Titta

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Om UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Forskare berättar om sitt arbete på ett populärvetenskapligt sätt. Målgruppen är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 samt alla lärare, oavsett verksamhetsområde, som vill fylla på sin egen kunskapsbank med aktuell forskning. Inspelat på Linköpings universitet den 23-24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan : Kemin för Moores lagDela
  1. Utan ALD och kemin ALD använder
    och alla kemister bakom det här-

  2. -hade vi inte kunnat köpa en ny
    Iphone. Inget av dagens elektronik.

  3. Tanken med föredraget
    är att försöka få er att förstå-

  4. -att den nya datorn eller mobilen
    ni vill ha, eller precis har köpt-

  5. -den är helt och hållet
    möjliggjord av kemi.

  6. Och den kemin är det jag forskar på.
    Jag tänkte berätta om det nu-

  7. -hur kemister möjliggör utveckling
    av datorer.

  8. Moores lag har många hört om,
    men alla vet inte vad det är.

  9. Moores lag sammanfattas bra på
    bilden. Det är ett konstaterande-

  10. -ingen naturlag. Det är ett
    konstaterande av Gordon Moore.

  11. Han konstaterade 1965 att antalet
    processorer på ett datorchip-

  12. -dubblas vartannat år.

  13. Ett enkelt konstaterande-

  14. -i en artikel
    och som han sa på en konferens.

  15. Kan man prata om att nåt blev viralt
    på 60-talet så blev det här det.

  16. 1965 sa han det
    och elektronikindustrin tänkte:

  17. "Vi måste hålla den takten."

  18. Och här ser vi hur takten
    har upprätthållits sen 70-talet-

  19. -på den här grafen. Och lite nu
    och då hör man att Moores lag är död.

  20. "Vi kan inte utveckla datorerna mer."

  21. Efter ett litet tag
    har nån en smart lösning-

  22. -som gör
    att vi kan fortsätta utvecklingen.

  23. Tittar vi på grafen längst upp
    är vi på 2018.

  24. Drar vi ut y-axeln
    ser vi tio miljarder.

  25. På dagens processorer och på chipen
    i era mobiler och datorer-

  26. -tio miljarder transistorer
    på varje datorchip.

  27. Man kan känna till mer om Moore
    också. Han och några kompisar-

  28. -bildade ett företag
    de flesta känner till: Intel.

  29. En transistor, vad är det?

  30. Jo, det är en liten strömbrytare.

  31. Och den kan vara av, en nolla,
    eller på, då blir det en etta.

  32. Så det är vad som skapar
    de digitala signalerna i datorerna.

  33. Och om vi kikar...
    Jag ska ta fram en pekare.

  34. Här nere har vi ett lager av kisel.

  35. Det kislet har vi på två ställen.

  36. Här och här. Det är små "n+" där.
    Det är dopat-

  37. -med atomer som inte är kisel-

  38. -med fler valenselektroner än kisel.
    Kisel har fyra valenselektroner.

  39. Till höger i periodiska systemet
    är fosfor, med fem stycken.

  40. Stoppar vi i fosfor
    får vi ett elektronöverskott.

  41. Då har vi n-typ-dopat,
    negativt dopat.

  42. Vi vill få transistorn
    att leda ström-

  43. -från "source", vår källa,
    till avloppet, "drain".

  44. Det gör vi genom att kontrollera
    spänningen på vår grind, "gate".

  45. Det finns en oxid mellan
    transistorstrukturerna, gaten-

  46. -och den är viktig.
    Så här ser transistorn ut avstängd.

  47. När den är på lägger vi
    en positiv spänning på gaten.

  48. Då går negativa laddningar mot toppen
    och positiva laddningar blir kvar-

  49. -mot oxiden. På andra sidan känner
    de negativa laddningarna av dem-

  50. -och så kommer de negativa
    att dra sig ditåt.

  51. Om alla negativa tar ett steg
    åt höger så har vi lett en ström-

  52. -från source till drain.
    Så funkar en transistor.

  53. Alla transistorer bygger på
    halvledare. All elektronik gör det.

  54. Det här är en skiss över
    elektronisk bandstruktur i material.

  55. I atomer vet ni att vi har bestämda
    nivåer där elektronerna får vara.

  56. Där de faktiskt är i sitt
    grundtillstånd-

  57. -och vi kan excitera dem
    till högre nivåer.

  58. Vi packar atomer i en kristall som
    blir så stor så att vi kan se den.

  59. Då har vi smetat ihop alla nivåerna
    till kontinuerliga band i stället-

  60. -så vi har band som kallas
    valensband - de blå rutorna.

  61. Där är fullt av elektroner.

  62. De grönaktiga rutorna
    är ledningsband-

  63. -som är tomma. Där finns nivåer
    där elektroner får vara-

  64. -men inte är i sitt grundtillstånd.

  65. För att leda ström i material
    flyttar vi elektroner i materialet.

  66. Då måste elektronerna ha en tom nivå
    att gå till när de andra är fulla.

  67. I en ledare av t.ex. koppar-

  68. -är det inget glapp mellan de tomma
    nivåerna och de fulla nivåerna.

  69. Det är bara att flytta på sig.
    Där rör sig elektroner lätt.

  70. I en isolator
    har vi ett ganska stort bandgap.

  71. Vi har ett stort energihopp mellan
    de fulla nivåerna och de tomma.

  72. Och det är så stort att elektroner
    inte kan komma över det-

  73. -så man kan inte leda ström där,
    i t.ex. plast.

  74. Halvledare är mittemellan.
    Vi har ett gap... Högra bilden.

  75. Vi har ett gap, men det är så litet
    att med en lagom knuff-

  76. -så kommer elektronerna över det.

  77. Ni vet att i en dator
    sitter det en fläkt.

  78. Fläkten kyler elektroniken,
    som bygger på halvledare.

  79. Blir den för varm leder den ström.

  80. Då har alla elektroner för mycket
    energi, så då får vi ingen kontroll.

  81. Och då funkar inte datorn.
    Därför måste den kylas.

  82. Kollar vi det periodiska systemet.
    Jag är kemist och gillar det.

  83. Här har vi ringat in halvledarna
    i det periodiska systemet.

  84. Typexempel 1A, kisel. Här.

  85. Det är verkligen grunden
    för alla halvledare.

  86. Under kisel har i germanium,
    och ovanför har vi kol-

  87. -som också är en
    i formen av diamant.

  88. Men det är svårt att använda
    då det är svårt att göra.

  89. Diamantbaserad elektronik
    är ovanlig.

  90. Man kan också kombinera grundämnen
    runt kisel, så gallium och arsenik-

  91. -blir galliumarsenid,
    som alla har i mobilerna.

  92. Det skickar och tar emot signaler.

  93. Och...om man går vidare... Halvledare
    kan kombineras på många olika sätt.

  94. Om vi tittar på transistorerna
    så är de jättesmå.

  95. Det är viktigt att fatta.
    Det är tio miljarder på ett chip-

  96. -som är stort som ett frimärke.

  97. Så de måste vara pytte-pyttesmå.

  98. Varje transistor är ett par nanometer
    stor. Nano är ett sånt pytte-ord.

  99. Från grekiskans "nanos"
    som betyder "dvärg".

  100. Det är prefixet för 10^-9.
    En nanometer är 10^-9 meter-

  101. -eller en miljarddels meter.
    Dela en meter i en miljard bitar.

  102. För att förstå hur litet det är kan
    vi titta på molekylen till vänster.

  103. En C60-molekyl
    eller en Buckmeisterfulleren.

  104. Den är en nanometer i diameter.

  105. Den ser ut precis som en fotboll,
    med sexhörningar och femhörningar.

  106. Att lägga en 1 nanometer stor molekyl
    bredvid en fotboll-

  107. -är som att lägga en fotboll
    bredvid jordklotet.

  108. Så himla litet är en nanometer.
    Så små är transistorerna i mobilen.

  109. Och alla tio miljarder måste funka,
    annars funkar inte mobilen.

  110. Problemen när man konstant
    ska göra nåt mindre-

  111. -för att upprätthålla Moores lag är
    att gaten blir tunnare och tunnare.

  112. När den blir för tunn,
    bara nån nanometer i tjocklek-

  113. -så blir den så tunn att
    kvantmekaniken börjar spela spratt.

  114. I kvantmekaniken
    finns fenomenet tunnling.

  115. En partikel
    kan plötsligt befinna sig-

  116. -på andra sidan
    en oöverstiglig energibarriär.

  117. Bara för att sannolikheten
    att den är där inte är noll.

  118. Väldigt, väldigt låg, men inte noll.
    Så plötsligt är den på andra sidan.

  119. Då funkar inte vår gate-oxid,
    för den ska ju vara en energibarriär.

  120. Ett stort problem var att lösa detta.

  121. Hur ska vi skala ner Moores lag
    ännu mer?

  122. Man fick hitta en annan sorts oxid.
    Man tittade på materialegenskaper-

  123. -och såg då bland annat
    dielektricitet i materialen.

  124. Ett dielektriskt material, eller den
    dielektriska konstanten, lilla "k"-

  125. -av grekiskans "kappa"...

  126. Med en dielektrisk konstant på 1
    kan vi ha fyra par laddningar-

  127. -med en viss tjocklek.

  128. Med en dielektrisk konstant på 2-

  129. -kan vi hålla åtta par laddningar
    utan att de bryter igenom.

  130. Eller så kan vi göra oxidskiktet
    dubbelt så tjockt-

  131. -och ha fyra par laddningar.

  132. Ökar vi den dielektriska konstanten
    i gaten-

  133. -kan vi göra dem tjockare
    och sen tunna ner dem-

  134. -utan att tappa kvalitet.
    Och precis det gjorde man.

  135. En traditionell transistor
    har sen 60-talet byggt på kisel.

  136. Här har vi kisel.

  137. Ovanpå det ligger det kiseldioxid.
    Ett tunt lager som är gate-oxiden.

  138. Och ovanpå den har vi ytterligare
    lite mer kisel i polykristallinform.

  139. Om man i stället tittar på
    nya transistorer från 2005 ungefär-

  140. -har de en oxid med högre dielektrisk
    konstant, som hafniumoxid.

  141. Sen bytte man kontakten
    till en metallkontakt.

  142. Titan-aluminium-blandning
    blev vanligt.

  143. Sen fick de problem. Det här
    är citerat från en artikel-

  144. -där de på Intel beskrev
    hur de utvecklade transistorn.

  145. De skrev att de i mellanlagret-

  146. -här, mellan oxiden och metallen,
    och mellan oxiden och kislet-

  147. -så fick de små,
    atomstora ojämnheter.

  148. -där elektroner fastnade.
    Då funkade inte transistorn helt.

  149. Det de behövde var nåt
    som gjorde en ännu jämnare yta.

  150. Lika jämt som ett enda atomlager.
    De tittade på atomlagerdeponering-

  151. -eller "atomic layer deposition",
    ALD.

  152. Det bygger helt på kemi.

  153. Här är kemi i arbete.

  154. Typexempel 1A för ALD
    är att göra aluminiumoxid.

  155. Då börjar man med en molekyl
    som heter trimetylaluminium.

  156. En aluminiumatom
    med tre metylgrupper.

  157. Metylgrupperna... Man tar metan,
    plockar bort ett väte-

  158. -och kopplar på bindningen
    som fattas till aluminium.

  159. Fruktansvärt reaktiv molekyl.
    Öppnade vi en behållare med det-

  160. -skulle det bara komma ett eldklot.
    Det reagerar kraftigt med vatten.

  161. Nu använder vi den
    i en vakuumkammare.

  162. Vi skickar trimetylaluminium
    mot en yta med OH-grupper på.

  163. Då binder den med dem. Vätet på
    OH-gruppen bildar med en metylgrupp-

  164. -en metanmolekyl som försvinner.
    Så har man satt på den här på ytan.

  165. Sen tar man bort oreagerade molekyler
    och biprodukter-

  166. -och skickar in vatten,
    som reagerar med trimetylaluminium.

  167. Men då vi nu gör det på en yta...
    Vattnet kan bara reagera på ytan-

  168. -så gör det inget.
    Vi har koll på kemin.

  169. Då har vi fått ett monolager
    av aluminiumoxid-

  170. -och nya OH-grupper.
    Så kan vi upprepa cykeln.

