Titta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

Om UR Samtiden - Värna våra yngsta

Föreläsningar om späda barns rätt till hälsa och utveckling. Inspelat den 16-17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Till första programmet

UR Samtiden - Värna våra yngsta : Mammor och spädbarn med problem - hur gick det sen?Dela
  1. När det gäller mammorna
    och interaktionen så fann vi-

  2. -att effekterna på depressionsskalan,
    som fanns från början höll i sig.

  3. "Mammor och spädbarn med problem."
    Det låter ju allmänt formulerat.

  4. Det var mammor som sökte hjälp
    för att de tyckte att de hade svårt-

  5. -i kontakten med barnet.
    Att barnet hade problem-

  6. -med att sova eller att de skrek.

  7. Och hon kunde själv uppleva problem
    i form av ångest och depression.

  8. Det startade
    med en RCT-undersökt studie-

  9. -initierad av Jan Salomonsson-

  10. -där två behandlingsformer jämfördes
    med varandra.

  11. Det ena var mamma-barn-psykoanalys,
    en intensiv, kort behandling-

  12. -och det andra
    var gängse behandling på BVC.

  13. Först träffade man mammorna
    och de lottades-

  14. -till BVC eller
    den här intensiva MIP-behandlingen.

  15. Behandlingsperioden trädde in,
    ungefär sex månader.

  16. BVC eller MIP, och naturligtvis
    gick även MIP-mammorna till BVC.

  17. Därefter intervjuades de
    efter sex månader-

  18. -där man gjorde olika bedömningar för
    att se vad som hade hänt under tiden.

  19. Det var två grupper. Barnen var
    i genomsnitt fem månader gamla.

  20. Och i MIP-gruppen
    var det en behandling som var-

  21. -intensiv, men ganska kort,
    under tre månaders tid.

  22. Två-tre gånger i veckan.

  23. BVC-gruppen
    fick sedvanlig behandling.

  24. -med extra hjälp
    och möten med BVC-sköterskan.

  25. Det ska också sägas
    att en tredjedel av mamma-barn-paren-

  26. -fick också extra behandling på BVC
    i form av psykologmöten etc.

  27. Vad blev resultatet?

  28. Mammorna som gick
    den intensiva behandlingen-

  29. -hade bättre resultat för depression
    och lägre poäng på EPDS-skalan.

  30. Och mor-barnrelationen
    bedömdes också klart bättre.

  31. Samt att mammans känslighet
    för sitt barn, som mättes med EAS-

  32. -en videoinspelad sekvens
    där man bedömer samspelet-

  33. -mellan mamman och barnet.

  34. Hur gick det sen?

  35. Som sagt var barnen
    i snitt fem månader gamla.

  36. Och vi var intresserade av att veta:

  37. Skulle dessa resultat hålla sig?

  38. Skulle de goda resultaten
    hålla på längre sikt?

  39. Skulle man t.ex. finna
    förändringar hos barnen-

  40. -som man inte såg i den första
    studien? Kunde de finnas längre fram?

  41. De finns få studier
    med långtidsuppföljning.

  42. De flesta har uppföljning
    efter sex-tolv månader.

  43. Jag ville se en förändring
    under längre tid-

  44. -så jag träffade barnen när de var...
    tre och ett halvt år.

  45. Mammorna fick formulär om mående
    och hur de uppfattade barnet.

  46. Och vid fyra och ett halvt år
    gjorde vi uppföljningen-

  47. -där mamma och barn intervjuades.

  48. -så detta är alltså
    drygt tre år efter behandling.

  49. Vi jämförde hur barnen fungerade
    socialt, emotionellt och kognitivt-

  50. -hur mamman mådde
    och hur hon uppfattade barnet.

  51. Och även mamma-barn-interaktionen.

  52. När det gällde barnet blev det dels
    en bedömning utifrån mammans syn-

  53. -där hon fyllde i frågeformulär
    om hur hon uppfattade barnet.

  54. Och en bedömning av förskollärarna.

  55. Och jag som intervjuare
    gjorde bedömning av barnen.

  56. Jag gjorde också ett test för att
    bedöma deras kognitiva fungerande.

  57. Mammans mående mättes
    med frågeformulär-

  58. -samma som i den första studien,
    så man kunde jämföra-

  59. -med hur de hade mått från början.

  60. Stress, depression och symtom.

  61. Hennes inre representation av barnet
    undersöktes med en intervju-

  62. -där hon fick berätta om sin syn på
    och uppfattning av barnet.

  63. Interaktionen mättes likadant
    som i den första studien-

  64. -med den videoinspelade sekvensen.

  65. Jag träffade alla 66 barn
    under en eftermiddag.

  66. Och jag fick en bild av varje barn.

  67. Därmed kunde jag skapa idealtyper.

  68. Det är inte idealbilder,
    utan en bild av varje barn.

  69. Man tänker:
    "Det här var en snäll person"-

  70. -eller "det här
    var en argsint person". Ungefär såna.

  71. Inte i siffror, utan en egen
    verbal beskrivning av varje barn.

  72. Jag sammanställde fyra grupper.

  73. En grupp som jag uppfattade
    som öppna, intresserade-

  74. -levande i situationen med mig.
    Det var 14 barn.

  75. En annan grupp uppfattade jag
    som ordentliga, vänliga-

  76. -lite strikta och stela. 15 barn.

  77. Den gruppen kallade jag "OK",
    barn som fungerar-

  78. -och kan relatera och finner sig
    till rätta med en främmande person.

  79. En annan grupp var ängsliga,
    hämmade och rädda.

  80. Svårt att skiljas från mamma.

  81. Och en liten grupp
    var öppet provokativa-

  82. -och ville inte medverka
    och obstruerade på olika sätt.

  83. Den kallade jag "troubled" barn.

  84. Om vi ser på resultaten
    av uppföljningsstudien-

  85. -så blev det signifikanta skillnader-

  86. -när det gällde
    barnens allmänna fungerande-

  87. -där MIP-barnen hade tio poäng högre
    på CGAS-skalan-

  88. -en mätmetod som används mycket
    inom BUP och andra institutioner.

  89. De hade också
    bättre psykiskt mående.

  90. Det fanns fler OK-barn i den gruppen
    och färre "troubled".

  91. När det gäller mammorna
    och interaktionen så fann vi-

  92. -att effekterna på depressionsskalan,
    som fanns från början-

  93. -höll i sig
    under hela uppföljningsperioden.

  94. Vi kan se det på bilden-

  95. -där den blå linjen betyder...

  96. ...MIP-mammor,
    som fick intensivbehandling.

  97. Och där den gröna linjen-

  98. -betyder mammor
    som fick behandling på BVC.

  99. Och ni ser att det finns
    en klar skillnad precis i början.

  100. Skillnaden blir mindre eftersom,
    men det finns hela tiden en skillnad.

  101. Slutsatser.

  102. Man kan alltså säga
    att MIP verkar ha-

  103. -vissa positiva långtidseffekter
    på barnen.

  104. Man kan också säga att MIP-mammorna-

  105. -var mindre deprimerade
    under hela förskoleperioden.

  106. Och MIP-mammorna ökade sin känslighet
    för barnet snabbare.

  107. Dessa två faktorer
    när det gäller MIP-mammorna-

  108. -kan vi ju tänka oss
    ha stor betydelse-

  109. -för barnets psykiska mående.

  110. Slutlig skulle jag vilja säga-

  111. -att en relativt kort,
    intensiv psykologisk behandling-

  112. -kan alltså hjälpa mor och barn
    i det långa loppet.

  113. I det här fallet, vid en uppföljning
    när barnen är fyra och ett halvt år.

  114. Och sist men inte minst:

  115. Vidta åtgärder
    så fort det uppstår problem.

  116. Dessa barn var alltså
    i genomsnitt fem månader gamla.

  117. Och man vidtog åtgärder så tidigt.

  118. Det får långtgående konsekvenser-

  119. -och är till hjälp
    både för mammor och barn.

  120. Tack.

  121. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mammor och spädbarn med problem - hur gick det sen?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Majlis Winberg har följt upp mammor och spädbarn som sökt hjälp för problem som ångest och depression. Hon har tittat på skillnaderna mellan de mammor som fått en intensiv psykoterapeutisk behandling efter spädbarnstiden och de mammor som fått en mer vanlig behandling. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Förstämningssyndrom, Mödrar, Postpartumdepression, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykisk hälsa, Psykiska sjukdomar, Spädbarnspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Värna våra yngsta

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Lärdomar från Norge

I Norge har satsningen inom späd- och småbarnspsykologi gjorts nationell genom R-BUP. Här berättar psykologen Heidi Jacobsen om vilka lärdomar man gjort sedan satsningen inleddes för några år sedan. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

De 1001 viktiga dagarna

Psykologen Catarina Furmark berättar om vilka initiativ som finns runtom i världen för att arbeta med små barns psykiska hälsa. Hon följs av socionomen Kerstin Neander som berättar om hur det ser ut i Sverige. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Uppmärksamma den andre föräldern

Även nyblivna pappor kan drabbas av depression och vara i behov av stöd. Här berättar psykologen Pamela Massoudi om pappadepression - förekomst, upptäckt och stöd. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Pappasamtal på BVC

Psykologerna Malin Bergström och Lars Olsson berättar om fördelarna med att hålla enskilda samtal med båda föräldrarna under barnets första tid. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Depression bland nyblivna pappor

Även pappor kan drabbas av föräldraångest, stress och depression under spädbarnstiden. Här berättar psykologen Elia Psouni om symptom, känslor och beteenden som kan tyda på en pappadepression. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Små barn och trauma

Anna Norlén, psykolog från Ericastiftelsen, berättar om små barn och trauma - risker, konsekvenser, stöd och behandling. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Trygg före, under och efter graviditeten

Kerstin Petersson från Sveriges kommuner och landsting berättar om satsningar för att vårdgivare över hela landet ska kunna ge en tryggare vård före, under och efter graviditet. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem

Forskning visar på att föräldrars samordning under uppväxten och barnens interaktion med sina föräldrar kan påverka barnet på lång sikt. Här berättar psykoterapeuten Monica Hedenbro om barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammors sårbarhet under barndomen

Barnmorskan Wibke Jonas berättar om hur mammans traumatiska erfarenheter från barndomen kan påverka hennes föräldraskap, och hur det i sin tur påverkar hennes barns socioemotionella utveckling under de första två åren efter födseln. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammor och spädbarn med problem - hur gick det sen?

Forskaren Majlis Winberg har följt upp mammor och spädbarn som sökt hjälp för problem som ångest och depression. Hon har tittat på skillnaderna mellan de mammor som fått en intensiv psykoterapeutisk behandling efter spädbarnstiden och de mammor som fått en mer vanlig behandling. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Tryggare kan flera vara

Katarina Kornaros, socionom och doktorand på Karolinska institutet, berättar om ett projekt där psykologer placerades på flera barnhälsovårdscentraler för att direkt kunna erbjuda stöd och hjälp till både personal och föräldrar. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnhälsovårdens nationella program

En presentation av barnhälsovårdens uppdrag och tidiga insatser där målsättningen är jämlik och rättvis vård över hela landet. Medverkande: Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare vid Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län, Kristin Lindblom, barnhälsovårdsöverläkare landstinget Dalarna, Linda Håkansson, barnhälsovårdsamordnare Blekinge, och Kerstin Johannesson, psykolog Central barnhälsovård i Södra Älvsborg. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.

Fråga oss