Titta

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Om UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Forskare berättar om sitt arbete på ett populärvetenskapligt sätt. Målgruppen är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 samt alla lärare, oavsett verksamhetsområde, som vill fylla på sin egen kunskapsbank med aktuell forskning. Inspelat på Linköpings universitet den 23-24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan : Gud, Trump och hatkärleken till USADela
  1. Man borde fixa till hälsoreformerna.
    Men då tänker många amerikaner:

  2. "Ska staten rota i detta? De kan inte
    sköta nåt annat. Kan de sköta detta?"

  3. Jag har blivit ombedd att säga nåt
    om mig själv. Så här började det:

  4. När jag var i er ålder-

  5. -gifte sig en god vän - han var
    några år äldre - med en amerikanska-

  6. -och flyttade till Chicago.

  7. Några år tidigare hade jag haft besök
    av amerikanska vänner, släktingar.

  8. Så det har varit naturligt för mig
    att ha ett intresse för USA.

  9. Så fortsatte det.
    Jag började läsa teologi i Lund.

  10. Jag fick så småningom ett stipendium
    för att resa till USA.

  11. Ett forskarår vid University
    of California. Jag doktorerade där.

  12. Sen kom jag hem
    och doktorerade i teologi här.

  13. Så småningom blev jag docent vid
    Lunds universitet i kyrkohistoria.

  14. Jag var ute och jobbade som präst.

  15. Jag är professor i religionsvetenskap
    med inriktning mot historisk teologi.

  16. Jag var också rektor
    för en högskola i Uppsala några år.

  17. USA-intresset har alltid funnits
    hos mig, och det finns hos de flesta.

  18. Men hur rapporteras det
    egentligen från USA?

  19. Vad sägs om USA i svenska medier?
    Vad säger man om Trump?

  20. Det finns mycket
    man kan problematisera där-

  21. -men jag ska börja
    med det första ordet i stället.

  22. Varför är religionen så viktig
    och vad spelar den för roll?

  23. Jag har med ett par gamla dokument.
    De är väldigt gamla, de här.

  24. 1776, "Declaration of Independence",
    och "The Constitution".

  25. I båda finns fyra hänvisningar
    till en religiös sfär.

  26. I den förstnämnda till Gud, rentav.

  27. "Naturens Gud", "skapare",
    "högste domaren" och "Guds försyn".

  28. Varför är de viktiga i dag?

  29. Alla presidenter hänvisar
    i alla sina linjetal-

  30. -alltså alla viktiga tal i dag,
    till de här två dokumenten.

  31. I alla
    "State of the Union Addresses"-

  32. -och "inaugural speeches",
    när de installeras.

  33. Alltid, alltid hänvisningar till-

  34. -att vi är en nation under Gud.
    Det är ett levande förhållningssätt.

  35. Varje söndag går omkring 130 miljoner
    amerikaner till en kyrka.

  36. Såna dimensioner är svåra att jämföra
    med den svenska situationen.

  37. Det är en naturlig del
    av den amerikanska situationen.

  38. När de installeras...
    I det här fallet Trump.

  39. Man har sen den första presidenten,
    George Washington, installerades-

  40. -haft en bibel som man svär eden på.
    I det här fallet, och i andra fall-

  41. -som Truman och andra presidenter,
    använde man mer än en bibel.

  42. Här har man en klassisk bibel:
    den röda, tjockare varianten.

  43. Det var den som Abraham Lincoln
    lade sin hand på när han svors in.

  44. Den andra bibeln fick han av sin mor
    två dagar innan han fyllde nio år-

  45. -och hade gått färdigt en fas
    i sin kyrkas söndagsskola.

  46. Primary Sunday School
    vid Presbyterian Church i Queens.

  47. Så när han har sagt eden-

  48. -kommer det till några få ord-

  49. -som faktiskt inte står inskrivna
    men som alla har lagt till.

  50. Inklusive Donald Trump.

  51. "Så sant mig Gud hjälpe."

  52. För att markera
    att det finns nåt mer än bara vi.

  53. Det finns nån annan jag ska ansvara
    inför än bara det amerikanska folket.

  54. Det finns till och med nåt
    som står utöver det.

  55. I svensk press är det-

  56. -en häftig negativ nyhetsbevakning
    när det gäller Trump.

  57. Man plockar fram det som gått fel och
    där han, som man tycker, tänker fel.

  58. Om man frågar amerikaner hur de
    skulle rösta i dag, visar det sig-

  59. -att en enorm mängd av de som röstade
    på honom, skulle rösta på honom igen.

