Titta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

Om UR Samtiden - Värna våra yngsta

Föreläsningar om späda barns rätt till hälsa och utveckling. Inspelat den 16-17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Till första programmet

UR Samtiden - Värna våra yngsta : Depression bland nyblivna papporDela
  1. Pappans bristande psykiska hälsa
    - depression och ångest-

  2. -är förknippad
    med negativa konsekvenser för barnet.

  3. Jag heter Elia Psouni
    och är docent i utvecklingspsykologi-

  4. -och är avdelningsföreståndare för
    sektionen för utvecklingspsykologi-

  5. -vid Lunds universitet.
    Jag är här för att prata om...

  6. ...forskningsprojekt
    med relevans för dagens tema.

  7. Så... Jag hittar, och jag börjar.

  8. Depression hos pappor.

  9. Vi...

  10. Vi har en stor metaanalytisk studie
    från Cameron och kolleger 2016-

  11. -som bestämde att det är 8 %.

  12. Det stämmer exakt med den siffra
    som Lars lämnade er med.

  13. I Europa ska det vara
    mindre prevalens än i USA och Kanada.

  14. Om man tittar på studierna som ingick
    i den här metaanalysen från Sverige-

  15. -och dessutom två till, som kom
    efter, och gör en egen metaanalys-

  16. -vilket jag har gjort för eget bruk,
    så hamnar man på 7 %.

  17. Vi ligger exakt rätt, kan man säga.

  18. Även om Malin i sin studie använde
    sig av den mer tillåtande cut-offen-

  19. -och Pamela använde sig
    av den mer strikta.

  20. Så vad är problemet? Jag vill inte
    se problem där vi inte har några-

  21. -men mycket forskning inom klinisk
    psykologi har berättat för oss-

  22. -att män väldigt ogärna ger uttryck-

  23. -för sina depressiva besvär.

  24. Det har varit tabu-

  25. -det har varit i konflikt
    med maskuliniteten-

  26. -och det betyder
    att många kanske har lidit i tystnad.

  27. Det gör också kvinnor,
    och vi har omfattande forskning-

  28. -om att särskilt kvinnor i
    postpartum-perioden är väldigt...

  29. De skäms ofta-

  30. -och tröskeln för att berätta
    är inte så väldigt låg.

  31. Då börjar man tänka. Missar vi
    några viktiga grupper av pappor här?

  32. Den studie som kom
    från Magdalena Carlberg och kolleger-

  33. -för väldigt lite tid sen-

  34. -visar en högre omfattning av pappor-

  35. -som har besvarat EPDS-skalan-

  36. -på ett sånt sätt att det väcker oro
    att de är deprimerade.

  37. En studie som publicerades
    ett år tidigare-

  38. -men där vi hade samlat data
    fem år efter Carlberg med kolleger-

  39. -visade också
    på en ganska hög omfattning.

  40. Nu får ni ursäkta, men den andra
    studien baseras på ett urval-

  41. -som är lite annorlunda
    från de tidigare urvalen-

  42. -i den bemärkelsen att den ligger
    helt utanför sjukvården.

  43. Det gör också Carlberg med kolleger,
    om jag förstår rätt.

  44. Det betyder
    att det kanske finns tecken på-

  45. -att pappor mer gärna
    berättar om sina bekymmer-

  46. -när de inte tillfrågas
    inom sjukvården.

  47. Vi har faktiskt repriserat vår studie
    med ytterligare 530 pappor-

  48. -de senaste två åren, och vi
    har hittat en liknande prevalens.

  49. Så detta lämnar mig med en fråga.

  50. Vi vill inte medikalisera depression,
    men vi vill inte heller att personer-

  51. -som har en ganska omfattande
    och betungande...

  52. ...situation när det gäller symptom
    ska gå ohjälpta...

  53. ...för att de inte når upp
    till nån cut-off.

  54. Då innebär det att vi kanske ska
    fundera mer, såsom Pamela föreslog-

  55. -på hälsofrämjande,
    förebyggande insatser som når fler.

