Titta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

Om UR Samtiden - Värna våra yngsta

Föreläsningar om späda barns rätt till hälsa och utveckling. Inspelat den 16-17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Till första programmet

UR Samtiden - Värna våra yngsta : Lärdomar från NorgeDela
  1. När man ska etablera nåt nytt,
    måste man driva på hela vägen.

  2. Vi kan inte luta oss tillbaka.

  3. Det nationella nätverket
    har förändrats över tid.

  4. Det började 2006,
    när ett nationellt nätverk etablerades-

  5. -för späd- och småbarns
    psykiska hälsa: Infant Mental Health.

  6. Det var Helsedirektoratet och
    Barne- og likestillingsdepartementet-

  7. -som gjorde den här satsningen, och
    stöttade oss med ca 13 miljoner per år.

  8. Det är "de 1001 kritiska dagarna"
    som är bakgrunden till det.

  9. Begreppet var inte känt då,
    men det är det som ligger bakom.

  10. Det var särskilt två center i Oslo...
    Aline Spedbarnsenter-

  11. -med Marit Bergum Hansen,
    och mottagningen Nic Waal-

  12. -för barn- och ungdomspsykiatri, med
    Rigmor Grette Moe som primus motor.

  13. Det var de som drev det framåt.

  14. Intresset var stort för att använda
    spädbarns- och småbarnspsykologi-

  15. -i arbetet med barn och familjer.

  16. Vi hade inte klarat oss utan Lars Smith
    på universitetet i Oslo. Han drev på.

  17. Vi ville ha kartläggningsverktyg
    för att kunna systematisera-

  18. -vilken sorts hjälp en familj behöver,
    och bra interventioner.

  19. Vi säger "kunskapsbaserad intervent-
    ion". Vi säger inte "evidensbaserad"-

  20. -utan "kunskapsbaserad
    intervention och praktik".

  21. Lars Smith hämtade mycket från USA,
    och vi började använda dessa verktyg.

  22. Jag kom in i arbetet 2005 och 2006.
    Vi drev projektet Tiltak 42-

  23. -för att ta reda på vilka kartläggnings-
    verktyg och interventioner som fanns.

  24. Det var grunden för satsningen.

  25. Vi ville få med alla.
    Barnmorskor, skolsköterskor, läkare-

  26. -andra barn- och ungdomssköterskor
    och psykologer skulle samarbeta.

  27. Det skapade en entusiasm.

  28. Sakkunniga från hela landet besökte
    dessa två mottagningar för att se-

  29. -hur man kunde förbättra
    späd- och småbarns psykiska hälsa.

  30. Det hänger kvar.
    Har ett spädbarn psykisk hälsa?

  31. Många tänker fortfarande att
    psykisk hälsa inte utvecklas så tidigt.

  32. Men nu vet vi att grunden läggs
    redan under graviditeten, före födseln.

  33. I dag har vi sexton tjänster vid
    Seksjon for sped- og småbarn, RBUP.

  34. Vi har en doktorand
    med extern finansiering-

  35. -som doktorerar på ABC, som vi
    har börjat en pilotstudie på i Oslo.

  36. Och så har vi
    Nurse-Family Partnership.

  37. Vi har fått extra medel till en studie,
    där nästa datainsamling nästan är klar.

  38. "Familie for første gang."
    Där har vi fjorton tjänster.

  39. Det är en hel del. Vi tycker ju inte
    att det räcker, fast vi är ganska många.

  40. Och här är vi.

  41. Kari Slinning skulle egentligen ha varit
    med här. Det är nästan hela gänget.

  42. Vi samarbetar väldigt bra tillsammans.

  43. Vilka är våra huvudmål
    inom det här spädbarnsnätverket?

  44. Jo, att stödja alla som arbetar med
    psykisk hälsa hos späd- och småbarn-

  45. -inom hela hälsovården, och kunna
    bidra med effektiva interventioner.

  46. Och vi vill stärka samarbetet mellan
    första linjens vård och specialistvård.

  47. Jag vet inte hur det är i Sverige,
    men ibland är det vattentäta skott.

  48. Vi får inte riktigt till det. Första
    linjens vård har en lägre tröskel.

  49. Hur samarbetar vi? Hur bidrar vi med
    kunskap om kartläggningsverktyg?

  50. Använder vi det som verkligen visar
    vilka problem barn och familjer har?

  51. Och behandlingsmetoder. Vi behöver
    veta om det vi gör är tillräckligt bra.

  52. Så våra huvudaktiviteter på RBUP...

  53. Generellt har vi en utbildning
    för de som arbetar med gravida.

  54. Den ansvarar Gro Vatne Brean för,
    och den går över ett och ett halvt år.

  55. Den vänder sig till skolhälsovården,
    barnmorskor, psykologer och läkare-

  56. -som vill specialisera sig
    inom spädbarns psykiska hälsa.

