Titta

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Om UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Forskare berättar om sitt arbete på ett populärvetenskapligt sätt. Målgruppen är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 samt alla lärare, oavsett verksamhetsområde, som vill fylla på sin egen kunskapsbank med aktuell forskning. Inspelat på Linköpings universitet den 23-24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan : Varför uppstår mobbning?Dela
  1. När man frågar tonåringar
    är de överens om att mobbning är fel.

  2. Det är nåt som inte borde förekomma.
    Och ändå förekommer mobbning.

  3. Jag heter Robert Thornberg
    och är professor här.

  4. Jag ägnar mig åt forskning
    kring mobbning i skolan.

  5. Jag har gjort det i flera år.

  6. Det är många i världen som försöker
    förstå mekanismerna bakom.

  7. En första viktig fråga att ställa
    är följande:

  8. Vad är mobbning?
    Vad menar man med det?

  9. Vi kan säga att mobbning,
    i en svensk skolkontext-

  10. -handlar om kränkningar
    eller trakasserier.

  11. Det är också nåt
    som upprepar sig över tid.

  12. Den utsatte är i ett maktunderläge-

  13. -och har svårt
    att värja och försvara sig.

  14. Därför är det här viktigt.

  15. Man pratar också om doseringseffekt:

  16. Ju mer man utsätts för det i skolan,
    desto större är risken-

  17. -att man drabbas av psykisk ohälsa.

  18. Man behöver inte göra det,
    men det är en riskfaktor.

  19. Därför är det viktigt
    att försöka minska risken för det.

  20. Mobbning kan ske direkt och indirekt.
    Direkt mobbning är mer öppet.

  21. Man retar nån, kallar nån för öknamn
    eller använder fysiskt våld.

  22. Indirekt mobbning är mer sublimt.

  23. Det kan vara att man snackar skit
    eller fryser ut en person-

  24. -och behandlar den som luft.
    Blickar, och så vidare.

  25. Det är svårare att upptäcka,
    inte minst för lärare och vuxna.

  26. Vi ser att direkt mobbning
    är vanligare bland yngre elever.

  27. Men i tonåren
    är den indirekta formen vanligare.

  28. Vi ser också att mobbning i skolan
    och mobbning på nätet hänger ihop.

  29. Elever som blir mobbade på skolan
    blir det också på nätet.

  30. Mobbarna på skolan
    brukar vara förövare på nätet.

  31. Nätet blir en arena
    där mobbningen kan fortsätta.

  32. Det sker både under
    och efter skoltid.

  33. Dessutom finns det olika roller
    som man kan ta eller få i mobbning.

  34. Oftast tänker vi på två roller:

  35. Rollen att vara utsatt,
    eller rollen som den som mobbar.

  36. Här menar man den som leder
    och initierar mobbningen.

  37. Men därtill finns det andra roller
    som elever kan hamna i.

  38. Antingen tar man dem aktivt,
    eller så hamnar man i dem.

  39. En sån är rollen
    som den som hänger på.

  40. Man ser mobbningen
    och hjälper den som mobbar.

  41. Man kanske lurpassar vid dörren,
    eller aktivt hjälper till och mobbar.

  42. Vi har också rollen som hejarklack.
    Man blir publik åt dem som mobbar.

  43. Man skrattar, hejar på dem
    och uppmuntrar mobbningen.

  44. En annan roll är den passiva.
    Man blir vittne, men säger inget.

  45. Man håller sig undan, går därifrån
    eller står kvar, men förblir passiv.

  46. Och slutligen: den som ingriper.

  47. Det kan vara direkt, att man
    säger ifrån eller går emellan.

  48. Eller mer indirekt, att man berättar
    för en lärare eller en vuxen.

  49. Eller att man tröstar och inkluderar
    personen i den egna gemenskapen.

  50. Varför mobbar man?

  51. Varför sker mobbning
    över huvud taget?

  52. Vi vet att när man frågar
    barn och tonåringar-

  53. -är de flesta rörande överens om
    att mobbning är fel.

