Titta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

Om UR Samtiden - Värna våra yngsta

Föreläsningar om späda barns rätt till hälsa och utveckling. Inspelat den 16-17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Till första programmet

UR Samtiden - Värna våra yngsta : Pappasamtal på BVCDela
  1. Hur vi lyckas med vår "coparenting"
    kommer till viss del att predicera-

  2. -hur mycket pappan är engagerad
    i sitt föräldraskap.

  3. Det första vi brukar få höra
    apropå pappasamtal på BVC-

  4. -är att familjer inte alltid
    innehåller en pappa-

  5. -utan att det kan handla
    om en annan typ av familj.

  6. Därför... Eller inte bara därför.

  7. Numera pratar vi om "ickefödande
    föräldrar" och bemötandet av dem.

  8. Det vi vill säga är att vi har en
    stor grupp med människor med penis-

  9. -som har barn och är diskriminerade
    i vår verksamhet.

  10. Det är den gruppen som vi har velat
    lyfta fram och inrikta oss emot.

  11. Men inom de projekt vi har gjort-

  12. -som lett till att vi inför samtal
    också till ickefödande föräldrar-

  13. -ingår det att BVC-sköterskan,
    vid sin kontakt med familjen, frågar:

  14. "Hur ser er familj ut?"

  15. Utifrån det kan man använda
    rätt pronomen på familjemedlemmarna-

  16. -och anpassa barnhälsovården efter
    familjens sammansättning och behov.

  17. "Föräldrarnas relation
    är barnets uppväxtmiljö."

  18. Citatet är lånat från ett
    frågeprogram, eller föräldraprogram-

  19. -från Västra Götaland.

  20. Ju mer man tänker på den meningen
    och det som har sagts här i dag...

  21. Jag tycker att den växer för en.

  22. Barnhälsovårdens uppdrag är att
    främja barns hälsa och utveckling.

  23. Det är också att stödja och aktivera
    föräldrar i föräldraskapet.

  24. Det sker individuellt och i grupp
    med jämställdhetsperspektiv.

  25. Det ska främja
    delaktigheten i barnhälsovården-

  26. -och dialogen mellan föräldrar.

  27. Den aspekt av föräldrarelationen-

  28. -som har visat sig ha störst
    betydelse för barnets hälsa-

  29. -är nåt som
    på engelska kallas "coparenting"-

  30. -och som jag inte vet
    hur vi ska prata om på svenska.

  31. Men det är fyra aspekter
    av hur man har det ihop-

  32. -som har stor betydelse för barn-

  33. -och som kanske i synnerhet
    utgör barnets psykologiska miljö.

  34. Det rör synen på varandras
    föräldraskap. Stöttar vi det?

  35. Eller sänker vi varandra lite subtilt
    eller lite kraftfullt som förälder?

  36. Det där kan ni nog se framför er, hur
    det kan gå till när man har en bebis.

  37. Vi hade en mamma på BVC
    som sprang efter vid ett pappasamtal-

  38. -och stack in en blöja genom dörren.

  39. Hur matchar man sin syn på uppfostran
    så att man drar åt samma håll?

  40. Hur fördelar vi hushållsarbetet
    och ansvaret för barnet?

  41. Föräldrar med jämställd fördelning
    har det inte alltid bäst.

  42. Poängen är i stället att vi hittar
    en fördelning som båda är nöjda med.

  43. Sen handlar det om hur vi hanterar
    konflikter och bråk.

  44. Hur vi lyckas
    med vår "coparenting" tillsammans-

  45. -kommer till viss del att predicera-

  46. -hur mycket pappan
    är engagerad i sitt föräldraskap.

  47. Det är inte tvärtom. Ditt engagemang
    gör inte "coparenting"-nivån skyhög-

  48. -för det finns en maktaspekt i det
    här som fortfarande tillhör mamman.

