Titta

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Om UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Forskare berättar om sitt arbete på ett populärvetenskapligt sätt. Målgruppen är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 samt alla lärare, oavsett verksamhetsområde, som vill fylla på sin egen kunskapsbank med aktuell forskning. Inspelat på Linköpings universitet den 23-24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan : Stå upp för ortenDela
  1. Individerna i orten
    är inte bärare av problemet.

  2. Det är samhället
    som inte ger möjligheter-

  3. -som är jämlika för människor
    som bor på olika platser.

  4. Magnus Dahlstedt heter jag
    och är professor i socialt arbete-

  5. -vid Linköpings universitet,
    Campus Norrköping.

  6. Det är trevligt att se
    så många ansikten.

  7. Det var så här som jag kom in på
    universitetsvägen en gång i tiden.

  8. Studiebesök med buss
    från Falun till Uppsala.

  9. Jag tänkte inte läsa på universitet.
    Jag åkte med en vän-

  10. -i vars familj det var självklart
    att plugga.

  11. Jag hade det inte så,
    men jag hamnade här.

  12. God works in mysterious ways.

  13. Intresset för det jag ska prata om
    väcktes under gymnasietiden.

  14. På den tiden var det tidigt 90-tal:

  15. Ekonomisk kris.
    Nyanlända kom från Balkan.

  16. Ett populistiskt parti hade precis
    kommit in i riksdagen: Ny demokrati.

  17. Då väcktes många funderingar:

  18. Hur kan vi verka för och tänka kring
    integration i Sverige i dag?

  19. Nånstans bar jag med mig det
    när jag pluggade i Umeå.

  20. Jag skrev en uppsats, och sen dess
    har jag hållit på med det här.

  21. Jag kom så småningom in
    på forskarutbildningen i Linköping.

  22. Detta har jag hållit på med sen dess.

  23. För mig är det här,
    liksom det var på 90-talet-

  24. -en av vår tids stora utmaningar.
    Fortfarande.

  25. Jag ska prata om en fråga
    som är på allas läppar nu:

  26. Förorten.

  27. Gängstrider, upptrappade konflikter,
    droghandel, förorten.

  28. Vi känner igen det från
    politiska debatter de senaste åren.

  29. Den har alltmer beskrivits
    som ett problem.

  30. Problemet har beskrivits
    i termer av utanförskap.

  31. Utanförskapets problem.

  32. Men problemet, skulle jag säga,
    och vi kommer tillbaka till det-

  33. -är betydligt större än så.

  34. Det sätt på vilket problemet beskrivs
    i den politiska debatten-

  35. -är en del av problemet. Varför?

  36. Vi ska utgå från en bok
    som jag har skrivit med tio kollegor.

  37. Den ser ut så här. "Förortsdrömmar".

  38. Den samlar forskningsarbete
    som jag har bedrivit-

  39. -tillsammans med mina kollegor
    under tjugo år.

  40. Jag kan inte dra allt,
    men vi tar upp några trådar-

  41. -för att adressera frågan om förorten
    och dess utmaningar.

  42. I dag och inför framtiden.

  43. I boken samlar vi flera projekt...
    Nej, nu du.

  44. ...som vi har bedrivit
    de senaste åren.

  45. Boken finns tillgänglig elektroniskt
    på Liu Electronic Press.

  46. Boken är inget bokslut,
    utan den samlar studier-

  47. -som vi har bedrivit
    under de här tjugo åren.

  48. Men den är framför allt ett inspel
    i en pågående politisk debatt-

  49. -som handlar om förorten, i dag
    och i morgon. Samhället i morgon.

  50. Vilket samhälle ska vi leva i?

  51. Valåret 2018 har ju visat på-

  52. -att vi har stora utmaningar
    i Sverige i dag.

  53. Frågan är hur utmaningarna
    ska beskrivas och förstås.

  54. Och hur ska de mötas?

  55. Man kan lära mycket av historien.

  56. Det som diskuteras
    som utanförskapets problem i dag-

  57. -är inte nåt nytt.

  58. Vi går tillbaka i tiden.
    Låt oss gå tillbaka tjugo år.

  59. Då hamnar vi i ett annat valår,
    nämligen 1998.

  60. Dagens utmaningar som diskuteras
    i relation till förorten-

  61. -är egentligen samma utmaningar
    som var på bordet 1998.

  62. Eller så är utmaningarna
    rentav värre i dag än då.

  63. Städerna är mer polariserade,
    åtskilda, i dag än för tjugo år sen.

  64. Utvecklingen går åt fel håll.

  65. Vad jag gör 1998
    är bland annat det här:

  66. I samband med min avhandling
    genomför jag fältarbete-

  67. -i förortsområden runtom i landet.

  68. I ett av landets förortsområden
    träffar jag Isak.

  69. "Orten" kan vi kalla området
    som han bor i.

  70. Han hade flytt från norra Afrika
    till Sverige i början på 90-talet.

  71. Han hade fått två barn
    som bor och växer upp i Orten.

  72. När han beskriver utmaningarna
    som han och hans barn möter-

  73. -i deras tillvaro i Orten,
    så beskriver han det så här.

  74. Det är viktigt,
    för det ekar in i våra dagar.

  75. Han börjar med att citera en figur
    från amerikanskt 60-tal:

  76. Malcolm X. Och han sa så här:

  77. "We're 22 million niggers
    and we're staying."

  78. "Man måste förstå det.
    Vi ska inte flytta. Vi är ju här."

  79. "Man förstår inte att vi är här.
    Vi är bara invandrare."

  80. "På grund av vår hudfärg.
    Med den attityden funkar det inte."

  81. Det som fick Isak
    att engagera sig i föreningslivet-

  82. -var inte hans egen situation
    och hans svårigheter som vuxen.

  83. Det var främst för hans barns skull.
    De var ju födda i Sverige.

  84. De hade vuxit upp i Orten.

  85. För dem var Sverige
    det naturliga hemlandet.

  86. Men eftersom de var svarta
    sågs de inte som tillhörande-

  87. -så som de själva såg sig.

  88. Och det var inte okej för honom
    att betraktas som en främling.

  89. Men han sa att hans barn
    aldrig kommer att acceptera det här.

  90. De accepterar aldrig det här.
    Och han säger så här:

  91. "Man måste kämpa. Man kan inte säga
    till sina barn att det är kört."

  92. "Jag kan inte säga
    att de inte är svenskar!"

  93. "Jag får inte kalla mig svensk.
    Det är skrämmande."

  94. Ödets ironi är
    att vad som händer i Orten-

  95. -femton år senare
    är att bilar brinner.

  96. Vid torget där intervjun gjordes.
    Vi vet inte vem som tände på.

  97. Efter det här följer en löpeld
    av brinnande bilar-

  98. -till orter runtom i landet.

  99. Ortens unga har fått nog.

  100. De tolererar inte
    att bli behandlade på det sättet.

  101. Sen dess har vi sett-

  102. -en livlig debatt
    om förorten och utanförskap.

  103. Varför brinner bilar, till exempel?

  104. Situationen förvärras
    och bilar brinner.

  105. Hur ska vi förstå situationen?
    Vad är grunden och problemet?

  106. Och hur kan problemen mötas?

  107. Kommer vi ihåg det här?

  108. Det här utspelade sig i somras.
    Sverige spelade fotboll i VM.

  109. Jimmy Durmaz gjorde ett taffligt
    ingripande och Sverige förlorade.

  110. Jimmy Durmaz blir utsatt för
    en flodvåg av rasistiska påhopp.

  111. Inte minst via sociala medier.

  112. Tjugo år efter intervjun med Isak.
    Har vi ett problem i Sverige?

  113. Ja, vi har verkligen ett problem.

  114. Hur ska vi beskriva problemet?
    I termer av utanförskap?

  115. Nej, skulle jag säga.
    Jag skulle hellre kalla det-

  116. -ojämlikhetens
    och det ojämlika bemötandets problem.

  117. Personer som är uppvuxna i Sverige
    och till och med har landslagströja-

  118. -ser sig nödgade att bedyra
    sin tillhörighet till nationen.

  119. Varför? Vi har ett problem.
    Vi behöver adressera det.

  120. Tematiken under de senaste åren-

  121. -är ju alltför bekant.

  122. Rubriker och artiklar som dessa
    har vi sett-

  123. -i fallet Norrköping.

  124. Lokalt. Brinnande bilar,
    ordningsstörande incidenter.

  125. Saker som ingen vill ska hända
    händer.

  126. I det här fallet i Hageby
    och Klockaretorpet, "Klocket"-

  127. -i min hemstad Norrköping.

  128. Situationen väcker debatt.
    Vad är det som händer?

  129. Hur ska vi förstå och möta detta?

  130. Det har ofta varit uppe
    i den politiska debatten på sistone.

  131. I den gångna valrörelsen
    har vi sett en politisk debatt-

  132. -som i flera avseenden har kantrat,
    kan man säga.

  133. Politiska krafter
    har försökt överträffa varandra-

  134. -med förslag om hårdare tag,
    mer kraftfulla insatser-

  135. -riktade mot förorterna,
    framför allt.

  136. Blicken vänds mot städers periferier
    som kallas utanförskapsområden.

  137. Nåt har gått fel med dessa områden.
    Parallella samhällen växer fram.

  138. Mentaliteter och värderingar
    som utgör ett hot har fortplantats.

  139. De riskerar att spridas i städerna-

  140. -och så småningom bli rådande
    i samhället i övrigt.

  141. Vi känner igen den här bilden.

  142. Rubriker som dessa
    talar sitt tydliga språk.

  143. Det som hamnar i politikens fokus
    är just förorten-

  144. -och oftast förorten som ett problem.

  145. Man kan säga att förorten har blivit
    ett slags container.

  146. En sopplats
    där olika sociala problem-

  147. -hopar sig och blir till det normala.

  148. Och då blir förorten
    ett hot och ett problem.

  149. En plats som är utanför.

  150. Förortens problem-

  151. -liksom problemen med tiggeri,
    hemlöshet och missbruk-

  152. -har den senaste tiden
    kommit att ses på samma sätt.

  153. Det som hamnar i fokus
    är symtom på olika saker.

  154. Åtgärder riktas alltmer mot symtom-

  155. -som är skapade av andra krafter.
    Dit riktar man sig.

  156. Men de krafter som har skapat-

  157. -dessa sociala omständigheter
    lämnas vid sidan av.

  158. Bredare strukturella sammanhang,
    sociala villkor-

  159. -kommer bort från debatten.

  160. Det gör att förortens befolkning
    blir till bärare av problemen.

  161. De behöver åtgärdas.

  162. De behöver olika åtgärder
    för att problemen ska kunna lösas.

  163. Trenden går igen
    inom det sociala arbetet i stort.

  164. Det innebär att det sociala arbetet
    blir nåt annat än socialt arbete.

  165. Det sociala arbetet blir präglat
    av repressiva, hårda åtgärder-

  166. -riktade mot individer
    som bor på bestämda platser.

  167. Det är precis det här som händer
    i den politiska debatten.

  168. Det förebyggande arbetet-

  169. -som är inriktat på
    att utjämna klyftor i samhället-

  170. -kommer i skymundan.

  171. Parallellt med detta,
    i de svenska städerna-

  172. -ökar klyftorna
    och fortsätter att öka.

  173. Och det drabbar de unga mycket hårt,
    inte minst i förorterna.

  174. Levnadsvillkoren skiljer sig
    dramatiskt mellan olika stadsdelar.

  175. Man lever helt olika liv.
    Det är parallella universum.

  176. Mötesplatserna blir allt färre.

  177. Det här är farligt för ett samhälle
    som behöver hänga ihop.

  178. Och de olika villkoren
    i olika delar av städerna-

  179. -formar inte bara samtiden,
    utan även framtiden.

  180. Vad kan man föreställa sig?

  181. Vilka framtider kan vi drömma om,
    beroende på var vi bor?

  182. Det är väldigt olika.

  183. Hur ser förortens unga
    på utmaningarna med att bo där?

  184. I boken har vi intervjuat ungdomar
    som bor på dessa platser.

  185. Däribland i Orten, där vi intervjuade
    Isak för tjugo år sen.

  186. Hur ser de på utmaningarna
    och framtiden?

  187. Om vi jämför debatten med
    vad som framkommer i intervjuerna-

  188. -så är det andra bilder
    av nuet och av utmaningarna-

  189. -och av vilken framtid
    som man tänker sig.

  190. Man vänder på problembeskrivningen.

  191. Orten är inte bärare av problemet.

  192. Individerna på orten
    är inte bärare av problemet.

  193. Det är samhället
    som inte ger möjligheter-

  194. -som är jämlika
    för folk på olika platser.

  195. Nåt som man lyfte fram
    som en väldigt stor utmaning-

  196. -är föreställningarna som finns
    om mig som bor på den här platsen.

  197. Förväntningar om att du ska vara
    en viss person för att du bor här.

  198. Faduma, en av ungdomarna
    som vi intervjuade säger:

  199. "Människor som inte bor här säger:
    'Va, bor du där?'"

  200. "Man måste förklara sig,
    fast man inte ska behöva det."

  201. Frida i samma intervju säger:

  202. "Det blir nästan pinsamt
    när folk frågar var man bor."

  203. Varför?
    Det är en skam att bo där man bor.

  204. Det formar nuet, och även vilka
    framtidsplaner som är möjliga.

  205. Bland de unga finns en vilja till
    förändring, men också frustration.

  206. Det är viktigt, för vi måste lyssna
    om vi ska åstadkomma förändring.

  207. Parallellt med detta
    har vi sett en organisering-

  208. -i orter runtom i landet.

  209. Organisationer har tagit form,
    inte minst med unga-

  210. -som centrala ledfigurer.

  211. Exempelvis Megafonen,
    Alby är inte till salu, Pantrarna.

  212. De har krav på förändring
    som är ganska milda.

  213. Vi vill också bli lyssnade till.
    Vi är medborgare.

  214. Vi har saker att komma med.

  215. Men när de här kraven framförs-

  216. -har de mötts av misstänksamhet
    och utpekande. Varför?

  217. Jo, för att orten
    genom att framträda så här-

  218. -har blivit en plats för politik.

  219. Det ses genast som nåt hotfullt.

  220. Det här äger rum runtom i landet
    och är mycket viktigt.

  221. Ortens unga har fått nog.

  222. De vägrar behandlas som andra
    klassens medborgare som föräldrarna.

  223. En av initiativtagarna till Pantrarna
    i Biskopsgården i Göteborg säger:

  224. "Våra föräldrar var tacksamma,
    men vi unga är inte det."

  225. "Vi vill inte vara
    andraklassiga medborgare."

  226. "Därför säger vi att förändring är
    'by any means necessary'."

  227. De här kraven på att höra till och
    bli lyssnad på är inte bara rimliga.

  228. Det är viktigt att hörsamma det-

  229. -om vi ska bygga en stad
    och ett samhälle som hänger samman.

  230. Vi behöver lyssna till dessa röster.

  231. Det viftades. Jag ska runda av.
    Därför hoppar jag saker.

  232. Men man kan läsa om dem
    om man läser boken.

  233. Förorten, vad som utspelas där
    och debatten om den.

  234. Vi behöver förstå det
    som del av ett större mönster-

  235. -och se det som ett symtom
    på ett större problem.

  236. Strukturella orsaker
    och sociala villkor-

  237. -kommer bort i debatten.

  238. Men politiska åtgärder
    riktas mot stadens periferier.

  239. Som om orsakerna
    till sociala problem och utmaningar-

  240. -har att göra med förorten
    och dess boende.

  241. Det saknas inte politisk insikt-

  242. -om problemen med en sån politik.

  243. Det finns stor medvetenhet om det.

  244. Däremot saknas det politiskt mod
    att gå emot strömmen.

  245. Att inte dras med
    i att resa hårdare krav mot förorten.

  246. Att göra nåt annat.

  247. För det är kostsamt och kräver mod
    att gå emot strömmen.

  248. Vi står inför samma utmaning
    som för tjugo år sen-

  249. -med citatet i början från Isak.

  250. När ska Isak
    och andra migranters barn-

  251. -ses som en del av gemenskapen,
    snarare än som ett hot?

  252. För mig är det fortfarande frågan.
    Tar vi oss inte an det fullt ut-

  253. -så riskerar vi att fortsätta se
    brinnande bilar runtom i städerna.

  254. Jag vill inte se det.
    Många vill inte se det.

  255. Men för att inte få det
    är det dags att skifta fokus-

  256. -från symtom till orsaker.
    Hårda tag? Ja, tack.

  257. Men främst mot ojämlikheten,
    snarare än mot dess effekter.

  258. För dem som vill, har mod
    och har luft.

  259. Ortens unga
    har både viljor och drömmar

  260. Och utifrån dem kan och borde vi
    tillsammans skapa ett annat Sverige.

  261. Ett integrerat Sverige,
    och ett Sverige i tiden.

  262. Det var vad jag hade att säga.

  263. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Stå upp för orten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Det anser Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om hur dessa processer kan motverkas och om hur förortens drömmar kan realiseras. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Bebyggelsesociologi, Förorter, Samhällsvetenskap, Sociala strukturer, Sociologi, Stadssociologi
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, berättar om hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Nanomaterial för behandling av cancer

Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Daniel Aili, biträdande professor i fysik vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett gym för celler

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur ett gym för celler kan användas för att utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar dem att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancer

Dygnsrytmstörningar är en vanlig orsak till sjukdom i Sverige. Lasse Dahl Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur dygnsrytmen spelar in vid cancer. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Släckte Trump vårt sista klimathopp?

Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Maria Jernnäs, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om de utmaningar som finns då länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner ska samarbeta. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett smart uppkopplat samhälle

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Stå upp för orten

I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Det anser Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om hur dessa processer kan motverkas och om hur förortens drömmar kan realiseras. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Varför uppstår mobbning?

Sociala och psykologiska processer som rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat tortyr och folkmord. Samma processer finner vi även i skolan och på nätet i samband med mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, berättar om processerna bakom mobbningen. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Gud, Trump och hatkärleken till USA

I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om landet där tro är det normala och icke-tron det udda. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Internationell makt i förändring

På senare år har betydelsen av så kallad "mjuk" makt inom den internationella politiken diskuterats allt mer. Men hur är det? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade? Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nationen

Ortens historia

Åren mellan 1965 och 1975 byggdes en miljon bostäder i Sverige. Projektet kallades miljonprogrammet och skulle lösa Sveriges bostadsbrist genom att förorter till de stora städerna byggdes. Journalisten Evyn Redar undersöker förortens historia och träffar bröderna Salazar som berättar om sin uppväxt i Fittja och hur de har skildrat orten i sin musik. Vi får även höra professorerna Håkan Thörn och Irene Molina Vega prata om gentrifiering av förorter och bostadsbrist.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

När Jagger träffade Riefenstahl

På ett foto från 1974 ses Rolling Stones-profilen Mick Jagger posera med en äldre dam. Vid närmare granskning visar det sig att det är Leni Riefenstahl, Hitlers favoritregissör. Hur har kvinnan bakom nazisternas propagandafilm Viljans triumf hamnat i en trädgård med Mick Jagger? Varför verkar så många inom kultursfären ha glömt eller förlåtit hennes samröre med nazisterna? Och hur förhöll hon sig själv till sitt förflutna? Vi får följa varje steg i Anna Charlotta Gunnarsons och David Silvas undersökning.