  57. Vi initierar även forskningsprojekt-

  58. -för att utvärdera verktyg
    som vi använder.

  59. Och detta med kunskapsbaserad
    praktik in i klinisk praktik.

  60. Vi vill också vara ett stöd för
    de som bestämmer förutsättningarna-

  61. -alltså politiker
    och de som sitter på pengarna...

  62. Vi kan bidra med strategiska dokument
    och nationella riktlinjer-

  63. -så att vi kan påverka politiker och
    andra som sätter agendan på området.

  64. Vi vill ha ett nära samarbete
    mellan klinisk expertis-

  65. -den bästa
    evidensbaserade kunskapen-

  66. -samt vad föräldrar och andra
    som behöver hjälp verkligen vill ha.

  67. ABC är ett bra exempel. Där ser vi-

  68. -att familjer tror på
    och uppskattar den hjälp de får.

  69. Vi kan inte bara utveckla saker själva,
    utan alla måste vara med i samarbetet.

  70. Inom RBUP ska vi arbeta med
    att stötta hälsovård och socialtjänst.

  71. Med ett nära samarbete kan vi veta
    vad olika omsorgsinstanser behöver-

  72. -och vad vi kan erbjuda.
    En tvåvägskommunikation.

  73. Annars blir det lätt så att man
    behöver nåt annat än det vi tror.

  74. Som ni vet
    är Norge ett långsträckt land.

  75. Hur når vi alla i hela landet?

  76. Jo, genom Regionsenteret for barn
    og unges psykiske helse i Oslo.

  77. Department for infant mental health
    är här uppe. Eller lite längre ner.

  78. Sen har vi Region Vest, Midt och Nord.
    Största enheten är Region Sør.

  79. Där har vi flest anställda.
    I Bergen har vi bara 2,5 tjänster-

  80. -medan det i Trondheim
    är cirka tolv personer.

  81. Men ett samarbete är etablerat, med
    en regional koordinator på varje plats.

  82. De träffas och skajpar.

  83. Målet är en gemensam strategi
    för hela Norge.

  84. Jag vet inte
    om ni har nåt liknande i Sverige.

  85. Men hur ska de här uppe...? Det är
    få invånare och enorma avstånd.

  86. Man kan köra snöskoter i fyra timmar
    för att komma till en BUP, t.ex.

  87. Hur når vi dem, och hur får de tillgång
    till samma omsorg som folk här nere?

  88. Det är vår utmaning.

  89. En sak vi fortfarande
    har ett nationellt ansvar för-

  90. -är Neonatal Behavioural Observation...

  91. Känner ni till uttrycket NBO?
    Används det i Sverige? Ja.

  92. Kari Slinning är huvudansvarig
    för att informera om det.

  93. Det sprids i hela Norge,
    och är nåt som folk verkligen trivs med.

  94. Jag återkommer till det.

  95. Så här är vi organiserade.
    Vi har två departement högst upp.

  96. Barne- og likestillingsdepartementet
    och Helse- og omsorgsdepartementet.

  97. Vi samarbetar med de två
    förvaltningsorganen under dem.

  98. De bidrar med medel till RBUP-

  99. -som i sin tur ger medel till
    Department for Infant Mental Health.

  100. Alltså sektionen för
    späd- och småbarns psykiska hälsa.

  101. Vi ägnar oss åt 0-5 år-

  102. -men RBUP jobbar också med familjer
    med barn från 6-18 år.

  103. Vi arbetar med hela spektret.

  104. Så här är det fördelat i landet.
    Väst, mitt och nord.

  105. RKBU står för Regionalt
    kunnskapssenter for barn og unge.

  106. Och sist
    de områden där vi vill vara ett stöd-

  107. -så att barn och familjer
    får den hjälp de behöver.

  108. Ni känner säkert igen neonatal-IVA,
    alltså NICU.

  109. Och efter födseln. Vi har inte mödra-
    vård på samma sätt som i Sverige.

  110. Barnavårdscentralerna sköter om
    en del, men är inte så specialiserade.

  111. Så vi kan också lära nåt av er.

  112. Det är inte bara att härma Norge,
    för där funkar allt bra.

  113. Vi vill gärna få till ett samarbete.

  114. Hur kan de nordiska länderna
    samarbeta för ett gemensamt mål?

  115. Vi arbetar med förskolor-

  116. -och med spädbarnteamen inom BUP.

  117. Jag vet inte om Sverige har etablerade
    spädbarnsteam. Katarina nickar.

  118. När det nationella nätverket startade,
    så storsatsade vi på spädbarnsteamen.

  119. Vi vet allesammans
    att det är väldigt många...

  120. Den största andelen familjer
    som får hjälp, är de med äldre barn.

  121. Därför behöver vi specialiserad
    kunskap om späd- och småbarn.

  122. Vi hade en väldigt bra
    och intensiv period-

  123. -men när man ska etablera nåt nytt,
    så måste man driva på hela vägen.

  124. Vi kan inte luta oss tillbaka,
    för då blir det pannkaka av allting.

  125. BUP vill att vi ska ta ansvar
    för familjer med äldre barn också.

  126. Om man utvecklar från 0-6 och 0-10,
    så blir det lite splittrat.

  127. Man hinner inte arbeta tillräckligt med
    spädbarn och bli riktigt duktig på det.

  128. Det är sånt vi måste tänka på.

  129. Och sen arbetar vi
    mycket med socialtjänsten.

  130. I det arbetet är jag mest engagerad.

  131. Så ser organisationen ut.
    Det är i den här trekanten vi ska verka.

  132. Vi ska utveckla bra metoder
    och hjälpa primärvården.

  133. Primärvården och första linjens vård
    står för ca 50 %.

  134. Men vi ska även
    hjälpa specialistvården.

  135. Vi vill gärna att det ska vara sömlöst.

  136. Och högst upp har vi sjukhus-

  137. -och familjeenheter för familjer
    med alkohol- och drogproblem.

  138. Det här är de instanser
    som vi ska hjälpa.

  139. Det är ett omfattande arbete
    att få det här på benen.

  140. Hur ser det ut i Norge? Och i Sverige?
    Vi har ca 5,2 miljoner invånare.

  141. Vi får ett ökande antal immigrant-
    familjer med annan kulturell bakgrund-

  142. -men inte så många
    som ni har i Sverige.

  143. När vi arbetar med familjer
    från andra kulturer-

  144. -med våra verktyg och interventioner,
    hur trivs de med dem?

  145. Vad är sensitivitet
    i en somalisk familj, t.ex.?

  146. Hur ser det ut?
    Kan vi, med våra ögon, se det?

  147. Vi måste vara lyhörda för, och ha
    kunskap om, kulturella skillnader.

  148. Även om barns behov är ganska lika-

  149. -så kan det yttra sig på olika områden.

  150. I Norge är det många från Somalia,
    Pakistan, Irak, Kurdistan och Syrien.

  151. Vi har ca en miljon barn under 18 år,
    och ungefär 60 000 födslar per år.

  152. Och så har vi föräldrapenningen.

  153. Man har rätt till 49 veckor med
    100 % lön, och 59 veckor med 80 %.

  154. Det kan tyckas
    vara väldigt hög ersättning-

  155. -när man får barn i Norge.
    Sverige har kanske ännu fler veckor.

  156. Och pappaledigheten är fjorton veckor.

  157. Dessa veckor försvinner om man inte
    tar ut dem, vilket har lett till debatt.

  158. Ska föräldrarna få bestämma själva?
    Fäderna bör utnyttja sin pappaledighet.

  159. Runt 85 % av alla barn
    mellan ett och två år går på förskolan.

  160. De små barnen i förskolan behöver
    rätt stöd, så det arbetar vi mycket med.

  161. Vi har ju barnavårdscentraler,
    precis som i Sverige.

  162. De är gratis
    och når en stor del av befolkningen.

  163. Jag går inte in på
    de yrkesgrupper som finns där-

  164. -men vi har inte psykologer
    på barnavårdscentralerna.

  165. Vi vill ha en fast psykolog.
    Kanske inte på heltid-

  166. -men man ska kunna träffa nån. Det är
    inte riktigt lika i Norge och Sverige.

  167. Det görs ett hembesök
    första veckan efter födseln.

  168. Då kommer barnmorskan hem. Två
    eller fler besök hos högriskfamiljer.

  169. Vi fick kämpa för att få tillbaka
    hembesöken, men det ska fungera.

  170. Det kan variera lite
    beroende på var man bor.

  171. Man ska besöka BVC åtta gånger
    under barnets första levnadsår.

  172. Då kan vi göra mycket för att hjälpa
    föräldrar och barn till psykisk hälsa.

  173. Vi har utmaningar, precis som ni.
    6 % är prematura.

  174. De ligger då på intensiven för nyfödda.

  175. Jag vet inte hur det är i Sverige,
    men det att ta hand om hela familjen-

  176. -är inte tillräckligt utvecklat i Norge.
    Inte i Sverige heller, säger Katarina.

  177. "There is no such thing as a baby."
    Barn är olika, och har olika behov.

  178. Föräldrar är olika. Familjen måste
    vara med på intensivvårdsavdelningen-

  179. -så att de får adekvat hjälp.

  180. Ca 15-20 % av barn mellan
    3 och 18 år, lider av psykisk ohälsa.

  181. Kan det förebyggas?

  182. Dock saknar vi tillräckligt dokument-
    erade siffror på barn under tre år.

  183. Runt 6-7 % av barn
    mellan 4 och 12 månader-

  184. -har utvecklingsförseningar.

  185. Det är inte kartlagt med
    utvecklingstest, men med ASQ-

  186. -"Ages and Stages Questionnaire",
    som är ett lite enklare verktyg.

  187. Vi har inte nån systematisk screening
    för utvecklingsförsening på BVC.

  188. Antalet små barn i socialtjänsten ökar.

  189. Runt 53 000 barn mottar nåt slags stöd
    eller nån åtgärd från socialtjänsten.

  190. Socialtjänsten saknar bra inter-
    ventioner för att kunna hjälpa familjer.

  191. Anknytningsbaserad intervention, t.ex.

  192. Familjer med små barn
    får ofta mer extern hjälp-

  193. -som förskola, stödfamiljer
    och avlastningsfamiljer.

  194. Men de får inte så mycket
    av den där nära hjälpen.

  195. Här förlitar vi oss mycket
    på lågtröskelverksamhet-

  196. -men får familjerna rätt hjälp?
    Fungerar lågtröskelverksamheten?

  197. Borde fler in i socialtjänsten?
    Det kan vara väldigt känsligt.

  198. Socialtjänsten har fått dåligt rykte,
    och vi har kritiserats internationellt-

  199. -för att ta barn från föräldrarna.
    Många är rädda för-

  200. -att en orosanmälan automatiskt
    leder till att man förlorar vårdnaden.

  201. Där har vi mycket att göra. Vi behöver
    få kunskapsbaserade interventioner-

  202. -för späd- och småbarn implement-
    erade i Norge. Vi är inte där än.

  203. En stor andel har moderata
    till allvarliga depressiva symptom.

  204. Både perinatalt...
    och det är möjligt att det ökar.

  205. Att för få blir identifierade.
    Detta är baserat på forskningsstudier.

  206. Och fäderna glöms ofta bort.

  207. Deras symptom liknar mödrarnas
    när de blir föräldrar. Hur når vi dem?

  208. Vi har för lite forskning på fäder.

  209. Vi har i alla fall en i Norge
    som håller på med det nu.

  210. Sen har vi en del mödrar
    som lider av allvarlig depression.

  211. Och fysisk misshandel
    förekommer så klart i Norge också.

  212. Våld i nära relationer.

  213. De små barnen är mest utsatta.
    De kan inte prata och bidra till-

  214. -att familjen får rätt hjälp.
    Mörkertalen är nog ganska stora.

  215. Jag har själv forskat
    på fosterföräldrar.

  216. Att svara på vem som har utsatts
    för fysisk misshandel-

  217. -vem som har missbrukande föräldrar
    eller har varit utsatt för vanvård...

  218. Där saknas det ofta handfast kunskap.

  219. Tidig identifiering.

  220. Det finns hållningar som vi jobbar
    emot, men som vi måste jobba med.

  221. Därför måste vi vara mer synliga
    och prata med olika yrkesgrupper-

  222. -så att vi kan diskutera
    vilka ideologiska utmaningar vi har.

  223. Hur reagerar människor på systematisk
    screening och kartläggning?

  224. Är det resursslöseri?

  225. Men vi måste kunna
    identifiera de som behöver hjälp.

  226. Det gäller att kunna skapa en kontakt
    och jobba vidare med den.

  227. Och det är stor skillnad på vilken
    kunskap och kompetens vi har i Norge-

  228. -beroende på om man bor i Oslo
    eller i Kautokeino, i nordligaste Norge.

  229. Det är säkert så i Sverige också.
    Det finns så klart mer att tillgå-

  230. -i mer tättbebyggda områden.
    Där är det lätt att få hjälp.

  231. Mycket av det här är sånt
    vi kan diskutera tillsammans-

  232. -och komma fram till hur vi kan hjälpa.
    Så hur bemöter vi utmaningarna?

  233. Som ni vet, som Mary var inne på, så
    är spädbarns psykiska hälsa komplex.

  234. Det handlar om allt från gener,
    miljö, transaktionsmodellen-

  235. -utvecklingspsykologi,
    perinatal psykisk hälsa-

  236. -till Bronfenbrenners ekologiska
    modell. Hur ska vi hantera allt detta?

  237. Ni som jobbar i socialtjänsten
    i Sverige... Det heter väl så? Ja.

  238. Ni läser om föräldrarnas uppväxtmiljö,
    och hur de själva är som föräldrar...

  239. Det går i arv
    från generation till generation.

  240. ABC, och även andra interventioner,
    vill bryta såna mönster-

  241. -så att barn får en bättre uppväxt
    trots att föräldrarna har varit utsatta.

  242. Samspelsvägledning i all ära, men hur
    tillgodoser vi hela familjekomplexet?

  243. De har ingen bostad, ingen inkomst...
    Hur hanterar vi allt det?

  244. Hur är det i skolan, i förskolan?
    Jag tänker att det är en jätteuppgift-

  245. -men vi måste vara optimister
    och jobba framåt.

  246. Vi har kommit mycket längre i dag,
    men vi måste jobba med det.

  247. Det finns stora behov
    av multiprofessionella team.

  248. Att skolsyster, barnmorskor,
    psykiatrer, psykologer och barnläkare-

  249. -arbetar tillsammans med familjer
    på olika områden. Det är viktigt.

  250. En annan del är
    att vi producerar rapporter, böcker-

  251. -och e-läromedel på RBUP,
    så att vi kan...

  252. Och vetenskapliga artiklar.

  253. Men det är också viktigt att
    producera litteratur, som sakkunniga...

  254. Det är inte alla
    som läser engelska fackartiklar-

  255. -som ofta kan vara
    ganska komplexa...att läsa.

  256. Vi bör förmedla det på ett enklare sätt.
    Även om man kan läsa det-

  257. -så är det lättare med facklitteratur
    på det egna språket.

  258. Det är lättare att förstå och använda.

  259. Det är viktigt att förstå
    t.ex. utvecklingspsykologi i arbetet.

  260. Vad gör vi mer?
    Jo, vi har årliga konferenser-

  261. -som ni har börjat ha här också-

  262. -om spädbarns psykiska hälsa
    och relationsbaserad intervention.

  263. Det är viktigt att alla är med på det
    här, både lokala barnavårdscentraler...

  264. De som arbetar med späd-
    och småbarn, samt RBUP och RKVTS-

  265. -ska vara delaktiga.

  266. Vi har kortare seminarier för de
    som arbetar med späd- och småbarns-

  267. -psykiska hälsa
    på BVC-mottagningarna.

  268. Fokus ska ligga på anknytning,
    och det ska alltid finnas-

  269. -representanter från det nationella
    nätverket och de olika instanserna.

  270. Det kommer föredragshållare från olika
    håll, vilket tryggar ett gott utbyte.

  271. Vi vill öka fokus
    och få större efterfrågan på-

  272. -både utbildning och praktik
    inom olika verktyg och metoder.

  273. Vi arbetar internationellt,
    och har en del samarbete.

  274. Vi ska inte gå in på allt detta,
    men det handlar om följande:

  275. "There is no such thing as a baby",
    "There is no such thing as a mother."

  276. För allt utvecklas ju i relationer.

  277. Både i relationerna mellan er
    och familjerna, och inom familjerna.

  278. På RBUP har vi, som jag har nämnt-

  279. -ett treterminsprogram
    för de som jobbar med gravida.

  280. Man träffas två gånger i månaden.
    En teoridag och en med kliniska case-

  281. -där man får vägledning.

  282. RBUP har även etablerat
    en "postgraduate education".

  283. Efter grundutbildningen
    kan man specialisera sig-

  284. -på späd- och småbarns
    psykiska hälsa. Det är en tvåårig kurs.

  285. Man har praktik och vägledning,
    baserat på de 1001 kritiska dagarna-

  286. -med teori, kartläggning och behand-
    lingsmetoder, samt skriftlig examen.

  287. Det är en uppskattad utbildning,
    som kan användas i klinisk praxis.

  288. Vi forskar en del.
    Jag ska inte gå in på allt, men...

  289. Vi har startat ett ABC
    till familjer i socialtjänsten.

  290. Vi har fosterhem
    och en del longitudinella studier-

  291. -Marte Meo och trygghetscirkeln-

  292. -samt studier på CPP och NBO,
    Child-Parent Psychotherapy

  293. Det är pilotstudier som ser på
    hur olika metoder passar i Norge.

  294. Hur de bemöts av både de som jobbar
    med familjer, och familjerna själva.

  295. Det är amerikanska metoder som vi
    måste testa om de funkar här hos oss.

  296. Vad gör vi i de olika faserna
    av familjernas liv?

  297. Graviditet:
    Identifikation med Edinburgh-metoden-

  298. -som används här också.
    Vi har screening, men inte bara det.

  299. Vi har även uppföljningssamtal.
    Det är viktigt.

  300. För att utforska föräldrarnas svar.

  301. Vägledning till kvinnor
    med måttliga besvär-

  302. -samt remiss till en fast läkare.

  303. EPDS används vid kontrollerna
    sex veckor samt tre månader, på BVC.

  304. Nyfödda på neonatal-IVA...

  305. Där har NBO kommit in starkt.

  306. Fokusera på familjerna med hjälp av
    Neonatal Behavioural Observation.

  307. Det gäller inte bara barns behov,
    utan att arbeta med hela familjen-

  308. -så att de tillsammans
    kan upptäcka vem deras barn är.

  309. Att lära känna sitt barn. Hur jag
    och barnet reagerar på varandra.

  310. Hur kan vi använda vår goda
    anknytning redan tidigt i barnets liv?

  311. Det är nåt föräldrar uppskattar.

  312. Det är relationsbaserat, stärker banden
    mellan förälder och barn-

  313. -och anknytningsprocessen
    mellan barn och föräldrar.

  314. I högkonfliktsfamiljer
    har vi startat en studie med CPP.

  315. Vi samarbetar med Sverige, och
    30 personer från socialtjänst och BUP-

  316. -deltar i utbildningen, och i
    implementeringsstudien jag nämnde.

  317. Vi hoppas kunna genomföra en RCT,
    en randomiserad kontrollerad studie-

  318. -i samarbete med Sverige.
    Det vore väldigt spännande.

  319. I socialtjänsten har vi nu Attachment
    and Biobehavioural Catch-Up.

  320. Jag går över lite till engelska.

  321. En pilotstudie med sju CPS
    och tolv föräldracoacher.

  322. Vi vill först och främst undersöka
    tillgänglighet och genomförbarhet.

  323. Det finns en del utmaningar,
    speciellt med rekryteringen.

  324. Det är sårbara familjer. Att få in dem
    i ABC är kanske inte så svårt.

  325. Det är värre att få dem
    att delta i en forskningsstudie.

  326. Men det tycks... Vi har inga resultat
    än, men det här tycks vara nåt-

  327. -som både föräldravägledare
    och familjer trivs med.

  328. Alla våra tio familjer
    har genomfört alla tio gånger.

  329. De tycks trivas med det,
    och vi ska utforska det mer.

  330. Vi har COS-Virginiamodell, CROWELL
    och WMCI. Jag ser att tiden går.

  331. På BVC använder vi följande metoder:

  332. ADBB, Alarm Distress Baby Scale.

  333. Det är för mycket skygga barn,
    som inte ger några signaler själva.

  334. Även de ska fångas upp.

  335. Jag går igenom BVC lite snabbt-

  336. -för jag har nåt
    jag vill ha med på slutet.

  337. På barn- och ungdomsmottagningen
    använder vi DC:0-5. Känner ni till det?

  338. Fem axlar... Vi använder utrednings-
    verktyg för att nå en klassificering.

  339. Detta är i tillägg till ICD-10.

  340. Vi använder CROWELL, MIM, Bayley-

  341. -två SAM-verktyg
    och ett utvecklingstest.