  49. Det kanske stämmer med
    Pamelas komplicerade figur innan...

  50. Det känns så.

  51. Hur ser det ut med föräldrastödet
    individuellt och i grupp?

  52. Barnhälsovården erbjuder alla
    föräldrar med barn sjutton besök.

  53. Det är från nyfödd
    till fem års ålder. Och barnet...

  54. Barnet kommer på sexton besök
    under den här tiden.

  55. Vi har kollat vilka föräldrar
    som följer med barnet till BVC.

  56. Det var sjutton besök för barnet.
    Vid sexton av dem följer mamman med.

  57. Det är ett genomsnitt. Mamman har ett
    enskilt besök då barnet är 2 månader.

  58. Då erbjuds hon
    en depressionsscreening, EPDS.

  59. Hur ser det ut för pappan?
    Han kommer på fyra besök.

  60. Om man ska bygga kontakt med honom,
    så ska man göra det i början.

  61. Han kanske också kommer
    när barnet närmar sig året-

  62. -och ofta vid besök i högre ålder.

  63. Det man ser är att pappan
    ofta kommer tillsammans med mamman.

  64. Barnhälsovården erbjuder föräldra-
    grupper under barnets första år.

  65. Där är pappors deltagande lågt.

  66. Det är sällsynt att de deltar mer
    än nån enstaka gång i föräldragrupp.

  67. Om vi fördjupar bilden
    av den här statistiken ytterligare-

  68. -så ser ni här att det finns
    en stark negativ korrelation-

  69. -mellan pappors deltagande på BVC-

  70. -och köpkraften i det område
    där BVC ligger.

  71. Köpkraft är ett mått på
    föräldrarnas ekonomiska resurser-

  72. -som är
    särskilt relaterat till barnet.

  73. Köpkraft kan också ses som en proxy
    för en del av det Pamela nämnde-

  74. -som är riskfaktorer för att jag inte
    ska må bra som nybliven förälder.

  75. Det vi ser här på en rörig graf
    är egentligen-

  76. -att de pappor
    som vi helst vill nå på BVC-

  77. -når vi i lägst utsträckning.

  78. Om vi inte proaktivt arbetar
    för att skapa den här kontakten-

  79. -så kommer vi i bästa fall
    att träffa män-

  80. -som kanske redan har ett ganska bra
    självförtroende som föräldrar.

  81. Man vågar ta plats på den arenan.
    Och det är inte så vi vill jobba.

  82. Det här är ju de resurser som vi
    i samhället satsar på föräldrastöd.

  83. Det enskilda föräldrasamtalet
    införs nu i barnhälsovården.

  84. Det får väga upp det här med
    den lite ensidiga kontakt som finns.

  85. Det ligger mellan
    när barnet är tre till fem månader.

  86. Det kan vara ett eget besök-

  87. -eller så görs det som en förlängning
    av nåt av de andra besöken.

  88. Samtalet ingår i ett sammanhang
    med depressionsscreening för mamman.

  89. Vid första hembesöket informeras
    föräldrarna och inbjuds till BVC-

  90. -för att lära känna miljön
    och personalen. Det finns frågor-

  91. -som man ska ställa till båda
    föräldrarna vid de första besöken.

  92. Vi pratar om besöket vid tre till fem
    månader, men det ingår i ett paket.

  93. Nu ska vi ge en inblick i
    hur det här samtalet kan gå till.

  94. Sveriges Kommuner och Landsting
    har gjort en film-

  95. -om det enskilda föräldrasamtalet.

  96. -Hej. Välkomna hit.
    -Tackar.

  97. De här pappasamtalen har definitivt
    förstärkt min roll som pappa.

  98. Du kan slå dig ner
    i den gröna stolen.

  99. Vi ska ha ett pappasamtal i dag.
    Jag har tystnadsplikt.

  100. Jag är Anette Karsch och jobbar som
    distriktssköterska på BVC i Lomma.

  101. Det är det fyra områden: att vara
    förälder, barnet, familjen och hälsa.

  102. På BVC arbetar vi med
    jämställt föräldraskap från början.

  103. Vi pratar om
    hur mamman och pappan mår.

  104. Sen har vi mamma-samtal.
    Nu har vi infört pappa-samtal.

  105. I början var det lite så där... Man
    visste inte vart man skulle ta vägen.

  106. "Ska livet sluta nu?" och så...

  107. Med pappa- och mamma-samtal
    får man bättre förståelse för varann-

  108. -och inse att båda är lika viktiga.

  109. Om vi
    kan bekräfta det för föräldrarna-

  110. -främjar man barns och föräldrars
    hälsa och jämställt föräldraskap.

  111. Om hon gråter,
    vet du då hur du ska trösta henne?

  112. Ja. Jag går runt med henne i famnen
    eller håller henne under rumpan.

  113. Vi inom barnhälsovården har tidigare
    jobbat med mammor och barn.

  114. Vi får förståelse för hur pappor mår
    efter att de fått barn.

  115. Pappor berättar saker för mig som jag
    inte trodde att de skulle berätta.

  116. Mest slås jag av
    att många pappor är väldigt ensamma.

  117. De har ingen att prata med.

  118. Det som är bra med samtalen är att
    jag kunnat prata med Anette om saker-

  119. -som man inte
    hinner ta upp med sin sambo.

  120. Jag är väldigt trött och har sömn att
    ta igen. Det får jag göra på helgen.

  121. Man blir
    mer delaktig i sitt barns liv.

  122. Vi är två. Min dotter ska känna sig
    lika trygg med mig som med sin mamma.

  123. Jag tror
    att de här samtalen har hjälpt oss.

  124. Behöver du mer hjälp,
    så vet du var du kan nå mig.

  125. -Okej.
    -Tack så mycket.

  126. Ja, det funkade.

  127. Sjuksköterskan i den här filmen...

  128. Hon har framför sig ett frågeformulär
    som nu ser ut så här.

  129. Pappan kunde se pusselbitar
    med de här rubrikerna-

  130. -som finns på frågeguiden,
    samtalsguiden.

  131. Frågorna under "Att vara förälder"
    är tänkta att värma upp samtalet.

  132. Man ska skapa kontakt med föräldern.

  133. Frågorna under "Barnet" handlar om
    direktkontakten med barnet:

  134. Hur det är att trösta barnet
    och vad som är roligt med barnet.

  135. Att föräldern kan svara på det-

  136. -och att det visar sig att föräldern
    känner barnet är viktig information.

  137. "Familjen" är aspekter som kanske
    inte sker i direktkontakt med barnet.

  138. Det täcker in
    sånt som föräldrarelationen-

  139. -hur man delar på ansvaret
    och hur man stöttar varann.

  140. Vi sa att det var
    "coparenting"-frågorna igen.

  141. "Hur hanterar ni konflikter i
    er familj?" Den frågan ska både...

  142. Den visar att det inte
    är så märkvärdigt med konflikter.

  143. Men den ska också hjälpa en
    att lyfta på locket-

  144. -om det
    förekommer allvarligare saker.

  145. Frågorna handlar också om nätverket
    i och runt familjen, stödet.

  146. Under "Du själv" närmar vi...

  147. Samtalets funktion är också
    att försöka spåra upp psykisk ohälsa.

  148. Med de frågorna närmar vi oss den
    möjligheten. Vi återkommer till det.

  149. Sjuksköterskan lade fram ett pussel
    som nu ser ut så här.

  150. Samtalet är inte en screening där
    man ska checka av svaren på frågorna-

  151. -utan ett samtal som föräldern
    ska känna delaktighet i.

  152. Samtalet är snarare tänkt-

  153. -att hjälpa föräldern att beskriva
    hur den har det som förälder.

  154. Pusselbiten "Egna funderingar"
    är kanske den viktigaste.

  155. Som Pamela sa, så saknas det underlag
    för att screena pappor-

  156. -för nedstämdhet eller psykisk ohälsa
    som nyblivna föräldrar.

  157. Vi har hittat en pragmatisk modell-

  158. -för att ändå kunna fånga upp det här
    under pappasamtalen.

  159. I samtalsguiden finns det
    frågor om hur man mår själv-

  160. -och om man har känt sig mer
    irriterad, orolig eller stressad-

  161. -och om ens mående har förändrats.

  162. Om man får ett utfall under samtalet-

  163. -bör man gå vidare
    med Whooley-frågorna.

  164. De har prövats mycket i andra
    sammanhang. Det är två frågor-

  165. -som handlar om ifall man haft mindre
    lust att göra saker än tidigare-

  166. -och om man har känt sig ledsen
    och haft hopplöshetskänslor.

  167. Om man får utfall där erbjuds pappan
    eller den ickefödande föräldern-

  168. -att besvara EPDS
    och att samtala om det.

  169. I Stockholm pågår det nu
    en vetenskaplig utvärdering-

  170. -av implementeringen av
    de enskilda föräldrasamtalen.

  171. En kollega till mig som heter Michael
    Wells leder den utvärderingen.

  172. Men när vi med olika projekt prövade
    det här innan vi implementerade det-

  173. -så har vi också prövat det
    på lite olika håll i landet.

  174. I en rapport publicerad på Vårdgivar-
    guiden finns det mycket resultat.

  175. Jag tänkte illustrera med två citat.

  176. Det första var en BVC-sjuksköterska
    som sa:

  177. "Skillnaden är att vi nu har mer koll
    på hur papporna mår, inuti."

  178. "Förut hade vi bara mammans version
    om hur de fungerade som familj."

  179. "Men nu
    vet vi pappans perspektiv också."

  180. I utvärderingen var det studenter
    som intervjuade pappor-

  181. -som hade haft pappasamtal på BVC.

  182. Ingen av dem förstod att det var det
    de skulle bli intervjuade om.

  183. Samtalet hade varit så självklart för
    dem. Det var en naturlig del av BVC.

  184. Vi tog det till intäkt för att detta
    var nåt som de förväntade sig.

  185. I stället trodde de att frågorna
    skulle handla om pappagrupper-

  186. -som ingen av dem hade gått på.
    En pappa sa:

  187. "För det var nån gruppgrej
    som jag inte kunde gå på."

  188. "Nu blir Carina", hans BVC-sköterska,
    "arg..."

  189. Det kändes fint. Det kändes
    som att det bara gled in, så där.

  190. Det finns inte så mycket data från
    samtal för pappor och medföräldrar.

  191. Vi vet sen ett bra tag... Här är det
    skånska siffror jag tar fram.

  192. Mammor som deltar i
    depressionsscreening med EPDS...

  193. Av dem får tio procent stödsamtal
    på BVC och/eller remiss vidare.

  194. Sen står det fel
    i den andra meningen.

  195. Åtta procent av ickefödande föräldrar
    har fått samtal hos sjuksköterskan.

  196. Och det är inte efter EPDS,
    utan efter det här enskilda samtalet.

  197. Det är efter Whooley-frågorna.
    Det är 166 föräldrar det handlar om.

  198. Då var det 14 pappor som hade fått
    stödsamtal och/eller remiss.

  199. Det är i samma storleksordning.
    Men vi måste fortsätta följa upp det.

  200. Vi ska avsluta med ett...

  201. Vi vill tacka för oss med en bild
    från en studie om föräldrautbildning-

  202. -där en pappa beskrev hur det kändes
    när han tänkte på förlossningen.

