Titta

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Om UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Forskare berättar om sitt arbete på ett populärvetenskapligt sätt. Målgruppen är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 samt alla lärare, oavsett verksamhetsområde, som vill fylla på sin egen kunskapsbank med aktuell forskning. Inspelat på Linköpings universitet den 23-24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan : Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancerDela
  1. Risken är 50 procent större
    om man jobbar mycket natt.

  2. Så det är ett rejält problem
    med den här risken.

  3. 50 procents ökad risk för cancer.

  4. Tack så mycket för invitationen
    att komma hit.

  5. Jag gillar verkligen
    populärvetenskapliga föreläsningar.

  6. Jag hoppas få en massa inspel
    på frågedelen senare.

  7. Innan dess ska jag berätta om
    hur dygnsrytmen spelar in vid cancer.

  8. Jag kommer att nämna lite
    om andra sjukdomar också-

  9. -och jag kommer också att beskriva
    vad jag menar med dygnsrytm-

  10. -ifall det är nytt för er.

  11. Först lite om mig själv.
    Som ni hör på brytningen-

  12. -är jag inte född i Sverige,
    utan jag är född i Danmark.

  13. Jag bodde
    de första 20 åren av mitt liv-

  14. -i en liten stad som heter
    Kalundborg. 15 000 pers ungefär.

  15. Sen när jag var klar med gymnasiet-

  16. -flyttade jag
    till huvudstaden, Köpenhamn-

  17. -och pluggade till ingenjör.

  18. När jag var klar som ingenjör åkte
    jag till nästa huvudstad, Stockholm.

  19. Där pluggade jag medicinska
    vetenskaper i 5 år ungefär.

  20. Inte helt, men nästan.
    Jag blev klar som doktorand 2010.

  21. En kort tid därefter
    flyttade jag hit till Linköping.

  22. En mindre stad än Stockholm,
    men det passar mig ju väldigt bra-

  23. -givet min bakgrund
    i en pytteliten stad i Danmark.

  24. Så jag känner mig väldigt bra
    här i Linköping-

  25. -och har varit här i 6 år ungefär.

  26. Varför blev det forskning för mig?
    Det kanske är intressant för er-

  27. -nu när ni ska tänka lite
    över framtiden-

  28. -och hur det ska bli med utbildning
    och livet framåt.

  29. Att vara forskare är lite grann
    som många kanske tänker att det är-

  30. -om man är konstnär
    eller sportproffs.

  31. För mig handlar det otroligt mycket
    om att bli betald.

  32. Att jobba med det som driver mig,
    mitt stora intresse-

  33. -och det jag mår bra av
    och det jag gläds över.

  34. Tänk er att man kan jobba
    med sitt fritidsintresse-

  35. -och det man gillar göra allra mest
    och få lön för det.

  36. Det är lite den inställningen jag
    tror många forskare har och bör ha-

  37. -för att få succé i livet
    som forskare.

  38. Dessutom lägger vi forskare upp
    vår egen vardag.

  39. Vi bestämmer när vi går till och från
    jobbet, när vi har semester-

  40. -och vad vi ska jobba med
    den ena, andra och tredje dagen.

  41. Det är i princip ingen som styr
    nånting nästan i mitt arbete-

  42. -förutom den biten
    som har med utbildning att göra.

  43. Men forskningsbiten
    är det vi själva som styr.

  44. Det är det jag menar med att vi blir
    betalda för att jobba med egna idéer.

  45. Sen är det några som tycker att det
    är roligt att bli ansedd som expert-

  46. -och kunna uttala sig offentligt om
    dessa saker. Jag är inte en av dem-

  47. -men ni kanske tycker det är roligt
    med status och att bli uppmärksammad.

  48. Då kan det också vara nånting
    man blir lite glad över som forskare:

  49. Att man ofta anses
    som en expert på det man jobbar med.

  50. Nackdelen är dock att det inte är
    ett yrke man ska välja-

  51. -om man vill tjäna mycket pengar.

  52. Det dröjde till för 2 år sen
    innan jag fick en vanlig lön.

  53. Man studerar och har status
    som student väldigt, väldigt länge-

  54. -innan man hinner bli etablerad.

  55. Och under hela den tiden
    tjänar man mycket mindre-

  56. -än om man hade ett "vanligt" jobb.

  57. Så gör det inte för pengarna.
    Om det är det som är ingången-

  58. -då klarar ni er inte hela vägen
    till att bli forskare.

  59. Då väljer ni nåt annat
    innan ni har kommit dit.

  60. Det är mycket konkurrens,
    precis som för sportproffs.

  61. Man måste vara den bästa. Så är det.

  62. Det är många som vill detsamma,
    och man måste ha det där lilla extra.

  63. Ofta betyder det
    att man får lägga ner mer tid-

  64. -så man har väldigt lite fritid.

  65. Man får i alla fall i en period
    lägga 16-18 timmar om dagen på-

  66. -att utveckla sig som forskare.
    Så det blir nästan ingen tid över.

  67. Men när man väl är framme
    blir man så mycket gladare över det.

  68. Så tänk på det här
    om ni väljer en bana som forskare-

  69. -och kanske kan stå här nån dag
    och berätta för andra-

  70. -hur ni har jobbat
    och vad ni har kommit fram till.

  71. Så ni förstår att jag brinner
    för det jag jobbar med.

  72. Jag hoppas att det kommer fram
    i den här föreläsningen.

  73. Det är extremt viktiga saker,
    och nu ska vi inte prata om annat.

  74. Nu ska vi prata
    om forskning och dygnsrytmen.

  75. Dygnsrytmen är det biologiska fenomen
    som gör att vi fungerar olika-

  76. -på olika tider av dygnet.

  77. Vår kropp fungerar annorlunda
    på dagen än på natten.

  78. Så är det också för alla andra djur.
    Så är det för växter.

  79. Så är det för bakterier. Så är det
    för i princip allting här på jorden.

  80. Varför? Jo, för att jorden svänger
    runt med en rytm på 24 timmar.

  81. Det betyder att det är ljust-

  82. -och även ökad radioaktiv instrålning
    och annat under dagen-

  83. -och att det är mörkt och mindre
    radioaktiv instrålning på natten.

  84. Det här betyder olika saker
    för olika organismer.

  85. Exempelvis växter behöver ljus-

  86. -för att kunna producera energi
    genom fotosyntes.

  87. Därför sprider växterna ut sig
    för att samla in ljus på dagen.

  88. På natten gör de tvärtom. De
    vill inte att det dunstar av vatten-

  89. -så de skyddar sig
    och fäller ihop sig och "sover"-

  90. -om växter nu kan sova.

  91. På så sätt har de anpassat beteendet
    till om det är dag eller natt.

  92. Beteende kallas också fysiologi.

  93. Så växters fysiologi är annorlunda
    på dagen och på natten. Också djurs.

  94. Det här är inte det bästa exemplet,
    för en katt är egentligen nattaktiv.

  95. Men om vi nu tänker oss
    att det här är en urkatt:

  96. En jättegammal katt
    från väldigt långt tillbaka i tiden.

  97. Då var det nämligen så att rovdjuren
    på den tiden var aktiva på dagen.

  98. Det är den här katten också. Den är
    vaken på dagen och sover på natten.

  99. Det kan vi ju känna igen
    från oss själva, förhoppningsvis.

  100. Om man tittar mer i detalj på det-

  101. -då handlar det egentligen
    om mat mot säkerhet.

  102. Jag nämnde
    det här med radioaktiviteten.

  103. Det betyder
    att om en cell ska dela sig-

  104. -och det är viktigt för utvecklingen-

  105. -och väldigt viktigt för
    hur allt liv började-

  106. -då måste DNA:t i cellen... Det är
    det ni har längst upp till höger.

  107. Det måste vika ut sig och blir då
    känsligt för radioaktiv strålning.

  108. Det kan bli mutationer i DNA:t
    om det viker ut sig-

  109. -när det finns
    en hög radioaktiv instrålning.

  110. Därför är det större risk för
    att man muterar DNA:t-

  111. -om man har en celldelning på dagen
    jämfört med natten.

  112. Så de flesta celler
    delar sig på natten.

  113. Det var liksom så det började,
    det här med olika typer av beteende-

  114. -på dagen och natten,
    men det handlade också om mat.

  115. På en cellnivå handlar det om
    att ljus ibland kan bli till mat-

  116. -för exempelvis växter.

  117. För bakterier kan det vara samma sak.

  118. De ägnar sig åt att bygga upp nya
    cellstrukturer främst under dagen.

  119. Sen ägnar man sig åt att reparera
    saker som är skadade under natten.

  120. Det är det som visas
    längst upp till vänster.

  121. Om man tittar lite bredare på djuren,
    om man tittar på en mus exempelvis-

  122. -så kände den av när den
    blev utvecklad för miljoner år sen:

  123. "Oj, då! På dagen är det massor
    av rovdjur som vill äta upp mig."

  124. "Det är ju ingen rolig miljö"-

  125. -"så jag lägger om min fysiologi
    så att jag är aktiv på natten."

  126. "Då kan jag leta mat utan att bekymra
    mig för alla de här rovdjuren."

  127. "I stället gömmer jag mig på dagen
    så att jag kan sova."

  128. Det är så att djuren ändrades
    från att vara dagaktiva-

  129. -till att vara nattaktiva-

  130. -för att skydda sig från rovdjuren,
    som ville äta upp dem på dagen.

  131. Detta fattade ju katterna också
    så klart-

  132. -så de ändrades i efterhand
    på liknande sätt.

  133. Nu var all deras mat försvunnen.

  134. Alla mössen var gömda under dagen.
    Hur skulle de få nåt att äta då?

  135. Då var de tvungna
    att lägga om sin fysiologi.

  136. Så nu är de också aktiva på natten-

  137. -så att de kan jaga möss igen.

  138. Så mat och säkerhet
    är det som främst har styrt-

  139. -om man är ett dagaktivt eller ett
    nattaktivt djur eller annan organism.

  140. Och det är en sak-

  141. -som vi människor
    håller på att bryta isär lite grann.

  142. Det är nämligen så att människan inte
    fattar att vi är ett dagaktivt djur.

  143. Det här är en ganska ny utveckling-

  144. -att vi tror att vi kan vara aktiva
    precis när som helst.

  145. "Om jag vill vara uppe hela natten
    nån gång, då går det väl bra?"

  146. Eller: "Om jag tänker sova en hel dag
    för att jag känner mig trött"-

  147. -"då är det ingen fara.
    Jag har tid över. Det är semester."

  148. Som jag ska visa så har det dock
    konsekvenser för vår hälsa.

  149. Och man ser här-

  150. -att om man jämför när jag var barn
    med barnen i dag-

  151. -då är det nästan
    10 gånger vanligare-

  152. -att barn har störd dygnsrytm.

  153. Så det här är inget petitess-fenomen.

  154. Det är ett rejält fenomen
    som har växt 10 gånger-

  155. -bara på några få årtionden.

  156. Vad innebär det för problem?

  157. Innan vi kommer dit
    tänkte jag berätta lite-

  158. -om den andra delen av föreläsningen,
    nämligen cancer. Vad är cancer?

  159. Cancer är en grupp av sjukdomar.

  160. Så om man pratar om att man ska
    behandla cancer eller kurera cancer-

  161. -då ger det ingen mening.
    För vad är det vi ska behandla?

  162. Det är inte en sjukdom.
    Det är massor av olika sjukdomar.

  163. Man kan faktiskt säga att alla
    cancerpatienter har sin egen sjukdom.

  164. Det är nästan inte två patienter
    som är ens.

  165. Så cancer är olika
    för i princip alla.

  166. Det är alla de här sjukdomarna som
    folk har som gemensamt heter cancer.

  167. Totalt är det mer än 12 miljoner
    personer som får cancer varje år.

  168. Hur går det med de här 12 miljonerna?

  169. Lite så där, va?
    Två tredjedelar dör av sin sjukdom-

  170. -oftast inom 5 år.

  171. Så trots att vi har forskat
    väldigt, väldigt mycket inom det här-

  172. -de senaste 60-70 åren så har vi
    ändå inte kommit längre än så här.

  173. Det är en tredjedel av patienterna
    som vi kan kurera-

  174. -och nästan alla av den här
    tredjedelen kureras genom kirurgi:

  175. Att man tar bort cancern
    från patienten.

  176. Det är mycket få
    som kureras medicinskt.

  177. Så är det fortfarande i dag,
    trots all den här forskningen.

  178. Det blir fler och fler personer
    som får cancer varje år. Varför det?

  179. En förklaring kan vara
    de här tre studierna-

  180. -som publicerades för sjutton år sen
    ungefär. De visar ganska tydligt.

  181. I alla tre studier har man tittat
    på två grupper av personer.

  182. Den ena gruppen är en grupp
    med hälsosam dygnsrytm-

  183. -det vill säga folk som jobbar 9-17
    varje dag, sover varje natt-

  184. -sover bra varje natt-

  185. -och har en bra dygnsrytm
    i alla fall.

  186. Den andra gruppen är folk
    som jobbar skift.

  187. Minst 5 gånger per månad jobbar de
    ett nattpass eller ett dagpass-

  188. -och resten av tiden
    jobbar de tvärtom.

  189. Om de jobbar dag den mesta av tiden
    då jobbar de natt 5 gånger per månad.

  190. På så vis byter de dygnsrytm jämt.

  191. Ibland är de uppe hela natten
    och ibland hela dagen.

  192. Det byts så minst 5 gånger per månad,
    alltså mer än en gång per vecka.

  193. Det stör de här personerna.

  194. Det man ser längst ut till vänster
    här - 1,5 och 2,0 - är risken.

  195. Den vanliga risken för
    att få cancer är 1.

  196. Så om jag har en risk på 1
    att få cancer-

  197. -för jag försöker sova på natten-

  198. -då har nån som har jobbat skift
    hela livet en risk på 1,5.

  199. Det vill säga att om det är en grupp
    av såna som jag på 100 personer-

  200. -då är det kanske 50 av oss
    som skulle få cancer.

  201. Men då är det 50 procent fler,
    risken är 50 procent större-

  202. -om man jobbar mycket natt.

  203. Så det är ett rejält problem
    med den här risken.

  204. 50 procents ökad risk för cancer.
    Det är rejält.

  205. Om man får cancer för att man har
    störd dygnsrytm över lång tid-

  206. -vad händer då? Jo, cancer är
    väldigt olika för olika personer.

  207. Om man har en grupp cancerpatienter
    kan det se väldigt olika ut.

  208. Här symboliseras det
    med fyra olika färger.

  209. Den här gruppen cancerpatienter
    behandlas i dag på samma sätt.

  210. Så alla får ett läkemedel.
    Kanske de får Cisplatin allihop.

  211. Vad händer då
    när de tar det här läkemedlet?

  212. En del av de här patienterna
    upplever-

  213. -att läkemedlet är giftigt.
    De börjar kräkas väldigt mycket.

  214. De mår väldigt illa av läkemedlet,
    och man måste avbryta behandlingen-

  215. -på grund av att det är för giftigt
    för de här patienterna.

  216. Andra upplever inte det. Det är okej.
    De klarar av att ta läkemedlet.

  217. Vad är skillnaden här? Varför är det
    giftigt för några och inte för andra?

  218. Det vet man ingenting om nästan.

  219. Hos en del av de här patienterna
    blir cancern mycket mindre-

  220. -eller så slutar den växa, och
    de mår mycket bättre efter ett tag.

  221. De får en positiv inverkan
    av behandlingen.

  222. Men det är andra patienter som inte
    alls får den positiva inverkan.

  223. Deras cancer fortsätter växa.

  224. Och man vill ju så klart hitta
    de patienter-

  225. -som får den positiva inverkan-

  226. -och inte några giftiga effekter
    av cancern.

  227. Om man har två grupper av patienter
    som alla får samma behandling-

  228. Här får de FOLFOX-behandling. Det är
    patienter med tjocktarmscancer.

  229. Då ser man i den ljusgrå grafen-

  230. -hur det går med patienter
    med störd dygnsrytm.

  231. I den svarta grafen ser man hur det
    går för dem med hälsosam dygnsrytm.

  232. Tiden längst ner är antalet månader
    de överlever efter sin sjukdom.

  233. Sen är det procent av patienterna.
    Vi börjar med 100 procent.

  234. Alla patienter får behandling.

  235. Om de har en störd dygnsrytm
    då ser ni-

  236. -hur patienterna avlider
    av sjukdomen mycket snabbare.

  237. Efter exempelvis 12 månader-

  238. -är det bara hälften kvar
    av patienterna med störd dygnsrytm.

  239. Men nästan 90 procent av patienterna
    lever fortfarande-

  240. -om de har en hälsosam dygnsrytm.
    Och kolla.

  241. Det är 15 procent som överlever livet
    ut om de har en hälsosam dygnsrytm-

  242. -men alla patienter med störd
    dygnsrytm är döda inom 5 eller 4 år.

  243. Om det lanseras ett läkemedel på
    marknaden som kan kurera 15 procent-

  244. -och dubbla livstiden
    för alla övriga patienter-

  245. -då skulle det godkännas med en gång.
    Läkemedlet heter att sova på natten.

  246. Vi vill därför förstå
    i vårt fortsatta arbete-

  247. -vad som gör att en störd dygnsrytm
    påverkar både tumörtillväxten-

  248. -och giftigheten av de olika
    behandlingar man ger cancerpatienter.

  249. Vi sätter även upp
    ett lite roligt system-

  250. -baserat på zebrafiskembryon.

  251. Jag kan berätta mer om det senare
    eller en annan gång.

  252. Längst ner här är det två patienter.

  253. En patient får inte nån effekt
    av ett läkemedel.

  254. Tumören är lika stor
    tre dagar senare.

  255. En annan patient får bra effekt.

  256. Den röda tumören har krympt till
    nästan ingenting efter tre dagar.

  257. Vad är skillnaden på patienterna?
    Och kan vi hitta läkemedel-

  258. -som ger den här effektiva
    krympningen av tumören?

  259. Det kanske inte är
    samma läkemedel för alla.

  260. Tusen tack till alla som
    har hjälpt mig med det här arbetet-

  261. -inklusive dem
    som har betalat för forskningen.

  262. Och tusen tack till er
    för ert intresse.

  263. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dygnsrytmstörningar är en vanlig orsak till sjukdom i Sverige. Lasse Dahl Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur dygnsrytmen spelar in vid cancer. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Biologi, Biologisk rytm, Cancer, Dygnsrytm, Fysiologi, Medicin, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, berättar om hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Nanomaterial för behandling av cancer

Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Daniel Aili, biträdande professor i fysik vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett gym för celler

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur ett gym för celler kan användas för att utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar dem att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancer

Dygnsrytmstörningar är en vanlig orsak till sjukdom i Sverige. Lasse Dahl Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur dygnsrytmen spelar in vid cancer. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Släckte Trump vårt sista klimathopp?

Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Maria Jernnäs, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om de utmaningar som finns då länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner ska samarbeta. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett smart uppkopplat samhälle

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Stå upp för orten

I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Det anser Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om hur dessa processer kan motverkas och om hur förortens drömmar kan realiseras. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Varför uppstår mobbning?

Sociala och psykologiska processer som rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat tortyr och folkmord. Samma processer finner vi även i skolan och på nätet i samband med mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, berättar om processerna bakom mobbningen. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Gud, Trump och hatkärleken till USA

I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om landet där tro är det normala och icke-tron det udda. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Internationell makt i förändring

På senare år har betydelsen av så kallad "mjuk" makt inom den internationella politiken diskuterats allt mer. Men hur är det? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade? Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Scientists for the future

Team dna

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Forskare för framtiden

Näsbakterien som blev livsfarlig

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Fråga oss