  56. Vi får fundera på
    hur vi når fler pappor.

  57. En annan fundering som vi har haft,
    som vi inte är ensamma om-

  58. -för Magdalena Carlberg och kolleger
    har också tänkt i samma banor-

  59. -det är att fundera lite på
    den forskning som berättar för oss-

  60. -att på grund av traditionella
    genusstereotyper-

  61. -som kanske kommer att försvinna,
    men inte har försvunnit än-

  62. -så kan depression ta
    ett annat uttryck hos män.

  63. Medan vi letar efter symptom som vi
    konventionellt har letat efter-

  64. -när vi har försökt identifiera
    potentiellt deprimerade klienter-

  65. -så är det andra symptom
    som många män lider utav.

  66. Det som forskningen-

  67. -och den kliniska världen har
    argumenterat för är en depression-

  68. -får ett annat uttryck
    hos "människor med penis", sa Malin.

  69. Det kanske är så för folk utan penis
    också. Jag faller i utan-fällan.

  70. Det kan vara en förklaring,
    men det är inte hela förklaringen-

  71. -för det är inte så att vi har använt
    oss av tilläggsskalor-

  72. -som riktar sig
    mot så kallade atypiska symptom-

  73. -som gjorde
    att vi fick högre prevalens.

  74. Men det som båda studier visar är
    att det finns en särskild grupp män-

  75. -som lider på ett annat sätt-

  76. -men som den kliniska världen i dag
    identifierar som manlig depression.

  77. Det är allvarligt
    när det finns evidens-

  78. -vilket Carlberg presenterar-

  79. -att den här gruppen tenderar
    att vara den-

  80. -som har
    en annorlunda kulturell bakgrund-

  81. -och lägre socioemotion...
    ursäkta mig, socioekonomisk nivå.

  82. Om vi inte funderar på de här
    atypiska symptomen inför vi en bias-

  83. -som också är olika
    för olika delar av befolkningen.

  84. Det vi har gjort,
    Psouni med kolleger, 2017-

  85. -det är att välja fram, på
    statistiskt sätt, psykometriskt sätt-

  86. -sju item från EPDS,
    och fem item från en skala-

  87. -som mäter så kallade
    manliga depressionssymptom.

  88. De här tolv tillsammans
    beter sig mer fördelaktigt-

  89. -än EPDS för män.

  90. Det ökar sensitiviteten-

  91. -utan att förlora specificiteten.

  92. Men Pamelas kritik
    till EPDS generellt kvarstår.

  93. Vårt förslag, vår föreslagna skala,
    har inte validerats-

  94. -med intervjuer på det sättet än.

  95. Sist, men inte minst...

  96. Depression hos pappor i Sverige,
    3-6 månader-

  97. -alla studier, så gott jag vet...

  98. Vi har väldigt gott om evidens
    inom familjepsykologi-

  99. -och när vi arbetar med kris
    i familjer-

  100. -att pappornas psykiska reaktioner
    kommer med en fördröjning.

  101. Dessutom vet vi, när vi tittar på de
    metaanalytiska data som finns i dag-

  102. -att depressionsprevalensen för män,
    för pappor-

  103. -den avtar inte efter sex månader,
    utan fortsätter.

  104. Det ser man i vår studie, där vi även
    hade pappor med 6-12-månadersbarn.

  105. Sen kom vi på att pappaledigheten
    i Sverige tar pappor oftast-

  106. -i slutet av det första året.

  107. Så vi har inkluderat även pappor
    i 13-18 månader.

  108. Alltså, spädbarnet är
    13-18 månader gammalt.

  109. Där ser ni, det mörkblåa,
    att prevalensen är oförändrad.

  110. Det betyder att det problem vi har
    - data insamlades 2015-

  111. -och det andra föräldersamtalet är
    inte infört än - det kvarstår-

  112. -men det är möjligt-

  113. -att flera pappor blir dåliga
    senare i processen.

  114. Vi vet alltså inte-

  115. -om en depression hos pappan uppstår
    under de första månaderna-

  116. -så att vi fångar upp den om vi
    bara kommer in i den tredje månaden.

  117. Med detta sagt...
    Mina tankar kring hur vi ska mäta...

  118. Nånstans, på nåt sätt,
    så kommer vi att börja mäta.

  119. Varför? Jo, därför att, som Pamela
    fint sammanfattade det tidigare-

  120. -så har vi nu ganska gott om evidens-

  121. -att pappans bristande psykiska hälsa
    - depression och ångest-

  122. -för det är inte lätt
    att särskilja de två-

  123. -är förknippad
    med negativa konsekvenser-

  124. -för barnet och mycket annat.

  125. Och...

  126. Nu är det så
    att detta inte förvånar oss-

  127. -som arbetar inom utvecklings-
    psykologi och familjepsykologi.

  128. Den tidiga interaktionen-

  129. -som barnet har med sina föräldrar-

  130. -ligger alltså till grund
    för en utveckling-

  131. -som vi fångar först efter ett år,
    t.ex. med beteenden-

  132. -som Mary visade i morse,
    separationssituationer på labbet-

  133. -och en analys av huruvida barnet
    har lärt sig att förvänta sig-

  134. -att föräldern kommer tillbaka-

  135. -och har lärt sig att visa sin vilja
    att ha föräldern nära sig.

  136. Jag arbetar mer med när man efter ett
    par, tre år studerar barnens första-

  137. -men ändå klara representationer
    av den här sortens trygghet-

  138. -då de inte nödvändigtvis behöver få
    föräldern tillbaka i rummet.

  139. De kan tänka sig föräldern tillbaka i
    rummet, och lugna sig på det sättet.

  140. De här tidiga anknytnings-
    representationerna utvecklas vidare-

  141. -generaliseras och blir
    till ett omfattande beteendesystem-

  142. -som ligger till grund
    för väldigt mycket av våra beteenden-

  143. -särskilt i relationssammanhang.

  144. Det är förälderns omvårdnad-

  145. -under de här första 1 001 dagarna-

  146. -som är väldigt avgörande.

  147. Fast inte förälderns omvårdnad, utan
    samspelet mellan förälder och barn-

  148. -för vi vet att barnet har
    sin inverkan på föräldern.

  149. Det är inte bara åt andra hållet.

  150. Det är ännu mer komplext,
    för det finns en till förälder-

  151. -och ofta fler än en till förälder.

  152. Det innebär att barnet växer upp
    i ett nätverk av relationer-

  153. -som kan främja
    eller inte främja dennes trygghet.

  154. Så...

  155. Som Lars och Malin pratade om-

  156. -så funderar vi mycket
    på co-parenting-

  157. -och hur vi kan främja
    och stödja föräldrar-

  158. -i denna relation.

  159. Vad är det i det här första året
    som är så pass avgörande?

  160. Jo, det är i snitt 15-

  161. -mellan 10 och 150
    interaktioner per dag...

  162. Jag kanske sa fel med snittet 15.
    Det låter inte rätt.

  163. ...där barnet...

  164. ...med sina kapaciteter
    som hen har i den ålder hen är...

  165. ...utforskar,
    medan föräldern är närvarande...

  166. ...gläds åt barnet,
    och är tillgänglig.

  167. Sen händer nånting, som det brukar-

  168. -och då vänder sig barnet till för-
    äldern. I början gör inte barnet det-

  169. -men föräldern gör sig närvarande
    och lär barnet att:

  170. "Om du vänder dig till mig får du nåt
    av mig som kan hjälpa dig vidare."

  171. "Du kan få tröst
    och en lösning på problemet"-

  172. -"och närhet och kontakt med varandra
    kommer att reglera"-

  173. -"ditt affektiva tillstånd,
    och du kommer att må bra igen."

  174. Den här trygghetskänslan, den...

  175. ...äventyras på många sätt
    när interaktionerna bryts...

  176. ...på grund av förälderns symptom.
    Men det är andra saker också.

  177. Ni har hört om dem,
    så jag ska inte prata.

  178. Paul Ramchandani och hans kolleger,
    framför allt, har visat tydligt-

  179. -hur minskad fysisk interaktion
    och beröring, mindre lekfullhet-

  180. -affektrelaterat språk är beteenden-

  181. -som förknippas med de negativa
    konsekvenser som Pamela pratade om.

