Titta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

Om UR Samtiden - Värna våra yngsta

Föreläsningar om späda barns rätt till hälsa och utveckling. Inspelat den 16-17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Till första programmet

UR Samtiden - Värna våra yngsta : Uppmärksamma den andre föräldernDela
  1. Så det finns ju många skäl-

  2. -att främja fäders möjligheter att
    vara aktiva, engagerade föräldrar.

  3. Och att hjälpa till
    när nåt hindrar det.

  4. Jag heter Pamela Massoudi och jobbar
    på en späd- och småbarnsenhet-

  5. -på BUP i Växjö.
    Jag har en rolig tjänst-

  6. -där jag får ägna mig
    åt kliniskt arbete på BUP-

  7. -och en del av tiden
    är jag på regionens FOU-enhet-

  8. -där jag ägnar mig åt forskning,
    utvecklingsarbete och handledning.

  9. När jag började forska om pappor
    jobbade jag inom barnhälsovården.

  10. Jag var där med om att implementera-

  11. -screening av postpartumdepression
    för mammor.

  12. Det var så jag kom in på pappor.
    Efter ett tag blev det så konstigt-

  13. -att vi bara intresserade oss
    för mammors psykiska hälsa.

  14. I dag ska jag prata dels om det
    jag undersökte i min avhandling-

  15. -om depression och psykisk hälsa
    hos nyblivna pappor.

  16. Om hur screeningmetoden för mammor
    funkade för pappor.

  17. Lite om hur de uttrycker
    sitt hjälpsökandebehov-

  18. -eller behov av stöd
    och vem de skulle söka sig till.

  19. Och lite uppdatering av vad
    som har hänt i fältet sen dess.

  20. Det är inte min forskning,
    men det är flera-

  21. -som har visat
    varför pappor är viktiga.

  22. Egentligen känns det konstigt att man
    ens ska behöva säga nåt om det.

  23. Och jag tänker att vi i Sverige
    inte har så svårt att förstå-

  24. -att pappor är viktiga,
    precis som mammor.

  25. Men när man föreläser i andra länder
    hamnar man ibland i det-

  26. -att man behöver motivera det här.

  27. I ett internationellt perspektiv
    är vi väldigt exotiska.

  28. När jag har berättat om
    hur vår föräldraledighet ser ut-

  29. -sa nån: "Men varför det?"

  30. Alltså som att...
    Det är bra att påminna sig om det.

  31. Det vi tar för givet
    är inte självklart överallt.

  32. Men det finns i alla fall studier
    som visar att det spelar roll-

  33. -om pappan engagerar sig i barnen.

  34. Jag kan bara kort referera
    till en fin systematisk överskikt-

  35. -där Anna Sakardi
    har samlat olika studier-

  36. -och det påverkar,
    när man tittar på beteendeproblem.

  37. Pojkar får mindre beteendeproblem
    om man har en engagerad pappa.

  38. Man ser färre psykologiska problem
    hos döttrar när de blir äldre.

  39. Det finns samband
    med bättre kognitiv utveckling-

  40. -och på längre sikt påverkar det
    ekonomin och mindre brottslighet.

  41. Det finns nyare studier
    där man tittar mer på samspelet-

  42. -mellan pappor och små barn.

  43. Där kan man se att när pappan
    är känslomässigt otillgänglig-

  44. -eller oengagerad och följer det...

  45. Om det är så när barnet är tre
    månader kan man redan vid ett år se-

  46. -att de barnen
    har ett mer utagerande beteende.

  47. Forskarna leds av Paul Ramchandani
    som var i Malmö förra veckan.

  48. Många av studierna jag berättar om
    just nu är inom samma forskargrupp.

  49. Det tittar både
    på stor befolkningsnivå-

  50. -på psykisk hälsa hos pappor,
    men också på samspel.

  51. Om man är känslomässigt otillgänglig
    under samspelsobservationerna-

  52. -och har en depressiv framtoning
    när man kodar det på filmerna-

  53. -har det samband med sämre kognitiv
    utveckling hos barnet i tvåårsåldern.

  54. När pappan är deprimerad
    är han inte lika aktivt engagerad-

  55. -är mindre lekfull
    och färre smekningar.