  60. Så sent som i augusti
    kollade Pew Forum av-

  61. -den här situationen. Det står:

  62. "De flesta av Trumps väljare
    kände fortfarande starkt för honom."

  63. De som röstade på honom
    gillar honom fortfarande.

  64. Man kan kanske undra
    hur det kommer sig-

  65. -om de så ofta hör det
    som man tycker att han gör fel.

  66. Vi går vidare. För att förstå
    den religiösa dimensionen-

  67. -kan man titta på det som hände
    efter andra världskriget.

  68. Det är inte så längesen.

  69. Mina föräldrar levde ju då.
    Era mor- och farföräldrar levde då.

  70. Vi känner till det där.
    Jag gick på Officershögskolan.

  71. Då följde östtyska lastbilar oss för
    att kontrollera vår kommunikation.

  72. Jag har levt
    i kalla krigets tid själv.

  73. När kommunismen växte sig stark
    i Östeuropa och så småningom i Kina-

  74. -sa man i USA:
    "Vilka är vi egentligen?"

  75. Då fastställde man
    att när man ska svära trohetseden-

  76. -ska man lägga till det som verkligen
    är viktigt: "One nation under God."

  77. Så hade man tänkt hela tiden, men nu
    ville man skriva ut det och säga det-

  78. -för en massa gudlösa marxister
    och kommunister tog makten i världen.

  79. Man försökte visa... "Vad står vi
    för? Vi tänker annorlunda än de."

  80. Det fortsatte.

  81. 1956 bestämde man...

  82. Det hade tidigare funnits "In God
    we trust" på en del mynt, "coinage".

  83. 1956 bestämde man att det skulle
    finnas på alla sedlar och alla mynt.

  84. Det skulle också vara
    nationens motto.

  85. Det hade varit ett semiofficiellt
    motto, men nu blev det USA:s motto.

  86. Det skulle spegla... "Vi står
    för nåt annat än de där borta."

  87. På deras vapen,
    deras "seal", som det heter-

  88. -finns också kopplingar till ögat.

  89. Gud ser vad som händer
    och vi kan vända oss till honom.

  90. Det står på latin:
    "He has favored our undertakings."

  91. Alltså: "Gud finns här"-

  92. -"och Gud tycker om det vi gör
    på ett annat sätt än andra."

  93. Det är självförståelsen. När nationen
    skapades var det en ny möjlighet.

  94. Man såg sig som ett nytt Israel.

  95. Man hade fått många chanser
    som gått fel.

  96. Man for över Atlanten - ett rött hav.

  97. Man kom ur slaveriet i Europa
    och skapade en ny nation.

  98. Detta var vår nya chans, vårt nya
    Israel. På USA:s östkust ser ni-

  99. -att städerna som finns i dagens
    Israel och i Nya Testamentets tid-

  100. -återfinns där också.
    Jerusalem och Bethesda finns där.

  101. Philadelphia finns där,
    Bethsaida finns där...

  102. Hela uppsättningen av de israeliska
    städerna finns på östkusten.

  103. "Vi har fått en ny chans
    och ska bygga en ny kontinent."

  104. Det var några år sen.
    Hur ser det ut i dag?

  105. Vi kan till exempel titta
    på Kongressens sammansättning.

  106. Det är val om ett par veckor,
    men i stort sett ser det ut så här.

  107. 91 % säger:
    "Självklart är vi kristna." 91 %.

  108. Det är lite annorlunda än i svenska
    riksdagen. Jag är ersättare där.

  109. Om vi tittar på partigrupperingarna
    så skiljer det sig något.

  110. Bland republikanerna är... Vi lägger
    ihop senaten och representanthuset.

  111. 99,3 % - 291 av 293 -
    beskriver sig som kristna.

  112. Två judar i representanthuset.

  113. Om vi tittar på demokraterna
    så är det lite annorlunda sammansatt.

  114. Knappt 80 % betraktar sig som kristna
    men det finns en hel del judar.

  115. Det finns tre buddhister,
    tre hinduer, två muslimer-

  116. -och en unitarie, som är mer allmänt
    troende, en new age-variant ungefär.

  117. Och så finns det en som säger
    att den inte tillhör nånting.

  118. En av 435! Sen finns det tio som
    inte vill yttra sig av olika skäl.

  119. En del säger: "Det är min privatsak,
    det ska inte ni lägga er i."

  120. Men en av 435 säger: "Jag tror inte."

  121. Resten har nån typ av tro, enligt
    undersökningen. Det är annorlunda.

  122. Självklart tänker presidenterna:
    "Vad ska jag säga?"

  123. Självklart är presidenterna
    också formade av den kristna tron.

  124. Jag själv har ägnat mig åt
    att skriva om presidenter.

  125. Främst har jag skrivit om moderna
    presidenter, som George H. W. Bush.

  126. Reagan innan honom.
    Bara ett par exempel.

  127. Ni kan beställa boken på biblioteket
    om ni vill.

  128. Det skulle vara skoj om nån läste
    böckerna. Det vet man aldrig annars.

  129. Några citat, några citat.

  130. "Vi lovsjunger USA
    som 'en nation under Gud'."

  131. "När jag tillträder som president
    underkastar jag mig Gud"-

  132. -"och ber om råd
    och välvilja mot vårt land."

  133. Det är självklart
    med den religiösa dimensionen.

  134. Ett annat citat... Jag skulle kunna
    rada upp hundratals, hundratals.

  135. "Våra utmaningar är stora,
    men vår vilja är större."

  136. "Våra brister är ändlösa, men
    Guds kärlek är sannerligen gränslös."

  137. "Gud kan leva utan människan, men
    människan kan inte leva utan Gud."

  138. "Utan Guds hjälp kan vi inget göra."

  139. Från ena presidenten till den andra
    är detta en religiös dimension.

  140. Oftast säger man i Sverige:
    "Detta är röstfiske."

  141. "Man säger detta för att det finns
    så många religiösa amerikaner."

  142. När jag har läst
    vad de faktiskt skrivit...

  143. Jag läser dagböcker och hur de beter
    sig när de inte står i nån talarstol.

  144. Då är det alldeles uppenbart
    att de också bärs-

  145. -av nån typ av kristen tro, faktiskt.

  146. Så man undrar vad som gör
    att svensk media inte nämner detta.

  147. Jag har lyssnat på presidenter och
    tänkt så här när jag hört dem i tv:

  148. "Det kan inte vara hela sanningen."
    Sen har jag läst talet på nätet.

  149. Då har jag upptäckt att man
    ibland klipper bort referenserna-

  150. -till Gud eller så. Man kan visa
    en sekvens, men man plockar bort det.

  151. Vem gör det? Nån redigerar ju
    och vill inte att vi ska höra detta.

  152. Då är det viktigt att vi tänker
    kritiskt. Vad beror detta på?

  153. Det på bilden hände
    för några veckor sen.

  154. Trump hade utnämnt Kavanaugh
    till domare i högsta domstolen.

  155. Det blev ju ett väldigt rabalder här.

  156. Man lade in fokus på...

  157. Hela metoo-rörelsen och -debatten
    kom ju in i detta.

  158. Men ytterst handlade det om en
    väldigt stark politisk konfrontation-

  159. -mellan demokrater och republikaner.
    Det handlade det ytterst om.

  160. Det såg man sen när de röstade.
    Ingen gick över gränserna.

  161. Det var väldigt tydligt
    hur man ville fokusera detta.

  162. Det blev en så stor fråga för att det
    finns en sån stark tudelning i USA-

  163. -och för att man inte gillar Trump
    i många läger.

  164. Man kan gå till andra
    republikanska presidenter.

  165. Här är George W. Bush,
    som jag har skrivit om.

  166. Här är ett exempel på
    hur oerhört populär han var i USA.

  167. Han uppnådde
    den högsta popularitetssiffran-

  168. -som nånsin uppmätts i modern tid
    för en amerikansk president.

  169. 90 % sa: "Han gör ett jättebra jobb!"

  170. Men hur rapporterades detta
    i Sverige?

  171. Nej, han var fortfarande
    den där hemske presidenten.

  172. Lite korkad,
    allierad med högerkristna.

  173. Är det hela sanningen
    eller ens en del av den?

  174. Hur rapporteras det som sker i USA
    i Sverige?

  175. Det är en viktig fråga
    som vi måste ställa oss.

  176. Oavsett vad man tycker
    måste man fundera kring-

  177. -hur det rapporteras i media
    kring dessa frågor.

  178. Varför gillar man då Trump i USA?
    Det finns en del skäl till det.

  179. Jag tänkte bara nämna några.
    Det nämns ju ganska ofta här...

  180. Det här är inte för eller mot Trump.
    Det är frågor jag vill lyfta upp-

  181. -för att väcka intresset
    kring det vi hör och det vi ser.

  182. Att han lämnat Parisavtalet
    nämns alltid som en negativ faktor.

  183. Många av oss kan tycka
    att det inte var så lyckat.

  184. Oavsett, så har jag inte
    i nån svensk media sett-

  185. -att han har lagt miljarder
    på att rensa världshaven från skräp.

  186. Miljarder dollar har nu beslutats om.
    Man ska rensa världshaven på skräp.

  187. Det har gjort honom populär
    bland många som hört detta.

  188. Det andra är en kontroversiell sak.

  189. Han flyttade amerikanska ambassaden
    till Jerusalem. Det är ett hett ämne-

  190. -och direkt olämpligt, om vi lyssnar
    på svensk utrikespolitik.

  191. Men i USA var det ett löfte
    som faktiskt även Obama hade gett.

  192. Men Trump sa: "Nu gör vi det." Han
    har ju sin stil, som är annorlunda.

  193. Definitivt annorlunda mot Obamas.
    Som företagsledare är han van...

  194. "Jag bestämmer, sen blir det så."
    Och nu är den där.

  195. Även om det till viss del är i
    symboliska termer, så är den flyttad.

  196. Många i USA värnar om det ofödda
    livet. För några veckor sen...

  197. Det här är från en svensk tidning.

  198. Då fattade Trump beslut om att man
    skulle sluta stödja en organisation-

  199. -som köpte aborterade foster
    och sålde dem vidare till forskning.

  200. Det vann han mycket gehör för i USA,
    men det är en icke-fråga i Sverige.

  201. Eftersom man inte ska diskutera
    abortfrågan, så nämns det aldrig.

  202. Det intressanta är att när vi tittar
    på media så ser vi här...

  203. Sverige är inte med här,
    men Sverige passar bra in i bilden.

  204. Här är en bild på hur man betraktar
    de amerikanska presidenterna.

  205. Om man gillar dem eller inte, om man
    har förtroende för dem eller inte.

  206. Som ni ser här var det
    väldigt svagt förtroende för Bush.

  207. Sen sticker det upp! Hela Obama-
    perioden är det starkt förtroende.

  208. Sen kom Trump,
    och det rasade ner igen.

  209. Då tänker man ofta så här: "Varför
    vinner inte alltid demokraterna?"

  210. Om man hårdrar det lite
    skulle man kunna säga-

  211. -att om man följer svensk media borde
    åtminstone 98 % rösta demokratiskt.

  212. Annars är de ju korkade. Men om man
    faktiskt tittar på läget i USA-

  213. -så är det alltid 48-52, 49-51
    eller ibland till och med 50-50.

  214. Det handlade om några röster hit
    eller dit i valet med George W. Bush-

  215. -när det avgjordes i Florida.

  216. Eller nu senast också.
    Det är väldigt jämnt.

  217. Men om man lyssnar
    på europeisk media-

  218. -så borde det ha varit
    80-20 eller 90-10 i stället.

  219. Då måste vi ju fråga oss:
    Hur kommer det sig att det är så-

  220. -och inte som vi tänker
    att det kanske borde vara-

  221. -när vi tittar på, lyssnar på
    och läser våra nyhetssändningar.

  222. Det här är ju rätt dråpligt.

  223. Samtidigt som man älskar USA och
    har det som sitt "drömmarnas land"...

  224. Man tänker på sandstränderna. Jag kom
    till Santa Barbara som student.

  225. Det där är lite söderut.
    Newport Beach i södra Los Angeles.

  226. Den där bilen hyrde jag förra
    januari. Visst är det härligt?

  227. Jag har alltid trivts där.
    Sju år har jag tillbringat i USA.

  228. Men det kan man ju känna kanske...

  229. Alla gillar inte bilen,
    men det är inte så tokigt.

  230. "Jag vill bila i USA. Jag vill åka
    till Hawaii eller Kalifornien."

  231. Den känslan tror jag att många av oss
    har. Jag hade den som ung.

  232. Men det är svårt för en sekulariserad
    svensk att förstå detta.

  233. Mer än 100 miljoner
    går varje vecka...

  234. Jag nämnde andra, månatliga siffror.
    Varje vecka går de till kyrkan.

  235. Och religionens roll i politiken.
    Det har vi svårt att förstå.

  236. Vi vet inte hur vi ska förstå
    den rapportering som sker-

  237. -eller så är den rapportering
    som sker något vinklad.

  238. Då är det så här...
    Och detta är sista bilden.

  239. Vi är egentligen ganska lika
    på många sätt. Vi känner igen oss.

  240. Det är nog ingen tvekan om det.
    Och attraktionen finns hos många.

  241. Men vi är ändå väldigt olika
    på många sätt.

  242. Om man tittar på de här stickersen...
    Fotona tog jag i juni i år.

  243. Det ena är i New Mexico
    och det andra i Miami.

  244. Det är längtan. Det andra är det
    som är annorlunda. Lika men olika.

  245. Till höger:
    "Less government, more freedom!"

  246. Många är emot statlig inblandning.
    När det gäller hälsoreformerna...

  247. Vi tycker att man borde fixa till
    dem. Men då tänker många amerikaner:

  248. "Ska staten rota i detta? De kan inte
    sköta nåt annat. Kan de sköta detta?"

  249. Sen nämner man myndigheter
    som inte fungerar bra-

  250. -som skattemyndigheten
    och transportstyrelsen, DMV och IRS.

  251. Det andra är vapenlagarna.
    Det har vi också väldigt svårt för.

  252. Här är en liten sticker från
    utanför en liten affär som vi åt i.

  253. "Du har din familj, och jag har min."

  254. Och så är det vapen uppradade.
    Det är inte som vårt sätt att tänka.

  255. För dem markerar det
    den utpräglade individualismen.

  256. "Lägg dig inte i mitt liv,
    jag sköter mitt."

  257. Det är ganska annorlunda
    än vi som ofta...

  258. Vi är väldigt individualistiska
    här också-

  259. -men det är insatt i en samhälls-
    gemenskap som är annorlunda än i USA.

  260. Om ni vill fördjupa er i detta
    eller förstå lite mer av det-

  261. -så kan ni läsa nån kurs i religions-
    vetenskap vid Linköpings universitet.

  262. Varmt välkomna att göra det. Eller
    gå ut på nätet och tänk kritiskt-

  263. -på hur ni tänker
    eller hur ni uppfattar-

  264. -och även hur andra rapporterar
    om USA till er. Tack!

  265. Översättning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gud, Trump och hatkärleken till USA

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om landet där tro är det normala och icke-tron det udda. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Geografi > Amerika, Geografi > Folk i andra länder, Religionskunskap > Religion och samhälle
Ämnesord:
Förenta staterna, Religion, Religion och samhälle
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, berättar om hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Nanomaterial för behandling av cancer

Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Daniel Aili, biträdande professor i fysik vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett gym för celler

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur ett gym för celler kan användas för att utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar dem att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancer

Dygnsrytmstörningar är en vanlig orsak till sjukdom i Sverige. Lasse Dahl Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur dygnsrytmen spelar in vid cancer. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Släckte Trump vårt sista klimathopp?

Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Maria Jernnäs, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om de utmaningar som finns då länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner ska samarbeta. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett smart uppkopplat samhälle

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Stå upp för orten

I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Det anser Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om hur dessa processer kan motverkas och om hur förortens drömmar kan realiseras. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Varför uppstår mobbning?

Sociala och psykologiska processer som rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat tortyr och folkmord. Samma processer finner vi även i skolan och på nätet i samband med mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, berättar om processerna bakom mobbningen. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Gud, Trump och hatkärleken till USA

I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om landet där tro är det normala och icke-tron det udda. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Internationell makt i förändring

På senare år har betydelsen av så kallad "mjuk" makt inom den internationella politiken diskuterats allt mer. Men hur är det? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade? Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Från Burma till Brexit

Burma och drömmen om demokrati

Vilka utmaningar står Burma inför? Sara Schulman är forskare i statsvetenskap och bosatt i Burma där hon bedriver sin forskning. Hon ger en lägesbild från Burma och berättar om landets väg mot demokrati. Från kolonialstat till fria val. Inspelat den 15 februari 2017 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i Kenya

Pojkarna på Diani beach

Vid den paradisiska kenyanska kusten är sexhandeln med unga killar en etablerad företeelse. Beno, Rashid och Kamari försörjer sig ömsom som fiskare, ömsom som souvenirförsäljare och ömsom som sällskap åt kärlekstörstande kvinnor från olika västländer. "Allt jag tjänar går till mina syskon och min mamma! Jag tycker det är fel att de som har pengar kommer hit och utnyttjar oss som är fattiga. För mig handlar det om att få mat för dagen", säger Beno.

Fråga oss