  54. Det borde inte få förekomma.
    Och ändå förekommer det.

  55. Det finns inte en enkel förklaring
    till mobbning-

  56. -utan det är olika faktorer
    som påverkar förekomsten.

  57. Jag ska peka på
    ett antal typiska förklaringar-

  58. -som vi ofta finner tillsammans
    i mobbningsfall.

  59. Ett sånt är det sociala klimatet
    i klassen och på skolan.

  60. Vi ser i studier
    att vissa klasser och skolor har-

  61. -ett negativt, hårt klimat
    och bristande respekt.

  62. I såna klasser och på såna skolor-

  63. -förekommer mobbning i högre grad.

  64. Ett negativt socialt klimat-

  65. -utgör en grogrund som ökar risken
    för mobbning bland eleverna.

  66. En annan faktor är social status.

  67. Det är ledsamt att behöva berätta
    att forskningen pekar på-

  68. -att elever som mobbar andra
    tenderar att ha hög social status.

  69. Inte alla, men det finns ett samband.

  70. Det är vanligare
    att de har en hög social status.

  71. Elever som däremot blir mobbade
    under lång tid-

  72. -tenderar att vara i botten
    i den sociala hierarkin.

  73. Mobbning är ett målstyrt beteende.
    Nåt driver dem som mobbar.

  74. Ofta handlar det om social status.

  75. Att få uppmärksamhet.
    Att antingen höja sin status-

  76. -eller att befästa sin sociala status
    och markera den.

  77. Mobbning blir ett medel
    för social status.

  78. En annan faktor är andras reaktioner.

  79. Andra elever och deras reaktioner
    har betydelse för förekomsten.

  80. Det har gjorts studier i Finland
    där man har tittat på flera skolor.

  81. Och i de studierna
    kan man visa skolklasser-

  82. -där det är vanligt
    att nån blir utsatt för mobbning.

  83. Flertalet av eleverna reagerar då
    som en hejarklack.

  84. Man tar aktivt förövarnas parti.

  85. I de klasserna förekommer mobbning
    i högre grad.

  86. I andra klasser reagerar man inte så.

  87. Det vanliga är
    att uttrycka ett socialt ogillande-

  88. -och försvarar den utsatte.
    Där är mobbning inte lika vanligt.

  89. Hur andra reagerar
    påverkar förekomsten av mobbning.

  90. Elever kan uppleva
    att mobbning är lönsamt-

  91. -och ger status och popularitet.

  92. Då kan det bli ett incitament
    att fortsätta.

  93. Och det kan motivera andra
    att hänga på mobbningen.

  94. Normer är en annan viktig aspekt
    inblandad i mobbning.

  95. En mängd normer påverkar
    våra attityder och beteenden.

  96. Det finns normer på samhällsnivå
    och på den lokala nivån där vi bor.

  97. Det finns normer för vår skola,
    vår skolklass och vår kompisgrupp.

  98. De här normerna påverkar oss,
    som vi ser i studier.

  99. Elever kan ha funktionsnedsättningar:
    inlärningssvårigheter-

  100. -olika neuropsykiatriska diagnoser
    och talrubbningar.

  101. De eleverna löper ökad risk
    för att bli mobbade i skolan.

  102. Det handlar om normer.
    I andra studier ser vi att elever-

  103. -som uttrycker en icke-heterosexuell
    livsstil eller läggning-

  104. -löper också ökad risk
    för att utsättas för mobbning.

  105. Det handlar om normer
    och hur de påverkar våra beteenden.

  106. Det jag ska prata om i dag
    är moraliskt disengagemang.

  107. Och vad är det?
    Jag ska ge er en definition.

  108. Jo, det är en uppsättning
    psykologiska och sociala processer-

  109. -som hjälper en att tro
    att en aktuell inhuman handling-

  110. -är okej att göra.

  111. Processerna kan vara psykologiska
    och finnas hos individen.

  112. De kan även vara kollektiva
    och prägla en grupp.

  113. En hel skolklass, en hel skola.
    En hel kultur, till och med.

  114. Det finns olika nivåer
    där processerna äger rum.

  115. Vi kan se att när de är aktiva
    och får löpa fritt-

  116. -så slipper vi känna skuld
    när vi beter oss kränkande.

  117. Då upplever vi att det vi gör
    inte är så farligt.

  118. De här processerna är framträdande
    i brott mot mänskligheten.

  119. Till exempel i Nazityskland,
    under Förintelsen.

  120. Under folkförföljelse eller folkmord
    är de här processerna framträdande.

  121. I terrorism likaså, eller vid tortyr
    och andra brott mot mänskligheten.

  122. Vad är det för processer?
    Det ska jag försöka beskriva.

  123. En process, "göra handlingen okej"-

  124. -är att man skapar föreställningar
    som gör handlingen mindre omoralisk.

  125. Den här huvudprocessen
    inrymmer tre olika mekanismer.

  126. Den första är moraliskt
    rättfärdigande. En inhuman handling-

  127. -rättfärdigas genom att man pekar på
    ett högre gott ändamål.

  128. Det är en framträdande mekanism
    i exempelvis terrorism.

  129. Men den kan också finnas
    vid mobbning.

  130. Till exempel: "Det är okej
    att frysa ut en klasskompis"-

  131. -"om man gör det
    för sammanhållningen."

  132. Målet helgar medlen.

  133. Genom att göra så här uppnår vi
    det som är eftersträvansvärt.

  134. Samma mekanism hittar vi
    i andra brott mot mänskligheten.

  135. En andra mekanism
    är förskönande omskrivning.

  136. Man kallar den negativa handlingen
    för nåt bättre.

  137. Därmed upplever man
    att den inte är så farlig.

  138. Till exempel: "Jag stal inte cykeln.
    Jag lånade den bara."

  139. Eller i mobbningssammanhang:

  140. "Vi mobbar honom inte.
    Vi bara skämtar lite."

  141. Om man upplever att det är på skoj-

  142. -och att hen är med på det-

  143. -så finns det ingen anledning
    att känna skuld och ändra beteendet.

  144. Med fördelaktig jämförelse
    jämför man en negativ handling-

  145. -med en värre handling.
    Då framstår det inte som så farligt.

  146. "Att reta nån ett par gånger i veckan
    är inte farligt"-

  147. -"om man jämför med dem där borta
    som bråkar och kränker flera andra."

  148. När man jämför så blir den egna
    inhumana handlingen mindre farlig.

  149. En annan huvudprocess
    inom moraliskt disengagemang-

  150. -går ut på att bortse
    från det egna ansvaret.

  151. Man förminskar eller frånsäger sig
    det egna ansvaret för handlingen.

  152. Det inrymmer två mekanismer.
    Den ena, ansvarsförskjutning-

  153. -betyder att jag placerar ansvaret
    på nån annan.

  154. Det är inte jag som har gjort fel.

  155. Vi går tillbaka till Förintelsen.

  156. Efter andra världskriget
    skedde Nürnbergrättegångarna.

  157. Högt uppsatta officerare
    blev åtalade.

  158. En vanlig förklaring från de åtalade
    var att de bara lydde order.

  159. Det är ansvarsförskjutning.
    Man bryr sig inte om konsekvenserna-

  160. -utan är mer upptagen
    med att göra som personen har sagt.

  161. I skolans värld kan det uttryckas
    på följande sätt vid mobbning.

  162. "Han sa ju att jag skulle slå henne."
    Då är det hans ansvar.

  163. Eller: "Vi kan inte hjälpa
    att inte lärarna säger till oss."

  164. Då är det inte mitt ansvar,
    utan lärarnas.

  165. En tredje process
    är att inte se konsekvenserna.

  166. Att man minimerar, ignorerar
    eller förvränger-

  167. -handlingens negativa
    eller skadande effekter.

  168. Ett exempel skulle kunna vara...
    Nu var jag för snabb.

  169. Vi backar till ansvarsdiffusion
    som handlar om-

  170. -att när flera är närvarande
    kan ansvaret spädas ut i gruppen.

  171. Man upplever inte
    att man har ansvar själv.

  172. Exempelvis: "Om mina kompisar börjar
    mobba så är det inte mitt fel"-

  173. -"att jag är med dem och mobbar."

  174. Det uttrycker ansvarsdiffusion.

  175. Nu tar vi nummer tre:
    att inte se konsekvenserna.

  176. Exempel på hur det kan uttryckas
    i samband med mobbning är:

  177. "Ingen tar väl skada av att bli
    lite retad. Det är bara ord."

  178. Den här processen
    är mycket vanligare vid nätmobbning.

  179. Det har att göra med
    att vid nätmobbning-

  180. -ser man inte
    den utsattes reaktioner.

  181. Ansiktsmimik, känsloreaktioner.
    Man ser bara en skärm.

  182. Därför är det svårare
    att se konsekvenserna.

  183. Då hamnar man i denna process
    som underlättar att man kränker.

  184. Den fjärde processen är att lägga
    förklaringen på den utsatte.

  185. Förklaringar till varför
    den inhumana handlingen sker-

  186. -läggs på den som utsätts
    för handlingen.

  187. Här finns två mekanismer.
    Den ena är avhumanisering.

  188. Man betraktar inte personen
    som en människa som oss andra.

  189. I stället ser man personen
    som mindre värd och lägre stående.

  190. Personen har inte samma tankar,
    känslor och drömmar som vi andra.

  191. Man reducerar personen
    till en negativ stämpel.

  192. Det är den stämpeln som man ser
    i mobbning.

  193. "Vem bryr sig om töntar?"
    "Hon är så jävla äcklig."

  194. Det är avhumanisering.

  195. När man avhumaniserar en person
    är man mindre benägen-

  196. -att identifiera sig
    med den personen.

  197. Slutligen: att skylla på offret.

  198. Det går ut på att man menar
    att personen är utsatt-

  199. -på grund av personen själv.
    Personen får skylla sig själv.

  200. Båda de här mekanismerna
    är framträdande-

  201. -vid folkförföljelse, folkmord
    och rasism.

  202. Vid olika typer av förtryck
    mot andra grupper.

  203. I mobbningssammanhang
    kan det uttryckas så här:

  204. "Om hon kommer till skolan med de där
    kläderna får hon skylla sig själv."

  205. Så skyller man på offret.
    Det är som att vi inte har ansvar.

  206. Ansvaret ligger på den utsatte.

  207. Det har gjorts många studier där man
    tittar på skillnader bland elever-

  208. -när det gäller benägenheten
    att resonera så här.

  209. Det skiljer sig åt mellan människor.

  210. Det man ser i den samlade forskningen
    är att-

  211. -moraliskt disengagemang är högre-

  212. -hos elever som mobbar andra.

  213. De eleverna är mer benägna
    att resonera så här.

  214. Elever som hänger på mobbningen
    eller hejar på mobbaren-

  215. -har också större benägenhet
    till moraliskt disengagemang.

  216. Processerna som används i brott
    mot mänskligheten florerar även här.

  217. Moraliskt disengagemang är lägre
    hos elever som hjälper den utsatte.

  218. De tror inte
    på processerna lika lätt.

  219. De har en större motståndskraftighet
    i processerna.

  220. Det är också lägre hos passiva elever
    som känner skuld.

  221. Man känner att man borde ingripa,
    men vågar inte.

  222. Och det är inte så konstigt,
    för mobbarna har ofta hög status.

  223. De är inte så lätta att ge sig på
    om man själv inte har hög status.

  224. En sak till. Det här är individnivå.
    I ny forskning från Linköping-

  225. -ser vi att klasser skiljer sig åt
    i moraliskt disengagemang.

  226. I vissa klasser är det mer utbrett,
    i andra mindre.

  227. Vi ser att i skolklasser
    med utbrett moraliskt disengagemang-

  228. -förekommer mobbning i högre grad.

  229. Där rapporterar fler elever
    att de utsätts för mobbning.

  230. I de klasserna är det också vanligare
    att ta rollen som hejarklack.

  231. Eller att hänga på. I klasser
    med lägre moraliskt disengagemang-

  232. -får processerna
    inte samma utbredning.

  233. Där förekommer mobbning i lägre grad-

  234. -och det är vanligare
    att man i stället säger ifrån.

  235. Det är vanligare.
    Så! Några slutsatser.

  236. Var medveten om olika roller.

  237. Det är inte bara den som är utsatt
    och den som utsätter.

  238. Fundera på vilken roll du tar
    och hur det påverkar mobbningen.

  239. Och till varje klass: Se till
    att inte göra mobbning lönsam.

  240. Det är svårt för en enskild elev,
    men klassen kan bestämma:

  241. I vår klass
    ska vi ha en schysst stämning.

  242. Vi vill inte ha ett dåligt klimat.

  243. Och om vi ser mobbning
    säger vi ifrån tillsammans.

  244. Vi uttrycker ett socialt ogillande.
    Då minskar vi risken för mobbning.

  245. Bli medveten om
    hur normer kan påverka-

  246. -våra attityder och beteenden
    mot andra.

  247. Upptäck och säg nej till
    psykologiska och sociala processer-

  248. -som öppnar dörren
    för inhumana handlingar.

  249. Låter vi processerna florera hos oss,
    i klassen eller gruppen-

  250. -så ökar risken
    för att människor drabbas.

  251. Det skapar lidande
    och långtgående konsekvenser.

  252. Men inte nog med det.
    Vi vänjer oss också vid processer-

  253. -som är verksamma vid kriminalitet
    och olika brott mot mänskligheten.

  254. Vi behöver vara medvetna
    och motverka dem tillsammans.

  255. Tack.

  256. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varför uppstår mobbning?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sociala och psykologiska processer som rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat tortyr och folkmord. Samma processer finner vi även i skolan och på nätet i samband med mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, berättar om processerna bakom mobbningen. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Mobbning, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, berättar om hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Nanomaterial för behandling av cancer

Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Daniel Aili, biträdande professor i fysik vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett gym för celler

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur ett gym för celler kan användas för att utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar dem att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancer

Dygnsrytmstörningar är en vanlig orsak till sjukdom i Sverige. Lasse Dahl Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur dygnsrytmen spelar in vid cancer. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Släckte Trump vårt sista klimathopp?

Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Maria Jernnäs, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om de utmaningar som finns då länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner ska samarbeta. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett smart uppkopplat samhälle

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Stå upp för orten

I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Det anser Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om hur dessa processer kan motverkas och om hur förortens drömmar kan realiseras. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Varför uppstår mobbning?

Sociala och psykologiska processer som rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat tortyr och folkmord. Samma processer finner vi även i skolan och på nätet i samband med mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, berättar om processerna bakom mobbningen. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Gud, Trump och hatkärleken till USA

I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om landet där tro är det normala och icke-tron det udda. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Internationell makt i förändring

På senare år har betydelsen av så kallad "mjuk" makt inom den internationella politiken diskuterats allt mer. Men hur är det? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade? Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Tänk till - Valet 2018

Yttrandefrihet till varje pris?

Yttrandefrihet och demokrati är en fråga som engagerar många inför riksdagsvalet 2018. Vad händer när demokratin används för odemokratiska syften? Ska nazister förbjudas att demonstrera eller ska yttrandefriheten försvaras till varje pris? Programledaren Liban Abshir Mohamed pratar om detta med sin panel bestående av förstagångsväljare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany

Filip Winther, dag 1-4

Kompisgänget, klubben, föreningen, familjen, partiet. Hur kommer det sig att det är så viktigt för de allra flesta av oss att tillhöra en grupp? Videobloggaren Filip Winther är gäst hos Tänk till och temat är grupptryck. Tillsammans med Ison och Tiffany diskuterar han frågor om hur mycket vi påverkas av andra, hur man kan veta vilka åsikter som är ens egna och hur man påverkas av att bli utstött.

Fråga oss