  56. Och det skulle man nog också se
    hos en kvinna som är deprimerad.

  57. Att det blir mer på det viset.

  58. Och när man tittar på hur det ser ut
    när barnet är två år-

  59. -om pappan är lyhörd, stödjande
    och erbjuder stimulans-

  60. -finns det samband
    med bättre kognitiv utveckling.

  61. Här finns en rad studier
    som visar liknande resultat.

  62. Så det finns ju många skäl-

  63. -att främja fäders möjligheter att
    vara aktiva, engagerade föräldrar.

  64. Och att hjälpa till när nåt hindrar
    det, t.ex. att de inte mår bra.

  65. När man tittar på depressionstecken
    hos pappor tidigt-

  66. -och vad det kan få för konsekvenser
    kan man gå till tidigare studier-

  67. -innan samspelsobeservationerna
    jag berättade om nu.

  68. Och den här som kom 2005
    blev väldigt uppmärksammad.

  69. Det var en av de största
    och första studierna-

  70. -som visade tydligt att
    depressionssymtom hos pappa-

  71. -vid tre månader hade samband
    med beteendeproblem-

  72. -vid tre och sju års ålder.
    Och att de hade...

  73. Och en studie från Australien visade-

  74. -att barnet fick mer emotionella
    svårigheter. Och det här...

  75. Ramchandanis studier är från England.

  76. De hade inte vår föräldraledighet-

  77. -och det var mer traditionellt
    än i Sverige-

  78. -med fördelning av omvårdnad.

  79. Ändå kunde man se den här påverkan
    på barnen.

  80. Det gjorde att intresset ökade
    för att titta mer på det här.

  81. Man ser också att barnen
    får mer problem med kamratrelationer-

  82. Och liknande effekter ser man-

  83. -i studier där man har följt barn
    med deprimerade mammor.

  84. Det är på ett liknande sätt.

  85. Men det blev större förvåning
    när man såg det hos papporna.

  86. Och hälsoekonomiska studier visar-

  87. -att pappadepression
    kostar mer för samhället.

  88. Det är större risk
    för negativa effekter-

  89. -när man har återkommande
    eller ihållande depressiva symtom.

  90. Depressiva symtom,
    för man har sällan gjort-

  91. -en diagnostisk intervju, utan fått
    hög poäng på en självskattningsskala.

  92. Och pojkar lider något större risk.

  93. Det här liknar också det man finner
    när mamman är deprimerad.

  94. Sen de här studierna... 2015, tio år
    efter den första studien-

  95. -av Ramchandani, så har man försök
    göra mer noggranna analyser-

  96. -för att se vad det här beror på.

  97. Vad är det i pappas depression-

  98. -som gör att man hittar
    de här effekterna på barnen?

  99. När de tittar ordentligt
    på medierande faktorer-

  100. -så är vad de hittar i England-

  101. -är att mycket av det förklaras
    av konflikter i parrelationen-

  102. -och mammans depression.

  103. När de gör samma analyser av hur
    mammas depression påverkar barnet-

  104. -menar de att det påverkar mer
    via direkt samspel och omvårdnad.

  105. Det är på ett sätt inte så konstigt-

  106. -om man tänker
    att vi tittar på familjer-

  107. -där nån är deprimerad
    så tidigt som vid tre månader.

  108. Då är det ju inte så många pappor
    som är hemma och vårdar barnet.

  109. Det här är en svår bild att se,
    men om ni hittar de gröna pilarna...

  110. Det här är från deras artikel.

  111. Så ser man under A där... Oj, nej.

  112. Nej. Under A är det en grön ruta.
    "Pappadepression".

  113. Och så ser man den gula pilen till
    skalan som mäter beteendeproblem.

  114. Det är det som blir kvar
    av en effekt-

  115. -när man har räknat bort det som
    förklaras av parrelationsproblem-

  116. -och mammans depression. Det är
    en effektstorlek på 0,06 ungefär.

  117. Den nedre är mammans depression.
    Då är effektstorleken 0,24.

  118. Så det är rätt stor skillnad.

  119. Men vi får också tänka
    på den svenska kontexten.

  120. Den studien är från England.

  121. Vi har ju en helt annan
    föräldraledighet, ett system...

  122. Vi har kommit så långt
    i vår jämställdhet-

  123. -och delande av föräldraansvar.

  124. Så även om det är mest mammor
    som är hemma den första tiden-

  125. -så är pappor i väldigt många
    familjer väldigt engagerade-

  126. -och delaktiga i omvårdnaden.

  127. Så det är mycket möjligt att den här
    kartan skulle se annorlunda ut här-

  128. -med högre effektstorlek
    även för pappor.

  129. Det vet vi inte, men det är rimligt
    att tänka att det kan vara så.

  130. Jag ska säga nåt om studien
    jag gjorde för några år sen.

  131. Vi funderade på om vi
    skulle göra likadant för pappor.

  132. Ska de få ett samtal vid två månader
    och fylla i EPDS-skalan på BVC-

  133. -och få frågor om hur de mår?
    Ska vi göra så?

  134. Vi visste inte hur vanligt det var
    att man inte mådde bra-

  135. -och inte heller
    hur skalan fungerade för pappor-

  136. -om den skulle fungera på samma sätt
    som för mammor.

  137. Så vi bjöd in alla nyblivna föräldrar
    på BVC att vara med i studien.

  138. Alla som levde tillsammans i par.

  139. De fyllde i olika formulär, bl.a.
    Edinburgh Postnatal Depression Scale-

  140. -vid tre månader, sex månader
    och två år.

  141. Efter tremånadersformuläret
    gjorde vi telefonintervjuer.

  142. Vi bor i ett glesbygdsområde,
    så det var orimligt att samla alla-

  143. -och live-intervjua,
    så det blev per telefon.

  144. Det fungerade ganska bra
    eftersom många jobbade-

  145. -och det inte var praktiskt för dem
    att komma. Det här-

  146. -tänkte jag var en bra modell.

  147. Och så kunde vi jämföra
    den diagnostiska intervjun-

  148. -med hur de hade skattat sig själva
    på skalan.

  149. Sen lade vi till
    lite frågeställningar-

  150. -om vad deras depressionssymtom
    hade samband med-

  151. -och en del frågor för att se
    om det också handlade om ångest.

  152. Vi ställde också frågor
    om hjälpsökande.

  153. Vi hade med oss: "Hur ska vi
    bäst uppmärksamma pappor på BVC?"

  154. Vi såg att EPDS inte fungerade
    på samma sätt som för kvinnor.

  155. Hos män fångar det mer upp oro,
    ångest, olycklighet-

  156. -och generell psykisk ohälsa som vi
    inte alltid kan säga är depression.

  157. Skalan hade hög sensitivitet.

  158. Den missade inte så många av dem
    som hade en egentlig depression.

  159. Den hade hög specificitet.

  160. Om de var friska så kunde skalan
    också säga att de var det.

  161. Men ett lågt positivt
    prediktivt värde.

  162. Av alla som får höga poäng
    är det få som har en depression.

  163. Så det är bara en av fem, men för
    kvinnor är det ungefär hälften.

  164. Därför blir det extra viktigt
    att säga att alla med höga poäng-

  165. -är deprimerade.

  166. Ungefär sex procent
    fick högt på den här skalan-

  167. -för depressionssymtom,
    då det är en depressionsskala.

  168. Men bara 1,3 procent
    hade en egentlig depression.

  169. Och för mammor var det det dubbla.

  170. Så brukar det se ut i befolkningen i
    stort, att dubbelt så många kvinnor-

  171. -har depression jämfört med män.

  172. I bara 1,5 procent hade både mamma
    och pappa höga poäng.

  173. För en eller båda var det 16 procent.

  174. Så 16 procent av barnen
    hade minst en förälder-

  175. -med höga poäng på skalan.

  176. Då kan man fråga sig:
    Mår män sämre när de blir föräldrar?

  177. Då måste man veta hur de mådde innan.

  178. En australiensisk studie
    har tittat på det.

  179. Då kan de påstå att männen
    inte mådde sämre-

  180. -av att vänta barn eller att få barn.

  181. Snarare något bättre.

  182. Det här bör vi ha med oss
    när vi jobbar med de här frågorna.

  183. Att inte patologisera
    föräldrablivande för nån förälder.

  184. För många
    är det den bästa tiden i livet.

  185. Man känner sig stolt
    och jättelycklig.

  186. Många känner att de blir en riktig
    familj. Man måste bära det med sig-

  187. -och samtidigt uppmärksamma
    de som har det kämpigt.

  188. Och hela tiden komma ihåg
    att vi jobbar med både och.

  189. Det här blir särskilt viktigt när vi
    jobbar med universella program.

  190. Vi kan inte bara utgå från de
    föräldrar som har det jättejobbigt-

  191. -när vi går ut till hela befolkningen
    och gör saker.

  192. Det stämmer med det som kom fram-

  193. -när jag frågade
    hur länge de hade mått dåligt.

  194. De flesta hade gjort det
    ganska länge.

  195. Det var inget som kom
    när de fick barn.

  196. För några få gjorde barnet
    att det blev en extra belastning-

  197. -i en redan belastad situation.
    De blev tröttare-

  198. -de kanske hade ett annat barn
    som var sjukt.

  199. Allt blev lite mer belastat.

  200. Annars sa ingen pappa att han
    mådde dåligt för att de fick barn-

  201. -eller att det blev fel.

  202. Tvärtom sa flera: "Det här
    har ju inte med barnet att göra."

  203. Vilka faktorer som har starka samband
    med depressiva symtom...

  204. Tidigare depression är ett av de
    starkaste. Låg utbildning är en.

  205. När man tänker på låg utbildning
    så är det många-

  206. -som inte ens har klarat gymnasiet
    som har andra problem också.

  207. Att ha upplevt
    flera stressfyllda händelser.

  208. Det kan vara att det är tufft
    på jobbet eller ekonomiska problem.

  209. Problem i parrelationen
    eller mindre stöd av partnern.

  210. De med stjärna på är de som också
    kom fram i Malin Bergströms studie-

  211. -av nyblivna pappor.
    Där kom låg inkomst fram-

  212. -som jag inte tittade på,
    och yngre pappor.

  213. Medan jag inte såg nån skillnad
    kopplad till ålder.

  214. I de nya riktlinjerna
    från Socialstyrelsen-

  215. -sägs att underlaget är otillräckligt
    för att bedöma effekten av EPDS-

  216. -hos partners
    till nyförlösta kvinnor.

  217. Men det bör uppmärksammas...

  218. De nyförlösta personerna är kvinnor.

  219. Men partners kan utveckla depression.

  220. Det stämmer överens
    med det vi har sett i studierna.

  221. Och de pappor som ville ha hjälp var
    de som hade en egentlig depression.

  222. De som hade lättare besvär med
    nedstämdhet eller ångest och oro-

  223. -de var inte så intresserade.
    Inte ens de med allvarligare ångest.

  224. Det var nåt de alltid hade haft,
    en del av deras personlighet.

  225. Där skulle man behöva jobba
    med motivation för att de ska inse-

  226. -att det inte måste vara så.
    Men det var inget de tänkte själva.

  227. När de uppgav vilka de skulle
    vända sig till om de inte mådde bra-

  228. -så i första hand var det partnern.

  229. Lika många nämnde proffshjälp,
    även om det inte blev så-

  230. -är jag erbjöd
    de som inte mådde bra hjälp.

  231. Två nämnde BVC,
    det var inget självklart.

  232. Ganska många vänder sig inte
    till nån alls.

  233. Och en av fyra med depressionssymtom-

  234. -sa att de inte visste, eller att de
    inte skulle vända sig till nån alls.

  235. Tiden drar ihop sig.

  236. Men om man tänker på det här med BVC-

  237. -så är det viktigt för män att ha
    en egen kontakt med BVC-sköterskan.

  238. De behöver lära känna varandra
    innan man pratar om hur man mår.

  239. Det gör man inte med en främling.
    Man behöver bygga in att prata-

  240. -om man tänker att pappor ska
    vända sig till BVC för råd och stöd-

  241. -i föräldraskapet
    eller få hjälp i vården.

  242. Pappor tänker inte på
    att de kan vända sig till BVC-

  243. -om de har det besvärligt.
    Det kommer inte naturligt.

  244. Detta kan jag hoppa över.

  245. Uppmärksamma tidigare psykisk hälsa.
    Det är starka samband där.

  246. Det är ett bra sätt att fånga dem
    som är i risk-

  247. -för att få bekymmer igen.

  248. Och att aktivt bjuda in och få pappan
    att känna sig välkommen.

  249. Det är inte självklart när man jobbar
    i början, men det är chansen-

  250. -att han ska känna
    att BVC är för honom.

  251. Då kan man bygga en relation till
    pappan så att om det blir besvärligt-

  252. -är det naturligt för honom
    att vända sig dit.

  253. Ja. Tack så mycket.

  254. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Uppmärksamma den andre föräldern

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Även nyblivna pappor kan drabbas av depression och vara i behov av stöd. Här berättar psykologen Pamela Massoudi om pappadepression - förekomst, upptäckt och stöd. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Fäder, Förstämningssyndrom, Postpartumdepression, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Värna våra yngsta

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Lärdomar från Norge

I Norge har satsningen inom späd- och småbarnspsykologi gjorts nationell genom R-BUP. Här berättar psykologen Heidi Jacobsen om vilka lärdomar man gjort sedan satsningen inleddes för några år sedan. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

De 1001 viktiga dagarna

Psykologen Catarina Furmark berättar om vilka initiativ som finns runtom i världen för att arbeta med små barns psykiska hälsa. Hon följs av socionomen Kerstin Neander som berättar om hur det ser ut i Sverige. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Uppmärksamma den andre föräldern

Även nyblivna pappor kan drabbas av depression och vara i behov av stöd. Här berättar psykologen Pamela Massoudi om pappadepression - förekomst, upptäckt och stöd. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Pappasamtal på BVC

Psykologerna Malin Bergström och Lars Olsson berättar om fördelarna med att hålla enskilda samtal med båda föräldrarna under barnets första tid. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Depression bland nyblivna pappor

Även pappor kan drabbas av föräldraångest, stress och depression under spädbarnstiden. Här berättar psykologen Elia Psouni om symptom, känslor och beteenden som kan tyda på en pappadepression. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Små barn och trauma

Anna Norlén, psykolog från Ericastiftelsen, berättar om små barn och trauma - risker, konsekvenser, stöd och behandling. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Trygg före, under och efter graviditeten

Kerstin Petersson från Sveriges kommuner och landsting berättar om satsningar för att vårdgivare över hela landet ska kunna ge en tryggare vård före, under och efter graviditet. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem

Forskning visar på att föräldrars samordning under uppväxten och barnens interaktion med sina föräldrar kan påverka barnet på lång sikt. Här berättar psykoterapeuten Monica Hedenbro om barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammors sårbarhet under barndomen

Barnmorskan Wibke Jonas berättar om hur mammans traumatiska erfarenheter från barndomen kan påverka hennes föräldraskap, och hur det i sin tur påverkar hennes barns socioemotionella utveckling under de första två åren efter födseln. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammor och spädbarn med problem - hur gick det sen?

Forskaren Majlis Winberg har följt upp mammor och spädbarn som sökt hjälp för problem som ångest och depression. Hon har tittat på skillnaderna mellan de mammor som fått en intensiv psykoterapeutisk behandling efter spädbarnstiden och de mammor som fått en mer vanlig behandling. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Tryggare kan flera vara

Katarina Kornaros, socionom och doktorand på Karolinska institutet, berättar om ett projekt där psykologer placerades på flera barnhälsovårdscentraler för att direkt kunna erbjuda stöd och hjälp till både personal och föräldrar. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnhälsovårdens nationella program

En presentation av barnhälsovårdens uppdrag och tidiga insatser där målsättningen är jämlik och rättvis vård över hela landet. Medverkande: Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare vid Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län, Kristin Lindblom, barnhälsovårdsöverläkare landstinget Dalarna, Linda Håkansson, barnhälsovårdsamordnare Blekinge, och Kerstin Johannesson, psykolog Central barnhälsovård i Södra Älvsborg. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.

Fråga oss