Titta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

Om UR Samtiden - Värna våra yngsta

Föreläsningar om späda barns rätt till hälsa och utveckling. Inspelat den 16-17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Till första programmet

UR Samtiden - Värna våra yngsta : Tryggare kan flera varaDela
  1. Man... Man har sett att...
    Man har upplevt ett tomrum-

  2. -mellan BVC och andra instanser.

  3. Katarina Kornaros heter jag. Jag är
    doktorand på Karolinska Institutet.

  4. Ja...

  5. Jag utvärderar ett kliniskt projekt
    som heter Tryggare kan flera vara.

  6. Som ni ser har det pågått 2013-2016-

  7. -med tio psykoterapeuter
    på tio olika BVC:er i Stockholm.

  8. En psykoterapeut har varit
    på vardera BVC-

  9. -och bedrivit behandling
    med föräldrar och barn.

  10. 1-5 samtal. En korttidsterapi.

  11. Och handledning en gång i veckan
    med barnsjuksköterskegruppen-

  12. -för att stimulera att upptäcka
    och hantera emotionell problematik-

  13. -hos föräldrarna och barnen.

  14. Du var lite inne på det, Björn, men
    varför initierades det här projektet?

  15. Jo, det var så att dels har du
    tio års erfarenhet från Mama Mia-

  16. -som psykoterapeut...

  17. Man... Man har sett att...
    Man har upplevt ett tomrum-

  18. -mellan BVC och andra instanser.

  19. Vi pratar mycket om
    första linjens psykiatri.

  20. Det här kommer in
    mycket tidigare än så.

  21. Man hjälper föräldrar
    med "baby worries"-

  22. -alltså, nåt problem som föräldrarna
    upplever hos sig själva-

  23. -t.ex. depression-

  24. -eller med barnet,
    nåt somatiskt eller psykologiskt-

  25. -eller samspelet dem emellan,
    som Monica Hedenbro var inne på.

  26. Det här projektet sjösattes-

  27. -och avsikten var
    att fylla det här gapet...

  28. ...med psykologisk
    specialistkompetens lokalt på BVC.

  29. Alltså, att integrera det
    med hälsovården på BVC.

  30. Då är det intressant att se vad ett
    sånt här projekt får för resultat.

  31. Därför valde jag att utvärdera det.

  32. Min avhandling kommer
    att inkludera fyra studier.

  33. Studie 4, den är kvantitativ.

  34. Där har föräldrar svarat
    på bakgrundsfrågor om sig själva-

  35. -skattat sin depression, nedstämdhet-

  36. -eller sinnesstämning i enkäten EPDS.

  37. De har även skattat barnets socio-
    emotionella utveckling i enkäten ASQ-

  38. -och även den terapeutiska kontakten-

  39. -i en enkät som heter WAI.

  40. Och sen tre andra studier
    som är kvalitativa.

  41. Där har syftet varit att förstå
    hur de har upplevt det här projektet-

  42. -föräldrar, sjuksköterskor
    och terapeuter.

  43. Hur de har upplevt det, och hur
    samarbetet har varit dem emellan.

  44. Jag ska prata om studie 1. Jag har
    intervjuat femton BVC-sjuksköterskor.

  45. Hur analyserade vi intervjuerna?

  46. Det blev ett ganska rikt material.

  47. För att försöka förstå
    det här materialet-

  48. -så använde vi oss
    av en hermeneutisk metod.

  49. Den är systematiserad
    för att nå en förståelse.

  50. Forskaren använder sin subjektivitet,
    och försöker gå bakom texten.

  51. Vad är det som informanten talar om?
    Alltså, det latenta innehållet-

  52. -och även motsägelsefulla budskap
    som kan finnas i texten.

  53. De här tolkningarna gjordes först
    individuellt av oss fyra.

  54. Björn Salomonsson, Eva Nissen,
    Sofia Zwedberg och mig själv.

  55. Sedan analyserade vi det här
    tillsammans-

  56. -för att nå en slags samstämmighet.

  57. Vad säger då resultatet?

  58. BVC-sjuksköterskornas vilja att jobba
    med psykosociala frågor varierade.

  59. Alla var inte tillfredsställda
    med att utföra EPDS-stödsamtalen.

  60. Några tyckte att det var obehagligt.
    De tyckte att de var ovana vid det-

  61. -och att de inte hade den kompetens
    i psykologi som de kände behövdes.

  62. EPDS-samtalen upplevdes som att göra
    intrång på en annan profession.

  63. Även var det så
    att inte alla föräldrar blev...

  64. ...fick skatta i EPDS...

  65. ...skatta sin sinnesstämning,
    därför att...

  66. ...de BVC-sjuksköterskorna upplevde
    att de fall som var svårare...

  67. ...hade de inte tid att sitta med.

  68. Det var tillräckligt svårt
    att få dem till BVC-

  69. -och att utföra ett sedvanligt besök.

  70. Här kan man ju ställa sig frågan:

  71. Är det klokt av BVC-sjuksköterskan
    att inte ha EPDS-samtal med dem?

  72. Det kanske det är. De gör
    en egen bedömning, helt enkelt-

  73. -och använder sig av nåt
    som jag kommer att komma in på strax-

  74. -och som ni gärna ska ta med er
    härifrån i dag - begreppet fronesis.

  75. Thea sa:

  76. Vad sa resultatet om samarbetet
    mellan BVC-sköterskan och terapeuten?

  77. BVC-sjuksköterskan ansåg det viktigt
    att terapeuten ledde handledningen-

  78. -under handledningstillfällena
    och värderade reflektionstiden.

  79. Det talades mycket om att terapeuten
    skulle värdera reflektionstiden-

  80. -för de upplevde det själva som
    viktigt att få utbyta erfarenheter.

  81. Psykoterapeuterna skulle vara
    transparenta mot BVC-sköterskorna-

  82. -vad gällde fall och återkoppling-

  83. -och de skulle vara en i teamet.

  84. Annars kunde de upplevas
    som konsulter.

  85. Det berodde på hur mycket psyko-
    terapeuterna höll på sin sekretess.

  86. Om de kom från privata mottagningar-

  87. -så var de mer benägna
    att hålla på sin sekretess.

  88. De tyckte att det var befriande att
    ingen remiss krävdes till terapeuten-

  89. -utan man hänvisade föräldern till
    psykoterapeuten som var i närheten.

  90. De tog emot på bred basis. Alltså,
    ingen klar problematik krävdes.

  91. Gemensam hänvisning av en familj
    kunde ske-

  92. -och i önskad konstellation.

  93. Tillgänglighet och flexibilitet
    med psykoterapeut på plats var-

  94. -väldigt viktigt
    för de här BVC-sjuksköterskorna.

  95. Ebba sa:

  96. Jag återkommer nu
    till begreppet fronesis.

  97. Det genomsyrade intervjumaterialet
    att BVC-sjuksköterskorna talade om...

  98. ...att de arbetade
    med en kunskapsform...

  99. ...som de beskrev som
    "min magkänsla", "min tysta kunskap".

  100. De kunde arbeta olika mycket
    med det här-

  101. -och det berodde på organisationen
    om det värderades eller inte.

  102. Fronesis är klokhet och förmåga
    till självständigt agerande.

  103. En situationsbunden intelligens.

  104. Det här tillhör Aristoteles
    kunskapsform, som vi använde oss av-

  105. -för att förstå
    det här intervjuinnehållet.

  106. Man kan väl säga att i dag så...

  107. Man mäter mycket i studier, och det
    är viktigt. Det står episteme för-

  108. -den vetenskapliga kunskapen
    som är mer beständig faktakunskap.

  109. Techne - manualbaserad kunskap,
    kroppslig förmåga, teknisk färdighet.

  110. Aristoteles menade att vi behöver
    alla tre kunskapsformer-

  111. -om vi strävar mot visdom.

  112. För att bli duktiga i vårt yrke-

  113. -behöver vi
    alla de här kunskapsformerna.

  114. Det vi då kunde dra som slutsats är
    att det verkar-

  115. -som om BVC-sjuksköterskorna upplever
    att fronesis är eftersatt.

  116. De får inte...

  117. ...det utrymme de behöver
    för att praktisera fronesis.

  118. Så handledning och reflektionstid
    måste vi börja värdera.

  119. Positiv erfarenhet... Pella sa:

  120. Det här visade Majlis på.
    Korttidsterapi kan göra stor nytta-

  121. -för föräldrar och barn.

  122. Jag tar med det här citatet
    för att det var så.

  123. Alla BVC-sjuksköterskor upplevde
    att projektet var positivt.

  124. Även fast de kanske hade haft en
    mindre bra relation med terapeuten-

  125. -så tyckte de att själva resursen
    var bra. Att ha en terapeut på BVC.

  126. Mycket också för att det blev
    en lätt kompetensöverföring-

  127. -från båda håll.

  128. Slutsatsen är att vi behöver satsa på
    fortbildning inom perinatalpsykologi-

  129. -vi behöver skapa förutsättningar
    för tidiga insatser-

  130. -och stärka kunskapsformen fronesis
    genom handledning och reflektionstid.

  131. Är det så att ni har er mobiltelefon
    tillgänglig och vill läsa studien-

  132. -så får ni det. Ta kort på länken.

  133. Under tiden tackar jag arrangörerna
    för det här fina eventet.

  134. Jag tycker att det är
    utomordentligt bra genomfört.

  135. Det är viktigt att forskare, kliniker
    och beslutsfattare får träffas-

  136. -på en gemensam kontaktyta
    för att utbyta idéer och kunskap.

  137. Tack så jättemycket!
    Och tack för oss!

  138. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tryggare kan flera vara

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Katarina Kornaros, socionom och doktorand på Karolinska institutet, berättar om ett projekt där psykologer placerades på flera barnhälsovårdscentraler för att direkt kunna erbjuda stöd och hjälp till både personal och föräldrar. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barnavårdscentraler, Hälso- och sjukvård, Medicin, Mödrahälsovård, Postpartumdepression, Primärvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Värna våra yngsta

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Lärdomar från Norge

I Norge har satsningen inom späd- och småbarnspsykologi gjorts nationell genom R-BUP. Här berättar psykologen Heidi Jacobsen om vilka lärdomar man gjort sedan satsningen inleddes för några år sedan. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

De 1001 viktiga dagarna

Psykologen Catarina Furmark berättar om vilka initiativ som finns runtom i världen för att arbeta med små barns psykiska hälsa. Hon följs av socionomen Kerstin Neander som berättar om hur det ser ut i Sverige. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Uppmärksamma den andre föräldern

Även nyblivna pappor kan drabbas av depression och vara i behov av stöd. Här berättar psykologen Pamela Massoudi om pappadepression - förekomst, upptäckt och stöd. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Pappasamtal på BVC

Psykologerna Malin Bergström och Lars Olsson berättar om fördelarna med att hålla enskilda samtal med båda föräldrarna under barnets första tid. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Depression bland nyblivna pappor

Även pappor kan drabbas av föräldraångest, stress och depression under spädbarnstiden. Här berättar psykologen Elia Psouni om symptom, känslor och beteenden som kan tyda på en pappadepression. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Små barn och trauma

Anna Norlén, psykolog från Ericastiftelsen, berättar om små barn och trauma - risker, konsekvenser, stöd och behandling. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Trygg före, under och efter graviditeten

Kerstin Petersson från Sveriges kommuner och landsting berättar om satsningar för att vårdgivare över hela landet ska kunna ge en tryggare vård före, under och efter graviditet. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem

Forskning visar på att föräldrars samordning under uppväxten och barnens interaktion med sina föräldrar kan påverka barnet på lång sikt. Här berättar psykoterapeuten Monica Hedenbro om barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammors sårbarhet under barndomen

Barnmorskan Wibke Jonas berättar om hur mammans traumatiska erfarenheter från barndomen kan påverka hennes föräldraskap, och hur det i sin tur påverkar hennes barns socioemotionella utveckling under de första två åren efter födseln. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammor och spädbarn med problem - hur gick det sen?

Forskaren Majlis Winberg har följt upp mammor och spädbarn som sökt hjälp för problem som ångest och depression. Hon har tittat på skillnaderna mellan de mammor som fått en intensiv psykoterapeutisk behandling efter spädbarnstiden och de mammor som fått en mer vanlig behandling. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Tryggare kan flera vara

Katarina Kornaros, socionom och doktorand på Karolinska institutet, berättar om ett projekt där psykologer placerades på flera barnhälsovårdscentraler för att direkt kunna erbjuda stöd och hjälp till både personal och föräldrar. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnhälsovårdens nationella program

En presentation av barnhälsovårdens uppdrag och tidiga insatser där målsättningen är jämlik och rättvis vård över hela landet. Medverkande: Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare vid Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län, Kristin Lindblom, barnhälsovårdsöverläkare landstinget Dalarna, Linda Håkansson, barnhälsovårdsamordnare Blekinge, och Kerstin Johannesson, psykolog Central barnhälsovård i Södra Älvsborg. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Fallstudier vid kvalitativ forskning

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom exempel på hur en fallstudie kan gå till. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss