kollar på Mumintrollen.

  73. Mumintrollen? Det är svårt att sätta,
    men just meänkieli, som ni säger.

  74. Det är inte för att man pratar det,
    men det pratas mycket i hemmen.

  75. Alla ni måste ju nästan ha nån slags
    anhörig som pratar just meänkieli.

  76. Språket är en väldigt stor del.
    - Vem pratar meänkieli i din familj?

  77. -Inte jag, men mamma och pappa.
    -Mamma och pappa pratar.

  78. -Jag fattar lite grann.
    -Jag sitter som ett frågetecken.

  79. Om nån frågade mig hur många språk
    jag pratar, så hade jag sagt två.

  80. Jag förstår meänkieli lite grann.
    Jag förstår vad de pratar om-

  81. -men jag hade inte...

  82. ...vågat prata och inte haft
    grammatiken för att kunna prata.

  83. -Hur går det i skolan?
    -Det går bra.

  84. -Men det är tråkigt.
    -Är det tråkigt?

  85. -Där har man ju kompisar.
    -Hur många var ni i er klass?

  86. Det kommer jag inte ihåg.
    Det var olika. 40 stycken, kanske.

  87. -Vi var två klasser ihop.
    -Ni fick inte prata meänkieli.

  88. Nej, då fick vi sitta efter i skolan.

  89. Man fick inte prata
    finska, meänkieli. Bara svenska.

  90. När vi inte kunde svenska,
    hur kunde vi prata då?

  91. Jag tänker... Vem var lärare?

  92. -Lempi Lund från Kangos.
    -Kunde hon svenska?

  93. -Jovisst.
    -Kunde hon meänkieli?

  94. -Jovisst, hon pratade meänkieli.
    -Varför fick inte ni det, då?

  95. -Det var lagen.
    -Om pappa och mamma hade pratat...

  96. -Varför har inte pappa pratat finska?
    -Det är en fråga.

  97. Kolla, vad foundation det blev.

  98. Om nån flyttar hit...
    Vad tycker du då?

  99. Om nån flyttar hit från Göteborg,
    är den en tornedaling då?

  100. -Nej. De bor i Tornedalen.
    -Man måste vara född här, eller?

  101. Ja, minst.

  102. Jag tänkte... Varför pratade du inte
    meänkieli med oss när vi var mindre?

  103. I skolan var det svenska.

  104. Du pratar ju meänkieli
    med alla andra.

  105. Jag pratar meänkieli
    med de som förstår.

  106. Och sen har man pratat svenska
    med de som... Vad heter det?

  107. ...inte har förstått meänkieli.

  108. -Har du saknat meänkieli?
    -Det är synd att inte ha lärt sig.

  109. Det är svårt
    att sakna nånting man inte har.

  110. När jag försökte
    tittade ni bara på mig.

  111. Det är så man gör i början.

  112. Känner du dig
    mest svensk eller finsk?

  113. Det är mittemellan.

  114. -Mer svensk, tror jag.
    -Ja.

  115. Det är väl språket mest.
    Jag är inte så insatt i det där.

  116. -Det är också vad man känner själv.
    -Ja, det är det.

  117. Det finns inget rätt eller svar. Rätt
    eller fel svar, kanske man säger.

  118. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Almas tornedalska historia

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alma funderar över sin tornedalska identitet. Hon är sexton år och har sitt liv och sin familj i Kangos i Tornedalen. Vad betyder det egentligen att vara tornedaling? Behöver man bo där för att vara det? Vad händer om hon flyttar, är hon inte längre tornedaling då? Och varför har hon och de flesta av hennes jämnåriga aldrig fått med sig språket meänkieli som en självklarhet? Alma söker svar hos sin familj, men även i historien där många tornedalingar blivit utsatta för försvenskningspolitik och rasism.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Etnicitet, Etnologi, Europa, Försvenskning, Meänkieli, Minoriteter, Nationella minoriteter, Norden, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialantropologi, Sverige, Tornedalen, Tornedalingar
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Gymnasieångest

När ska du bestämma dig?

Vi träffar Nordens största beautybloggare Linda Hallberg och Fazli Krasniqi som båda arbetar som makeup-artister, men som tagit helt olika vägar dit. I Solskenskolan går Clara till kuratorn för att prata om sin oro över att betygen inte ska räcka till för att komma in på det program hon vill. Skoltrötte blivande gymnasisten Mattias Galashowski frågar om det är mer plugg på gymnasiet än i grundskolan? Coacherna rapparen Beri Gerwise och Fares Hamed från Changers Hub svarar och ger råd.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i Kenya

Flickorna i Nairobis slum

I Kenyas huvudstad Nairobi lever miljontals människor i slumområden. Där har ingen egen toalett eller rinnande vatten och många saknar el. Varje år tvingar fattigdomen in tusentals unga tjejer i prostitution. En av dem är Vanessa, 14 år. Hennes föräldrar överger henne och hon lämnas ensam med sina småsyskon. Också Mary förlorar sina föräldrar tidigt och tvingas in i prostitution. Men efter att hon hamnat i fängelse bestämmer hon sig för att starta en förening där prostituerade hjälper varandra till ett bättre liv.