  203. Det kändes "gött".

  204. BVC vill att föräldrar ska tycka
    att det känns "gött" med barnen.

  205. Nu vill vi också hjälpa pappor
    och folk som inte har fött barn.

  206. Han lär må bra
    efter förlossningen också.

  207. Han ska känna sig inkluderad
    och värderad efter förtjänst.

  208. Och om han mår dåligt
    ska han veta vart han ska vända sig.

  209. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Pappasamtal på BVC

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykologerna Malin Bergström och Lars Olsson berättar om fördelarna med att hålla enskilda samtal med båda föräldrarna under barnets första tid. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barnavårdscentraler, Fadersrollen, Fäder, Hälso- och sjukvård, Medicin, Primärvård, Spädbarn
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Värna våra yngsta

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Lärdomar från Norge

I Norge har satsningen inom späd- och småbarnspsykologi gjorts nationell genom R-BUP. Här berättar psykologen Heidi Jacobsen om vilka lärdomar man gjort sedan satsningen inleddes för några år sedan. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

De 1001 viktiga dagarna

Psykologen Catarina Furmark berättar om vilka initiativ som finns runtom i världen för att arbeta med små barns psykiska hälsa. Hon följs av socionomen Kerstin Neander som berättar om hur det ser ut i Sverige. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Uppmärksamma den andre föräldern

Även nyblivna pappor kan drabbas av depression och vara i behov av stöd. Här berättar psykologen Pamela Massoudi om pappadepression - förekomst, upptäckt och stöd. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Pappasamtal på BVC

Psykologerna Malin Bergström och Lars Olsson berättar om fördelarna med att hålla enskilda samtal med båda föräldrarna under barnets första tid. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Depression bland nyblivna pappor

Även pappor kan drabbas av föräldraångest, stress och depression under spädbarnstiden. Här berättar psykologen Elia Psouni om symptom, känslor och beteenden som kan tyda på en pappadepression. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Små barn och trauma

Anna Norlén, psykolog från Ericastiftelsen, berättar om små barn och trauma - risker, konsekvenser, stöd och behandling. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Trygg före, under och efter graviditeten

Kerstin Petersson från Sveriges kommuner och landsting berättar om satsningar för att vårdgivare över hela landet ska kunna ge en tryggare vård före, under och efter graviditet. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem

Forskning visar på att föräldrars samordning under uppväxten och barnens interaktion med sina föräldrar kan påverka barnet på lång sikt. Här berättar psykoterapeuten Monica Hedenbro om barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammors sårbarhet under barndomen

Barnmorskan Wibke Jonas berättar om hur mammans traumatiska erfarenheter från barndomen kan påverka hennes föräldraskap, och hur det i sin tur påverkar hennes barns socioemotionella utveckling under de första två åren efter födseln. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammor och spädbarn med problem - hur gick det sen?

Forskaren Majlis Winberg har följt upp mammor och spädbarn som sökt hjälp för problem som ångest och depression. Hon har tittat på skillnaderna mellan de mammor som fått en intensiv psykoterapeutisk behandling efter spädbarnstiden och de mammor som fått en mer vanlig behandling. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Tryggare kan flera vara

Katarina Kornaros, socionom och doktorand på Karolinska institutet, berättar om ett projekt där psykologer placerades på flera barnhälsovårdscentraler för att direkt kunna erbjuda stöd och hjälp till både personal och föräldrar. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnhälsovårdens nationella program

En presentation av barnhälsovårdens uppdrag och tidiga insatser där målsättningen är jämlik och rättvis vård över hela landet. Medverkande: Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare vid Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län, Kristin Lindblom, barnhälsovårdsöverläkare landstinget Dalarna, Linda Håkansson, barnhälsovårdsamordnare Blekinge, och Kerstin Johannesson, psykolog Central barnhälsovård i Södra Älvsborg. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur presenterar jag mina forskningsresultat?

Ska du presentera dina vetenskapliga resultat i tabeller, diagram eller bara med siffror? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och går igenom olika alternativ för presentation av forskningsresultat. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss