Titta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

Om UR Samtiden - Värna våra yngsta

Föreläsningar om späda barns rätt till hälsa och utveckling. Inspelat den 16-17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Till första programmet

UR Samtiden - Värna våra yngsta : Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystemDela
  1. Mamma är deprimerad.
    Hur påverkar det pappa?

  2. Det är inte självklart att pappa kan
    träda in som primär omvårdnadsgivare-

  3. -under den tid mamma inte orkar.
    Vi behöver stödja och hjälpa.

  4. Tack för att jag får komma
    på en sån här konferens.

  5. Det känns jätteroligt att det blev
    ett samlat erfarenhetsutbyte-

  6. -och satsning
    på den här viktiga gruppen-

  7. -som är en grupp
    som jag har jobbat med jättemycket.

  8. Jag är polikliniker och forskare och
    ska lägga min bas som spädbarnet gör.

  9. För att kunna göra nånting här i dag-

  10. -som känns bra och tydligt
    för er och för mig-

  11. -måste jag gå till dåtid för att
    komma till nutid och blicka framåt.

  12. Jag har en bakgrund
    som så många andra.

  13. Jag gick utbildningar
    till psykoterapeut i USA och England.

  14. 1986 hände nåt. Då blev jag egen
    företagare, konsult och handledare-

  15. -och har jobbat med det sen -86.
    Jag räknade ut att det är 32 år.

  16. Under den här tiden har mitt intresse
    varit de små och späda barnen-

  17. -och att jobba med den gruppen.

  18. Jag har haft glädjen att vara med
    i väldigt många projekt under åren.

  19. Sen har jag gått in i forskning
    och det ska jag berätta mer om.

  20. Jag vill säga nåt om några
    inspiratörer som har varit viktiga.

  21. Några har nämnts här.

  22. Jag var psykoterapeut och utbildad
    på kända och bra kliniker.

  23. Här hemma fanns två viktiga
    barnmorskor som för mig blev viktiga.

  24. De stod för kunskap och kompetens
    kring det nyfödda barnet-

  25. -Anne-Marie Widström och Vivian
    Wahlberg, båda på Karolinska.

  26. Vidare blev Daniel Stern
    en inspiratör på många sätt-

  27. -och är det för många av oss.

  28. Maria Aarts
    som jobbade med Marte Meo-metoden-

  29. -som hon tillsammans med Ingegerd
    Wirtberg 1992 tog till Sverige.

  30. Sen gick jag in i kombinationen
    som har blivit så rolig-

  31. -att kombinera det lilla barnets
    utveckling med familjesystem.

  32. "Coparenting"
    har nämnts under dagarna.

  33. Där har vi Elisabeth Fivaz, John
    Gottman och James McHale som några.

  34. Jag har varit verksam länge och vill
    säga nåt om den tidiga utvecklingen.

  35. Det är mitt perspektiv. Nu görs det
    en fin sammanställning härifrån.

  36. Jag började i London
    på ett familjebehandlingshem.

  37. Då fanns inte ordet "samspel".

  38. Vi hade inget ord för det när vi
    tittade på samspelet föräldrar-barn.

  39. "Interaktion" kanske.

  40. Sen kom jag hem och startade
    Sjövillan, ett familjebehandlingshem.

  41. Så fanns Viktoriagården
    drivet av Margaretha Berg Brodén-

  42. -som var här och pratade
    förra gången.

  43. Vi jobbade mycket kring mor-barn och
    mor-far-barn. Hur var det egentligen?

  44. Vad var skillnaden och hur kunde man
    göra i de olika verksamheterna?

  45. Sen exploderade...

  46. Först har det parallellt funnits
    nåt som det kanske pratas mindre om.

  47. Det är inom barnpsykiatrin,
    som har funnits hela tiden.

  48. Ute i landet finns det kvar. Många
    psykologer är knutna till MVC/BVC.

  49. I Stockholm har det varit
    inom barnpsykiatrin.

  50. Nu kanske det sker nåt nytt igen.
    Mellanvården finns.

  51. Många spädbarnsverksamheter
    inom kommun och landsting.

  52. Under 90-talet blev det en stark...
    Ni får ta det från mitt perspektiv.

  53. Många verksamheter startade och hade
    det här fokuset. En del lever kvar.

  54. Gryningen var jag glad att vara med
    när det initierades på sent 80-tal.

  55. Det var
    en fantastisk samverkansverksamhet-

  56. -som är omnämnd mycket här
    och finns kvar.

  57. Men det finns en del andra kvar.
    Duvnäshemmet och Hagadal finns kvar.

  58. Det var en explosion av verksamheter.

  59. Jag hoppas att det inte blir
    en likadan utveckling som då-

  60. -att det läggs ner verksamheter-

  61. -utan att den här inventeringen
    blir en satsning som blir bestående.

  62. Nu ska jag gå över till min
    forskning, men jag är ju kliniker.

  63. När jag gick in i forskning var det
    för att göra det kliniskt användbart.

  64. För mig är det viktigt
    med familjesystemet.

  65. Minuchin sa redan på 80-talet att när
    man får barn bildar man fyra system.

  66. Man är man och hustru,
    eller två föräldrar.

  67. I dag vet vi att det kan vara
    samkönade par. Det är ingen skillnad.

  68. Mamma-barn, pappa-barn och
    mamma-pappa-barn, alla tillsammans.

  69. Sen finns det systemet mamma-pappa-

  70. -som jag själv tycker är ett alldeles
    eget system, föräldrasystemet-

  71. -som skiljer sig från parsystemet
    i början.

  72. Sen samordnar man det. Om man skiljer
    sig ska de skiljas upp igen.

  73. Det är ett eget system.

  74. Varför är familjesystemen så viktiga?

  75. Jo, de är relaterade till varandra
    och påverkar varandra.

  76. När vi behandlar ett delsystem,
    kanske mor-barn-

  77. -så händer det nåt i far-barn som vi
    inte vet om vi inte tittar till det.

  78. Det betyder inte att vi behöver jobba
    med det, men vi behöver förstå.

  79. Hur påverkar situationen? Mamma är
    deprimerad. Hur påverkar det pappa?

  80. Det är inte självklart att pappa kan
    träda in som primär omvårdnadsgivare-

  81. -under den tid mamma inte orkar.
    Vi behöver kanske stödja och hjälpa.

  82. Det som hände -96-

  83. -var att jag kom att ingå
    i en internationell forskningsgrupp-

  84. -som bestod av
    de här olika personerna från början.

  85. Vi gjorde Lausanne Trilogue Play-

  86. -där jag har följt familjer i Sverige
    från 1996.

  87. Jag har just gjort uppföljning
    på 20-åriga barn-

  88. -som jag har sett sen de låg i magen.

  89. Det är en longitudinell studie. Det
    är ett litet sample med 20 familjer-

  90. -men det är 80 familjer
    internationellt.

  91. Jag ska försöka dra några exempel.

  92. Det här är barnets första grupp,
    och det är viktigt.

  93. När man pratar, kanske far-barn...
    Övningen är att prata en i taget.

  94. Då har man mammans blick
    på det system som är aktivt.

  95. Här är nåt viktigt.

  96. Hur ser sanktionen, respekten
    och engagemanget ut-

  97. -från den förälder
    som inte är aktiv i samspelet?

  98. Om mamman här njuter och är delaktig.

  99. Så ser det ofta inte ut när vi har
    bekymmer, och då kan vi hjälpa till.

  100. Här ser ni fyra fokus för att se.

  101. Är all inkluderade och är i sin roll?
    Har man känslomässigt engagemang?

  102. Till skillnad från dyaden med
    turtagning behövs "coparenting".

  103. Vi behöver samordna den här delen-

  104. -föräldrarnas samspel med barnet för
    att barnet inte ska slitas i bitar.

  105. Det blir svårt när
    familjen eller barnet har det svårt.

  106. Då kämpar vi individuellt.

  107. Man kan exkludera
    den andra föräldern-

  108. -vilket för barnet gör skada.

  109. Då är det inte "coparenting".
    Barnet får inte den vagga-

  110. -som barnet behöver i interaktions-
    hänseende mellan föräldrarna.

  111. Den andra föräldern
    kan avbryta och störa.

  112. Det är under en övning
    som är delad i fyra olika delar.

  113. Det är inte bara att umgås,
    utan det är en övning.

  114. Går man in då är man inte
    i sin roll, alltså endast närvarande.

  115. Då ska vi titta på några resultat.

  116. Jag har följt familjerna
    under lång tid och har mycket data.

  117. Jag skulle vilja fokusera
    på situationen i triaden.

  118. Man ser tydligt att den gemensamma
    rytmen hittas väldigt tidigt.

  119. Familjerna kommer från mödravårds-
    centralen och är en normalgrupp.

  120. De har inga speciella behov utan är
    en normalgrupp som jag har följt.

  121. Det vill säga att
    de har utvecklats och fått problem.

  122. När man ser på familjen ser man-

  123. -att i interaktion är det en
    självklarhet att barnet ska vara med.

  124. Barnet får väldigt mycket utrymme.

  125. Det ser ut så här på en kurva.

  126. Om ni tittar på den gula och rosa-

  127. -är det mamma och pappa som initierar
    väldigt lite egna bidrag.

  128. Man ger stort utrymme
    för barnets bidrag och initiativ.

  129. Vi hörde i går
    "follow the child's lead".

  130. Det är det.
    Man följer barnets varande.

  131. Vi gjorde också en internationell
    jämförelse mellan alla länderna.

  132. De amerikanska och de svenska skilde
    sig åt, inte minst i hastighet.

  133. De amerikanska familjerna
    hade signifikant högre tempo-

  134. -men det var samma element som ingick
    och affekten påverkades inte.

  135. De andra länderna trodde att de
    svenska familjerna var deprimerade.

  136. Ett resultat vid fyra år var att
    förskoleläraren fick skatta med PBQ-

  137. -Preschool Behavior Questionnaire.

  138. Då fann vi en koppling mellan
    social kompetens och kompiskompetens-

  139. -med att barnet hade många
    turtagningar på egna initiativ.

  140. Positiva samband hela vägen
    men signifikant vid 9 månader.

  141. Flödet ser ut så här.
    Den första delen är "coparenting".

  142. Det krävs för att följa barnets
    bidrag och ger social kompetens.

  143. Det som är intressant att visa
    och hinna med-

  144. -är att vid 4 år var det
    förskoleläraren som skattade-

  145. -och vid 16 år
    fick läraren skatta på SDQ.

  146. SDQ är ett liknande instrument.

  147. Det är intressant
    att det är samma barn-

  148. -som skattas som socialt kompetenta
    och inte har kompisproblem-

  149. -både vid 16 år och 4 år.

  150. Det är ett starkt samband. Det är
    bara ett barn som har bytt grupp.

  151. Det säger nånting
    om den första gruppen.

  152. Jag har fått tecken att avsluta.

  153. Jag gör en uppföljning vid 20 år-

  154. -och en av de mest intressanta
    sakerna för den här konferensen-

  155. -är nåt som föräldrarna säger.

  156. De frågor... Betydelsen av
    att ha varit med i studien är...

  157. De frågor jag ställde till paret-

  158. -att prata om hur det var att bli
    föräldrar och vidare var viktiga-

  159. -för de skulle aldrig
    ha pratat om de frågorna annars.

  160. Det betydde nåt, och
    skilsmässofrekvensen ligger lägre.

  161. Massor av forskning utomlands
    på det här området, triaden.

  162. Inte minst tänker jag att det
    sprider sig i olika världsdelar.

  163. Klinisk tillämpning.

  164. Den här modellen
    har jag slagit ihop med Marte Meo.

  165. Marte Meo var en använd metod
    för mig sen lång tid.

  166. Att göra det tillsammans med triaden
    blev viktigt.

  167. Den används i barnpsykiatri, familje-
    behandling och adoptivfamiljer.

  168. Det fina är att man kan titta på
    barnets strategier-

  169. -såväl som "coparenting-modellen".

  170. Den sista! Utbildningar är viktigt.

  171. Det handlar om interaktion.
    Det är viktigt att tala om.

  172. Det är nåt vi kan göra nåt åt
    och arbeta med.

  173. Det är inte en orsak
    men nåt som vi kan hjälpa till med.

  174. Speciellt fokus här är utbildningar
    inom MVC, BVC och BB.

  175. Björn och Katarina
    kommer att tala mer-

  176. -om den utbildning vi startade
    på Karolinska.

  177. Så. Tack så mycket!

  178. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskning visar på att föräldrars samordning under uppväxten och barnens interaktion med sina föräldrar kan påverka barnet på lång sikt. Här berättar psykoterapeuten Monica Hedenbro om barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barnpsykologi, Familjepsykologi, Föräldrar, Föräldrar och barn, Psykologi, Småbarnspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Värna våra yngsta

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Lärdomar från Norge

I Norge har satsningen inom späd- och småbarnspsykologi gjorts nationell genom R-BUP. Här berättar psykologen Heidi Jacobsen om vilka lärdomar man gjort sedan satsningen inleddes för några år sedan. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

De 1001 viktiga dagarna

Psykologen Catarina Furmark berättar om vilka initiativ som finns runtom i världen för att arbeta med små barns psykiska hälsa. Hon följs av socionomen Kerstin Neander som berättar om hur det ser ut i Sverige. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Uppmärksamma den andre föräldern

Även nyblivna pappor kan drabbas av depression och vara i behov av stöd. Här berättar psykologen Pamela Massoudi om pappadepression - förekomst, upptäckt och stöd. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Pappasamtal på BVC

Psykologerna Malin Bergström och Lars Olsson berättar om fördelarna med att hålla enskilda samtal med båda föräldrarna under barnets första tid. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Depression bland nyblivna pappor

Även pappor kan drabbas av föräldraångest, stress och depression under spädbarnstiden. Här berättar psykologen Elia Psouni om symptom, känslor och beteenden som kan tyda på en pappadepression. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Små barn och trauma

Anna Norlén, psykolog från Ericastiftelsen, berättar om små barn och trauma - risker, konsekvenser, stöd och behandling. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Trygg före, under och efter graviditeten

Kerstin Petersson från Sveriges kommuner och landsting berättar om satsningar för att vårdgivare över hela landet ska kunna ge en tryggare vård före, under och efter graviditet. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem

Forskning visar på att föräldrars samordning under uppväxten och barnens interaktion med sina föräldrar kan påverka barnet på lång sikt. Här berättar psykoterapeuten Monica Hedenbro om barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammors sårbarhet under barndomen

Barnmorskan Wibke Jonas berättar om hur mammans traumatiska erfarenheter från barndomen kan påverka hennes föräldraskap, och hur det i sin tur påverkar hennes barns socioemotionella utveckling under de första två åren efter födseln. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammor och spädbarn med problem - hur gick det sen?

Forskaren Majlis Winberg har följt upp mammor och spädbarn som sökt hjälp för problem som ångest och depression. Hon har tittat på skillnaderna mellan de mammor som fått en intensiv psykoterapeutisk behandling efter spädbarnstiden och de mammor som fått en mer vanlig behandling. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Tryggare kan flera vara

Katarina Kornaros, socionom och doktorand på Karolinska institutet, berättar om ett projekt där psykologer placerades på flera barnhälsovårdscentraler för att direkt kunna erbjuda stöd och hjälp till både personal och föräldrar. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnhälsovårdens nationella program

En presentation av barnhälsovårdens uppdrag och tidiga insatser där målsättningen är jämlik och rättvis vård över hela landet. Medverkande: Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare vid Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län, Kristin Lindblom, barnhälsovårdsöverläkare landstinget Dalarna, Linda Håkansson, barnhälsovårdsamordnare Blekinge, och Kerstin Johannesson, psykolog Central barnhälsovård i Södra Älvsborg. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

När vi känner tillit

Walter Osika är stressforskare vid Karolinska Institutet och berättar om vad tillit är psykologiskt och fysiologiskt. Hur reagerar och agerar kroppen och hjärnan genom känslor? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss