Titta

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Om UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Forskare berättar om sitt arbete på ett populärvetenskapligt sätt. Målgruppen är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 samt alla lärare, oavsett verksamhetsområde, som vill fylla på sin egen kunskapsbank med aktuell forskning. Inspelat på Linköpings universitet den 23-24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan : Proteiner på liv och dödDela
  1. En typiskt felveckad hörlurssladd.

  2. All funktion förloras
    om vi inte trasslar upp den.

  3. Det här är vårt problem. Hur ska vi
    lösa att proteiner veckar sig fel?

  4. Roligt att ni vill ägna tjugo minuter
    åt att lära er mer om proteiner-

  5. -och vad de gör för oss, eller
    mot oss, vilket jag mest pratar om.

  6. Jag är proteinkemist
    och doktor i proteinkemi.

  7. Man kan vara doktor
    i vilket ämne som helst-

  8. -men mitt forskningsämne
    ligger ganska nära vad en läkare gör.

  9. Jag vill berätta lite hur det kommer
    sig att jag hamnade i forskningen.

  10. Det är sånt som folk ofta frågar.
    Varför vill man bli forskare?

  11. För att det är roligt, brukar jag
    svara. Men karriärvägen var krokig.

  12. Jag började på lärarprogrammet-

  13. -och är lärare, fast jag aldrig har
    jobbat som det, i kemi och matematik.

  14. Under sista året på lärarprogrammet
    jobbade jag i en forskargrupp-

  15. -som höll på med proteiner, och
    det var det jag ville ägna livet åt.

  16. Att stånga pannan blodig mot olösliga
    problem verkade fantastiskt roligt.

  17. Det har jag gjort i femton år.

  18. När jag förberedde presentationen
    kom jag fram till att under de åren-

  19. -har jag haft samarbeten från Japan
    i öster till Kalifornien i väster.

  20. Ni vet ju att däremellan
    finns det inte så mycket människor-

  21. -så därför vill jag säga att jag
    har samarbeten över hela världen.

  22. En biprodukt av forskningen är att
    man träffar folk från hela världen.

  23. Sen har jag också ett "hemma",
    och det är min forskargrupp.

  24. Han i mitten heter Per Hammarström
    och är min professor-

  25. -och sen är det studenter
    av olika kaliber.

  26. Det är kandidatstudenter,
    det är mastersstudenter-

  27. -det är doktorander-

  28. -och såna som har avslutat sin examen
    men vill förkovra sig mer.

  29. Vi har ett brett spann av människor
    i olika åldrar och nationaliteter.

  30. Där har ni också adressen till vår
    hemsida om ni vill veta mer.

  31. Jag är ju som sagt lärare-

  32. -och jag tycker att det
    är väldigt roligt att lära ut saker-

  33. -och också att lära mig saker.

  34. Man kan undra vad som är skillnaden
    på att lära sig saker och att forska.

  35. Är det nån skillnad? Ja, det är det.
    Jag ska förklara vad jag menar.

  36. Den här snubben kanske ni aldrig har
    sett på bild, men det är Pythagoras.

  37. Vill man veta nånting om honom så kan
    man googla och få en massa träffar.

  38. Man kan också fråga runt lite.
    Om man frågar sina språklärare...

  39. "Pythagoras? Han var ju grek.
    Han pratade grekiska."

  40. "Han skrev grekiska alfabet och högg
    in dem i en stentavla nånstans."

  41. Då går man till sin historielärare
    eller filosofilärare.

  42. "Han var grek och filosof och levde
    runt fem hundra år före Kristus."

  43. "De krigade med romarna och hade
    olika syn på saker och ting."

  44. Så går man till sin mattelärare
    som förklarar Pythagoras sats-

  45. -och hur katetern förhåller sig till
    hypotenusan och allt det där ni kan.

  46. Varför berättar jag då det här?

  47. Man vet inte hur man ställer en fråga
    för att få det svar man är ute efter.

  48. Det gäller att ställa frågan
    till rätt person, formulera den rätt-

  49. -vara lyhörd för svaret
    och vara beredd att analysera det.

  50. Det är forskning. Att formulera rätt
    fråga, ställa den till rätt instans-

  51. -och vara beredd att höra svaret.

  52. Jag gör det inte med Pythagoras
    utan med proteiner.

  53. Vi har många proteiner i kroppen.

  54. Vi har mellan tio och trettio tusen
    olika proteiner som jobbar för oss.

  55. Den stora massan har vi i musklerna-

  56. -och då är det de uppe i mitten, som
    aktin och myosin, som vi tänker på.

  57. Men det stora antalet är enzymer-

  58. -som sköter all ämnesomsättning-

  59. -och all transport och signalering
    inne i våra celler.

  60. Som professor i mikrobiologi kan man
    ägna sin fritid åt att måla i olja-

  61. -det som man gör på sitt arbete,
    som här av professor David Goodsell.

  62. Han har målat en E.coli-cell.

  63. Här ser vi de fantastiskt vackra
    biomolekylerna som jobbar för oss.

  64. Ett annat sätt att titta på det här
    är en komplicerad karta-

  65. -med reaktionsformler på.

  66. Ni kan inte läsa vad det står. Det
    i mitten tror jag att ni känner igen.

  67. Det är citronsyracykeln,
    som är bulken av vår ämnesomsättning-

  68. -som gör att vi kan frigöra energi
    från den glykos vi får i oss.

  69. Men allt som står i blått
    är en enzymkatalyserad reaktion-

  70. -som sker inne i cellen,
    så ni förstår att det är komplicerat.

  71. Ännu mer komplicerat är det
    att det ska hända i den här miljön.

  72. Det här är en datasimulering
    av vad som händer inne i cellen-

  73. -och hur tätt packat allting är.

  74. Det är inte alltid lätt för kroppen
    att hålla ordning på alla molekyler.

  75. Ganska ofta går proteinerna från att
    vara vackra till att vecka sig fel.

  76. Jag gissar att ni alla har såna här
    hörlurar att dra upp ur fickan-

  77. -och plugga in i telefonen och öronen
    för att lyssna på musik.

  78. De flesta känner igen
    den här situationen.

  79. En typiskt felveckad hörlurssladd.
    Här är all funktion förlorad-

  80. -och när det här är färdigupptrasslat
    är tåget framme och man kliver av.

  81. Det här är vårt problem. Hur ska vi
    lösa att proteiner veckar sig fel?

  82. Det orsakar en uppsjö av olika
    sjukdomar, det här är ett exempel.

  83. De sjukdomar jag intresserar mig för
    är de till vänster.

  84. Det är sjukdomar som drabbar hjärnan-

  85. -och som leder till att nerverna dör.

  86. Det är neurodegenerativa sjukdomar.

  87. De felveckar sig inte
    på vilket sätt som helst-

  88. -utan bildar en ny typ
    av väldigt välstrukturerat protein.

  89. Vi vill ju att proteinerna ska
    vara välfungerande och välveckade-

  90. -men tyvärr finns det många sätt
    som protein kan vecka sig fel på.

  91. Sladden är bara rättveckad
    på ett sätt.

  92. Alla andra sätt är felveckat-

  93. -och det är större sannolikhet
    att sladden ska vara hoptrasslad-

  94. -än att den är otrasslad.

  95. Det här är de proteiner
    som bildar vad vi kallar amyloider.

  96. Som ni ser på den här bilden
    är de inte alltid samma sak-

  97. -utan de kan se väldigt olika ut.

  98. Det är det här som vi
    hemskt gärna vill kunna studera-

  99. -men hur gör vi det i den här miljön?

  100. Vi kopplar tillbaka till Pythagoras.
    Det gäller att fråga rätt instans-

  101. -och ställa rätt fråga.

  102. Jag ska berätta om två sjukdomar.

  103. Det ena är Alzheimers sjukdom
    och det andra är prionsjukdomar.

  104. Alzheimers är förknippat
    med två proteiner, a-beta och tau.

  105. I dag pratar vi bara om a-beta.

  106. Vi måste kunna ställa rätt fråga till
    rätt instans och lyssna på svaret.

  107. Vi jobbar som kemister med proteiner-

  108. -och vi älskar när vi kan ha ett rent
    och fint protein i ett provrör.

  109. Då kan vi göra spännande experiment
    och se hur snabbt amyloiderna bildas-

  110. -om vi kan förhindra att de bildas-

  111. -om vi kan förändra strukturen på dem
    och så vidare.

  112. Vi använder också djurmodeller.

  113. Ofta använder vi bananflugor
    eller musmodeller.

  114. Ibland måste vi ta mänsklig vävnad,
    då det är en mänsklig sjukdom.

  115. Det är svårt att få mänskliga prover-

  116. -då människor har glömt att kryssa i
    att vi får ta organ till forskning.

  117. Det kan ni fundera på om ni tycker
    att det är viktigt med forskning.

  118. Det tredje benet som vi gillar att
    stå på är de här färgade proberna.

  119. Ingen forskare står ju på egna ben-

  120. -utan här har vi samarbete med mannen
    i mitten på bilden, Peter Nilsson.

  121. Han är professor i organisk kemi.

  122. Han gör coola, färgade prober
    tillsammans med sin forskargrupp.

  123. De finns i alla storlekar och färger.

  124. Det fina
    är att vi inte bara ser en färg.

  125. Vi gillar också att kvantifiera,
    alltså mäta upp vilken färg det är.

  126. Ni vet att färg är olika våglängder
    på ljus, och det kan vi mäta.

  127. Så lär vi oss om amyloiderna. Bilden
    är amyloida plack från en mushjärna.

  128. Ni kan se att här
    finns det både blå och gula områden-

  129. -och den blå och gula färgen
    säger oss att det är olika struktur.

  130. Men i mushjärnan är det lite svårt
    att titta på hur strukturerna ser ut.

  131. Det kan vi göra om vi använder
    rent protein framställt i provrör-

  132. -som kan ses i svepelektronmikroskop.

  133. Ni ser skalan där nere. En mikrometer
    står det. Det är väldigt smått.

  134. I elektronmikroskop ser vi svartvitt-

  135. -men vi kan med hjälp av de färgade
    proberna färga in amyloiden-

  136. -och jämföra den
    med hur det ser ut i en mushjärna.

  137. Då kan vi dra slutsatser om
    hur amyloiden i mushjärnan ser ut.

  138. Vi kan titta på hela,
    eller halva, mushjärnan.

  139. Sen kan vi titta på mindre objekt
    genom att zooma.

  140. Bilden med provrörsproteinet är
    ungefär så stor som den röda pricken.

  141. Det är den bilden, fast krympt.

  142. Det är helt olika skala,
    fast det är samma typ av protein.

  143. Vi vill ju bilda ny kunskap,
    och det är det vi gör här.

  144. Vi presenterar vår kunskap genom
    att publicera forskningsrapporter.

  145. Det hör ni säkert om på nyheterna.

  146. Om man vill ha en doktorsavhandling
    sammanställer dem man medverkat i.

  147. Det här är min egen. Den är nio år.

  148. En kollega, Maria Jonsson,
    har skrivit den här, med en fin bild.

  149. Den här låg på skrivbordet i morse.

  150. Den ska försvaras på en offentlig
    disputation om några veckor.

  151. Vi vill att folk ska bry sig om vad
    vi säger, och en sak vi har visat-

  152. -är att amyloiden
    ändrar sig över tid.

  153. Man har inte sett det på det här
    viset som vi kan med våra verktyg.

  154. Om man tittar på åldern på mössen så
    är de konstanta till tolv månader.

  155. Sen händer nånting.

  156. Vad det betyder visste vi inte då,
    2013. Det har vi fortsatt jobba med.

  157. Vi har också tittat på vad det
    betyder i det mänskliga sammanhanget.

  158. Alzheimers är inte bara en sjukdom.

  159. Det finns många olika typer.

  160. Och i den här ganska knöliga bilden
    har man tittat på olika typer.

  161. Patienter med olika mutationer.

  162. Längst upp i det blå fältet-

  163. -är patienter med en ärftlig mutation
    som ger upphov till Alzheimers.