  182. Det vi inte vet, däremot, men Mary
    petade på det ganska mycket i morse-

  183. -det är vilka representationer
    föräldern har i huvudet-

  184. -när hen utför sitt föräldraskap
    med sin depression.

  185. Hur tänker jag, den deprimerade
    föräldern, om mig själv som förälder?

  186. Om barnet? Om den andra föräldern?

  187. Och vilka strategier har jag-

  188. -i min relation till barnet
    och till den andra föräldern?

  189. Vilka strategier har jag
    att hantera information, frustration-

  190. -mina egna känslor
    eller barnets känslor?

  191. Det är den fråga
    som jag delvis befattar mig med.

  192. Jag vill visa er lite av en studie
    som vi kallar för pilotstudie-

  193. -men den har tagit
    en jävla massa tid.

  194. Vi har rekryterat 36 deprimerade
    pappor och 36 deprimerade mammor.

  195. De är rekryterade
    efter EPDS och BDI och så vidare-

  196. -och de är matchade för allt möjligt-

  197. -och de är icke berörda av terapi,
    så vi har inte startat med dem än.

  198. Det är nödvändigt om vi ska studera
    de här representationerna-

  199. -därför att föräldrar lär sig väldigt
    snabbt det som vi föreslår för dem-

  200. -och att de återberättar det sen,
    i en intervju, betyder inte-

  201. -att de har tagit till sig det.

  202. Så det vi har här-

  203. -efter 114 timmar av audio-

  204. -och 500 timmar av transkribering...
    Det betyder att nån transkriberade.

  205. Jag vill inte säga hur många timmar
    av kodning det har tagit.

  206. När vi har gjort det här, så ser ni
    att vi har fler otryggt ankn...

  207. ...pappor som inte verkar
    kunna erbjuda...

  208. ...en trygg föräldrarepresentation.

  209. Så här ser det ut hos föräldrar-

  210. -som inte är deprimerade.

  211. Jag visar jämförelser med mammor,
    för jag är intresserad av två frågor.

  212. Fråga 1:
    Finns det genusspecifika egenskaper-

  213. -i förälderns tänk vid depression?

  214. Eller ska vi leta efter andra sätt
    att forma våra grupperingar?

  215. Jag visar här sätt-

  216. -på vilka det inte
    verkar vara...genus-

  217. -utan det verkar vara en diversitet
    inom de deprimerade papporna.

  218. Grönt innebär... En pappa med
    en trygg omvårdnadsrepresentation-

  219. -kan sannolikt främja en trygg
    anknytningsutveckling för sitt barn.

  220. Såväl pappor som mammor
    med de här representationerna-

  221. -verkar inte överidealisera
    sig själva som föräldrar-

  222. -de är inte nedlåtande mot barnet-

  223. -och de pratar inte med barnet
    på väldigt...offensiva sätt.

  224. Det finns en idé att pappor är
    mer försummande oavsett.

  225. Jag har brutit upp det för att visa-

  226. -att icke trygga
    omvårdnadsrepresentationer-

  227. -hos såväl deprimerade pappor
    som deprimerade mammor innebär-

  228. -en risk för neglect,
    och inte bara hos pappan.

  229. Okej.

  230. Nästa... Här har vi aspekter
    i pappans tänkande-

  231. -som verkar variera
    för pappor och mammor.

  232. Ni ser här, till exempel, att pappor
    inte har nån skuldkänsla oavsett.

  233. Men såväl pappor som mammor,
    oavsett omvårdnadsrepresentation-

  234. -har en väldigt stark känsla
    att spädbarnet inte vill ha dem.

  235. "Han vill ha sin mamma",
    säger en pappa, "men inte mig."

  236. Den sista.

  237. Ni ser här hur man tänker sig
    den andra föräldern.

  238. Här ser ni att det är de icke trygga
    omvårdnadsrepresentationspapporna-

  239. -som förminskar mamman
    och mammans roll-

  240. -och som idealiserar
    den andra föräldern också.

  241. Om man går till det genusspecifika-

  242. -så ser man att pappor berättar mer
    om kärleksfulla interaktioner-

  243. -mellan mamma och barn, än mammorna,
    och mer om ångest hos sina fruar.

  244. Det här sista som jag visar
    är bara pappor.

  245. Pappans representation
    spelar ingen roll-

  246. -utan pappan uppfattar mamman
    som en bättre förälder.

  247. Så är det. Här är min sista slide,
    som är sammanfattande.

  248. Här vill jag bara säga...

  249. På vänster sida ser ni
    hur långt vi har kommit-

  250. -och på höger sida ser ni
    det som jag fortfarande arbetar med-

  251. -och det som vi undrar
    väldigt mycket över.

  252. Tack!

  253. Tack!

  254. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Depression bland nyblivna pappor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Även pappor kan drabbas av föräldraångest, stress och depression under spädbarnstiden. Här berättar psykologen Elia Psouni om symptom, känslor och beteenden som kan tyda på en pappadepression. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Fäder, Förstämningssyndrom, Postpartumdepression, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Värna våra yngsta

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Lärdomar från Norge

I Norge har satsningen inom späd- och småbarnspsykologi gjorts nationell genom R-BUP. Här berättar psykologen Heidi Jacobsen om vilka lärdomar man gjort sedan satsningen inleddes för några år sedan. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

De 1001 viktiga dagarna

Psykologen Catarina Furmark berättar om vilka initiativ som finns runtom i världen för att arbeta med små barns psykiska hälsa. Hon följs av socionomen Kerstin Neander som berättar om hur det ser ut i Sverige. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Uppmärksamma den andre föräldern

Även nyblivna pappor kan drabbas av depression och vara i behov av stöd. Här berättar psykologen Pamela Massoudi om pappadepression - förekomst, upptäckt och stöd. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Pappasamtal på BVC

Psykologerna Malin Bergström och Lars Olsson berättar om fördelarna med att hålla enskilda samtal med båda föräldrarna under barnets första tid. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Depression bland nyblivna pappor

Även pappor kan drabbas av föräldraångest, stress och depression under spädbarnstiden. Här berättar psykologen Elia Psouni om symptom, känslor och beteenden som kan tyda på en pappadepression. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Små barn och trauma

Anna Norlén, psykolog från Ericastiftelsen, berättar om små barn och trauma - risker, konsekvenser, stöd och behandling. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Trygg före, under och efter graviditeten

Kerstin Petersson från Sveriges kommuner och landsting berättar om satsningar för att vårdgivare över hela landet ska kunna ge en tryggare vård före, under och efter graviditet. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem

Forskning visar på att föräldrars samordning under uppväxten och barnens interaktion med sina föräldrar kan påverka barnet på lång sikt. Här berättar psykoterapeuten Monica Hedenbro om barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammors sårbarhet under barndomen

Barnmorskan Wibke Jonas berättar om hur mammans traumatiska erfarenheter från barndomen kan påverka hennes föräldraskap, och hur det i sin tur påverkar hennes barns socioemotionella utveckling under de första två åren efter födseln. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammor och spädbarn med problem - hur gick det sen?

Forskaren Majlis Winberg har följt upp mammor och spädbarn som sökt hjälp för problem som ångest och depression. Hon har tittat på skillnaderna mellan de mammor som fått en intensiv psykoterapeutisk behandling efter spädbarnstiden och de mammor som fått en mer vanlig behandling. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Tryggare kan flera vara

Katarina Kornaros, socionom och doktorand på Karolinska institutet, berättar om ett projekt där psykologer placerades på flera barnhälsovårdscentraler för att direkt kunna erbjuda stöd och hjälp till både personal och föräldrar. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnhälsovårdens nationella program

En presentation av barnhälsovårdens uppdrag och tidiga insatser där målsättningen är jämlik och rättvis vård över hela landet. Medverkande: Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare vid Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län, Kristin Lindblom, barnhälsovårdsöverläkare landstinget Dalarna, Linda Håkansson, barnhälsovårdsamordnare Blekinge, och Kerstin Johannesson, psykolog Central barnhälsovård i Södra Älvsborg. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lust och olust

Det påstås ofta att vi lever i en tid som är fixerad av sex och lust. Samtidigt söker allt fler människor hjälp för problem med, eller avsaknad av, lust. Vissa forskare väljer att kalla det för ett folkhälsoproblem.