Titta

UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Om UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Föreläsningar från MTM:s seminarium Alla elevers rätt till läsning - en studiedag för dig som möter elever med lässvårigheter. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Till första programmet

UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning : Eleven, talboken, skolanDela
  1. En av skolans viktigaste uppgifter
    är det här med demokrati.

  2. För att kunna vara en demokratisk
    medborgare förutsätts det-

  3. -att du
    kan ta del av saker i samhället.

  4. Jag heter Maria Samuelsson
    och jobbar som lärare-

  5. -på Värgårdsskolan 4-9
    i Kinda kommun i södra Östergötland.

  6. Östgöte, som ni kommer att höra
    när jag pratar.

  7. Det är en skola
    med ungefär 500 elever.

  8. Jag har arbetat som lärare
    i drygt tjugo år.

  9. Främst i 4:an, 5:an och 6:an.

  10. Just nu arbetar jag i en årskurs 6
    där jag är mentor-

  11. -och så undervisar jag i matte,
    svenska, NO, engelska och bild.

  12. Jag har också
    en tjänst som förstelärare.

  13. På vår skola just nu
    är det fokus på läsning.

  14. Det är min fördjupning
    för tillfället.

  15. Jag brinner lite extra för frågor
    som rör elever med läsnedsättning.

  16. Jag är inte bara lärare,
    utan jag är mamma också.

  17. En av mina döttrar, som är med här
    i dag, har läs- och skrivsvårigheter.

  18. Hon sa i pausen: "Vilken tur att jag
    fick läs- och skrivsvårigheter"-

  19. -"så du har nånting att prata om."
    Ja, så kan det vara.

  20. Det är ur de två perspektiven,
    eleverna jag möter och min dotter-

  21. -som jag tycker
    att de här frågorna är viktiga.

  22. Hur hamnade jag här, då?
    Det är en ganska stor fråga.

  23. Om nån hade frågat mig för fem år sen
    om jag ville prata inför skolfolk-

  24. -om hur jag arbetar, så hade jag
    sagt: "Nä, det tänker jag inte göra!"

  25. Men av en slump
    blev jag tillfrågad av MTM-

  26. -som skulle ge ut en skrift
    om talböcker, som finns i era påsar-

  27. -om hur jag arbetar
    med elever med läsnedsättning.

  28. Om jag kunde berätta lite om det. Det
    gjorde jag. Sen har det rullat på.

  29. Jag blev tillfrågad
    att sitta med i en referensgrupp-

  30. -för skolbibliotekarier.

  31. Sen blev jag tillfrågad
    att prata på Daisykonferensen 2016.

  32. Sen har det varit några studiedagar
    när jag har berättat om-

  33. -hur jag tänker och hur jag arbetar
    med de elever som jag har.

  34. Så, här är jag.
    Det här är mitt klassrum.

  35. En helt vanlig lärare
    i en helt vanlig klass.

  36. Just nu är det tjugo stycken elever,
    med en härlig mix.

  37. Jag ska berätta om min vardag,
    för en skola för alla är så viktig.

  38. I dag pratar jag främst
    utifrån talboksperspektivet.

  39. Men jag tangerar säkert en del
    områden, för mycket hänger ihop.

  40. En av skolans viktigaste uppgifter
    är det här med demokrati.

  41. För att kunna vara en demokratisk
    medborgare förutsätts det-

  42. -att du
    kan ta del av saker i samhället.

  43. Läsning och skrivning
    är ganska viktigt.

  44. Du ska kunna läsa, skriva.

  45. Du ska kunna ta del av information,
    du ska kunna orientera dig.

  46. Kritiskt granska och ifrågasätta
    saker runtomkring oss.

  47. Då blir läsning och skrivning
    väldigt viktiga färdigheter.

  48. Läsning handlar om att utveckla
    sitt språk, sin språkförståelse.

  49. Ni har nog hört att som vuxna behöver
    vi ca 50 000 ord för att klara oss.

  50. Kunna ta del
    av nyheter, tidningar, artiklar-

  51. -och andra saker vi behöver fylla i
    runtomkring oss i livet.

  52. När eleverna börjar skolan så har de
    ett ordförråd på ca 7 000 ord.

  53. Om man inte kommer i gång
    med sin läsning-

  54. -så har man som 15-17-åring
    ungefär bara 15 000-17 000 ord.

  55. Men om man kommer i gång med
    sin läsning så har man 50 000 ord.

  56. Det fina är att det spelar ingen roll
    HUR du läser.

  57. Bara ATT du läser. Du kan läsa
    med ögonen, öronen eller taktilt.

  58. Varför är det viktigt
    att elever med läsnedsättning-

  59. -får tillgång till talböcker
    och inlästa läromedel?

  60. Jag tänker
    att det också är en viktig del.

  61. Jag har sammanfattat
    mina erfarenheter i den här modellen.

  62. I det ena hörnet
    har vi självförtroende.

  63. Sen har vi måluppfyllelse.

  64. Och i det tredje så har vi
    inkludering och delaktighet.

  65. När elever kommer till mig i årskurs
    4, har de ofta just fått sin diagnos-

  66. -eller de har blivit uppsatta på
    en lista för läs- och skrivutredning.

  67. Under de första åren i skolan
    så har bokstäverna bara trilskats.

  68. De har kämpat,
    men inte riktigt knäckt koden.

  69. När min dotter skulle läsa så sa jag:
    "Men skärp dig nu! Läs ordentligt!"

  70. Att man inte har nått dit att man
    förstår att nånting är inte riktigt.

  71. "Det är inte mitt sätt att läsa."

  72. Elever jämför sig med sina kompisar.
    Självförtroendet får sig en knäck.

  73. Våra elever hanterar det lite olika.
    En del blir ganska tysta.

  74. En del blir väldigt utåtagerande.
    Sen har man hela spannet däremellan.

  75. Självförtroendet är en grundbult. Jag
    ser att det påverkas jättemycket av-

  76. -att kunna läsa. Det spelar
    ingen roll hur, bara att du kan läsa.

  77. Jag möter elever som har lyfts mycket
    av att kunna gå till biblioteket-

  78. -och läsa samma sak med öronen som
    klasskamraterna läser med ögonen.

  79. Att kunna välja vilken bok man vill,
    inte tvingas välja bland de tunna.

  80. Att känna att man är som alla andra.
    En elev i min förra omgång-

  81. -kom till mig i 4:an, precis när
    hon hade fått sin dyslexiutredning.

  82. Hon sa:
    "Bara så du vet, jag läser inte."

  83. Hon ville inte läsa. Hon sa: "Jag kan
    inte, det finns bara tråkiga böcker."

  84. Ett jättestort motstånd.
    Det är inte alls konstigt.

  85. Vi vuxna väljer bort
    sånt som vi inte tycker är så kul.

  86. Aldrig att jag dansar jazzdans som
    vuxen, som min mamma tyckte förr.

  87. Jag hade ingen takt.
    Jag hoppade bara fel.

  88. Det kändes inte alls bra. Det skulle
    jag inte utsätta mig för som vuxen.

  89. Men elever har inget val. Skolan
    bygger ganska mycket på läsning.

  90. Vi gick till biblioteket och tog fram
    böcker som klasskamraterna läste då.

  91. Vi gjorde en deal.
    Hon hade fått tillgång till Legimus.

  92. "Om du läser den här boken nu,
    så gör vi så här." Så hon gjorde det.

  93. I årskurs 6 sen,
    så var hon en som läste flest böcker.

  94. Hon fick pris på skolavslutningen
    för att hon hade lånat flest böcker.

  95. Sen gjorde vår speciallärare
    en uppföljande utredning i 6:an.

  96. Då hade hon haft
    en sån här kurva i språkutvecklingen.

  97. Det gjorde det lättare att
    ta till sig böcker längs vägens gång.

  98. Genom att läsa böcker
    utvecklas elevernas språk.

  99. Språket leder även till att de vågar
    ta del av samspelet i klassrummet-

  100. -när det stärker
    deras självförtroende.

  101. Att inte behöva lägga all energi på
    att avkoda-

  102. -och lägga ner energi på
    "vad är det det står här?"

  103. Utan i stället kunna lyssna, fokusera
    på innehållet, kunna sammanfatta-

  104. -få känslan av att man
    kan hitta fakta, kunna påverka...

  105. Det påverkar självförtroendet
    positivt.

  106. Genom att få möjligheten att läsa med
    öronen kan eleven öva strategierna.

  107. Strategier för att kunna nå målen
    som vi arbetar mot i skolan.

  108. Vi kan lära eleverna väldigt mycket
    i skolan-

  109. -men om de inte har med sig
    känslan av att de kan-

  110. -är det andra inte så mycket värt.

  111. Därför tror jag på att hitta
    strategier för lärandet i stället.

  112. Det spelar ingen roll hur du läser.

  113. Jag hade en kille i min klass som
    läste med öronen. Då sa hans kompis:

  114. "Du bara lyssnar på böcker
    hela tiden."

  115. Killen var ganska stark i sig själv.
    Han hade övat upp sina förmågor.

  116. "Du kanske är jättebra på
    att läsa med ögonen."

  117. "Men jag är expert på
    att läsa med öronen."

  118. Det gäller att eleven blir stärkt i
    att det inte finns rätt och fel-

  119. -utan bara olika sätt att läsa på.

  120. Vi har en plan att anordna peppmöten
    för eleverna på skolan-

  121. -som har nån form av läsnedsättning.
    Frivilliga, så klart.

  122. Man kan locka med nåt gott.
    Det brukar funka på vår skola.

  123. Nån fika eller glass eller så. Man
    presenterar nyheter och ger boktips-

  124. -och träffar varandra.

  125. När min dotter fick sin diagnos-

  126. -var det dyslexidagen kort därefter.
    Då anordnade kommunbiblioteket-

  127. -en dag där man fick fika och
    bokprata om man hade Legimus-konto.

  128. I bilen på vägen hem
    så var min dotters reaktion så här:

  129. "Mamma, alla som var där
    var ju helt vanliga."

  130. Jag tänker
    att det är viktigt att normalisera.

  131. "Men det är ju ingen jättekonstig.
    Nej, alla är precis som jag."

  132. Att man känner det även på skolan.

  133. Ett litet sidospår
    apropå självförtroende.

  134. Jag är lärare och mamma,
    men jag är också dotter.

  135. Här är ett utdrag ur ett tal
    som min pappa höll på vårt bröllop.

  136. Under min uppväxt är det inte många
    gånger jag har sett min pappa skriva.

  137. Ni ser att man förstår vad det står,
    men det är inte så många rätt.

  138. Skolan var riktigt tuff och det fanns
    väldigt lite förståelse för elever-

  139. -som inte klarade av
    läsning och stavning.

  140. Man kopplade det till intelligens.
    Man var inte tillräckligt smart.

  141. Som tur var
    fanns det slöjd på schemat.

  142. Så han kunde lära känna sina styrkor.

  143. Jag beundrar min pappa, för trots
    det motstånd som skolan gav-

  144. -så tog han sig igenom skolan
    med huvudet högt.

  145. Han skaffade sig verktyg för att bli
    en demokratisk medborgare-

  146. -och för att kunna driva
    gård och företag-

  147. -med allt vad det innebär av lagar,
    administration, skriftliga kontakter.

  148. Det var först som vuxen som han
    förstod varför bokstäverna bråkade.

  149. Det var när mina bröder
    fick sina diagnoser.

  150. Så jag är syster också.

  151. I dag är det här motståndet
    inget som elever ska behöva möta.

  152. Skolan ska ge verktygen som krävs för
    att komma igenom med huvudet högt-

  153. -och med självkänslan
    att jag fortfarande kan.

  154. Tillbaka till modellen.

  155. När eleven tror på sig själv,
    "ja, jag kan saker"-

  156. -så utvecklar de sina förmågor
    som leder till högre måluppfyllelse.

  157. Strategier att hitta svar,
    reflektera, samla/sammanställa fakta.

  158. Komma med egna åsikter bygger inte på
    HUR vi läser utan ATT vi läser.

  159. Eleven behöver känna att
    vi som lärare har höga förväntningar.

  160. En läsnedsättning
    behöver inte vara nån ursäkt-

  161. -om man ges rätt förutsättningar.

  162. Det är inte konstigt att man som elev
    gör det som en ursäkt-

  163. -om man inte får
    rätt förutsättningar.

  164. Jag utgår bara från det som jag
    har varit med om erfarenhetsmässigt.

  165. Jag kan se i de klasser jag har haft-

  166. -att de elever som har kommit i gång
    med talböcker och inlästa läromedel-

  167. -har bättre resultat på nationella
    prov än de som inte kommit i gång.

  168. Jag upplever också att när
    eleverna känner att de hänger med-

  169. -kan delta och kan vara aktiva-

  170. -så påverkar det känslan
    av tillhörighet och delaktighet.

  171. Inte bara i deras ögon,
    utan i klasskamraternas.

  172. Då leder det till en positiv spiral,
    likt det kan leda till en negativ-

  173. -om eleverna inte har möjlighet
    att läsa med öronen.

  174. "Jag kan inget, allt är svårt, jag
    ger upp, jag når ändå inte målen."

  175. Dessa tre bitar är avgörande för om
    en elev ska lyckas i skolan eller ej.

  176. Forskning visar
    att lyckas man i skolan-

  177. -har man större möjlighet
    att lyckas i livet.

  178. I grund och botten hänger det ihop
    med självförtroende och delaktighet.

  179. Lärarens roll, då?

  180. Jag har delat upp den i tre rubriker.

  181. Klassrumsklimatet, förebild och stöd.

  182. Lärarens roll är jätteviktig.
    Viktigare än vi vill veta av.

  183. Det blir nästan lite otäckt
    hur viktig den är.

  184. Det är viktigt att det är okej
    att lära sig på olika sätt.

  185. Att inget sätt
    värderas högre än det andra.

  186. Att man pratar öppet om hur man
    lär bäst. När jag får en elev-

  187. -som har läs- och skrivsvårigheter
    eller precis har fått sin diagnos-

  188. -så brukar vi se
    en film ur en serie från UR-

  189. -som heter "Åsså har jag dyslexi".
    Den handlar om en kille-

  190. -som heter Ludvig som berättar hur
    det var innan han fick sin diagnos.

  191. Vad det innebär, hur det känns
    och hur han tänker framåt.

  192. Sen brukar vi prata kring den filmen.
    En del har säkert redan sett filmen-

  193. -men vi ser den
    för att förklara hur jag brukar göra.

  194. Då brukar vi se filmen tillsammans,
    för det är enklare att prata om-

  195. -hur det är för Ludvig än att prata
    om de elever vi har i klassrummet.

  196. Sen får eleverna ställa frågor
    till mig utifrån det här.

  197. Sen brukar alla elever få
    en nonsenstext med frågor till-

  198. -för att få känslan "nu ska vi få en
    text, men det går inte att läsa den".

  199. Sen lyssnar vi på texten i stället,
    och då kan man svara.

  200. För att förstå varför
    man behöver verktyget eller inte.

  201. Vi pratar om
    hur det kan kännas med hjälpmedel-

  202. -och hur vi kan göra,
    så det inte känns konstigt.

  203. Det sker givetvis
    i samråd med eleven och föräldrarna.

  204. En del vill vara med, andra vill inte
    vara med. Och det är också okej.

  205. Egentligen handlar det om
    att avdramatisera och normalisera-

  206. -att vi alla gör på olika sätt.

  207. Förebild:

  208. Du som lärare sätter ramen för
    vad som är tillåtet i ditt klassrum.

  209. Om du tycker att muntlig redovisning
    är lika väl som en skriftlig.

  210. Om du värderar läsning med öron
    lika som med ögon.

  211. Tycker man att det är besvärligt med
    hjälpmedel eller är det en tillgång?

  212. Signaler som vi sänder ut
    påverkar vad övriga elever ska tycka.

  213. Vad som är okej i vårt sätt
    att vara och göra i klassrummet.

  214. Man normaliserar att det finns
    olika sätt att läsa och lära sig på.

  215. Vi är ledare, de är flocken. De gör
    inte som vi säger, de gör som vi gör.

  216. Mycket i skolan
    handlar om bedömning.

  217. Man blir medveten
    redan i ett tidigt stadium-

  218. -hur vi kan bedöma på olika sätt. Att
    vid planeringsstadiet tänka på det.

  219. Tänka in aspekter som tid, plats, rum
    och vilka resurser vi behöver.

  220. Oftast pratar jag med eleverna
    var och en-

  221. -hur de vill visa sina kunskaper
    och vad jag ska vara förberedd på.

  222. En elev,
    som jag hade i en tidigare omgång-

  223. -ville bli förhörd dagen innan. Den
    klarade inte av stressen den dagen.

  224. En elev vill spela in sig själv.
    Sen lyssnar vi på det och diskuterar.

  225. Många elever blir nervösa och behöver
    mycket tid, stöd och förberedelse.

  226. Det är viktigt att tillsammans med
    eleven bestämma hur vi ska gå vidare.

  227. Den sista delen i lärarens roll
    är stöd.

  228. Inledningsvis måste man vara beredd
    att ge mycket stöd.

  229. Inte bara med teknik.

  230. För den kan strula. Datorer,
    nedladdning och wifi kan krångla.

  231. Men också träning att läsa med öron.

  232. Vi ägnar mycket tid åt
    att träna på att läsa med ögon-

  233. -men det tar ungefär lika lång tid
    att lära sig att läsa med öron.

  234. Man får tänka det
    under en längre tid.

  235. I årskurs 6 är det mest vid teknik-
    strul som jag måste stötta eleverna.

  236. Annars rullar det på ganska bra.

  237. Tänk på att tillgången
    till hjälpmedlen ska vara smidiga.

  238. Bestämda platser, att de är laddade,
    att man kan logga in på morgonen.

  239. Sen får man hålla tummarna att
    det funkar, för det är inte alltid.

  240. Som lärare så behöver man också stöd
    och support för att det ska fungera.

  241. Vi behöver teknik. Vår skola har ett
    skoldatatek med datorer, ipads m.m.

  242. Till en början får våra elever låna.

  243. Om det var ett hjälpmedel, så
    köper man in till elevens klassrum.

  244. På skoldatateket jobbar också
    vår specialpedagog, som hjälper till-

  245. -och stöttar praktiskt och kommer
    med tips, idéer och nyheter.

  246. "Nu har det här dykt upp." Det är
    guld värt, för det hinner inte jag.

  247. Min dag är full ändå. Det finns också
    ett jättebra bibliotek på vår skola.

  248. Vi har två bibliotekarier.
    Den ena är speciallärare också-

  249. -och gör läs- och skrivutredningar.

  250. De hjälper till i mötet med eleverna
    och de hjälper mig som klasslärare.

  251. De signalerar "läsning
    kan ske på många olika sätt".

  252. De känner eleverna
    och vet vilka de kan stötta.

  253. De kommer gärna till klassrummet och
    bokpratar och visar på olika sätt.

  254. Samarbetet, med fokus på eleven-

  255. -är för mig som lärare, och för
    föräldrar och personal, guld värt.

  256. Allt som jag har pratat om nu
    och på min första föreläsning-

  257. -är bara
    mina erfarenheter och upplevelser.

  258. Jag tänkte: "Tänk om jag är ute och
    cyklar, att jag bara tror det här."

  259. Så jag började grotta ner mig lite
    och se vad jag kunde hitta.

  260. Då hittade jag en del saker
    som bekräftar det som jag tror på.

  261. Bl.a. på Skolverkets sidor finns
    en sammanställning av forskning-

  262. -som heter Forskning för skolan.
    Där finns en text som heter-

  263. -"Hur man stöttar elever med dyslexi
    och andra läs- och skrivsvårigheter".

  264. Här betonar man vikten av
    att alla elever får känna läslust.

  265. Att läsningen är jätteviktig
    för deras självförtroende-

  266. -och språkutveckling. Att det
    är viktigt att så tidigt som möjligt-

  267. -sätta in insatser
    och kompensatoriska hjälpmedel-

  268. -innan man har fått
    en negativ självbild.

  269. Att det är viktigt
    att alla elever känner att de lyckas.

  270. Genom hjälpmedlen kan de arbeta både
    på och över sin egen förmåga.

  271. Och vi måste ge tid och omsorg
    i lärandet kring hjälpmedlen.

  272. På SPSM, Specialpedagogiska
    skolmyndigheten, hittade jag mer.

  273. Den viktigaste faktorn för
    elever med läsnedsättning är läraren.

  274. Lärarens kompetens, förhållningssätt
    och kunskaper om olika metoder.

  275. Att det är viktigt att alla elever
    ingår i klassens gemenskap-

  276. -så man känner delaktighet.

  277. Om det krävs anpassningar så ska den
    planeras tillsammans med eleven-

  278. -så att den inte förlorar
    delaktighet i klassen.

  279. Att man behöver få känna läslust,
    betonar man även här.

  280. Att arbeta med olika slags texter,
    att samtala om texter.

  281. Att kunna redovisa kunskaper
    på alternativa sätt.

  282. Det är viktigt att man tänker in
    sina elever vid planeringen.

  283. Hur stoffet presenteras, hur texter
    blir tillgängliga, media som finns-

  284. -tid, lärarstöd
    och tillgång till redskap.

  285. Basen av självförtroende och
    kompensation, måste vi i skolan ge.

  286. Det är inget
    som eleverna ska behöva kämpa för.

  287. Det fanns en mängd olika uppsatser.
    Jag gillade titeln på den här:

  288. "Om konsten att möta elever
    i läs- och skrivsvårigheter."

  289. Av Catharina Tjernberg. Jag gillade
    "i läs- och skrivsvårigheter".

  290. Inte "med". Det blir nåt helt annat
    när man befinner sig i en situation.

  291. "Med" blir så mycket mer personligt.

  292. Den här studien lägger fokus
    på pedagogiskt bemötande-

  293. -och vad det får för konsekvenser
    för eleven.

  294. Det finns ingen mall, ingen
    "quick fix". Alla elever är olika.

  295. Man betonar vikten av
    att bygga relation.

  296. Att eleven får känna sig speciell,
    men inte special.

  297. Och klassrumsklimatet
    betonar man väldigt mycket.

  298. Det som främjar elevens utveckling-

  299. -när de
    har gjort erfarenheter och lyckats-

  300. -är inte bara för en själv
    utan för hela klassen.

  301. Ser man att man kan vara delaktig
    så lyfts man.

  302. Det påverkar hela klassen
    på ett positivt sätt.

  303. Med det jag hittade kan man säga att
    jag inte var helt ute och cyklade.

  304. För man nämner lusten,
    man nämner kompensatoriska verktyg.

  305. Man nämner självförtroende,
    man nämner tid och stöd.

  306. Man nämner positivt förhållningssätt.

  307. Man nämner delaktighet, klassrums-
    klimat, "speciell, men inte special"-

  308. -och positivt synliga i klassrummet.

  309. Det finns väldigt sällan
    rätt eller fel, svart eller vitt.

  310. Men hur vi bemöter eleverna får
    konsekvenser för deras utveckling.

  311. Samtidigt så är lärarens vardag
    ganska komplex.

  312. Det är möten, förberedelser,
    elevkontakter, föräldrakontakter-

  313. -praktiska göromål
    och inte minst undervisning.

  314. I vardagen
    ska många saker hållas i luften-

  315. -och de ska helst komma ner
    i rätt ordning.

  316. Det här utan att man missar nånting
    som måste göras.

  317. Ibland lyckas man,
    ibland lyckas man inte.

  318. Vi ska vara snälla mot oss själva.
    Vi kan inte göra mer än vårt bästa.

  319. Jag blev glad när vår specialpedagog
    efter en kurs sa:

  320. "Det gör inget
    om det blir fel nån gång"-

  321. -"så länge man kommer ihåg
    att säga till eleven:"

  322. "'Nu blev det fel, jag missade
    det här, jag ber om ursäkt.'"

  323. "Om man har byggt relationen
    så klarar eleven de där dipparna."

  324. Skönt att inte känna att man
    måste vara perfekt hela tiden-

  325. -för ingen kan vara det.

  326. Det gäller att samla på guldkornen,
    för oftast är yrket jättebra.

  327. Guldkorn är bra att samla på de där
    dagarna när det känns lite tufft.

  328. Som jag sa, så beskriver jag min
    vardag, saker som jag har lärt mig.

  329. Ni behöver inte hålla med. Jag har en
    topp-5 som jag försöker ha med mig.

  330. Då tänker jag inte bara på elever
    med läsnedsättning, utan alla elever.

  331. Den första är planering.
    Om hela klassen får en uppgift-

  332. -och en elev en särskild uppgift,
    så är inte det inkluderande.

  333. Det signalerar inte normalisering.
    När man planerar ett arbetsområde-

  334. -så försöker jag tänka in uppgifter
    som funkar för alla.

  335. Jag har en klasslista bredvid mig där
    jag skrivit vad varje elev behöver-

  336. -för att nå målen.
    Verktyg, stöd, tid...

  337. Det kan vara läsnedsättning,
    språksvårigheter, uthållighet-

  338. -att förstå instruktioner,
    bedömnings- eller övningssituationer-

  339. -material eller resurser.
    Sen försöker jag planera utifrån det.

  340. Vi har ett haltande tvålärarsystem
    på vår skola.

  341. Tanken är
    att vi är två lärare per klass.

  342. Inte heltid, men nästan. Den ena
    är ofta vikarie när nån är borta.

  343. Men vi får oftast själva bestämma
    vad vi ska ha den timmen.

  344. Vi har i år valt att lägga det på
    matte, engelska och läsning.

  345. Men det innebär
    att vi inte har speciallärare.

  346. Vi har bara en specialpedagog
    på 500 elever.

  347. Men då kan vi bolla med timmarna
    utifrån vad klassen kan behöva då.

  348. Vi behöver inte vara låsta vid
    att det är låst likadant varje vecka.

  349. Ett exempel var
    när vi skulle läsa fantasy i svenska.

  350. I grupper skulle vi läsa fantasy.

  351. Vi delade in eleverna i grupper
    utifrån läsnivå och läsförmåga.

  352. Bibliotekarien presenterade en massa
    böcker, sen fick eleverna välja.

  353. Elever som hade tillgång till Legimus
    var satta i samma grupp.

  354. De kunde ladda ner
    och lyssna på boken.

  355. Ibland läste nån vuxen för dem
    för att få i gång pratet lite.

  356. En grupp var elever
    som hade svårt att koncentrera sig.

  357. De tog kortare pauser. En grupp var
    såna där elever som läser hela tiden.

  358. De kunde plöja böcker
    och läste ganska många böcker.

  359. Syftet var att få lite koll på
    vad fantasygenren var.

  360. Inför varje lästillfälle
    så kunde frågan exempelvis vara:

  361. "Vad har med fantasy att göra i detta
    kapitel? Rita, skriv, prata in."

  362. När vi hade läst färdigt, så samlade
    vi allt de hade kommit fram till-

  363. -och började skriva i stället.

  364. Vi hade också en grupp elever
    som inte ville umgås med varandra.

  365. De chattade med varandra i stället
    medan de läste var och en för sig.

  366. Det flöt på. Alla visste vad
    fantasy var, alla hade läst nån bok-

  367. -och alla
    hade till slut skrivit en text också.

  368. Studieteknik är en annan grej.

  369. Där jobbar man med
    att man lär på olika sätt.

  370. Det blir naturligt, ingen funderar
    över att man kan göra på olika sätt.

  371. "Så här gör jag. Hur gör du?"
    Vi tipsar varandra.

  372. Att prata om studieteknik gör det
    mer naturligt att göra på olika sätt.

  373. Då kan det sprida sig till övriga,
    tänker jag.

  374. Pedagogiskt ledarskap.
    Viktigt att alla blir sedda.

  375. Elev X ska inte behöva oroa sig för
    att inte veta vad man ska göra.

  376. X vet att när instruktionen är gjord,
    så får X en ny instruktion-

  377. -antingen skriftligt eller muntligt.

  378. Elev Y behöver inte tänka: "Shit,
    det är en massa text som ska läsas!"

  379. Den ska veta att det är förberett.
    "Du kan gå in och lyssna."

  380. Elev Z vet att om det blir
    spring i benen, så gör vi så här.

  381. Man ska inte behöva tänka på det.

  382. Man ser dina problem, men de blir
    inget hinder. Det är jätteviktigt.

  383. Men man fastnar inte där.

  384. Jag hade en kille...
    Det kan ju upplevas orättvist-

  385. -att nån har hjälpmedel
    eller får göra på annat sätt.

  386. En kille tyckte att det var orättvist
    när bänkkompisen fick prata in svar.

  387. "Fy, så fuskigt!" Han fick testa det,
    men det gick inte alls så himla lätt.

  388. Han behövde mer betänketid. Det
    hann man inte när man skulle prata.

  389. Då börjar datorn krångla. Man
    får testa lite verktyg för att se-

  390. -att det inte var som man tänkte.
    Det kan vara bra.

  391. Jag tänker också... "Jag ser dig."

  392. Förutom det jag pratat om
    så känner jag en 15-årig tjej-

  393. -som har gått tre år på samma skola,
    har mött samma vuxna varje dag.

  394. Men fortfarande när hon kommer
    till vissa lektioner säger man:

  395. "Just ja, du har ju läs- och skriv."

  396. "Det tänkte jag inte på.
    Kan du läsa bara i dag, tror du?"

  397. Eleven ska inte behöva ha det
    skrivet i pannan. "Jag har adhd."

  398. "Jag har läs- och skrivsvårigheter."

  399. Det ska du som pedagog veta.
    I och med att du har förberett det-

  400. -så visar du också att det är okej.

  401. "Vi gör så här. Och du gör så här."
    Men inte: "Ja just, ja."

  402. Det är jätteviktigt. Man gör
    korta återkopplingar till eleven.

  403. Det kan vara små enkäter eller
    lappar, så att man har koll på-

  404. -vad eleven tycker känns bra
    och inte bra. Alla är ju så olika.

  405. Pusslet. Öppenhet,
    avdramatisering, normalisering-

  406. -är tre viktiga ord.

  407. Jag brukar jämföra... Alla får
    en pusselbit i början av 4:an.

  408. Sen sätter vi ihop dem i 6:an.

  409. Att alla bitar är olika, men de
    blir bra när man sätter ihop dem.

  410. Om man tänker så, är det lättare att
    fokusera på möjligheter än hinder.

  411. Mina topp-5, som jag har med mig i
    bakhuvudet när jag bemöter eleverna-

  412. -så de har möjlighet att utvecklas
    utifrån sina förutsättningar.

  413. Lgr 11 säger det väldigt tydligt.
    Ni känner säkert igen citatet.

  414. För att knyta ihop föreläsningen...

  415. För de elever
    som jag möter och har mött-

  416. -så har talboken en stor betydelse
    för hur de ska lyckas i skolan.

  417. Tack för att ni lyssnade.

  418. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Eleven, talboken, skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En av skolans viktigaste uppgifter är demokrati, säger läraren Maria Samuelsson. Här berättar hon om hur hon arbetar med sina elever med läsnedsättning för att utveckla deras språk och språkförståelse så att de är rustade för samhället. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Språkförståelse, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Allt om talböcker och taltidningar

Helena Nordqvist på Myndigheten för tillgängliga medier berättar om deras verksamhet och vad tillgänglig läsning är, om läsning på olika sätt och vilka hjälpmedel som myndigheten ger ut. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Eleven, talboken, skolan

En av skolans viktigaste uppgifter är demokrati, säger läraren Maria Samuelsson. Här berättar hon om hur hon arbetar med sina elever med läsnedsättning för att utveckla deras språk och språkförståelse så att de är rustade för samhället. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Vad är egentligen lättläst?

Erik Rågvik på Myndigheten för tillgängliga medier berättar om vad som är lättläst. För att ringa in det börjar han med att beskriva vad som är svårläst för många människor och vad som en text ska innehålla för att vara lättläst. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Skolbibliotekarien och läsningen

Cilla Dalén är bibliotekarie på Hjulsta grundskola i Stockholm. Hon berättar om samarbetet med lärare och annan personal för att eleverna ska få bra resultat. På skolan, där nästan alla elever har ett annat modersmål än svenska, är lättlästa och inlästa böcker centrala. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Om inkluderande läsundervisning

Jenny Edvardsson är gymnasielärare på ett yrkesgymnasium med enbart pojkar. Det är roligt men också en utmaning, säger hon. Här ger hon tips och idéer i olika undervisningssituationer med utgångspunkt i sin bok "Mötet med texten". Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Perspektiv och erfarenhet av entreprenöriellt lärande

Hur blir man rustad för ett samhälle i ständig förändring och hur ska man översätta skolkunskap i praktiken? Representanter från både högskola och näringsliv diskuterar vad utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande är och vilka de viktigaste drivkrafterna är för kunskapsbildning. Medverkande: Susan Wahlgren Persson, Ung Företagsamhet, Johan Riseborn, rektor, Magnus Carstam, Drivhuset, Olof Eriksson, Coompanion, Pär Widén, forskare. Moderatorer: Jonas Christensen och Balli Lelinge. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.