  164. I det grå fältet ser vi patienter
    med en annan mutation i samma gen-

  165. -men deras amyloid ser annorlunda ut.

  166. En av slutsatserna är att patienterna
    kanske ska behandlas på olika sätt.

  167. Vi kanske måste
    diagnosticera dem på olika sätt.

  168. Längst ut till vänster har vi tittat
    på om amyloiden är olika giftig-

  169. -beroende på vilken färg den har.

  170. Då ser vi att flugor som har den röda
    amyloiden blir snabbt väldigt sjuka.

  171. Redan efter sju dagar
    är alla flugor döda.

  172. Om de har den blå amyloiden håller de
    sig friskare betydligt längre.

  173. Allt det här är viktig kunskap-

  174. -som vi har plockat fram
    med hjälp av våra olika verktyg.

  175. Sista minuterna vill jag prata om
    prionsjukdomar, för de är spännande.

  176. Ni känner till klassiska smittämnen.

  177. Bakterier ger upphov till halsfluss,
    mässlingen och en massa sjukdomar.

  178. Virus ger oss influensa,
    magsjuka eller vattkoppor.

  179. Det finns en tredje klass
    av smittämnen som heter prioner.

  180. Ordet är en förkortning som står
    för "Protein Infectious Only".

  181. Det är helt enkelt att bara proteinet
    kan överföra en sjukdom-

  182. -från en individ till en annan.

  183. Den här bilden är en
    elektronmikroskopbild på en prion-

  184. -färgad i efterhand då elektron-
    mikroskopbilder är svart-vita.

  185. Sen kan man göra så att de framträder
    mer så att vi förstår vad det är.

  186. Så här ser förhoppningsvis allt
    prionprotein i det här rummet ut.

  187. Alla våra nervceller är fullspäckade
    med rättveckat prionprotein.

  188. Det innebär felveckat prionprotein?

  189. Vi tänker oss att det här är vårt
    välfungerande, rättveckade protein.

  190. Och så äter vi kanske
    en bit smittat kött från en galen ko.

  191. Då kan prionproteinet se ut så här.

  192. Det som händer är
    att det felveckade prionproteinet-

  193. -rekryterar vårt rättveckade protein
    så att det blir felveckat.

  194. Dels blir vi av med välfungerande
    protein, som vi kanske behöver.

  195. Dels får vi den giftiga formen
    av prionprotein i stället.

  196. Det är då vi får sjukdomen.

  197. Galna ko-sjukan är en prionsjukdom...

  198. ...som fanns i Europa,
    framför allt i Storbritannien-

  199. -på åttio- och nittiotalet.

  200. Creutzfeldt-Jakobs sjukdom blev känd
    som den sjukdom människor fick-

  201. -innan man kom på sambandet mellan
    de sjuka korna och människorna.

  202. Det finns en annan prionsjukdom
    som heter Chronic Wasting Disease.

  203. Den drabbar hjortdjur i det vilda.

  204. Det här är en vapitihjort
    som finns i Nordamerika.

  205. Sjukdomen har varit känd
    i Nordamerika sen sextiotalet.

  206. Man har känt till den i femtio år-

  207. -och den hittades i Colorado,
    som är den röda stjärnan.

  208. Sen dess har sjukdomen spridit sig
    över stora delar av Nordamerika.

  209. Ända från Texas upp till Kanada
    finns den här sjukdomen i dag.

  210. Den är välspridd och väletablerad
    och drabbar väldigt många djur.

  211. Även i Sverige har vi stort jaktvilt
    som vi gillar att äta.

  212. Älgjakten pågår nu. Min man är älg-
    jägare så det är speciellt för mig.

  213. Tyvärr är det så att CWD
    nu har hittats i Europa.

  214. Det har hittats i Norge
    i både älg och ren 2016-

  215. -och nu i våras också i Finland.

  216. Här ser ni var man har hittat djuren.

  217. En del fläckar ligger nära gränsen.

  218. Skulle vi stoppa in en Sverigekarta
    så ser det ut så här, ungefär-

  219. -så det finns stor risk att det här
    kommer att sprida sig över Sverige-

  220. -under min livstid, även om jag
    har levt längre än ni har gjort.

  221. Eftersom jag jobbar med prioner vill
    jag fundera på vad jag kan bidra med.

  222. I stället för att dra in hela älgen
    i labbet så tittar vi på proteinet.

  223. Prionproteinet
    har två hundra aminosyror-

  224. -och i svensk älg
    finns det ett aminosyrabyte-

  225. -där man lägger dit några väten
    och syre och tar bort ett kol.

  226. Det är en odramatisk mutation,
    men när man tittar på experiment-

  227. -så ser vi att efter ungefär
    tre tusen minuter, utan mutation-

  228. -så börjar de blida
    de här amyloida proteinerna.

  229. Om vi har älgprotein med den här
    lilla mutationen händer ingenting-

  230. -vilket ju är en stor wow-faktor.

  231. Det är sällan vi ser en sån dramatisk
    effekt på en sån liten förändring.

  232. Vår nästa stora fråga, som vi hoppas
    svara på om vi får finansiering-

  233. -är att vi vill titta på om vi
    kan använda den här mutationen-

  234. -för att avla fram hjortdjur
    som är resistenta mot prionsjukdom.

  235. Man har lyckats bra med det på får,
    så det hoppas vi kunna fortsätta med.

  236. Nu ska jag tillbaka till labbet.
    Jag vill tacka för uppmärksamheten.

  237. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Proteiner på liv och död

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Kemi > Kemiska processer i kroppen
Ämnesord:
Kemi, Människokroppen, Naturvetenskap, Organisk kemi, Proteiner
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, berättar om hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Nanomaterial för behandling av cancer

Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Daniel Aili, biträdande professor i fysik vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett gym för celler

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur ett gym för celler kan användas för att utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar dem att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancer

Dygnsrytmstörningar är en vanlig orsak till sjukdom i Sverige. Lasse Dahl Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur dygnsrytmen spelar in vid cancer. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Släckte Trump vårt sista klimathopp?

Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Maria Jernnäs, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om de utmaningar som finns då länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner ska samarbeta. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett smart uppkopplat samhälle

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Stå upp för orten

I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Det anser Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om hur dessa processer kan motverkas och om hur förortens drömmar kan realiseras. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Varför uppstår mobbning?

Sociala och psykologiska processer som rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat tortyr och folkmord. Samma processer finner vi även i skolan och på nätet i samband med mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, berättar om processerna bakom mobbningen. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Gud, Trump och hatkärleken till USA

I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om landet där tro är det normala och icke-tron det udda. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Internationell makt i förändring

På senare år har betydelsen av så kallad "mjuk" makt inom den internationella politiken diskuterats allt mer. Men hur är det? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade? Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Scientists for the future

A stop to cancer

Trots stora medicinska framsteg dör fortfarande 35 procent av dem som drabbas av cancer i Sverige. Marene Landström är professor i patologi vid Umeå universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har hon upptäckt varför cancerceller överproducerar sitt eget tillväxtämne, blir aggressiva och sprider sig till intilliggande vävnader. Vi har något riktigt bra på gång och man blir så otroligt glad när man lyckas och får positiva besked, säger Marene Landström.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fakta eller feeling

Psykisk ohälsa bland unga

Den psykiska ohälsan bland unga ökar och har fördubblats sedan 1980-talet. Men varför mår unga sämre idag? Ninni undrar om det är så att tjejer i större utsträckning drabbas av psykisk ohälsa eller är tjejer bättre på att prata om det? Kan det finnas några nackdelar med att dela med sig av sin psykiska ohälsa till andra? Gäst är Therese Lindgren, en av Sveriges mest framgångsrika influencers som var sjukskriven för psykisk ohälsa när hon började att läsa skönhetsbloggar och fick idén till sin egen.