Titta

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Om UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Forskare berättar om sitt arbete på ett populärvetenskapligt sätt. Målgruppen är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 samt alla lärare, oavsett verksamhetsområde, som vill fylla på sin egen kunskapsbank med aktuell forskning. Inspelat på Linköpings universitet den 23-24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan : Att växa upp i en digital världDela
  1. När vi tar upp vår mobil,
    blir avskalade i ansiktet-

  2. -tittar på nåt annat
    och har fokus nån annanstans...

  3. Barnet tycker inte att det är så kul.

  4. Jag heter Anett Sundqvist och är
    forskare inom utvecklingspsykologi.

  5. Att bli forskare
    var inget jag hade tänkt-

  6. -men jag har alltid
    varit intresserad av människor-

  7. -och funderat på: hur fungerar
    människor? Varför gör de som de gör?

  8. Just nu håller
    min forskargrupp och jag-

  9. -vid Barn- och babylabbet
    vid Linköpings universitet-

  10. -på med en ganska stor studie-

  11. -där vi tittar på hur det är
    att växa upp i en digital värld.

  12. Små barn har under lång tid
    läst böcker och tittat på tv.

  13. Små barn nu tittar på paddor
    och på telefoner.

  14. Det är nåt som påverkar dem,
    och förändrar deras utveckling.

  15. Vi vill ha reda på hur det förändrar.

  16. Är det nåt som är positivt?
    Är det nåt som är negativt?

  17. Det är helt klart så att det är
    nåt som påverkar utvecklingen.

  18. Jag ska prata om det vi
    kommit fram till i våra studier-

  19. -om hur det påverkar.

  20. Om vi börjar med er.

  21. Vilka digitala media
    har ni använt er av i dag?

  22. Det är stor sannolikhet att ni
    tittat på er mobil massor med gånger.

  23. Ni har tittat på Snapchat,
    funderat på om ni ska träffa nån-

  24. -om ni ska ta bussen hit...

  25. Om ni varit på skolan eller jobbet
    innan har ni använt er dator-

  26. -och nu sitter ni
    och tittar på skärmen här.

  27. Vi använder digitala media
    hela tiden.

  28. När ni var små, då?
    Hur såg det ut då?

  29. Hur mycket använde ni
    digitala media då?

  30. Fanns det video? Fanns det DVD?
    Fanns det tv?

  31. Läste du mycket böcker?
    Spelade ni dataspel?

  32. Fanns det surfplattor?

  33. Om ni går på gymnasiet nu fanns det
    inga surfplattor när ni var små.

  34. Om ni går på gymnasiet skaffade
    era föräldrar mobil när ni föddes.

  35. Den kunde man skicka sms med,
    fast det var lite bökigt.

  36. Den kunde man inte surfa med, och
    den kunde man ta värdelösa kort med.

  37. Vad fanns det för regler för er
    när ni var små?

  38. Fanns det en speciell tid
    då man fick titta på tv?

  39. Fanns det regler för
    hur mycket ni fick läsa?

  40. När jag var liten hade jag
    inga regler kring tv-tittande-

  41. -för det fanns inte så mycket
    att titta på. En halvtimme om dagen.

  42. Mina föräldrar fokuserade på
    att jag inte skulle läsa för mycket.

  43. Det tror jag inte
    att ni som är gymnasieungdomar i dag-

  44. -har som regel hemma.

  45. Men ni är ganska förlegade,
    ni gymnasieungdomar.

  46. Man kan inte undersöka er för att se-

  47. -hur det är att växa upp i en digital
    värld, för det har inte ni gjort.

  48. Barnen som är i vår studie-

  49. -använder sig av digital media
    hela tiden.

  50. De använder sig av appar,
    ljud och böcker.

  51. De har pekböcker
    på sin padda eller surfplatta.

  52. De har interaktiva spel-

  53. -och när de blir lite större
    har de sociala media.

  54. Barnens värld har förändrats,
    men också föräldrarnas.

  55. De måste använda digitala media
    hela tiden.

  56. De behöver gå in
    på Försäkringskassan-

  57. -och skriva när de ska vara
    föräldralediga eller har vab.

  58. De bokar sin tvättid på nätet.
    De behöver komma åt sin bank-

  59. -och de behöver också hålla på
    med sina sociala media.

  60. Det här skrivs det mycket om.

  61. Om man tittar i tv och tidningar
    säger Svenska dagbladet:

  62. "Den digitala barnvakten
    är ett stort problem."

  63. Den svenska hjärnforskaren säger:
    "Ipad och tv ger barn IQ-brist."

  64. Men om man tittar i Vi föräldrar
    säger de:

  65. "Pekskärmsmobilen har blivit en av
    barnfamiljens mest älskade prylar."

  66. Så det är nåt som finns,
    och nåt som är här.

  67. Om vi tittar på
    hur snabb förändring det är...

  68. Vet ni på ett ungefär när Iphone kom?

  69. 2007. 2010 kom Ipads.
    Det är ju inte länge sen.

  70. Innan dess fanns inte smartphones
    att surfa på-

  71. -på det sättet som funkar i dag.

  72. Det finns också Androidversioner
    av Ipad och Iphone.

  73. De används i dag överallt, som spel,
    datorer, telefoner och böcker.

  74. Vi använder det hela tiden.

  75. Vi lever i en digital värld,
    vare sig vi vill eller inte.

  76. Det är här för att stanna.
    Vi måste fundera ut-

  77. -hur vi gör det på ett bra sätt
    som även blir bra för våra små barn.

  78. Vi har i en studie
    haft förmånen att följa hundra barn.

  79. Vi har träffat hundra barn
    när de var nio månader-

  80. -och undersökt en massa olika saker.

  81. Hur använder de media hemma?
    Vad tänker föräldrarna om det här?

  82. Vad kommer barnen ihåg?
    Hur är barnens språkutveckling?

  83. Var är de nånstans vid nio månader?

  84. Sen har vi träffat dem
    nu när de är två år.

  85. Vad är det som har hänt?
    Vad kan vi se?

  86. Det här är barn som verkligen
    vuxit upp i den digitala världen.

  87. De fick sin första selfie
    redan på BB.

  88. Det här är barn som är digitala.

  89. Är det här negativt? Vad skulle vara
    fel med det här? Förmodligen inget.

  90. Vi har en sång, och barnet är aktivt.

  91. Barnet sjunger. Det här är inte fel.

  92. Digital mediaanvändning överlag
    är inte fel-

  93. -men vi behöver fundera på
    hur vi gör det.

  94. Om vi tittar på
    hur det ser ut hemma hos dig...

  95. Hur många av de här digitala
    mediaapparaterna har ni hemma?

  96. Av våra barn som var med i studien,
    hundra barn ungefär-

  97. -så hade, av familjerna,
    100 % en smartphone.

  98. Det tänker jag att ni har också,
    alla här.

  99. 99 % hade en dator. 97 % hade en tv.

  100. 83 % hade en surfplatta hemma.
    Allt det här finns hemma hos barnen.

  101. Vi behöver fundera på hur det kan
    påverka eller inte påverka barnet.

  102. Vi frågade föräldrarna som var hemma
    med sina barn under en vanlig dag-

  103. -när de var föräldralediga:

  104. Hur ofta kollar du din telefon?

  105. Det här var för några år sen,
    eller 1,5 år sen.

  106. Då fanns det inte automatiskt i
    telefonen hur mycket man kollar den.

  107. Nu finns det
    i de flesta uppdateringar.

  108. Vet ni ungefär
    hur mycket ni kollar er mobil?

  109. Förmodligen mycket mer
    än ni tror eller vill veta.

  110. Föräldrarna som var hemma med barnen
    kollade mer än 40 gånger om dagen.

  111. Det är förmodligen där nånstans,
    fast ännu mer, vi ligger.

  112. Spelar det nån roll
    att föräldrarna kollar sin mobil?

  113. I medel kollar de
    ungefär två timmar om dagen.

  114. Så det är två timmar om dagen,
    möjligtvis när barnet sover-

  115. -men i alla fall: två timmar om
    dagen, fyrtio pickups om dagen-

  116. -där föräldrarna kanske inte är
    riktigt aktiva, inte riktigt med.

  117. Vad har det här för betydelse?

  118. Det finns ett experiment
    som är gjort för ganska länge sen.

  119. En amerikansk barnforskare som hette
    Tronick gjorde det här experimentet.

  120. Mamman fick sitta framför barnet
    som satt i en barnstol.

  121. Först gullade mamman med barnet,
    sjöng och skrattade-

  122. -och interagerade med barnet
    när de pratade ihop.

  123. Barnet var glatt,
    och jollrade tillbaka.

  124. Sen fick mamman i uppgift
    att stanna av alla ansiktsuttryck-

  125. -se neutral ut
    och inte svara på barnet.

  126. Det man ser är att först
    börjar barnet bli lite oroligt.

  127. Det funderar på vad som händer.
    Vad har det blivit av mamma?

  128. Sen blir barnet argt, börjar skrika-

  129. -och försöker få mammans
    uppmärksamhet på många olika sätt.

  130. Man kan tänka sig att det liknar
    när vi tar upp vår mobil.

  131. Plötsligt blir vi avskalade
    i ansiktet, vi tittar på nåt annat-

  132. -och vi har fokus nån annanstans.

  133. Barnet tycker inte det är så kul.

  134. De blir ledsna och arga,
    och börjar skrika.

  135. Det är potentiellt kanske inte så bra
    med att använda sin mobil så ofta-

  136. -när man är med sitt barn.

  137. Man ser att om en förälder inte är
    aktivt närvarande med sitt barn-

  138. -så kan den inte sätta namn och ord
    på saker som barnet upplever.

  139. Man kan inte prata
    om barnets känsloyttringar-

  140. -eller se om barnet tittar på en boll
    och säga "där är bollen"-

  141. -för man är inte aktivt med.

  142. Det här kan potentiellt göra-

  143. -att barnets ordförråd
    inte utökas som det borde-

  144. -och att barnets känslouttryck
    inte valideras.

  145. De vet inte på samma sätt. De kan
    bli försenade i sin utveckling.

  146. Det hördes väldigt lite.

  147. Vad föräldrar gör,
    vad mammor och pappor gör...

  148. Hur är det?

  149. Vad mammor och pappor gör
    när de pratar med sina barn-

  150. -är att använda ett tal
    som är löjligt på det här sättet.

  151. Man säger "heeej". Man förlänger
    saker. Man har en annan betoning.

  152. Man gör så att barnet förstår:
    "Oj, det är MIG de pratar med!"

  153. "Det är nu jag ska uppmärksamma nåt."

  154. Det är ganska viktigt
    att föräldrarna är med-

  155. -och att barnet vet
    att det är mig de pratar med.

  156. Att det förstår
    att det här är nåt som gäller mig.

  157. Föräldrarna pratar i mobilen,
    men de pratar inte till barnet-

  158. -så det hjälper inte barnet
    att utveckla sitt språk.

  159. De behöver höra språk
    som är riktat mot dem-

  160. -och där barnet är just nu.

  161. Så föräldrarnas skärmanvändande,
    då...

  162. Man ska vara fundersam på
    dels att man inte är här och nu-

  163. -inte kan sätta ord på där barnet är
    här och nu och tolka det barnet ser-

  164. -och också det här med "still face"
    jag pratade om förut.

  165. Det är nåt som barnet
    inte upplever som positivt.

  166. Man har också sett i studier
    i till exempel snabbmatsrestauranger-

  167. -att föräldrar som använder sin mobil
    missar signaler från barnet.

  168. De missar vad barnet tycks vilja säga
    eller vill säga-

  169. -vilket gör barnet argt. Det försöker
    få föräldrarnas uppmärksamhet-

  170. -som i still face-studierna-

  171. -vilket gör
    att de får en konflikt i stället.

  172. Man har tittat på föräldrar som säger
    att de tittar för mycket i sin mobil.

  173. Hos dem finns en större sannolikhet
    att barnen har beteendeproblem.

  174. Så det hänger ihop på nåt sätt.

  175. Om ni ska komma hem
    och prata med era föräldrar-

  176. -så är nåt att säga det att man bör
    använda mobilen inom rimliga gränser.

  177. Det finns potentiella konsekvenser
    av att bli avskärmad-

  178. -och inte se sitt barn-

  179. -om man inte lär barnet tolka
    och förstå känslor på samma sätt.

  180. Det är möjliga konsekvenser.

  181. Barnet behöver få tillräcklig mängd
    interaktion så det förstår-

  182. -att "det är mig de pratar med nu!"-

  183. -och på olika sätt för
    att knyta an de sociala ledtrådarna-

  184. -för att utveckla sitt språk.

  185. Vi har nämnt föräldrars digitala
    mediaanvändning. Vi kan nämna barns.

  186. Vi frågade föräldrarna i studien:

  187. Hur många av de här digitala
    mediaapparaterna har era barn använt-

  188. -under de senaste två veckorna?

  189. Det som är en mörkgrön stapel
    är vid nio månader.

  190. Den som är ljusgrön är vid två år.

  191. Vid nio månader har ungefär hälften
    av barnen tittat på tv.

  192. Ungefär hälften har använt en mobil.

  193. 27 % har använt surfplatta.

  194. Vid två år är det nästan alla barn
    som tittar på tv.

  195. 76 % tittar på en mobil-

  196. -och 43 % tittar på en surfplatta.

  197. Det är nånting som finns
    i de här barnens värld redan.

  198. Är det nåt problem, då?

  199. Om barnet lär sig från tv,
    från en padda eller från en bok-

  200. -spelar det nån roll?
    Det viktigaste är ju att de lär sig.

  201. Det som kan vara
    ett litet problem här-

  202. -är att små barn har mycket svårare
    att lära sig från tv.

  203. Det kallas "transfer deficit".

  204. De har svårt att översätta
    det som kommer från en platt skärm-

  205. -en bok, en padda eller en tv,
    till en verklighet.

  206. De behöver översätta det i huvudet
    för att förstå det ordentligt.

  207. Vi har tittat på det här
    på många olika sätt.

  208. Ett sätt är
    att titta på minne eller imitation.

  209. Små barn är jättebra
    på att imitera andra.

  210. Om du visar en skallra för ett barn
    och skallrar lite på den-

  211. -och gör det några gånger,
    så kommer barnet att imitera dig.

  212. Det förstår: "Aha! Jag har en skallra
    och en hand. Jag kan göra så här!"

  213. Det är ett sätt att kolla vad barn
    kommer ihåg av vad de har sett.

  214. Vi har försökt göra det här
    fast på en datorskärm.

  215. Vi visar barnet
    lite konstiga händelser.

  216. I det här fallet
    hur man kan tända en lampa.

  217. Vi vill visa nåt
    vi tror att de inte sett förr-

  218. -för att kolla vad som händer.

  219. Förstår de? Kommer de ihåg?
    Minns de det här som de har sett?

  220. Vi ska se vad som kommer här.

  221. Hon får titta på leksaken.
    Det har gått en stund.

  222. Kommer hon ihåg
    vad hon ska göra med den här?

  223. Det var nånting... Hon funderar.

  224. Sen så böjer hon sig.

  225. "Det var här
    vi tänder lampor med huvudet."

  226. Vi ser att barn faktiskt
    kan lära sig från digitala media.

  227. Man kan lära sig från en skärm,
    men de behöver fler repetitioner.

  228. Om jag visar skallran och skakar den
    tre gånger för ett barn-

  229. -när vi pratar med varandra-

  230. -behöver de det kanske sex gånger
    om de ska se det på en tv-skärm.

  231. Det måste vara tydliga filmer
    med bara det här-

  232. -för att inlärning ska ske.

  233. På de flesta barnprogram ni har sett
    ser ni att det inte är så tydligt.

  234. Det är saker som händer överallt
    och det är mycket ljud.

  235. Det gör att man inte lär sig
    lika mycket.

  236. Det behöver också vara
    nån sorts socialt material.

  237. Här är en annan imitationsfilm.

  238. Hej, hej, Kaninis!

  239. Man försöker göra filmerna
    så spännande som möjligt.

  240. Man kollar rakt i kameran och säger
    "kolla här!", så barnet vill imitera.

  241. Det behövs
    för att de ska lära sig nånting.

  242. Vi har också tittat på föräldrar och
    barn som tittar på film tillsammans.

  243. Föräldrar och barn har fått se filmer
    av typen vi såg innan.

  244. Endera har föräldrar fått sitta med
    och inte säga nånting-

  245. -eller så har de fått säga:
    "Oj, nu tar hon av vanten!"

  246. "Nu sätter hon på den!
    Nu skakar hon vanten!"

  247. De har fått extra mycket stöd,
    social interaktion och upprepningar.

  248. Det här är viktigt.

  249. Det gör att barnen
    faktiskt kommer ihåg det de ser.

  250. Om man ska titta på tv mycket
    och funderar mycket på det här-

  251. -så är det viktigt att barnet
    får mycket stöd under den här tiden.

  252. Men kan man inte bara få spela
    på datorn och titta på tv?

  253. Måste allt handla om att lära sig?

  254. Nej, inte för er. Ibland kan man
    bara spela för att det är kul-

  255. -men för små barn
    handlar allt om att lära sig.

  256. Barn på nio månader eller två år har
    hur mycket som helst att lära sig.

  257. De behöver lära sig ett helt språk,
    att förstå människor-

  258. -att komma ihåg saker,
    att leka med andra...

  259. Så om mycket tid läggs
    på tv-tittande eller padd-tittande-

  260. -som är svårare för barnet
    och gör att det tar längre tid-

  261. -så kommer de potentiellt
    att lära sig mindre.

  262. Därför behöver barnen
    ett föräldrastöd.

  263. Det är klart att de ska
    få titta på tv och paddor.

  264. Det är inte det som är felet.

  265. Men föräldrarna behövs för
    att det ska bli så bra som möjligt.

  266. Du skulle inte lägga fram en bok till
    en niomånaders och säga: "Läs boken!"

  267. Man skulle sitta med barnet och läsa:
    "Vovven säger vov-vov", eller så.

  268. Det behöver man göra med tv
    och paddor också - surfplattor.

  269. Man ska prata med barnet
    och upprepa det som sägs.

  270. De behöver flera upprepningar
    för att komma ihåg.

  271. Tänk på att betona det som sägs.
    De behöver bli betonade till-

  272. -för att förstå
    att det är mig de pratar till.

  273. Man behöver strukturera inlärningen.
    Vad kommer barnet ihåg?

  274. Hur kan jag säga det på ett enklare
    sätt, så att barnet kan lära sig?

  275. Det vi pratat om i dag som är viktigt
    vad gäller digitala media-

  276. -och föräldrars och barns användning
    av digitala media-

  277. -är att digitala media finns
    och kommer att finnas.

  278. Vi kommer att använda det, för vi
    lever i en digital värld just nu.

  279. Det föräldrar behöver fundera på-

  280. -är konsekvenserna
    av sitt mobilanvändande.

  281. Det kan vara hur barnet reagerar på
    att man använder en mobil-

  282. -eller att man inte är
    aktivt närvarande i situationen.

  283. Jag funderade också
    på barnens användning.

  284. Vad får det för konsekvens att det är
    svårare att lära sig av en 2D-skärm-

  285. -en dator eller en bok?

  286. Hur ska jag som förälder vara ett
    stöd för barnet i den situationen?

  287. Så fortsätt använda digitala medier,
    för det kommer vi att göra-

  288. -men använd dem genomtänkt.

  289. Tack så mycket för mig.

  290. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att växa upp i en digital värld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Barn och datorer, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Smartphones, Surfplattor, Undervisning, Undervisning i samhällsvetenskapliga ämnen
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, berättar om hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Nanomaterial för behandling av cancer

Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Daniel Aili, biträdande professor i fysik vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett gym för celler

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur ett gym för celler kan användas för att utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar dem att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancer

Dygnsrytmstörningar är en vanlig orsak till sjukdom i Sverige. Lasse Dahl Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur dygnsrytmen spelar in vid cancer. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Släckte Trump vårt sista klimathopp?

Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Maria Jernnäs, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om de utmaningar som finns då länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner ska samarbeta. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett smart uppkopplat samhälle

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Stå upp för orten

I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Det anser Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om hur dessa processer kan motverkas och om hur förortens drömmar kan realiseras. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Varför uppstår mobbning?

Sociala och psykologiska processer som rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat tortyr och folkmord. Samma processer finner vi även i skolan och på nätet i samband med mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, berättar om processerna bakom mobbningen. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Gud, Trump och hatkärleken till USA

I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om landet där tro är det normala och icke-tron det udda. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Internationell makt i förändring

På senare år har betydelsen av så kallad "mjuk" makt inom den internationella politiken diskuterats allt mer. Men hur är det? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade? Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Pi inte sant!

Måste man dricka åtta glas vatten per dag?

För att hålla sig frisk bör man dricka åtta glas vatten per dag. Hur är det egentligen med den saken? Nabil förklarar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Skrämsel

Vi pratar med utgångspunkt i filmen Blair witch project. Vid lanseringen av filmen lekte man medvetet med gränserna mellan verklighet och fiktion för att skapa uppmärksamhet. Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström går också tillbaka i tiden och nystar i det kaos som radiodramat Världarnas krig sägs ha orsakat. Vad är sant och vad var propaganda? Och hur kommer det sig att uppföljaren är mindre känd, trots att den fick långt allvarligare konsekvenser?