  171. Min vän Simon Elliott har gjort
    en film som vi ska titta på.

  172. Vi har en kammare med två kemikalie-
    behållare. Vi ska göra hafniumdioxid.

  173. Vi öppnar kammaren och plockar in en
    fiberoptisk kabel som vi ska belägga.

  174. In med den i kammaren,
    på med locket och pumpa ut all luft.

  175. Sen kollar vi i skåpet
    med våra behållare.

  176. Kemikalierna är inte röda och gröna.

  177. Först kommer hafniumtetraklorid.

  178. Vi fyller hela kammaren
    med hafniumtetrakloridånga.

  179. Om vi nu zoomar in på ytan,
    vad som sker.

  180. Vi går in ordentligt
    på atomär upplösning.

  181. Så ser vi att vi har en yta
    full med OH-grupper.

  182. Ner kommer hafniumtetrakloriden
    och reagerar. Lite HCl far i väg.

  183. Molekylerna kommer ner
    och täcker hela ytan.

  184. De mättar ytan tills det
    inte finns plats att reagera.

  185. Då pumpar vi ut dem
    och släpper in vattenånga.

  186. Den är röd för animeringens skull.

  187. Vattenmolekylerna
    plockar bort resten av kloret-

  188. -bildar HCl
    och sätter dit nya OH-grupper.

  189. Sen går det inte att göra mer
    och då pumpar man rent.

  190. Vi håller på så och lägger dit
    hafnium och syre i omväxlande pulser-

  191. -med hafniumtetraklorid och vatten.
    Efter ett tag-

  192. -har vi byggt upp ett lager
    av hafniumdioxid.

  193. Då kan vi zooma ut och se att alla
    ytor är belagda med hafniumdioxid.

  194. Det som är viktigt för ALD är kemi.

  195. Det är bara kemi. All kemi sker
    på ytan och den är självbegränsande.

  196. Mängden yta, inte mängden molekyler,
    styr hur mycket som reagerar.

  197. Och idealt
    får vi ett atomlager per puls.

  198. Vi styr allt på ytan, så om vi ger
    molekylerna tid att diffundera ner-

  199. -kan vi komma ner i djupa hålrum,
    som till höger-

  200. -eller runt konstiga strukturer,
    med en jämntjock film.

  201. Bara ALD klarar det här
    och det bygger helt på kemi.

  202. Åter till transistorerna.
    De körde de in i väggen igen-

  203. -och sa: "Nu funkar inte Moores lag."

  204. "De blir inte mindre
    trots den här oxiden."

  205. "Nja", sa Intel.
    Den här hade vi innan.

  206. Det är ett tvärsnitt av den här.

  207. Längs den gula markeringen
    leder vi strömmen-

  208. -alla elektroner,
    längs det gränsskiktet.

  209. Gör vi det större, men samtidigt
    mindre, så blir transistorn mindre.

  210. "Hur gör ni det?"
    "Vi ställer den på högkant."

  211. Det blir jättebra. Sen har vi
    gateoxiden runt hela saken.

  212. Hur löser man det? Då hamnar vi
    i läget att vi har en "FinFET".

  213. "FET" står för "Feld-effect
    Transistor", "Fin" är en hajfena.

  214. Så här har vi vår fena
    och runt den har vi vår oxid.

  215. Nu har vi en perfekt metod att göra
    oxid runt nåt uppstickande, ALD.

  216. Bara ALD kan göra det här.
    Ingen annan metod i världen-

  217. -kan lägga oxid runt en liten fena
    i den skalan.

  218. Så ALD blev ännu viktigare
    för elektronikindustrin.

  219. De här transistorerna
    är de som sitter i era mobiler.

  220. De är ungefär 7 nm stora.
    Hur små kan man göra dem?

  221. För två år sen
    skrev några på Berkeley i Science-

  222. -att man kan göra dem 1 nm stora.
    De gjorde en transistor i labbmiljö.

  223. Inte tio miljarder
    och fått alla att funka.

  224. Men de har tagit ett kol-nanorör
    som de leder ström i.

  225. Runt kol-nanoröret har vi en oxid
    i zirkoniumdioxid, gjord med ALD.

  226. Så 1 nm. Man måste bara
    få tio miljarder att funka.

  227. När man har gjort transistorerna
    ska de kopplas ihop också.

  228. Det här är ett tvärsnitt
    av en modern processor.

  229. Här har vi våra transistorer.
    De sitter ihop så här.

  230. Den kopplas med den, och så och så,
    kors och tvärs-

  231. -i ett nätverk av kopparledningar.

  232. Kopparledningarna gör man så här.

  233. Man lägger först på
    lite isolerande material-

  234. -sen etsar man ner hål i det
    och fyller med koppar.

  235. Sen polerar man av.

  236. Hur fyller man dem med koppar?
    Med ALD.

  237. Jag ska bara påpeka att en processor
    i er dator-

  238. -kan ha fem mil kopparledning
    av den här typen.

  239. Bara för att visa kemin, här är
    en översikt över molekylerna-

  240. -som har utvecklats genom åren
    för att göra koppar-ALD.

  241. De utvecklas för att vara stabila nog
    att ha i labbet-

  242. -utan att reagera sönder.

  243. De ska vara flyktiga
    så att de kan ångas in i reaktorn.

  244. De ska kunna reagera bra med en yta,
    et cetera.

  245. Det blir med tiden
    ganska komplicerade strukturer.

  246. Min forskargrupp utvecklar sånt här.
    Inte koppar, men indium just nu.

  247. Man ska vara medveten om
    att ALD-processen inte är snabb.

  248. En sån här ALD-cykel där vi gör
    ett monolager aluminiumoxid-

  249. -tar i bästa fall fem sekunder.

  250. 1/10 sekund för trimetylaluminium
    att reagera-

  251. Sen måste vi spola rent, sen vatten
    och sen rent efter vattnet.

  252. Det blir bästa fall 1 ångström,
    1/10 nm tjock film, på det.

  253. Så det blir
    ungefär 0,2 ångström per sekund.

  254. I jämförelse växer hår med 1,25 cm
    i månaden-

  255. -vilket ger ungefär 46 ångström
    per sekund.

  256. Naglar växer med 3 mm i månaden-

  257. -alltså ungefär 11 ångström/sekund.

  258. Det är fortfarande mycket mer
    än 0,2 ångström-

  259. -som är hur snabbt ALD är,
    eller långsamt.

  260. För att hitta nåt lika långsamt
    får man titta på Sydatlanten.

  261. Afrika och Sydamerika
    glider långsamt isär.

  262. Atlanten där
    blir ungefär 2 cm bredare per år-

  263. -alltså 6 Å/s, vilket är en
    faktor 10 snabbare än ALD gör film.

  264. Men då vi gör så tunna lager
    av oxiderna och metallerna-

  265. -för att bygga transistorerna gör det
    inte så mycket. Men det är långsamt.

  266. Jag hoppas att ni förstår att-

  267. -utan ALD och kemin ALD använder
    och alla kemister bakom det här-

  268. -hade vi inte kunnat köpa en ny
    Iphone. Inget av dagens elektronik.

  269. Tack så mycket.

  270. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kemin för Moores lag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Kemi, Teknik > Elektronik
Ämnesord:
Hemelektronik, Kemi, Naturvetenskap, Organisk kemi
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, berättar om hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Nanomaterial för behandling av cancer

Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Daniel Aili, biträdande professor i fysik vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett gym för celler

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur ett gym för celler kan användas för att utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar dem att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancer

Dygnsrytmstörningar är en vanlig orsak till sjukdom i Sverige. Lasse Dahl Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur dygnsrytmen spelar in vid cancer. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Släckte Trump vårt sista klimathopp?

Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Maria Jernnäs, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om de utmaningar som finns då länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner ska samarbeta. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett smart uppkopplat samhälle

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Stå upp för orten

I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Det anser Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om hur dessa processer kan motverkas och om hur förortens drömmar kan realiseras. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Varför uppstår mobbning?

Sociala och psykologiska processer som rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat tortyr och folkmord. Samma processer finner vi även i skolan och på nätet i samband med mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, berättar om processerna bakom mobbningen. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Gud, Trump och hatkärleken till USA

I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om landet där tro är det normala och icke-tron det udda. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Internationell makt i förändring

På senare år har betydelsen av så kallad "mjuk" makt inom den internationella politiken diskuterats allt mer. Men hur är det? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade? Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Hur får man ett Nobelpris i kemi?

Astrid Gräslund, sekreterare i Nobelkommittén, ger här flera konkreta tips att tänka på för den som siktar på ett Nobelpris i kemi. Gemensamt för alla pristagare, menar hon, är ett gott självförtroende, nyfikenhet, envishet och en förmåga att arbeta extremt hårt. Alfred Nobel som instiftade priset var själv kemist, berättar Astrid. Han älskade att laborera och var samtidigt en framgångsrik entreprenör, vilket så småningom lade grunden till den förmögenhet som än idag genererar den prissumma som delas ut till Nobelpristagarna. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kemiexperiment

Vätgasraket

Bränder och explosioner. Vi visar den kemiska reaktionen som används när raketer skjuts iväg.