  342. Det handlar mycket
    om relationen och barnet.

  343. Den här balansen
    är främst utformad för NBO-

  344. -men vi kan erbjuda hjälp
    och utveckla verktyg till föräldrar.

  345. Vem behöver det? Vem ska ha det?

  346. Vi får inte störa
    det instinktiva föräldraskapet.

  347. Ska vi gå in i familjer som fungerar
    någorlunda bra, eller ska vi inte det?

  348. Det handlar om att bygga upp
    föräldrars självförtroende-

  349. -och minimera traditionell undervisning.

  350. Men vi bör fundera på
    vem som ska ha hjälp och inte.

  351. Hur ser det ut i dag? Vi har inte
    öronmärkta medel, som vi hade förr.

  352. Det har varit en process,
    men nu är vi ute på andra sidan.

  353. För späd- och småbarn, finns beslut på
    att man ska satsa på psykisk hälsa-

  354. -men utan öronmärkta medel.
    Vi har inget nationellt mandat längre.

  355. Men genom att samarbeta
    med alla våra fyra center-

  356. -så hoppas vi kunna fortsätta
    med det som redan är etablerat.

  357. Det är stark press på att prioritera
    späd- och småbarns psykiska hälsa-

  358. -så vi är beroende av goodwill
    från dessa fyra kompetenscenter.

  359. Men vi hoppas kunna etablera
    ett norskt nätverk-

  360. -för späd- och småbarns psykiska
    hälsa med permanenta statliga medel.

  361. Då förstår alla att det är nödvändigt
    att arbeta med detta.

  362. Psykisk hälsa hos barn och ungdom...

  363. Många ungdomar blir deprimerade. Det
    kanske inte beror på undermålig hjälp-

  364. -men vi måste verkligen
    satsa på det här.

  365. Vi prioriterar att bidra till förbättrad
    kunskap om implementeringsteori-

  366. -och forskning, även bland besluts-
    fattare som arbetar med psykisk hälsa.

  367. Både på BVC,
    i socialtjänsten, på BUP...

  368. De vet vad som krävs
    för att kunna utveckla bra verktyg.

  369. Man ska alltid ha skriftliga kontrakt
    vid tillsyn och träning-

  370. -så att det uppfattas som en skyldighet.
    Det är inte alltid det hjälper, heller.

  371. Men när man t.ex. i socialtjänsten
    ska jobba med ABC förutom allt annat-

  372. -blir det lätt att man inte har tid.

  373. Men om man får det skriftligt, ökar
    förståelsen för att det krävs arbete.

  374. Folk går kurser i Working Model
    och CROWELL, men blir det använt?

  375. Nya metoder ska integreras i skriftliga
    rutiner på alla mottagningar...

  376. ...för att upprätthålla det
    terapeutiska kunnandet. Det är stort...

  377. Folk slutar och andra börjar.
    Hur behåller vi den höga nivån?

  378. Jag vet! Vi ska hjälpa olika instanser
    att ta bättre beslut...

  379. ...om vilka som tjänar på
    korttidsintervention inom primärvården.

  380. Och vilka som behöver
    mer specialiserade åtgärder.

  381. Stepped Care används för
    att bygga upp återkopplingssystem-

  382. -för att evaluera interventioners
    kort- och långtidseffekter.

  383. Vi vill ju veta om det har effekt.
    Kan vi få det att fungera?

  384. Oavsett var i landet man bor ska man
    kunna kartlägga interventioner-

  385. -för att se om det fungerar eller ej.
    Här finns det mycket att göra.

  386. Planera, förankra, förbereda, kurser,
    vägledning, uppföljning, evaluering...

  387. Både före, under och efter
    att man har startat interventioner.

  388. Nu är vi tillbaka här. Vi behöver göra
    mycket här, men också här och här.

  389. Huvudandelen
    för oss i nätverket och på RBUP-

  390. -är primärvården, första linjens vård
    och vårdcentralerna.

  391. Jobba med dem, öka förståelsen-

  392. -bygg bra interventioner och verktyg,
    och utveckla det fortsatta arbetet.

  393. Det är säkert mycket
    jag skulle ha sagt som jag inte hann.

  394. Det var en snabb genomgång av
    hur vi arbetar i Norge.

  395. Till slut vill jag säga
    att vi lyckas med mycket-

  396. -men vi måste hela tiden jobba för
    kontinuitet, så vi slipper nedmontering.

