Titta

UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Om UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Föreläsningar från MTM:s seminarium Alla elevers rätt till läsning - en studiedag för dig som möter elever med lässvårigheter. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Till första programmet

UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning : Om inkluderande läsundervisningDela
  1. Man behövde kunna krumelurerna.

  2. Och inte bara skriva dem,
    utan även läsa dem.

  3. Satte man ihop krumelurerna
    blev det ord och orden blev meningar.

  4. Och då öppnade sig en helt ny värld.

  5. Jag hoppas att ni
    får massor av tankar och idéer.

  6. Jag har redan fått en massa.

  7. Jag kom lagom
    till Marias presentation-

  8. -om att vara en förebild.
    Jag gillar läsning-

  9. -och att vara en läsande lärare
    är att vara en förebild.

  10. Och jag tänkte på det
    Cilla pratade om-

  11. -samarbetet mellan bibliotekarie
    och lärare, hur viktigt det är.

  12. Och när Erik pratade hade han en bild
    på boken "En farlig vän"-

  13. -som var en av mina elevers
    ingång i litteraturen.

  14. Han läste den och blev fast.
    Sen har han fortsatt läsa.

  15. Jag ska presentera mig,
    sen ska vi prata-

  16. -inkluderande undervisning.
    "Man fattar bättre när man får tala"-

  17. -"om det man läst!" En elev sa det.

  18. Jag är förstelärare och jobbar
    i Kristianstad, på Wendesgymnasiet.

  19. Det är ett yrkesgymnasium och jag har
    bara pojkar. Roligt, men en utmaning.

  20. Jag återkommer till dem
    lite längre fram.

  21. Jag föreläser om litteratur, läsning
    och inkluderande undervisning-

  22. -och digital teknik och allt
    som handlar om svenska, språk-

  23. -och läsning. Det finns mycket
    som går in i vartannat.

  24. Jag har också fått möjlighet
    att skriva en del.

  25. Jag gör lärarhandledningar,
    så kanske har nån sett mitt namn där.

  26. Jag skriver också böcker-

  27. -och i dag kommer en av dem
    att vara utgångspunkt-

  28. -för föredraget. "Mötet med texten:
    Inkluderande läsundervisning".

  29. Den handlar om
    hur man kan jobba med läsning-

  30. -med eleverna som inte tycker
    att läsning är det roligaste i livet.

  31. Sen bloggar jag och delar med mig
    av det jag gör med mina elever.

  32. Man kan gärna knycka material,
    frågor och uppgifter.

  33. Det är bara att plocka.
    Adressen får ni senare-

  34. -men jag kan nämna den här:
    jennypawendes.blogspot.se.

  35. Där kan man gå in
    om man vill få lite tankar och idéer.

  36. Men det jag är mest stolt över
    är att jag är läsare.

  37. Som sjuåring förstod jag inte det där
    med bokstäver, språk och text.

  38. Det var roligare
    att brottas med grabbarna på rasten.

  39. Men min fröken Marianne fick mig
    så småningom att förstå-

  40. -att man behövde kunna krumelurerna.

  41. Och inte bara skriva dem,
    utan även läsa dem.

  42. Satte man ihop krumelurerna
    blev det ord och orden blev meningar.

  43. Och då öppnade sig en helt ny värld.

  44. Så när jag gick ut ettan
    var jag en läsare.

  45. Sen dess har jag nog varit
    Kristianstad kommuns bästa låntagare.

  46. Jag lånar mycket och gärna
    och bläddrar och läser.

  47. Jag har med mig böcker, för jag
    älskar barn- och ungdomslitteratur.

  48. Jag önskar att vi hade fått
    extra lästid i våra tjänster.

  49. Det ingår väl om vi ska möta unga
    som ska bli läsare?

  50. Det är inte alltid man har den tiden.
    Jag förespråkar lästid på arbetstid.

  51. Ja. Några tips... "Rymlingarna".
    Detta är Ulf Starks sista bok.

  52. Den kom ut precis. En del kanske
    känner till att han dog.

  53. Illustrationerna är gjorda av Kitty
    Crowthers, som ni kanske känner till.

  54. Helt underbar berättelse
    om en gammal man och hans barnbarn-

  55. -och hur de finner varandra
    och tar sig ut på en resa-

  56. -som förändrar bådas tillvaro.

  57. Jättefin bok
    att jobba med på lågstadiet.

  58. Jag har "Comedy Queen".
    Har nån läst den? Upp med en hand.

  59. Ja. Det är en bok
    som är skriven av Jenny Jägerfeldt.

  60. Dystert tema. Det handlar om Sasha,
    vars mamma har tagit sitt liv.

  61. Hur hanterar man det? Jo,
    när man är Sasha gör man en lista-

  62. -och den listan är att inte göra
    det som mamma gjorde.

  63. För gör man tvärtemot
    så vill man kanske leva.

  64. Den är sorglig, men också
    underbart rolig och magisk.

  65. Jag fnittrar, skrattar och gråter
    om vartannat.

  66. Jättehärlig bok.

  67. Och min nya favorit,
    som borde Augustnomineras:

  68. "Inuti huvudet är jag kul"
    av Lisa Bjärbo.

  69. Handlar om en tjej som heter Liv.

  70. Hon har panikångest. Hon fixar inte
    att vara bland andra människor.

  71. Hon har växt upp i Stockholm,
    men sen flyttar de till Småland-

  72. -mitt ut i ingenstans.
    För Liv är det kaos.

  73. Hon börjar i en ny gymnasieskola
    utan att känna nån.

  74. Det är en resa där man får följa Liv
    och hennes ångest.

  75. Jättejobbig, men också väldigt rolig.
    För Liv är rätt rolig här inne.

  76. Det är bara det att ingen annan
    kan se det, för hon är alltid tyst.

  77. Och så "Tionde våningen"
    av Christina Herrström.

  78. Känner ni till "Glappet"
    och "Ebba och Didrik"?

  79. De är Christinas de också.

  80. Också om en tjej.
    Det är lite tjejtema i dag.

  81. Jorinde går på gymnasiet.

  82. Hennes mamma har träffat en ny karl
    och flyttat till USA.

  83. Pappan blir deprimerad och flyttar ut
    på en ö. Kvar blir Jorinde.

  84. Hon ska sköta lägenheten, ekonomin,
    handla, plus skolan.

  85. Så får man följa det.
    Det är inte så lätt att vara ung-

  86. -och tro att man ska klara allt.

  87. Livet är lite svårare ibland
    än vad man kanske skulle önska.

  88. Det är några boktips.

  89. Jag ska inte prata så mycket böcker.

  90. Den här boken ligger till grund
    för det jag ska berätta i dag.

  91. Det jag ska prata om.
    Den skrev jag 2016.

  92. För jag kände att många lärare och
    bibliotekarier och även jag i början-

  93. -inte hade det där stödet
    som man kunde ha med sig.

  94. Hur gör jag nu? Har jag 24 grabbar
    och ingen vill läsa, hur gör man?

  95. Det fanns ingen sån bok,
    så då skrev jag en.

  96. Det är inte alltid så lätt, men jag
    vill dela med mig av mina knep-

  97. -och undervisningssituationer,
    hur jag gör.

  98. För att förstå det
    måste man möta mina elever.

  99. Och det ska ni få göra så här.

  100. Jag har pojkar.
    De är 16-17 år när jag möter dem.

  101. De går fordon och transport,
    bygg och anläggning-

  102. -och VVS och fastighet.

  103. Jag har nästan bara pojkar.

  104. Det finns ett fåtal tjejer på skolan,
    men det är en grabbkultur.

  105. Väldigt många av mina elever
    är ovana läsare. De läser ingenting.

  106. I år frågade jag
    vad deras bästa läsning var.

  107. En elev sa: "Den bästa bok jag har
    läst är 'Den lilla röda traktorn'."

  108. Det är en bilderbok
    som bygger på en animerad tv-serie.

  109. Så det är en bok från hans barndom.

  110. Jag frågade
    vad han läste på högstadiet.

  111. "Bara sånt vi var tvingade till.
    Det var inte roligt."

  112. Så det är de eleverna jag har.

  113. Många av dem är rätt ointresserade.

  114. När de är lediga mekar de med bilen-

  115. -hjälper till att byta tak
    eller spelar dataspel.

  116. Men att ta upp en bok och läsa,
    det gör man inte.

  117. Det är kanske lite konstigt
    när de får mig, som säger:

  118. "Vi ska läsa jättemycket."
    Och det gör vi.

  119. Och det brukar gå rätt bra-

  120. -även om det i början
    är lite försiktigt trevande.

  121. Men det brukar ordna sig.
    De är också rätt långsamma läsare.

  122. Förra året var nästan 70 %
    under snittet för sin ålder-

  123. -gällande läshastighet.

  124. I år är det nästan 50 %. Det är bra.

  125. Då ligger ju bara halva klassen
    under snittet.

  126. Med de siffrorna
    är det ju många som behöver Legimus-

  127. -och annat stöd.
    Där finns annan problematik också.

  128. Många av dem har haft Legimus under
    högstadiet. Eller vid screening-

  129. -så märker vi att det finns sånt som
    tyder på läs- och skrivsvårigheter.

  130. De får Legimus.
    Det kan bli en ögonöppnare.

  131. Nu kan de lyssna och följa med.
    Äntligen kan de vara med-

  132. -nåt de kanske inte kunde tidigare.
    Så det här är mitt utgångsläge.

  133. För den som älskar läsning
    kanske det kan tyckas konstigt-

  134. -att man vill vara med dem.
    Men jag är på rätt plats.

  135. Jag vill ju
    att mina elever ska lyckas-

  136. -och märker de att jag vill det
    så vill de försöka se till-

  137. -att det går bra.

  138. Jag och eleverna blir ett bra team.

  139. Vi hjälper varandra på bästa sätt.

  140. Men det är ändå en del svårigheter.
    Att jobba med läsning-

  141. -i en klass där de flesta inte vill
    läsa och tycker att det är svårt-

  142. -då måste man fundera.
    Jag har funderat-

  143. -på hur jag vill bygga
    en undervisning. Och grunden-

  144. -är inkluderande läsundervisning.

  145. Alla mina elever ska kunna delta och
    vara med, men också vara delaktiga.

  146. Att kunna samtala, diskutera och vara
    med i uppgifterna efter läsningen.

  147. Det gör att jag måste fundera.

  148. Man måste planera utifrån:
    Vilka är mina elever?

  149. Vilka stödfunktioner kan behövas?

  150. Det kanske behövs inläst material
    och grafiska hjälpmodeller.

  151. Kanske en steg för steg-manual
    så att de gör ett steg åt gången.

  152. Sånt funderar jag över.
    Men ser jag till att det finns-

  153. -och att alla sätt är okej,
    så gör det nåt i klassen.

  154. För då är ingen mer annorlunda
    än nån annan. Vi är alla annorlunda.

  155. Och det är viktigt,
    att man får vara som man är.

  156. Och utifrån det bygger vi vidare.

  157. Och jag tänker på det här, att man
    ska tänka sig elever i en svårighet-

  158. -i stället för med en svårighet.
    När mina elever är på svenskan-

  159. -så är de i en svårighet,
    för att läsningen är svår.

  160. Men när de är i verkstaden
    märker man inte av den svårigheten-

  161. -för där jobbar de med sina händer.
    Där kan de, när de jobbar praktiskt.

  162. Och det är viktigt
    att svårigheten i ett ämne-

  163. -inte alltid behöver följa med
    i alla andra ämnen.

  164. Det är en elev i svårighet
    just här och nu.

  165. Men svårigheterna kan försvinna eller
    tonas ner med rätt förutsättningar.

  166. Det är viktigt. Det pratar jag
    mycket med eleverna om-

  167. -så att de
    inte går i försvarsställning.

  168. Vi pratar om det, vad man kan
    göra själv och när det är krångligt-

  169. -och när det funkar väldigt bra.

  170. Så det här
    är två viktiga utgångspunkter.

  171. Hur gör man för att skapa en läsning
    där alla elever kan delta-

  172. -om man på första lektionen hör
    "Jag tycker inte om att läsa"?

  173. "Jag har aldrig läst ut en bok."

  174. Då skapar det nåt hos mig.
    Då tänker jag: "Hur ska jag nu göra?"

  175. Man måste ju locka på olika sätt.
    Jag har lockat med formatet.

  176. Det var Erik inne på. De små böckerna
    man kan gömma i fickan-

  177. -så att ingen ser
    att man tar med en bok hem.

  178. Man kan fundera över litteraturval.

  179. Det finns en amerikansk forskare
    som heter Rita Felski.

  180. Hon menar att när ens elever
    inte är så läsvana-

  181. -så ska man hitta litteratur
    som engagerar.

  182. Och vad kan det vara? Det kan vara
    sånt som skapar igenkänning.

  183. Kanske en manlig huvudperson,
    om man har pojkar. I nutiden.

  184. En miljö som känns bekant.
    Mina ettor har precis läst en roman-

  185. -Karl Modigs "Superkrafter
    på gott och ont"-

  186. -som är en nutidsseriefantasy-bok.

  187. Nu ska jag citera en av mina elever
    när han fick fundera över boken.

  188. Då sa han: "Det här är en bra bok."

  189. "De flesta ungdomsböcker är skrivna
    av folk som är fyrtio, typ."

  190. "Så de vet inte hur det är
    att vara ungdom nu."

  191. "Men här kunde man relatera
    mer än vanligt."

  192. Så här har vi igenkänningen. De kände
    igen att det kunde ha varit de-

  193. -som var huvudpersonen i den boken.

  194. Så igenkänning.

  195. Men elever kan också fascineras
    av förtrollning.

  196. Det är lätt att ge sig in
    i fantasyvärldar-

  197. -eller "Sagan om ringen".
    Filmer där det är magiskt-

  198. -och kamp mellan gott och ont.

  199. Det är nåt som många läsovana elever
    kan få en kick av.

  200. Det är många dataspel
    som bygger på det här.

  201. Kamp mellan gott och ont
    och olika stereotypa kvinnor och män-

  202. -som kan trigga och få dem
    att vilja läsa så småningom.

  203. Men en del fascineras av kunskap.

  204. Att få kunskap om nåt, att läsa
    historiska romaner till exempel-

  205. -där man får lära sig om miljöer
    eller hur man byggde på den tiden.

  206. Jag hade en elev som självmant valde-

  207. -att läsa "Brobyggarna"
    av Jan Guillou.

  208. Och då lyssna på talbok.

  209. Jag frågade flera gånger om han
    var säker. Det är inte min favorit.

  210. Får jag säga det fast det spelas in?

  211. Ni får klippa sen.
    Det är ingen favorit.

  212. Men han var helt fascinerad.
    Han lärde sig om betongen-

  213. -och hur man ritade och mätte.

  214. De hade ju inte de mätgrejer
    man har i dag.

  215. Men de kunde mäta och få broarna
    att bli rätt och riktiga.

  216. Han tyckte att den var jättebra.
    Via kunskap kan man också-

  217. -tycka att litteratur är roligt.
    Även att lära om andra miljöer.

  218. Att vara en roll
    man annars aldrig hade fått testa.

  219. En huvudperson som är tvärtemot
    dem kan också trigga dem-

  220. -och få dem att vilja läsa vidare.
    De får kunskap om andra miljöer-

  221. -och andra sätt att vara.

  222. Det sista Rita nämner
    är det här med chock.

  223. Att bli chockerad.
    Ni vet skräck och sånt obehagligt.

  224. Jag kan inte själv läsa det, men de
    kan tycka att det är jättehäftigt.

  225. När Steven King-filmen "It" kom
    var de helt fascinerade.

  226. Jag kan inte riktigt förstå det,
    för jag sitter så.

  227. Jag kanske lever mig in för mycket.

  228. Men det är också en ingång.
    Chocken, där man blir nästan äcklad.

  229. Och det kryper, men det är nåt
    som triggar i gång läsningen.

  230. Men det finns andra forskare.
    Karin Taube i Sverige-

  231. -pratar mycket om
    att om man har läsovana pojkar-

  232. -så ska man skapa böcker med manliga
    huvudpersoner. De här tre böckerna-

  233. -hade gått väck bland mina elever.
    De här är inga förstaböcker för dem.

  234. Här är inte
    så mycket manliga huvudpersoner.

  235. Så de här har jag inte läst
    med mina elever-

  236. -utan första boken
    är alltid en med manlig huvudperson-

  237. -och i nutid eller nära tid.

  238. För att bli en naturlig ingång
    i läsning.

  239. Olin-Scheller
    pratar om att hitta sånt-

  240. -som knyter an
    till deras erfarenheter.

  241. Har man ett gäng dataspelare-

  242. -eller serieläsare,
    hitta romaner som knyter an till det.

  243. Det var en anledning till att jag
    valde "Superkrafter på gott och ont"-

  244. -när den kom ut.

  245. För i den finns gott och ont.

  246. Han har direkta paralleller
    till seriealbum-

  247. -med hjältar och bovar. Så eleverna
    tyckte att det var spännande.

  248. Och det utspelade det sig i nutid.

  249. Så där fanns mycket att hitta.

  250. Det här har jag med mig när jag
    letar litteratur till mina elever.

  251. Vad kan fungera bland mina elever?

  252. Än så länge har jag hittat böcker
    som har fungerat hyfsat.

  253. Och sen har vi byggt vidare.

  254. Även om man börjar med enklare böcker
    kan man sen bygga på.

  255. De jag förra året hade i ettan...
    Nu provar jag en roman i svenska 2-

  256. -nämligen "Trägudars land".
    Än tycker de att den är intressant.

  257. Vi har den i svenska och historia.

  258. Men det är ett osäkert kort,
    för språket är lite gammalt.

  259. Och hade jag kastat in den i ettan
    så hade de bara sagt nej.

  260. Men vi läste annat i ettan
    och byggde upp intresset.

  261. Så nu är inte steget så långt
    till klassikerna.

  262. Man får tänka på att trigga
    svårighetsnivån. Skapa en stege.

  263. Tuffare och tuffare utmaningar
    för eleverna.

  264. Vad gör man i klassrummet?

  265. Senare ska vi konkretisera
    med några exempel.

  266. Cilla pratade ju om det här med att
    man behöver läsa under hela livet.

  267. Det är aldrig för sent. Många av mina
    elever har ordförråd på 17 000 ord.

  268. Vi måste läsa och bygga ordförråd.
    Vi läser på lektionstid-

  269. -och jobbar med det ihop.

  270. Man kan göra det på gymnasiet.
    Det är inget fel.

  271. Sen behövs stöd som Inläsningstjänst.

  272. I min kommun
    har alla Inläsningstjänst.

  273. Den grundinloggen.
    En del elever behöver Legimus.

  274. Men det finns litteratur på andra
    håll. Det finns noveller på Spotify.

  275. Bland annat från förlaget Novellix.
    De är jättefina.

  276. Det kan man använda sig av.

  277. Med texter på nätet får man se till
    att det finns talsyntes-

  278. -så att de kan lyssna på texterna.
    Sen kan man jobba med högläsning.

  279. Jag högläser
    i stort sett varje lektion.

  280. Jag försöker skapa en inramning
    där vi sitter nära.

  281. Eleverna har sina egna böcker
    och jag läser högt för dem.

  282. Och man får träna dem
    och vara jättetydlig.

  283. Ska jag högläsa måste det vara tyst.

  284. Jag kan inte ha att nån gör nåt annat
    eller pratar. Då funkar det inte.

  285. Och de sköter det bra. Men man får
    vara supertydlig och skola in dem-

  286. -i ett beteende så att det funkar.

  287. Man behöver jobba med att modellera.

  288. Att tänka högt och att visa.

  289. Mina elever har ofta svårt att läsa
    mellan raderna och göra inferenserna.

  290. Vad står här egentligen?
    Det kanske står mellan raderna.

  291. Och hur hittar man det? Så när jag
    läser en massa ungdomsböcker-

  292. -så hittar jag en massa bra exempel
    som jag kan köra upp på en kanon.

  293. Jag visar hur jag tänker högt,
    drar slutsatser-

  294. -och läser mellan raderna.

  295. För att eleverna ska få se
    hur jag gör och kunna härma det-

  296. -när de själva läser.

  297. Och det är inte konstigt
    på gymnasiet.

  298. Man får utgå från var eleverna
    befinner sig. Behövs stöd-

  299. -då gör man det. Man börjar där de
    befinner sig, sen går man vidare.

  300. Det är viktigt att de
    får tänka enskilt om det vi läser-

  301. -så att alla kan reflektera
    kring det vi har läst.

  302. Jag använder mig av läsloggar
    och olika skrivuppgifter.

  303. Så att de får sätta ord på sina
    tankar och jag kan följa tankarna-

  304. -och se att de har förstått.
    Och ibland göra det muntligt.

  305. Jag har elever som behöver
    det muntliga stödet också-

  306. -där skrivandet kanske är svårt.

  307. Men det viktigaste är gemensam
    läsning och samtal i mindre grupp.

  308. Jag säger gemensam läsning,
    för alltid när jag inleder en bok-

  309. -i en kurs,
    så läser hela klassen samma bok.

  310. Och vi läser den på samma tid,
    i klassrummet, tillsammans.

  311. Sen följer jag alltid upp
    med samtal i mindre grupp.

  312. Och samtalen är viktiga-

  313. -för att eleverna
    får sätta ord på sina tankar.

  314. Det de har varit med om i läsningen
    och reagerat på.

  315. Men de kan också få hjälp
    att förstå texten.

  316. Har man fastnat på nåt
    som kanske nån annan har förstått-

  317. -så kan man i samtalet få
    den andra elevens tankar om texten-

  318. -och då vidgas den egna förståelsen.

  319. Och man får nya perspektiv.

  320. Lika många som vi är här inne-

  321. -lika många är vi som tolkar en text.

  322. Och när jag läser en text
    kanske jag fastnar för vissa delar-

  323. -alldeles extra mycket, medan nån
    annan fastnar för en karaktär-

  324. -och nån tredje fastnar för språket.
    Vi läser utifrån vilka vi är.

  325. Våra erfarenheter och förförståelse.
    Det vi har upplevt-

  326. -går vi in med i en text.
    Därför är samtalet viktigt.

  327. När vi läser en text
    så tolkar vi på olika sätt.

  328. Att då få lyssna på varandra
    ger ett mervärde.

  329. Så samtalet är centralt.

  330. Och jag ska ge ett exempel
    från mitt klassrum.

  331. Hur många här jobbar med Aidan
    Chambers modell för boksamtal?

  332. Hur många känner till modellen?

  333. Hälften ungefär.
    Jag går igenom den, sen visar jag-

  334. -hur jag jobbar med den
    för att få alla elever med mig.

  335. Chambers har länge jobbat
    med läsfrämjande.

  336. Han är ungdomsförfattare, men hans
    senaste böcker har inte översatts.

  337. De finns bara på engelska.

  338. Han har en modell för samtal som
    på svenska kallas "berätta för mig".

  339. Den bygger på fyra grundfrågor.

  340. De här fyra frågorna är superviktiga,
    men också superbra.

  341. För de utgår från din läsning-

  342. -från ditt sätt att fastna, reagera,
    att gilla eller ogilla nåt i en text.

  343. Det gör att jag som lärare inte kan
    sitta inne med de rätta svaren.

  344. Det är inte det som är det viktiga
    i Chambers modell-

  345. -utan här är det
    att de vågar reflektera och uttrycka-

  346. -det de har fastnat för i texten.

  347. Frågorna är:
    "Vad är det du gillar i texten?"

  348. "Vad är det du ogillar?
    Vilka frågetecken har du?"

  349. "Vilka mönster eller kopplingar
    ser du?" De låter kanske inte stora-

  350. -men de är rätt stora. När jag skrev
    ett läromedel för snart två år sen-

  351. -så konkretiserade jag modellen
    för eleverna.

  352. Jag gjorde så här. Det här med att
    gilla kan vara många olika saker.

  353. Man kan gilla en karaktär, ett språk,
    handlingen, ett ord eller miljön.

  354. Hur mycket som helst. Likaså ogillar.
    Och frågetecken.

  355. Och det där med mönster
    kan vara sånt som upprepas i texten-

  356. -en situation, en fras
    eller ett beteende.

  357. Och det kan vara kopplingar till sånt
    du har läst, hört eller sett.

  358. Sånt som händer i vårt samhälle.
    Hur mycket som helst.

  359. När man pratar med eleverna om att
    man kan hitta massor av olika saker-

  360. -blir det enklare för dem att fundera
    över de här fyra grundfrågorna.

  361. Jag jobbar alltid med Chambers modell
    i samarbete med skolbibliotekarien.

  362. Vi börjar läsåret med ett gemensamt
    bokprojekt eller läsprojekt-

  363. -där vi går igenom modellen.

  364. Och vi går igenom den så här,
    men också modellerar.

  365. Vi tänker högt och visar-

  366. -hur vi tänker att ett samtal
    enligt Chambers modell kan gå till.

  367. Sen är bibliotekarien med i hela
    arbetsgången från början till slut.

  368. Och det jag alltid gör-

  369. -är att se till
    att få in böckerna i klassrummet

  370. Jag lånar från bibliotek. AV-
    mediacentral har klassuppsättningar.

  371. Man får vara öppen och lyhörd-

  372. -så att man kan hitta
    hyfsat nyskriven litteratur.

  373. Man ska inte bara använda
    det man har använt i 20 år.

  374. Man får hitta nåt
    som tilltalar eleverna lite mer.

  375. Jag ser till att fixa litteraturen-

  376. -och såna här rätt basic protokoll-

  377. -som ett stöd för eleverna
    vid läsning.

  378. Och även vid efterföljande samtal.

  379. Det här är ett läsprotokoll
    med de fyra rubrikerna:

  380. "Gillar, ogillar, frågetecken
    och mönster." Under läsning-

  381. -så kan de fylla i
    med papper och penna.

  382. Jag delar det även digitalt
    i Google classrooms-

  383. -så kan eleverna en och en
    fylla i det vid sin Chromebook.

  384. Jag ser hela tiden vad de fyller i
    om de gör det digitalt.

  385. Ibland jobbar vi med post-it-lappar
    som de sätter in.

  386. Jag högläser och de sätter in
    post-it-lappar. Sen pausar jag-

  387. -och då kan de se i lapparna:
    "Det var det".

  388. Så kan de fylla i läsprotokollet
    när vi har paus i läsningen.

  389. Det finns många olika sätt-

  390. -men de har alltid ett protokoll
    som blir en ram för skrivandet-

  391. -och för samtalet.

  392. Vi genomför romanläsningen
    i klassrummet.

  393. Jag har inga läsläxor.

  394. Först måste jag få dem
    att tycka att läsning är roligt.

  395. När det är roligt
    kanske man kan ha läsläxor.

  396. Men vi läser i klassrummet.

  397. Jag högläser ofta en hel roman högt,
    men inte på en gång.

  398. Det kan ju bli naturliga stopp
    efter 20-30 sidor.

  399. Så läser vi en roman
    på kanske fem veckors tid.

  400. Sen har vi läst en roman tillsammans.

  401. Så vi har lässtopp. Och tid att
    fylla i protokollen under lektion.

  402. Så att eleverna kan göra det
    under skoltid i stället för hemma.

  403. Och när vi har jobbat med en roman
    är ju den första fördelen-

  404. -att alla elever
    har hört samma sak samtidigt.

  405. Sen kan de läsa om eller lyssna om
    ifall de behöver.

  406. Men alla har hört det,
    så vill jag följa upp med nåt-

  407. -så kan alla delta
    i samtalen och diskussionerna.

  408. Jag har elever som i grundskolan
    aldrig hann vara med i samtalen.

  409. För antingen hann de inte läsa
    eller så var de i nån liten grupp.

  410. Jag har ingen sån
    eller nån speciallärare.

  411. Jag tänker att det är min skyldighet
    att mina elever fixar detta.

  412. Då är högläsningen
    ett jättebra verktyg.

  413. För då är alla med på banan.

  414. Sen när vi har läst hela boken...

  415. Och den första boken
    är alltid en liten bok från Novellix.

  416. Den läser man på en lektion-

  417. -sen fyller man i protokoll
    under ytterligare en.

  418. De hinner läsa om den
    och sen har man samtal.

  419. Så första boken
    är en kortare Novellix-

  420. -innan vi går in på romaner.

  421. Men det här samtalet
    är viktigt för mig.

  422. Mina elever ska känna
    att det de har skrivit-

  423. -ska de få presentera för varandra.

  424. Många ogillar
    att prata inför helklass-

  425. -så jag jobbar mycket med mindre
    grupper. Fem-åtta elever per grupp.

  426. De har jag i samtal. Till samtalet
    har eleverna med sig texten-

  427. -och protokollet som de har fyllt i.

  428. Ibland får jag frågan:
    "Fröken, är det inte fusk?"

  429. Nej, det är dina anteckningar.

  430. Det kan vara ett skönt stöd.
    I en samtalssituation-

  431. -kan det vara lite jobbigt
    eller att man tänker på annat.

  432. Har man då anteckningarna så hjälper
    det till att hålla samtalet i gång.

  433. Varje samtal kring en novell
    eller roman brukar vara 60 minuter.

  434. Har man 60 minuter för en novell
    hinner man mycket djupare-

  435. -än vad man hinner på 60 minuter
    om en roman.

  436. På de 60 minuterna har vi samtal
    och en kort utvärdering.

  437. Och jag filmar mina samtal.

  438. Detta så att jag kan lyssna
    i efterhand.

  439. Det är väldigt enkelt.
    Jag sätter en Ipad så här.

  440. Så riktar jag kameran
    till skärmen eller tavlan.

  441. För jag är sekreterare och antecknar.

  442. Då syns bara jag,
    men jag hör eleverna-

  443. -så jag kan i efterhand gå in
    och lyssna vem som sa vad.

  444. Det är svårt att minnas
    vem som säger vad-

  445. -och under samtalet vill jag
    inte avbryta om det går bra.

  446. Då vill jag inte styra för mycket.
    Då är det en hjälp att spela in.

  447. Ett tips. Eleverna vet
    att jag spelar in och det är okej.

  448. Det har vi checkat,
    att det inte är några problem.

  449. Texten vi brukar börja med är
    Gunn-Britt Sundströms "Början".

  450. Den finns på Novellix.

  451. Finns också i fulltext
    i läromedlet som jag har skrivit.

  452. Jag vill att de i läromedlet ska ha
    litteraturen de behöver i början.

  453. Hur många har läst "Början"?

  454. Nej, men. Nu har ni ju missat nåt.

  455. Det här är en superbra novell.
    Den är max A4-sidor, inte mer än så.

  456. Men det är som en bok
    på kanske 25 sidor. Litet format.

  457. "Början" handlar om en pojke
    som heter Noa.

  458. Man får följa honom från födseln
    tills att han går ut nian.

  459. På fyra A4-sidor
    blir det inga djupa beskrivningar-

  460. -men man får reda på
    att Noa är lite annorlunda.

  461. Och när han börjar förskolan
    är han barn sju.

  462. De är sju barn
    som börjar samma förskola-

  463. -och blir den som får hålla fröken
    i hand när de ska gå två och två.

  464. När han börjar skolan märker man-

  465. -att han tycker bättre om att rita
    än att vara med de andra barnen.

  466. Och han förstår inte att man
    måste avsluta och gå på rast.

  467. Han vill sitta där och rita
    eller göra det han gör.

  468. Så småningom
    börjar eleverna reta honom.

  469. Och man får följa eskalerandet,
    inte på detaljnivå-

  470. -utan bara på ytan. Men man förstår
    att han blir mobbad hela grundskolan.

  471. Och så får man möta honom
    på skolavslutningen i kyrkan-

  472. -när han är 15 år gammal.
    Jag säger inte mer än så.

  473. Men flera elever säger
    att det är det bästa de har läst.

  474. För de kan relatera till den.
    Den utspelar sig i skolmiljö.

  475. Alla barn i skolan vet nån,
    eller har själv blivit utsatt-

  476. -så de kan känna igen
    eller skapa nån typ av igenkänning.

  477. Alla har den där Noa eller har sett
    nån Noa i ett klassrum.

  478. Den skapar så mycket tankar
    och så mycket diskussion.

  479. Det jag gör
    när jag har ett samtal är följande:

  480. Jag ritar upp de fyra rubrikerna
    på tavlan.

  481. Sen går jag varvet runt med mina
    fem elever, en rubrik åt gången.

  482. De säger det första de har under
    "gillar". Sen tar vi andra grejen-

  483. -och tredje, tills alla tankar
    är uppskrivna på tavlan.

  484. Sen gör vi samma sak med "ogillar",
    "frågetecken" och "mönster".

  485. Och nu har vi bara skrivit av
    det de har på sina papper.

  486. Då får de i uppgift
    att se om nåt hänger ihop.

  487. Det är det analytiska
    med att se samband.

  488. Kan det finnas saker
    mellan eller inom kolumnerna?

  489. Då drar jag streck, som ni ser.

  490. Och sen börjar själva samtalet.
    Då har ungefär 15 minuter gått.

  491. Vi börjar
    där det finns mycket streck.

  492. Där det är många
    som har reagerat på saker.

  493. Först får eleverna fördjupa
    det de har antecknat på sina papper.

  494. "Vad gjorde att du reagerade
    och gillade?"

  495. "Hur tänkte du
    när du skrev att du ogillade?"

  496. Kanske är det nån som ogillar nåt
    som nån annan gillar.

  497. Och så är samtalet i gång.
    Eleverna samtalar om läsningen.

  498. Och de tycker att det är
    jätteintressant. Ibland får man rita.

  499. Ibland skriver man
    hur länge det utspelar sig.

  500. Lite kompletterande anteckningar.

  501. Innan samtalet avslutas,
    när vi närmar oss 50 minuter-

  502. -då går vi igenom frågetecknen-

  503. -så att de inte går ifrån samtalet
    med oklarheter.

  504. För tanken är att de ska känna:
    "Wow, nu förstår jag."

  505. Så sist alltid alla frågetecken,
    och sen en liten utvärdering.

  506. Och det blir jättebra samtal.
    Mina elever skriver varenda år-

  507. -att det är superbra. Man får
    lyssna på andras tankar och idéer.

  508. Det är ju det man vill.

  509. Och några fördelar med
    den här modellen. Den är enkel.

  510. Om små barn inte kan skriva
    kan man använda smiley-figurer t.ex.

  511. Det är elevernas anteckningar
    som styr innehållet-

  512. -inte min läsning. Utifrån elevernas
    läsning så diskuterar vi.

  513. Alla elever kommer till tals
    i smågrupperna.

  514. Jag tvingar dem. De vet att alla
    måste berätta det de har skrivit.

  515. Och det gör de.
    De lär sig att lyssna-

  516. -och knyta an till det andra har sagt
    och bygga vidare på det.

  517. Och ibland att ge en annan åsikt-

  518. -utan att det blir krig
    eller konflikt.

  519. Man tränar sitt muntliga språk
    så att andra förstår vad man menar.

  520. Och i det här samtalet lär man sig
    att analysera och reflektera-

  521. -både genom att hitta mönster
    i texten-

  522. -men också att se samband
    när vi drar streck mellan kolumner.

  523. Läsningen leder till att man får ta
    del av andra sätt att läsa och tolka-

  524. -en och samma berättelse,
    vilket leder till en ökad förståelse.

  525. Och för några år sen,
    när jag hade ett samtal-

  526. -så sa en av mina elever
    precis det där:

  527. "Man fattar bättre när man får tala
    om det man läst." Så är det ju.

  528. Om vi låter eleverna
    vara med om en gemensam läsning-

  529. -där deras tankar
    och åsikter blir viktiga-

  530. -där de får berätta om sin läsning-

  531. -då lär de sig mycket, mycket mer.

  532. Och med de orden så avslutar jag.

  533. Så ska jag leta fram
    mina kontaktuppgifter strax.

  534. Tusen tack, säger jag.

  535. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om inkluderande läsundervisning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jenny Edvardsson är gymnasielärare på ett yrkesgymnasium med enbart pojkar. Det är roligt men också en utmaning, säger hon. Här ger hon tips och idéer i olika undervisningssituationer med utgångspunkt i sin bok "Mötet med texten". Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Ämnen:
Svenska > Läsning
Ämnesord:
Läs- och skrivsvårigheter, Läsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Allt om talböcker och taltidningar

Helena Nordqvist på Myndigheten för tillgängliga medier berättar om deras verksamhet och vad tillgänglig läsning är, om läsning på olika sätt och vilka hjälpmedel som myndigheten ger ut. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Eleven, talboken, skolan

En av skolans viktigaste uppgifter är demokrati, säger läraren Maria Samuelsson. Här berättar hon om hur hon arbetar med sina elever med läsnedsättning för att utveckla deras språk och språkförståelse så att de är rustade för samhället. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Vad är egentligen lättläst?

Erik Rågvik på Myndigheten för tillgängliga medier berättar om vad som är lättläst. För att ringa in det börjar han med att beskriva vad som är svårläst för många människor och vad som en text ska innehålla för att vara lättläst. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Skolbibliotekarien och läsningen

Cilla Dalén är bibliotekarie på Hjulsta grundskola i Stockholm. Hon berättar om samarbetet med lärare och annan personal för att eleverna ska få bra resultat. På skolan, där nästan alla elever har ett annat modersmål än svenska, är lättlästa och inlästa böcker centrala. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Om inkluderande läsundervisning

Jenny Edvardsson är gymnasielärare på ett yrkesgymnasium med enbart pojkar. Det är roligt men också en utmaning, säger hon. Här ger hon tips och idéer i olika undervisningssituationer med utgångspunkt i sin bok "Mötet med texten". Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Jan Schwarz om författaren Isaac B Singer

Jan Schwarz är lektor i jiddisch vid Lunds universitet och berättar om sitt arbete om Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer. Singer växte upp i en rabbinsk familj och föräldrarnas olikheter präglade honom och hans författarskap. Singer fick Nobelpriset i litteratur 1978 och var produktiv nästan hela tiden fram till sin död 1991. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.