Titta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

Om UR Samtiden - Värna våra yngsta

Föreläsningar om späda barns rätt till hälsa och utveckling. Inspelat den 16-17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Till första programmet

UR Samtiden - Värna våra yngsta : De 1001 viktiga dagarnaDela
  1. Efter två år
    kan vi inte släppa barnen-

  2. -det är inte syftet med att sätta
    fokus på den tidiga perioden.

  3. Det är ju att göra det också.

  4. Jag har fått förtroendet
    att prata om hur det ser ut-

  5. -med arbetet kring de 1 001 viktiga
    dagarna i andra länder.

  6. Det här kommer inte att bli
    nån heltäckande utblick-

  7. -utan snarare lite inspiration
    för oss.

  8. Olika projekt som jag har kommit
    i kontakt med-

  9. -och säkert många av er,
    och bara ett litet axplock av idéer-

  10. -för hur jag tänker
    att man skulle kunna jobba.

  11. Jag tänkte knyta an direkt
    till Heidis presentation-

  12. -och prata om exemplen
    från Danmark och Norge.

  13. Jag har lyft fram
    två stora studier som pågår-

  14. Copenhagen Infant Mental Health
    Project som vi hörde om av M. Vaever-

  15. -men även om Liten i Norge-studien
    där många resultat börjar komma nu.

  16. Den typen av stora forskningsprojekt
    som också är longitudinella-

  17. -har vi inte riktigt i Sverige.

  18. Heidi presenterade
    en fin forskningsöverblick-

  19. -över vad som pågår i Norge just nu.
    En sån överblick-

  20. -sitter inte jag inne med.
    Gör nån det vill jag ta del av den.

  21. Det är nåt som vi i
    späd- och småbarnsnätverket-

  22. -skulle kunna sprida och ta del av.
    Det är ett upprop.

  23. Sen vill jag också lyfta fram
    den typen av nationella satsningar-

  24. -på regional nivå är nåt
    som vi under många år har önskat oss-

  25. -med regionala kompetenscentrum.

  26. I Norge finns också ett nätverk
    som startades av föräldrar:

  27. De 1 001 viktigaste dagarna.

  28. Mamman som är initiativtagaren till
    det, man hittar det på Facebook-

  29. -har fått en betald tjänst
    av regeringen i det nätverket.

  30. Vänder man blicken mot Finland
    så har man startat en baby-dag.

  31. Jag tror jag nämnde det förra året.
    Det är andra året, 28 september.

  32. Man har aktiviteter över hela Finland
    och har uppvaktat regeringen.

  33. Man har haft en barnvagnsmarsch-

  34. -för att uppmärksamma
    spädbarns psykiska hälsa.

  35. Man har gått vidare
    och skrivit ett babymanifest-

  36. -där man uppmanar parlament
    och regering att lära sig mer-

  37. -och där man har olika önskemål.

  38. Det liknar det manifest som kom
    för några år sen i England-

  39. -som jag ska benämna kort.

  40. Man har också startat stort
    på en nationell reform i Finland.

  41. Det är ett stort projekt
    som prioriterar samverkan-

  42. -och sömlösa övergångar
    mellan olika nivåer.

  43. Vänder man blicken mot Irland...

  44. Jag var med
    i ett internationellt symposium-

  45. -som tittade på trender
    i spädbarns psykiska hälsa-

  46. -där en av deltagarna
    kom från Irland, Catherine Maguire.

  47. I deras spädbarnsförening-

  48. -motsvarigheten till Nordisk
    förening för spädbarnsutveckling-

  49. -så har man valt att vända sig
    till Michigan Association-

  50. -för att få ett ramverk
    för riktlinjer-

  51. -för vad som är lägsta nivå
    av kompetens-

  52. -för de som jobbar med spädbarn,
    uppföljning av utbildning-

  53. -reflekterande handledning.
    Man har också nätverksgrupper-

  54. -där man läser artiklar och har
    reflekterande handledning.

  55. Man bygger upp det över hela Irland
    med stöd från Michigan Association-

  56. -Infant Mental Health.

  57. En del av Irlands inspiration kommer
    från det engelska initiativet...

  58. ...där man gjorde en satsning 2013-

  59. -att gå ut och ge föreläsningar
    i parlamentet.

  60. Sen har man samlat det i en skrift-

  61. -som heter Transformning
    Infant Mental Health and Wellbeing.

  62. Man har förnyat manifestet
    som man skrev 2016-

  63. -men tyvärr efter det verkar det
    som om de regeringstjänstemän-

  64. -som arbetade med det här har slutat
    och det har fallit lite i träda.

  65. Man talar fortfarande om det
    men det har också kommit kritik-

  66. -att bara satsa på
    de 1 001 första dagarna.

  67. Efter två år
    kan vi inte släppa barnen-

  68. -och det är inte syftet med att sätta
    fokus på den tidiga perioden-

  69. -det är att göra det också.

  70. På Island har man också
    översatt manifestet.

  71. Man har inte fått något svar. Det är
    eldsjälar som har jobbat med det.

  72. Man har startat en diskussionsgrupp
    vid Landspitali i Reykjavik.

  73. De har startat
    de 1 001 viktiga dagarna-

  74. -och sträcker ut armarna mot oss
    i Norden-

  75. -och vill samarbeta på olika sätt.

  76. Man har ett samarbete med Solihull,
    jag går inte in på vad det är.

  77. Lite kort bara,
    en utblick från Sverige.

  78. Från NFSU åkte jag och Katrin
    Bernstad som är med i styrelsen-

  79. -till Almedalen och pratade om
    de 1 001 viktiga dagarna.

  80. Det var olika verksamma från Gotland.
    Inga lokalpolitiker, tyvärr.

  81. Det fanns med på Almedalsprogrammet-

  82. -och den politiska agendan
    för första gången.

  83. Det var roligt.

  84. Det här har många av er sett.

  85. Det är WAIHMS styrelse-

  86. -som har skrivit det
    tillsammans med flera medlemmar-

  87. -där man vill göra
    ett särskilt upprop-

  88. -som ett komplement
    till barns och spädbarns rättigheter.

  89. Det kan vi använda oss av
    och arbeta vidare.

  90. Vi har haft en liten mejlslinga
    mellan olika personer-

  91. -där vi har funderat på
    att skriva ett sånt upprop.

  92. Det är en idé som lever vidare.

  93. Det finns många positiva nyheter
    men det finns många orosmoln.

  94. Vid världskongressen för
    spädbarns psykiska hälsa i Rom-

  95. -så var det många professionella
    från olika länder som kom samman-

  96. -och diskuterade
    internationella trender.

  97. Vi som arbetar med det
    förstår värdet-

  98. -men inte alla
    som sitter på pengarna.

  99. Även om man förstår värdet vet man
    inte hur man ska gå tillväga-

  100. -eller vilken grupp
    man ska arbeta mot.

  101. Det finns ingen överordnad
    nationell strategi.

  102. Det blev tydligt
    när vi arbetade med kartläggningen.

  103. Det är ingen enskild aktör som har
    ansvar för spädbarns psykiska hälsa.

  104. Brist på samverkan över sektorer
    är en stuprörseffekt.

  105. Tyvärr är det fortfarande så.

  106. Det finns öar
    av fantastisk samverkan-

  107. -och det finns för lite motivering-

  108. -för att faktiskt kunna samverka,
    och tid och pengar.

  109. Förståelse av ansvarsfördelning,
    sa jag redan.

  110. Inspirerad av-

  111. -Ontario Center of Excellence
    for Child and Youth Mental Health-

  112. -som har skrivit en rapport
    om vad som behövs-

  113. -så tänker jag mig
    att det borde finnas en konsensus-

  114. -med att varje dörr
    borde vara rätt dörr.

  115. Och för många länder som USA,
    oavsett socio-ekonomisk status.

  116. Det är inte lika tillämpbart här-

  117. -men om du inte har råd att åka
    till platsen där tjänsten finns-

  118. -då är det svårt att utnyttja den.

  119. "Fussy baby-clinics", det skulle
    finnas en plan för samverkan-

  120. -där hela familjen är omhändertagen
    på en och samma plats.

  121. Både föräldraparets psykiska hälsa-

  122. -och barnets kan tas om hand
    på samma ställe-

  123. -och vikten av en korrekt utbildning.

  124. Någon, jag tror det är
    Jack Shonkoff vid Harvard-

  125. -som liknar barnets start i livet
    som en raketuppskjutning.

  126. Det är viktigt
    att banan blir korrekt från början.

  127. Om raketen har blivit en grad sned
    så flyger den snedare och snedare.

  128. Det som verkar fungera
    är när det är sanktionerat...

  129. Det är ledsamt att höra
    att pengarna i Norge har försvunnit.

  130. Det kan lätt bli en glidning,
    tänker jag mig.

  131. En nationellt övergripande plan-

  132. -känner de flesta i de här länderna
    är absolut nödvändigt.

  133. Samarbete på nordiska nivå
    pågår väldigt mycket.

  134. Vi hörde om CCP och andra studier
    och många som jag inte känner till.

  135. Det finns inte på ett organiserat
    sätt inom den här sektorn-

  136. -som det finns inom andra sektorer.

  137. Integrerade utbildningssatsningar
    i utbildningar för förskolelärare-

  138. -i läkarutbildningen,
    lärarutbildningen, och så vidare.

  139. Jag tänker att vi skulle haka på
    en stor kampanj-

  140. -för de 1 001 viktiga dagarna. Varför
    är det så viktigt att göra det?

  141. Jag hoppas att det är en liten glimt
    av vad som pågår i världen.

  142. Vi kämpar med samma svårigheter,
    men det finns också eldsjälar-

  143. -och öar av positiva insatser
    som pågår runt omkring.

  144. Det var den här delen
    av min presentation.

  145. Jag välkomnar Kerstin Neander upp
    så ska jag byta vår presentation.

  146. Tack så mycket.

  147. Lite kort om uppdraget att kartlägga
    späd- och småbarnsverksamheter-

  148. -inom den offentliga sektorn.

  149. För att få lite ordning
    på begreppen och nivåer-

  150. -har vi använt oss
    av den här modellen.

  151. Den lägsta nivån är promotion-

  152. -alltså universella insatser
    där barnhälsovården hör hemma.

  153. Sen har vi ett brett bälte av
    prevention, förebyggande insatser.

  154. Där vårt uppdrag har legat
    är i toppen av triangeln-

  155. -det som handlar om indikerade
    insatser eller behandling.

  156. Låter jag lite ekoaktig eller...?

  157. -Det hörs bra.
    -Good enough. Bra.

  158. När vi har tittat i toppen av
    triangeln så har vi sett dels-

  159. -specialiserade verksamheter som bara
    jobbar med den åldersgruppen.

  160. Vi återkommer till
    hur vi redovisar det här.

  161. Vår definition av spädbarnsverksamhet
    har växt fram till...

  162. Och varför just samspelsbehandling?

  163. Den frågan har vi fått.
    Vår tankekedja-

  164. -det är inte den enda rätta,
    men den är så här:

  165. ...t.ex. det som Mary Dozier
    pratade om i morse.

  166. Det är absolut
    en tillämpning av det här.

  167. Det är kanske inte ett perfekt
    begrepp, men "good enough".

  168. Kommer nån med nåt bättre förslag
    så är vi öppna några timmar till.

  169. Samspelsbehandling,
    i grovt så pratade vi om det-

  170. -både in vivo,
    alltså "in the moment".

  171. Man jobbar med det direkta samspelet
    mellan barn och föräldrar-

  172. -som egentligen nästan alla gör
    i den här branschen.

  173. Vi använder videofeedback,
    in verbis är samtal på olika sätt.

  174. Man jobbar med föräldrarnas
    inre bilder av samspelet.

  175. Det här är bara en bild av samspelet.

  176. Vi tänker att den grå plattan
    går lite längre ut-

  177. -eftersom den också innefattar
    de inre representationerna.

  178. Hur har vi letat? Vi har tillfrågat
    samtliga BHV-psykologer-

  179. -via deras professionella nätverk.

  180. Samtliga har svarat mycket utförligt
    och väldigt informativt.

  181. Vi har kontaktat alla verksamhets-
    chefer på BUP som har svarat-

  182. -med god information och reflektion
    där det saknas insatser-

  183. -eller vad man har gjort
    för att skapa insatser.

  184. Vi har också kontaktat IFO
    i samtliga kommuner via mejl-

  185. -och där har vi fått svar
    av ungefär hälften av 290 kommuner.

  186. Det har gått ut flera påminnelser,
    minst två och ibland fyra-

  187. -för att få in så många svar
    som möjligt. Vi har tjatat.

  188. Vi har sökt via sociala medier
    och vårt personliga nätverk-

  189. -och via konferens.

  190. Det här är en bild
    om de demografiska förutsättningarna.

  191. Nästan alla bor i Stockholm,
    kan man säga.

  192. Det har betydelse
    som en bakgrundsförutsättning-

  193. -om hur man kan tänka hur man ska
    organisera såna här insatser.

  194. -Nu till resultaten.
    -Ja.

  195. 34 spädbarnsverksamheter
    och team har vi hittat.

  196. Även i de gröna länen kan det vara så
    att det är större eller mindre team-

  197. -som har hela länet
    som upptagningsområde.

  198. En del kan ha ganska långt att åka
    och det kan vara få platser-

  199. -i förhållande till befolkningen.

  200. Här är alla verksamheter
    som vi har hittat.

  201. Vi ska inte gå igenom dem.

  202. De är väldigt olika till storlek-

  203. -vad gäller personaltäthet.

  204. En del team är så få som två.
    Vi har inte nån som är bara en.

  205. Några är relativt stora.

  206. Vi har tittat på organisationsform
    då det har betydelse.

  207. Ni ser att det är
    en del överlappningar.

  208. Det är verksamheter
    som drivs i samverkan.

  209. Sen har vi en liten satellit,
    det är Tittut som ligger där bredvid.

  210. Det som blir lite speciellt
    är att man har olika kompetens.

  211. Det har bl.a. med psykolog
    och barnpsykiater att göra.

  212. För att socialtjänsten ska ha
    tillgång till den typen av kompetens-

  213. -så är en förutsättning i regel
    att man har samverkan-

  214. -med barnhälsovård
    för att få psykologkompetens-

  215. -och barnpsykiatrin för att få
    psykiatrisk kompetens.

  216. Vi har också frågat
    efter remissvägar, trösklar.

  217. Den frågan har vi inte besvarat än.

  218. Den varierar från att familjer
    kan söka själva direkt-

  219. -på ett enkelt sätt,
    det är en låg tröskel-

  220. -till att det är remiss
    via en eller två instanser-

  221. -och sen en prövning
    om man ska få hjälp eller inte.

  222. Vi har frågat efter antal ärenden.

  223. Det finns redovisat i rapporten.

  224. Vi tar i huvudsak upp metoder.

  225. Där skiljer det sig inte så mycket åt
    beroende på vilken huvudman man har.

  226. Det är ganska jämnt fördelat.

  227. Som jag redan har varit inne på
    så jobbar i stort sett alla med-

  228. -samspelsbehandling in vivo, alltså
    att man jobbar med det man ser.

  229. Man direkt intervenerar och stödjer.

  230. Då kanske ni tänker att allt det här
    inte är behandlingsmetoder.

  231. T.ex. trygghetscirkeln uppfattar vi
    inte som en behandlingsmetod i sig-

  232. -men i ett behandlande sammanhang.

  233. Det bestäms av kontexten, där blir
    det en del av behandlingsutbudet.

  234. Det är samma sak med ICDP.

  235. Det kan vi också diskutera, men...

  236. Det är dem som vi har identifierat.

  237. Det finns en del andra metoder också.

  238. Det är som sagt inte så jättestor
    skillnad beroende på huvudman.

  239. Vi räknade...
    Vi har bett verksamheten säga-

  240. -hur många familjer
    och barn de träffar på ett år.

  241. Vi har lagt ihop det
    och dividerat det med antal barn-

  242. -i åldersspannet.

  243. När det gäller Stockholm hade vi inte
    tillräckligt reliabla uppgifter.

  244. Vi hade inte kunnat kolla riktigt.

  245. Vi har tagit bort hela
    Stockholms län vad det gäller barn.

  246. Det var ganska många som for där.
    Tittar vi på landet i övrigt-

  247. -så är det 4 promille som kommer
    i åtnjutande av den möjligheten.

  248. Går vi till föregångslänet Skåne-

  249. -som ju har en heltäckande...
    Den har i alla delar.

  250. Där kommer man upp
    i de dubbla, ungefär 8 promille.

  251. Vi vet inte vad den sanna siffran är,
    hur stort behovet är.

  252. Den kliniska erfarenheten är
    att det nog inte är lägre än så.

  253. Siffror på psykisk ohälsa i ålders-
    gruppen, emotionella svårigheter-

  254. -är beroende på vilken rapport
    man tittar på upp mot 12 %.

  255. Det är väldigt stor skillnad.

  256. När vi gjorde det här...
    Gå till nästa.

  257. Som jag varit inne på finns det såna
    som jobbar med samspelsbehandling-

  258. -även om man inte jobbar
    i en spädbarnsverksamhet.

  259. Det finns mycket intressanta
    preventiva initiativ.

  260. Det finns också mycket promotion.

  261. Familjecentraler håller på att byggas
    ut med stor hastighet i landet.

  262. De tänker vi... De är redan delvis
    en arena också för behandling.

  263. Det är inte deras huvuduppdrag men
    det kan vara kopplat till en sån.

  264. Så vi samlar på oss kunskaper.

  265. -I den här sidan som finns på...
    -Jag vill visa om det går...

  266. -Jag kan!
    -Vad bra.

  267. Jag tror att jag kan.

  268. -Så!
    -Titta. Jag fick lära mig nåt nytt.

  269. Här på Nka:s webbsida
    finns kartläggningen-

  270. -nedladdningsbar som en pdf.

  271. Vi jobbar tillsammans med
    eminent teknisk personal på Nka-

  272. -för att få kartan klickbar per län.

  273. Just nu är den klickbar men
    man kommer in på det här sättet.

  274. Då kan man titta på respektive län.

  275. Vi kan titta på mitt län, Norrbotten.

  276. Då hoppar vi hit. Eller det län
    som jag identifierar mig med.

  277. -Då kan vi gå till mitt län.
    -Vi går till ditt län. Precis.

  278. -Då backar vi.
    -Det här är inte färdiguppbyggt.

  279. Den första delen är uppbyggd-

  280. -men det med andra möjligheter
    är mycket att korrekturläsa.

  281. Då ligger först verksamheterna.

  282. Ni ser att det står "andra
    möjligheter till samspelsbehandling".

  283. Det är klickbara länkar
    och man kommer direkt till hemsidor.

  284. Vi säger inte... Det står "prevention
    och promotion, några exempel".

  285. Det är inte en total kartläggning.

  286. Då skulle vi få vara
    heltidsanställda.

  287. De här sidorna är det tänkt så-

  288. -att det ska vara
    lätt och möjligt att uppdatera-

  289. -om man vill vara synlig.

  290. En dröm framåt
    är man kan söka på metod.

  291. Säg att jag jobbar
    i en verksamhet med CPP-

  292. -och vill veta vilka andra
    som jobbar med det.

  293. Katarina och Paul ska hjälpa till
    så att vi med ett enkelt klick-

  294. -kan få upp vilka andra ställen
    man jobbar med olika saker.

  295. Det som är roligt är att
    under en period har vi åtagit oss-

  296. -att vara kontaktpersoner
    för webbsidan.

  297. Om ni loggar in i pausen,
    tänk nu på att det inte är färdigt-

  298. -men om ni tittar i rapporten
    eller undrar om ni finns med-

  299. -eller ni går in om några dar när
    vi har lagt in andra möjligheter-

  300. -så mejla oss. Det är coolt med
    webben, den är ett levande dokument.

  301. Tyvärr har vi med tiden
    fått plocka bort nån verksamhet-

  302. -som inte arbetade längre.
    Så kan det också se ut.

  303. Det är en möjlighet att hålla det
    aktuellt och levande.

  304. Det finns initiativ att starta nya.
    Det händer mycket saker.

  305. Den kan vi hoppa över...

  306. Vi har inte exakt svar på
    hur stort behovet är egentligen.

  307. Det vore jätteintressant
    att göra det.

  308. Vi vet inte riktigt hur behovet ser
    ut för barn under 3 år-

  309. -och hur höga trösklar
    och vad som är optimalt.

  310. -Vill vi säga nåt mer?
    -Nej.

  311. Vi kan säga att "infants can't wait".

  312. Jag tror att vi sätter punkt där.
    Ni får gärna vända er till oss-

  313. -med frågor och synpunkter.
    Vi tänkte köpa skottsäkra västar-

  314. -men vi har inte gjort det.
    Vi förstår att det väcker känslor:

  315. "Vi borde ha varit med,
    varför står det si och så?"

  316. -Tusen tack.
    -Tack så mycket.

  317. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

De 1001 viktiga dagarna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykologen Catarina Furmark berättar om vilka initiativ som finns runtom i världen för att arbeta med små barns psykiska hälsa. Hon följs av socionomen Kerstin Neander som berättar om hur det ser ut i Sverige. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Psykologi, Småbarnspsykologi, Spädbarnspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Värna våra yngsta

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Lärdomar från Norge

I Norge har satsningen inom späd- och småbarnspsykologi gjorts nationell genom R-BUP. Här berättar psykologen Heidi Jacobsen om vilka lärdomar man gjort sedan satsningen inleddes för några år sedan. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

De 1001 viktiga dagarna

Psykologen Catarina Furmark berättar om vilka initiativ som finns runtom i världen för att arbeta med små barns psykiska hälsa. Hon följs av socionomen Kerstin Neander som berättar om hur det ser ut i Sverige. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Uppmärksamma den andre föräldern

Även nyblivna pappor kan drabbas av depression och vara i behov av stöd. Här berättar psykologen Pamela Massoudi om pappadepression - förekomst, upptäckt och stöd. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Pappasamtal på BVC

Psykologerna Malin Bergström och Lars Olsson berättar om fördelarna med att hålla enskilda samtal med båda föräldrarna under barnets första tid. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Depression bland nyblivna pappor

Även pappor kan drabbas av föräldraångest, stress och depression under spädbarnstiden. Här berättar psykologen Elia Psouni om symptom, känslor och beteenden som kan tyda på en pappadepression. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Små barn och trauma

Anna Norlén, psykolog från Ericastiftelsen, berättar om små barn och trauma - risker, konsekvenser, stöd och behandling. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Trygg före, under och efter graviditeten

Kerstin Petersson från Sveriges kommuner och landsting berättar om satsningar för att vårdgivare över hela landet ska kunna ge en tryggare vård före, under och efter graviditet. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem

Forskning visar på att föräldrars samordning under uppväxten och barnens interaktion med sina föräldrar kan påverka barnet på lång sikt. Här berättar psykoterapeuten Monica Hedenbro om barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammors sårbarhet under barndomen

Barnmorskan Wibke Jonas berättar om hur mammans traumatiska erfarenheter från barndomen kan påverka hennes föräldraskap, och hur det i sin tur påverkar hennes barns socioemotionella utveckling under de första två åren efter födseln. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammor och spädbarn med problem - hur gick det sen?

Forskaren Majlis Winberg har följt upp mammor och spädbarn som sökt hjälp för problem som ångest och depression. Hon har tittat på skillnaderna mellan de mammor som fått en intensiv psykoterapeutisk behandling efter spädbarnstiden och de mammor som fått en mer vanlig behandling. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Tryggare kan flera vara

Katarina Kornaros, socionom och doktorand på Karolinska institutet, berättar om ett projekt där psykologer placerades på flera barnhälsovårdscentraler för att direkt kunna erbjuda stöd och hjälp till både personal och föräldrar. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnhälsovårdens nationella program

En presentation av barnhälsovårdens uppdrag och tidiga insatser där målsättningen är jämlik och rättvis vård över hela landet. Medverkande: Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare vid Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län, Kristin Lindblom, barnhälsovårdsöverläkare landstinget Dalarna, Linda Håkansson, barnhälsovårdsamordnare Blekinge, och Kerstin Johannesson, psykolog Central barnhälsovård i Södra Älvsborg. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Olika syn på tillit

Panelsamtal om tillit och medkänsla. Barn ska kunna känna sig trygga och förstå vad medkänsla är redan på förskolan. Sociologen Jan Mewes menar att det skapar bättre tillit. Han samtalar med Christina Andersson, psykolog; Miia Paakkanen, forskare, positiv psykologi; Erik Blennberger, professor i etik. Moderator: Kattis Ahlström. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.