  397. Barn, och särskilt spädbarn, är ofta
    osynliga. De syns inte så mycket.

  398. Vi ser att i socialtjänsten är det
    inte många barn i den gruppen.

  399. Men enligt statistiken för 5-7 år, ökar
    fosterhemsplaceringarna dramatiskt.

  400. Vi måste in tidigt.
    Vi måste hitta barnen och familjerna.

  401. Vi ska samarbeta med olika instanser,
    så ledningen förstår att detta arbete-

  402. -kräver långtidsplanering,
    långtidsinterventioner och arbete.

  403. Vi måste jobba på alla nivåer,
    från politiker till er som sitter här.

  404. Det hoppas jag att jag har kunnat
    förmedla så här i full fart. Tack.

  405. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lärdomar från Norge

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Norge har satsningen inom späd- och småbarnspsykologi gjorts nationell genom R-BUP. Här berättar psykologen Heidi Jacobsen om vilka lärdomar man gjort sedan satsningen inleddes för några år sedan. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Norge, Psykologi, Småbarnspsykologi, Spädbarnspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Värna våra yngsta

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Lärdomar från Norge

I Norge har satsningen inom späd- och småbarnspsykologi gjorts nationell genom R-BUP. Här berättar psykologen Heidi Jacobsen om vilka lärdomar man gjort sedan satsningen inleddes för några år sedan. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

De 1001 viktiga dagarna

Psykologen Catarina Furmark berättar om vilka initiativ som finns runtom i världen för att arbeta med små barns psykiska hälsa. Hon följs av socionomen Kerstin Neander som berättar om hur det ser ut i Sverige. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Uppmärksamma den andre föräldern

Även nyblivna pappor kan drabbas av depression och vara i behov av stöd. Här berättar psykologen Pamela Massoudi om pappadepression - förekomst, upptäckt och stöd. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Pappasamtal på BVC

Psykologerna Malin Bergström och Lars Olsson berättar om fördelarna med att hålla enskilda samtal med båda föräldrarna under barnets första tid. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Depression bland nyblivna pappor

Även pappor kan drabbas av föräldraångest, stress och depression under spädbarnstiden. Här berättar psykologen Elia Psouni om symptom, känslor och beteenden som kan tyda på en pappadepression. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Små barn och trauma

Anna Norlén, psykolog från Ericastiftelsen, berättar om små barn och trauma - risker, konsekvenser, stöd och behandling. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Trygg före, under och efter graviditeten

Kerstin Petersson från Sveriges kommuner och landsting berättar om satsningar för att vårdgivare över hela landet ska kunna ge en tryggare vård före, under och efter graviditet. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem

Forskning visar på att föräldrars samordning under uppväxten och barnens interaktion med sina föräldrar kan påverka barnet på lång sikt. Här berättar psykoterapeuten Monica Hedenbro om barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammors sårbarhet under barndomen

Barnmorskan Wibke Jonas berättar om hur mammans traumatiska erfarenheter från barndomen kan påverka hennes föräldraskap, och hur det i sin tur påverkar hennes barns socioemotionella utveckling under de första två åren efter födseln. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammor och spädbarn med problem - hur gick det sen?

Forskaren Majlis Winberg har följt upp mammor och spädbarn som sökt hjälp för problem som ångest och depression. Hon har tittat på skillnaderna mellan de mammor som fått en intensiv psykoterapeutisk behandling efter spädbarnstiden och de mammor som fått en mer vanlig behandling. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Tryggare kan flera vara

Katarina Kornaros, socionom och doktorand på Karolinska institutet, berättar om ett projekt där psykologer placerades på flera barnhälsovårdscentraler för att direkt kunna erbjuda stöd och hjälp till både personal och föräldrar. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnhälsovårdens nationella program

En presentation av barnhälsovårdens uppdrag och tidiga insatser där målsättningen är jämlik och rättvis vård över hela landet. Medverkande: Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare vid Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län, Kristin Lindblom, barnhälsovårdsöverläkare landstinget Dalarna, Linda Håkansson, barnhälsovårdsamordnare Blekinge, och Kerstin Johannesson, psykolog Central barnhälsovård i Södra Älvsborg. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Olika vetenskapliga kulturer

Vad innebär vetenskapliga kulturer? Här presenterar Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, olika forskares teorier. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss