Titta

UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Om UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Föreläsningar från Pi-symposium 2018 med Steven Pinker och Anna Rosling Rönnlund. Inspelat den 27 oktober 2018 på Cirkus i Stockholm. Arrangörer: Fri tanke, Kungliga Vetenskapsakademien och Nobel center.

Till första programmet

UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling : Upplysning för en faktabaserad världsbildDela
  1. Det stora flertalet människor
    blir alltmer rationella.

  2. Vad gick rätt tidigare och hur kan vi
    återskapa dessa förhållanden nu?

  3. Låt mig börja så här:

  4. Ni har alla tre nyligen skrivit böcker-

  5. -baserade på fakta och inspirerade
    av upplysningens ideal-

  6. -förnuftet, vetenskapen
    och humanismen.

  7. Låt oss börja med dig, Steven,
    för du citerar Spinoza i din bok-

  8. -och följande uttalande:

  9. "De som styrs av förnuftet
    önskar inget åt sig själva"-

  10. -"som de inte också önskar
    åt resten av mänskligheten."

  11. Det är ett vackert citat, men så ligger
    det inte till i många delar av världen.

  12. Många världsledare styrs inte
    av förnuftet enligt denna definition.

  13. Om du håller med om det-

  14. -varför är det då på väg åt fel håll,
    i den här aspekten?

  15. Det kan ändå stämma, men kanske
    styrs inte många nog av förnuftet.

  16. Varför är det så?

  17. En del av svaret
    ligger i den mänskliga naturen.

  18. Vi är alla är i stånd till förnuft-

  19. -men idén att man bara ska tro på det
    som är sant, underbyggt och logiskt-

  20. -är en gåva från upplysningen.
    Det är inte så vi är skapade.

  21. Övertygelser gör mer än anpassar
    vårt beteende till verkligheten.

  22. De låter andra veta vilka vi är,
    bildar koalitioner-

  23. -och förmedlar
    vår egen föredragna självbild.

  24. Det finns många motiv för att hävda
    och tro på annat än sanningen-

  25. -och det är en ständig process
    att motverka delar av vår natur-

  26. -för att anpassa
    våra övertygelser till verkligheten.

  27. Ingen av oss klarar av det själva.

  28. Därför hänger så mycket på
    institutioner, normer och kulturer-

  29. -som främjar sanning, så som
    referentgranskning inom vetenskapen-

  30. -yttrandefriheten inom politiken-

  31. -objektivitet inom journalistiken
    och maktbalans inom statsmakten.

  32. Så att en persons egoism,
    brister och vanföreställningar-

  33. -kan ställas mot andra människors
    vanföreställningar och brister-

  34. -så att vi kollektivt kan vara mer
    rationella än vad vi är som individer.

  35. Åsa?

  36. Det finns ett problem med Spinoza-
    citatet, för det handlar om önskningar-

  37. -och värderingar, och förnuftet
    ger inte alltid rätt värderingar.

  38. Det är en komplicerad fråga.

  39. Men om vi tittar på det vi talar om
    i dag, kunskap och fakta-

  40. -och varför folk inte närmar sig fakta
    på ett sätt som bygger på förnuftet?

  41. Det är som Steven Pinker säger,
    att vi ofta har andra mål än sanningen.

  42. Vi är komplexa varelser.
    Vi har ett förnuft men även känslor.

  43. Vi blir rädda. En mycket vanlig källa
    till kunskapsresistens-

  44. -är att skydda sin identitet. Min grupp
    tror på nåt som är viktigt för oss.

  45. Vi är klimatförnekare och trivs ihop.

  46. När forskarna säger att vi har fel
    vill vi kanske inte tro på det.

  47. Vi är komplexa varelser.

  48. Känslor tar väldigt ofta över förnuftet.

  49. Men vi bör inte glömma
    att vi ibland är väldigt oförnuftiga-

  50. -men den trista, vardagliga
    rationaliteten i våra liv-

  51. -är väldigt viktig att minnas också.
    Ni har alla lyckats ta er hit.

  52. Varför? Ni kollade tiden,
    hur man tar sig hit, hittade dörren-

  53. -och klarar er fint. Men det är så
    tråkigt att man glömmer bort det.

  54. Vi talar mycket om fall
    av dramatisk irrationalitet.

  55. Jag vill bara följa upp det. Ni har alla
    tagit er hit, vilket är fantastiskt-

  56. -men det finns tio miljoner
    i Sverige som inte gjorde det.

  57. De kanske inte ville det,
    men de hade kunnat.

  58. Men det är kärnan i det här.

  59. Även om vi har människor
    som är tillräckligt intresserade-

  60. -för att komma på en lördag,
    då man kan dricka öl med sina vänner-

  61. -så har alla tagit sig hit.

  62. Men hur kan vi komma på
    ett sätt att kommunicera-

  63. -så att vi kan engagera
    människor som inte är intresserade-

  64. -i akademiska citat
    och inte vet vem Spinoza är?

  65. Hur gör vi det? Många tappar nog
    intresset bara av att höra "Spinoza".

  66. De känner sig inte hemma,
    för de vet inte vem han är.

  67. Det är nog den verkliga utmaningen-

  68. -att vi finner sätt att nå hjärnorna hos
    många människor, särskilt ungdomar.

  69. Men hur får man människor
    att bli mer nyfikna?

  70. Om man inte är rädd för att inte veta
    kan man tillåta sig att vara nyfiken-

  71. -vilket leder till att man vet mer.

  72. Ja, men jag tror
    att inom den akademiska världen-

  73. -är vi nyfikna
    på ett annat sätt än de flesta.

  74. Vi kan ibland försöka få folk
    att vara nyfikna-

  75. -på sätt som de inte är intresserade av.

  76. Vi måste vara ödmjuka och nyfikna
    på hur de flesta är nyfikna-

  77. -och försöka komma närmare.

  78. Kunskapen i sig är inte så svår.
    Vi har data som går att förmedla.

  79. Vi måste bara göra det på ett sätt
    som inte tråkar ut de flesta.

  80. Vill du säga nåt, Steven?

  81. Så som jag förstod Åsas poäng-

  82. -var det inte att folk här
    är positivt inställda till vårt budskap-

  83. -och vill höra Rosling och Pinker-

  84. -utan att alla som tar sig genom
    sin dag äger en viss rationalitet.

  85. De vet hur man tar en buss
    och hur man tar på sig sina kläder.

  86. Antagligen mer än 99 procent av det
    som vi gör är fullständigt rationellt-

  87. -annars vore vi döda.

  88. Det är bara vissa politiserade,
    känslomässiga, moraliserade frågor-

  89. -där man har en skillnad-

  90. -mellan vad som är rationellt
    enligt den bästa förståelsen vi har-

  91. -och vad folk är frestade
    att identifiera sig med-

  92. -på grund av identitet, koalitioner
    och prestige.

  93. Frågan är hur vi utnyttjar dessa
    99 procent av människans rationalitet-

  94. -som måste existera. Till och med nån
    som förnekar klimatförändringarna-

  95. -eller inte är öppen för vetenskapen-

  96. -går antagligen till en tandläkare och
    inte en exorcist när de har tandvärk.

  97. Hur utnyttjar vi kapaciteten till
    förnuft och tillämpar den på områden-

  98. -som politiken? Våra nuvarande
    politiska institutioner gör inte det.

  99. Det gäller även vår tro på demokratin.

  100. Demokratin som den i dag utövas
    anpassar inte vår rationalitet-

  101. -med det offentliga bästa.

  102. Det beror delvis på, och jag är inte
    den förste som säger detta-

  103. -att din individuella röst
    egentligen inte gör nån skillnad.

  104. Det är den sorgliga sanningen.

  105. Men det krävs mycket arbete
    för att sätta sig in i politiska frågor.

  106. De flesta sköter hellre sina jobb,
    sina familjer och sina hobbyer-

  107. -och använder sin röst
    för att uttrycka sig själva.

  108. Det är rationellt ur perspektivet
    av vad som påverkar ens eget liv-

  109. -och vad som påverkar världen
    ur ens egen synpunkt.

  110. Men Daniel Kahan, en forskare som
    både Åsa och jag citerar, påpekar-

  111. -att det som är rationellt för
    varje individ och bra för dem själva-

  112. -kan vara irrationellt
    för landet eller planeten.

  113. Exakt, det var min poäng,
    att vi är så oerhört rationella.

  114. Jag talade om "det falska narrativet",
    det som ni bekämpar.

  115. Detta finns också om vår rationalitet-

  116. -att vi är galet irrationella hela tiden
    och ibland övervinner det.

  117. Det är precis tvärtom,
    och det måste vi lära oss att utnyttja-

  118. -och minnas vad det handlar om.

  119. För det första är kunskapsresistens
    inte nåt som vissa andra lider av.

  120. Jag är kunskapsresistent. Om
    nån berättar nåt dåligt om mina barn-

  121. -då tror jag inte på den människan,
    oavsett hur bra evidens det finns.

  122. Det händer oss alla, och det sker
    när starka känslor aktiveras.

  123. Om man minns det när man möter folk
    som är så irriterande faktaresistenta-

  124. -att man bara vill slå dem,
    kom då ihåg att så når man inte fram.

  125. Man måste skapa tillit och respekt,
    även när det råder stark oenighet.

  126. Det är den största utmaningen
    för oss som talar om vetenskap-

  127. -att minnas att folk inte är dumma
    och generellt sett inte onda-

  128. -men de har starka känslor,
    och det måste man relatera till.

  129. Får jag fråga dig, Steven,
    som evolutionspsykolog:

  130. Om vi accepterar att hjärnan
    har utvecklats genom evolution-

  131. -för att hjälpa oss överleva
    så bra som möjligt-

  132. -då har den egentligen inte utvecklats
    för att ta reda på vad som är sant.

  133. Det finns förstås inget mål,
    men om vi talar i metaforer-

  134. -är målet för hjärnan
    att vi ska överleva.

  135. Varför ska vi då tro på att hjärnan
    hjälper oss att finna sanningen?

  136. -Den är ju inte gjord för det.
    -Nej, inte bara för sanningen.

  137. Men grejen med sanningen är
    att den är sann.

  138. Om man är i den verkliga världen
    och exempelvis försöker jaga djur-

  139. -och de försöker komma undan, då
    måste man förstå nog av verkligheten-

  140. -för att lura djuren, fånga dem
    och utveckla vapen.

  141. Vapen lyder under fysikens lagar,
    inte magins lagar.

  142. Gifter som man utvinner ur växter,
    svampar eller grodor-

  143. -lyder under kemins
    och molekylärbiologins lagar.

  144. Så det finns ett selektionstryck,
    särskilt för människor-

  145. -att finna åtminstone vissa aspekter
    av sanningen.

  146. Om man bildar allianser
    eller uppfostrat barn-

  147. -är verkligheten om hur andra beter
    sig nåt som man måste förstå.

  148. Därför har våra hjärnor vuxit
    så mycket.

  149. Människan är en ovanlig primat-

  150. -eftersom vi mer än andra arter förlitar
    oss på inlärd kunskap om världen-

  151. -och då är sanningen faktiskt
    ett selektionstryck.

  152. Därför är det inte hopplöst
    eller en utopi att tro på rationalitet.

  153. Vi har denna kapacitet-

  154. -men på områden där vi inte
    spårar djur eller utvinner gifter-

  155. -utan förbättrar vår sociala prestige
    eller bildar koalitioner-

  156. -då kan det hända att sanningen inte
    är det primära selektionstrycket.

  157. Jag inser att i de flesta fall är
    sanningen en bra överlevnadsstrategi-

  158. -men kanske inte i alla situationer.

  159. Jag tänkte på en sak
    när du nämnde exorcism.

  160. Jag talade med en svensk präst
    för några år sen-

  161. -som hade utfört en exorcism
    på en ung kvinnlig student i Uppsala.

  162. Jag frågade: "Du trodde väl inte
    att du drev ut en demon?"

  163. Han sa: "Självfallet inte,
    men hon trodde det."

  164. Förstår du vad jag menar?

  165. Det är intressant. Vi har en bild
    av förnuftet och kritiskt tänkande.

  166. Tänkaren, ni vet. En ensam kille,
    väldigt muskulös.

  167. Det här med att förnuftet fungerar
    bäst när man sitter och funderar.

  168. När man ser förnuftet så undrar man
    varför saker och ting går fel.

  169. Varför har vi konfirmeringsbias?

  170. Det är att vi vill bekräfta
    det som vi redan tror på.

  171. En dålig idé. Man bör pröva sina
    övertygelser, inte hålla fast vid dem.

  172. Men det finns en intressant hypotes.

  173. Det kommer ut en ny bok
    som heter "Förnuftets gåta".

  174. Dan Sperber och Hugo Mercier
    lägger fram hypotesen-

  175. -att konfirmeringsbias uppstod
    för att syftet med förnuftet är socialt.

  176. Om vi alla håller fast vid och försöker
    finna argument för våra åsikter-

  177. -när vi då samlas har ni bra argument
    för era åsikter, och sen diskuterar vi.

  178. Då når vi fram till sanningen ihop.
    Just därför är institutioner viktiga.

  179. När vi talar med varandra fungerar
    förnuftet optimalt-

  180. -inte när vi gör så här.

  181. Därför är det extremt viktigt
    med institutioner.

  182. Vi måste prata med varandra,
    med folk som inte håller med oss.

  183. Så når vi fram till sanningen.

  184. Därför gav evolutionen oss märkliga
    saker som konfirmeringsbias.

  185. Och vi har språket...

  186. Ja, språket är förutsättningen
    för samarbete och för det vi är.

  187. Anna, när du turnerar i Europa
    eller USA med dina presentationer-

  188. -hur brukar folk då reagera
    på det faktum-

  189. -att de oftast är så dåliga på
    att veta saker om världen?

  190. -Det måste vara pinsamt.
    -I början var vi faktiskt tveksamma.

  191. Vi såg framför oss hur publiken
    skulle bli galen och attackera oss.

  192. Men det har bara hänt ett par gånger-

  193. -att folk har skickat
    riktigt bittra mejl-

  194. -och säger
    att de inte behövde göra nåt prov.

  195. Men jag tror att de förstår-

  196. -att vi inte vill visa dem
    att de är korkade-

  197. -utan att de är omedvetna
    om sin egen okunskap.

  198. Vi tror att vi vet hur världen är-

  199. -och att vi har en korrekt bild av allt.

  200. Men när vi ser att vi får samma
    resultat som andra grupper...

  201. Det gäller alla utom den här,
    så mitt exempel funkar inte här.

  202. Men i de flesta fall är det så.

  203. När man ser att man får samma
    resultat som allmänheten-

  204. -vilket oftast är dåligt,
    då har man ett tillfälle att lära sig.

  205. Det är svårt att få nån att öppna sinnet
    och förändra sin bild av världen-

  206. -om de tror att de redan vet.

  207. På Gapminder använder vi färgglada,
    dumma och enkla visualiseringar.

  208. Högutbildade människor ser det
    och tänker: "Det här vet jag."

  209. Men när man testar dem gör de oftast
    inte det. Då har men en kort tid-

  210. -då man kan prata lite med dem och
    förhoppningsvis få in lite information.

  211. Om det faktiskt funkar i det långa
    loppet och om den lilla tiden räcker-

  212. -det är jag inte så säker på. Men vi
    lyckas i alla fall förmedla en bråkdel.

  213. Det är det viktiga.

  214. Man har en individuell relation
    då folk blir ödmjuka och nyfikna-

  215. -och lite självkritiska.

  216. Bara en kort fråga. Ni mäter
    många saker med er dataanalys-

  217. -men har ni lyckats mäta effekten
    av era mätningar, alltså ert arbete?

  218. Jag skulle säga att resultatet
    i det här rummet är en följd-

  219. -av att ha läst böckerna här på scen.
    På det viset kan jag göra en gissning.

  220. Men det
    har vi förstås inte kunnat göra.

  221. Vi har bara gjort proven
    under en kort tid.

  222. Tiden får utvisa det.
    Låt oss hoppas att det fungerar.

  223. Jag tror att Helena är här. Hon sa
    att hon har idéer till nya frågor.

  224. Nästa år har vi nya frågor,
    för nu ser vi att svenskarna...

  225. Nu ser jag dig.

  226. Sen vår bok kom ut i våras-

  227. -ser vi att när vi testar publiken
    blir resultaten allt bättre.

  228. Det lär väl innebära
    att det har nån påverkan.

  229. Där säger du nåt viktigt.
    Okunskap är inte dumhet.

  230. Okunskap är otur.

  231. -Vårt jobb som akademiker och ert...
    -Ja, vad vi nu är.

  232. Ni reser jord runt.
    Ni är apostlar för upplysningen.

  233. Er uppgift är att motverka oturen.

  234. Folk har haft otur med dåliga skolor
    och sin sociala miljö.

  235. Och tyvärr förstärker oturen sig själv.
    Okunskap skapar okunskap.

  236. Så ni gör ett extremt viktigt jobb
    genom att motverka oturen.

  237. Och det viktiga är... Ja. Tack.

  238. Det viktiga är att vi ser
    samma problem hos varje publik.

  239. Det hjälper inte att vara högutbildad
    eller extremt smart.

  240. Hög IQ hjälper inte alltid
    för att göra...

  241. Otur finns ändå, så vi måste hitta sätt
    att kommunicera det-

  242. -utan att förolämpa folk.
    Vi skulle också gissa fel-

  243. -om vi ställs inför de här frågorna.

  244. Det är viktigt att okunskap inte
    är dumhet. Bertrand Russell sa:

  245. "Döm inte folk utifrån vad de tror på,
    utan utifrån varför de tror på det."

  246. Vilket är det som du menar. - Steven?

  247. För åt återigen hänvisa till
    Daniel Kahans forskning.

  248. Många övertygelser som
    vetenskapen säger oss är irrationella-

  249. -beror inte bara på okunskap,
    utan även på politisering.

  250. Särskilt när man testar acceptansen
    för tanken-

  251. -att människor är
    produkter av evolutionen-

  252. -eller att mänsklig aktivitet bidrar
    till den globala uppvärmningen-

  253. -är de som tror på dessa vetenskapligt
    accepterade påståendena-

  254. -inte mindre okunniga
    än de som förnekar det.

  255. I tester om klimatet eller biologi-

  256. -har kreationister eller klimatförnekare
    ofta lika bra eller höga resultat.

  257. Den bästa prediktorn av åsikter
    om dessa politiskt laddade frågor-

  258. -är inte okunskap, utan hur långt
    till höger eller vänster du är.

  259. För klimatet finns det folk som
    accepterar vetenskaplig konsensus-

  260. -men när man ber dem att
    till exempel identifiera växthusgaser-

  261. -kan de välja kväve eller helium.

  262. Man frågar hur vi
    ska hantera klimatförändringarna.

  263. "Stäng ozonhålet
    och sanera giftigt avfall."

  264. De har en vag grön ideologi
    och vet egentligen inget om klimatet.

  265. De vet bara att de som de umgås
    med accepterar klimatförändringarna-

  266. -och det gör de själva också.
    Det händer i många frågor.

  267. Ja, man måste skilja mellan det
    och att nån bara inte vet nåt.

  268. Vi hade alla fel syn på världen
    på grund av okunskap.

  269. Det var inte en viktig fråga för oss,
    men vi har alltid fått höra-

  270. -att världen skulle gå under i skolan
    på grund av överbefolkning.

  271. Jag minns bilden av alla bebisar
    och att världen skulle explodera.

  272. Det fick vi höra i skolan,
    så vi har fel.

  273. Sen finns det frågor
    som vi bryr oss om, av olika skäl.

  274. Övertygelser om klimatet,
    vacciner, immigration, skatter-

  275. -eller USA:s vapenlagar-

  276. -de blir politiskt laddade.

  277. Ni har att göra med okunskap
    som kan bemötas med information.

  278. När man har kunskapsresistens
    räcker information inte till.

  279. Det är skillnaden,
    på grund av känslorna.

  280. En del av motståndet till narrativet
    om framsteg som vi har lagt fram-

  281. -beror på både okunskap och politik.

  282. Folk vars identitet bygger på
    opposition mot nyliberalismen-

  283. -till kapitalism, globalisering
    och den nuvarande världsordningen-

  284. -är resistenta mot idén om framsteg-

  285. -eftersom deras politiserade narrativ
    är att det sker exploatering-

  286. -och att fattigdomen ökar. Till och med
    där är det inte bara okunskap.

  287. Steve Bannon. Det finns till höger
    också. Han vill bränna ner alltihop.

  288. Det viktiga är att inse att
    om vi ska förändra saker och ting-

  289. -måste vi förändra hur vi lär ut
    samhällsvetenskap till unga.

  290. Det är det enda sättet att förändra det
    på ett hållbart sätt i framtiden.

  291. Om man har lärt sig fakta
    om världen utantill i dag-

  292. -så räcker det inte,
    för världen förändras.

  293. Vi måste hitta ett sätt att lära ut
    samhällsvetenskap till barn-

  294. -så att de blir
    mer källkritiska och självkritiska-

  295. -och förstår att vi borde vara
    mer neutrala och faktabaserade-

  296. -även om vi har olika ideologier,
    och förstå mer om ens identitet-

  297. -och hur den påverkar
    hur vi tar till oss information.

  298. Det måste vara mycket mer
    framträdande i utbildningen.

  299. Jag ska nog säga emot.
    Det är ju bra att vara oense.

  300. Man bör nog inte tona ner vikten
    av att förmedla fakta som ni gör.

  301. Allt tyder på att kritiskt tänkande
    inte fungerar i isolering-

  302. -utan i kontexten av kunskap om fakta.

  303. Det är bra att uppmuntra folk att
    lära sig kritisk tänkande generellt-

  304. -och inte göra vissa sorters felslut-

  305. -men det finns inte mycket bevis för
    att kunskap om sin partiskhet hjälper-

  306. -mot partiskt tänkande.

  307. Så det är bra att påpeka sånt, men
    det är också bra att göra det du gör-

  308. -nämligen att lära ut fakta,
    och man behöver bådadera i skolorna.

  309. Skolorna är väldigt fokuserade
    på abstrakta tankefärdigheter-

  310. -och inte så mycket på fakta,
    och båda behövs.

  311. Men hur hanterar man det Dan Kahan
    kallar politisk motiverat resonerande?

  312. Att man inte tar in kunskap
    för att den utmanar ens identitet.

  313. "Jag har konservativa värderingar och
    accepterar inte denna information."

  314. -Hur hanterar man det?
    -Det finns forskning om det.

  315. Man kan inte hantera det med ilska,
    och det är ett stort problem.

  316. Medierna blir allt argare på Trump,
    men det gör ingen nytta.

  317. Man måste försöka finna
    en situation...

  318. Redan Pascal, 1600-talsfilosofen, sa
    att man måste hitta nåt gemensamt.

  319. Det finns alltid nåt vi är eniga om,
    både i övertygelser och värderingar.

  320. Sen måste man försöka skapa
    tillit och respekt.

  321. Forskning visar att man kan nå fram
    till klimatförnekare.

  322. Man uppmuntrar dem till
    att prata om nåt som de är stolta över.

  323. Man låter dem göra det ett tag.
    Sen är de mer öppna för forskningen.

  324. Det är intressant.
    Vi är känslomässiga varelser.

  325. Dan Kahan finner också
    i sin forskning-

  326. -att välutbildade människor
    är bättre på faktaresistens.

  327. De är bättre på
    att konstruera argument mot fakta.

  328. Men min poäng var
    att man måste tänka på känslorna.

  329. Det stämmer att kunskapsresistens
    ökar med kognitiv kapacitet.

  330. Det är svårt att motstå vissa fakta. Det
    är svårt att tro att jorden är platt.

  331. För att tro det krävs det
    massor av knäppt teoretiserande-

  332. -och det är man bra på
    om man är kognitivt avancerad.

  333. Det är inget konstigt.

  334. Vi bör nog också försöka
    lära oss av fall-

  335. -där det har skett framsteg
    i rationalitet-

  336. -och även i fråga om
    moraliska övertygelser.

  337. Bara de senaste hundra åren...

  338. Även i de mest politiserade debatterna
    vill ingen ta ifrån kvinnor rösträtten-

  339. -eller kriminalisera homosexualitet.

  340. -I Uganda går det åt fel håll.
    -Ja, det stämmer.

  341. Men det sker inte i utvecklade länder,
    där högre utbildning är vanligt.

  342. En del frågor blir lösta.

  343. Vi lär inte återinföra segregerade
    hotell och dricksfontäner i USA-

  344. -trots att vi har den mest rasistiska
    regeringen på länge.

  345. En del frågor blir avslutade. Vi lär
    inte få tillbaka harem och eunucker.

  346. Vi kommer inte att skratta
    åt sinnessjuka.

  347. Inom medicin lär vi inte gå tillbaka
    till mineralvatten-

  348. -som en behandling av sjukdomar.

  349. En del tar med barnen till exorcister,
    men det är en liten minoritet.

  350. Frågan är
    hur dessa framsteg ägde rum-

  351. -och om vi kan dra lärdom
    av hur vi nådde konsensus.

  352. Inte hundra procent, men det
    stora flertalet blir alltmer rationella.

  353. Vad gick rätt tidigare och hur kan vi
    återskapa dessa förhållanden nu?

  354. Jag vet inte, men där kan man leta.

  355. Men jag tänker ändå, självklart blir
    det bättre för homosexuella generellt-

  356. -men i Uganda och Ryssland
    går det åt fel håll.

  357. I Ungern och Polen. I Turkiet känner
    jag inte till den juridiska statusen-

  358. -men attityderna försämras i alla fall.

  359. Så i ganska många länder
    går det åt fel håll.

  360. Globalt går det åt rätt håll.

  361. Jämför med hur många länder som
    har avkriminaliserat homosexualitet.

  362. Då går trenden mot avkriminalisering.
    Det verkar finnas ett momentum-

  363. -och frågan är vad som historiskt sett
    främjar större rationalitet.

  364. Men tror du att det kan hända
    att världen är på väg in i en period-

  365. -med mer populism,
    pseudovetenskap och nationalism-

  366. -som Indiens hindunationalister-

  367. -så det backar ett tag,
    även om det på sikt går åt rätt håll?

  368. Kan det vara så,
    eller tror du inte på det?

  369. Framsteg innebär aldrig att det alltid
    blir bättre och aldrig blir sämre.

  370. Vi kan heller inte räkna med
    att det som vi ser är övergående.

  371. Vi vet bara inte.

  372. När jag gick på college
    var den stora farhågan-

  373. -att hela min generation skulle
    överväldigas av pseudovetenskap.

  374. Under min generation kom astrologi,
    tarotkort, I Ching, kristaller...

  375. -Det finns fortfarande.
    -Ja, men det har inte tagit över.

  376. Vetenskapen har inte kollapsat-

  377. -för att 40-talisterna var
    så trollbundna av Hare Krishna-

  378. -att ingen ville bli forskare längre.

  379. Det uppstår också ständigt panik
    kring irrationalitet-

  380. -och den andra sidan segrar inte alltid.

  381. Det innebär inte heller
    att man ska slappna av-

  382. -så återställs rörelsen
    mot demokrati och vetenskap-

  383. -men inte heller att bakslagen som
    vi ser nu kommer att bli permanenta.

  384. Det kan vara övergående, men vi har
    också en ny informationssituation.

  385. Så fort informationstekniken
    förändras radikalt-

  386. -får man
    radikala samhällsförändringar.

  387. Först var det tryckpressen,
    sen tidningarna-

  388. -och sen radion i Nazityskland.

  389. Nu har vi en situation då,
    för första gången nånsin-

  390. -alla har oändligt många källor
    att välja information från.

  391. Vi är inte så väl rustade
    att göra det valet.

  392. Det finns en stor risk att man väljer
    utifrån känslor, konfirmeringsbias-

  393. -politisk identitet i stället för
    utifrån vad som är en pålitlig källa.

  394. Detta är ett allvarligt problem-

  395. -och därför är det viktigare än nånsin
    att prata om kunskap, seriösa källor-

  396. -och varför vi bör lita på vetenskapen
    och vissa institutioner.

  397. Det är lika viktigt som alltid att
    göra det. Det har alltid varit viktigt.

  398. Den nya utmaningen är
    att vi har så mycket data-

  399. -att alla oftast kan få tag i nog med
    information för att förstå världen-

  400. -gratis, bara genom att googla.
    Det är nåt helt nytt.

  401. Det vi måste lära oss är
    hur vi använder dessa nya verktyg-

  402. -för vi har inga färdigheter i det.

  403. Vi lär oss att räkna
    men inte att läsa tabeller.

  404. Det finns massor av sätt
    att visualisera och presentera data.

  405. Så vi drunknar i jättemängder
    med data som är värdelösa.

  406. Data om varenda steg jag tar
    eller ni vet själva.

  407. Bara att avgöra vilka data
    i detta enorma flöde som är viktiga.

  408. Hur definierar jag vilka källor
    som är meningsfulla eller inte?

  409. Vi har en ny överbelastning.

  410. Det fascinerande är att vi nog kan
    förstå det, men vi är bara i början-

  411. -och lärarna har svårt att lära ut det,
    för det är en ny färdighet.

  412. Demokratiseringen av information
    är extremt fascinerande-

  413. -och det kan nog användas
    på ett positivt sätt.

  414. Men vi måste inse att det kommer
    att kräva tid och arbete-

  415. -att komma på hur vi ska utnyttja det
    på bästa sätt.

  416. -Men...
    -Ursäkta, varsågod.

  417. För trettio år rådde det stor panik över
    hur informationen skulle domineras-

  418. -av ett oligopol av storföretag.

  419. "Alla nyheter lär komma från CNN"-

  420. -"New York Times, The Guardian
    och Time Magazine."

  421. "Information bör demokratiseras!"

  422. Vi fick lite som vi ville,
    och nu längtar vi tillbaka.

  423. Det påminner oss om att vi måste
    akta oss för att alltid ha panik.

  424. Det finns alltid saker att oroa sig för.

  425. Vi har löst problemet med
    begränsad tillgång till information.

  426. Nu är alla en nyhetskälla,
    och vi får ta itu med det.

  427. Du säger att våra resurser till sanning
    och rationalitet är större än nånsin-

  428. -men jag ser det som att vi har
    en växande ojämlikhet i rationalitet.

  429. I ena änden har vi
    konspirationsteorier och fejknyheter-

  430. -men för några år sen kunde
    man knappt drömma om Wikipedia.

  431. Tanken att frivilliga skulle skriva
    ett uppslagsverk-

  432. -som är rätt så pålitligt och objektivt.

  433. Vi har Snopes som slår hål
    på skrönor och rykten.

  434. Vi har faktagranskare som Politifact.

  435. Så vi har källor som är ett framsteg
    jämfört med för 30 år sen-

  436. -och frågan är hur vi hanterar
    explosionen i båda ändarna-

  437. -för att styra saker och ting
    mot mer rationalitet.

  438. Idén om en demokratisering
    av kunskap lät rimlig och trevlig-

  439. -men det man då glömmer är-

  440. -att det krävs kunskap
    för att finna kunskap.

  441. Om man börjar på fel ställe kommer
    man att söka och hitta tokiga saker.

  442. På sätt och vis är situationen
    djupt odemokratisk.

  443. Ni här vet en massa, det såg vi,
    och vi vet saker och ting.

  444. När vi vill veta mer om världen,
    så googlar vi och hittar rätt källor.

  445. Men om man har ett dåligt
    utgångsläge går det inte så bra.

  446. Det är problemet som vi står inför.

  447. En fråga till dig, Steven.
    I ett av dina diagram visar du-

  448. -att lyckan ökar i allmänhet-

  449. -och korrelerar
    med materiellt välstånd.

  450. Men i Sverige begår mer än tusen
    människor självmord varje år-

  451. -och jag tror inte att detta sjunker.
    Det vet kanske du, Anna?

  452. Jag tror att vi har en jämn nivå.
    Min fråga är:

  453. Kan det inte vara så att samhället
    skapar nya saker att vara olycklig för-

  454. -när man inte måste vara olycklig
    för tidig barnadöd eller sjukdomar?

  455. I stället är man olycklig för
    att man vill bli socialt accepterad-

  456. -eller andra sorter av press
    som skapas. Vad tror du?

  457. Det är möjligt, och det är lustigt
    att du nämner självmord i Sverige.

  458. Det finns en myt om att Sverige
    har skyhög självmordsfrekvens.

  459. Det är bara en meme.
    Jag har försökt hitta källan-

  460. -och det tycks komma
    från ett tal av Eisenhower 1960.

  461. Han använde självmordssiffrorna
    som ett argument mot socialism.

  462. Att när folk fråntas meningen
    hos den traditionella kristendomen-

  463. -och har för mycket sexuell frihet,
    då tar de livet av sig.

  464. Jag har försökt faktagranska detta.

  465. Sveriges självmordstal 1960
    låg lite högre än USA:s-

  466. -men de har sjunkit,
    och i de flesta västeuropeiska länder-

  467. -har det sjunkit
    de senaste decennierna.

  468. Men det är förstås fortfarande
    för många.

  469. Det står för en stor del av den
    globala morbiditeten och mortaliteten-

  470. -inklusive i Västeuropa,
    och vi förstår inte riktigt varför-

  471. -självmordstal ändras som de gör.

  472. En del data tyder på att det sker
    fler självmord i lyckligare länder.

  473. Om alla omkring en mår eländigt
    känner man sig i alla fall normal-

  474. -men om man är ensam om att
    vara olycklig känns det ännu värre.

  475. Det här är bara spekulationer.

  476. Men det stämmer att även om
    lycka i genomsnitt följer välstånd-

  477. -så finns det andra faktorer som inte
    hänger samman med välstånd.

  478. Har du nån kommentar på det?

  479. Nej, det är riktigt.

  480. Vi vet att vi är väldigt bra på...

  481. Lycka är nåt väldigt individuellt.

  482. Folk har lyckotrösklar.

  483. För en del är det lättare
    att vara lyckliga-

  484. -och en del kommer alltid att ha
    det svårare. Det är väldigt orättvist.

  485. Men om man lever i ett samhälle
    där man försöker överleva för dagen-

  486. -då fokuserar man på det.
    Det är en helt annan situation.

  487. Svenska ungdomar är mycket
    olyckliga. Det är mycket depression.

  488. Enligt myndigheterna ökar det faktiskt.

  489. Där tyder en del på att sociala medier
    inte är så bra för dem.

  490. Särskilt unga kvinnor som ser
    hur vackra och lyckliga alla andra är-

  491. -i sociala medier. Det är inte bra.

  492. Jag har en annan fråga.

  493. Den är lite komplicerad,
    men jag ska försöka formulera den.

  494. Vi har en vision av
    en upplyst klassisk liberal demokrati-

  495. -som vi alla inser är bra-

  496. -men det finns andra narrativ
    som verkar vara väldigt kraftfulla.

  497. Om ni nånsin har sett en av
    Islamiska statens rekryteringsfilmer-

  498. -så är de väldigt proffsigt gjorda.

  499. Det är som en hjältefilm
    från Hollywood.

  500. "Vi kämpar tillsammans
    för nåt större än oss själva."

  501. "Vi skapar det nya kalifatet."
    Man måste offra sig.

  502. Det påminner om
    fascisternas visioner på 1930-talet.

  503. Man offrar individen för ett högre mål.

  504. Behöver inte många människor
    ett narrativ-

  505. -som har denna passion
    och är potent på det här sättet?

  506. Vårt narrativ med upplyst
    klassisk liberalism är kanske bra-

  507. -men det är inte så sexigt. Förstår ni?
    Är inte det ett problem?

  508. Kanske. Som jag säger i boken,
    måste vi ha humanistiska predikanter-

  509. -som bankar på predikstolen med
    ett exemplar av Spinozas "Etiken"?

  510. Unga män som gör honnör
    till John Stuart Mill på massmöten.

  511. Jag är inte säker.

  512. Man talade om det
    under Islamiska statens glansdagar-

  513. -då en massa ungdomar åkte till
    Mellanöstern för att gå med i IS.

  514. Hur många åker för att gå med i IS
    och hur många vill till Sverige-

  515. -Nederländerna och Tyskland?

  516. Trafiken går mer i riktning
    mot upplysta länder.

  517. Men det stämmer nog
    att vi behöver mer entusiasm-

  518. -mer moraliskt engagemang,
    mer predikan, retorik och känsla-

  519. -riktad mot upplysningsvärderingar
    och ett upplyst samhälle.

  520. Vi hade lite av det under den
    mest optimistiska perioden i väst-

  521. -under 50- och 60-talet.

  522. Då fanns det bilder
    som hyllade demokratin-

  523. -och att människor röstade.

  524. Volontärer byggde brunnar
    i utvecklingsländer med Fredskåren.

  525. FN skickade ut fredsbevarande
    styrkor med blå hjälmar.

  526. Unicef-volontärer vaccinerade barn.

  527. Och detta presenterades
    i en kontext av moralisk stolthet-

  528. -för att det fanns ändamål
    som var värda att engagera sig i.

  529. Kanske borde vi använda
    en del av dessa tekniker-

  530. -för att engagera folks känslor,
    ihop med rationella argument-

  531. -för vad som är mest effektivt.

  532. Jag tycker att det viktiga är:

  533. Du har rätt, det är inte alltid sexigt-

  534. -och folk kan vara intresserade
    av annat-

  535. -men det är ett verkligt
    kommunikationsproblem att lösa.

  536. Hur kan vi göra det intressant-

  537. -fascinerande
    och nåt som folk vill jobba för.

  538. Det är viktigt att vi finner sätt-

  539. -att prata om rationalitet
    och upplysning med allmänheten-

  540. -på ett språk och sätt
    som de identifierar sig med-

  541. -och kan hålla med om.

  542. Det finns alltid en risk
    i såna här samtal-

  543. -att vi tenderar
    att glömma bort allmänheten.

  544. Vi har ett sätt att kommunicera...

  545. När de ser såna här stolar,
    ett schackbräde och jazz-

  546. -då känner de att de inte hör hemma.
    Vi är en liten grupp, vilket vi gillar.

  547. Vi är stolta över att tillhöra
    en smart, intellektuell gemenskap.

  548. Vi är de få. Det är kanske
    det viktigaste att lösa.

  549. Hur kommunicerar vi på ett sätt
    som är mer inbjudande för många-

  550. -utan att de
    måste börja lyssna på jazz?

  551. Jag menar inte att det är dåligt
    - det är underbart.

  552. Men att faktiskt vara ödmjuk
    och inse-

  553. -att vi verkligen måste vara försiktiga,
    så att vi inte stänger dörrarna-

  554. -och säger: "Vi är smarta,
    och ni fattar inte vad vi pratar om."

  555. Det är kanske fel scen
    att säga det här på, men...

  556. Det blir nog det centrala problemet.

  557. -Vill du säga nåt?
    -Jag vill säga samma sak igen.

  558. Okunskap är inte dumhet.

  559. Vi måste akta oss för att framstå
    som om vi ser det så.

  560. När folk blir arga,
    som de har blivit i USA nu-

  561. -då talar man som om folk har blivit
    jättekorkade på andra sidan.

  562. Men så är det inte.
    Vi kan nå fram till varandra-

  563. -genom vår gemensamma
    mänsklighet, förnuftet och känslorna-

  564. -och erkänna hur mycket
    att vara människa handlar om-

  565. -att bli förstådd och respekterad.
    Det är en mycket viktig poäng.

  566. Nu måste vi faktiskt avsluta-

  567. -men jag vill be var och en av er
    om en sista kommentar.

  568. Steven, du har ett intressant citat
    av David Deutsch i din bok:

  569. "Allt som inte är förbjudet av naturens
    lagar går att uppnå med rätt kunskap."

  570. Min sista fråga är: Tror ni på det-

  571. -och vilken är i så fall er största
    förhoppning inför framtiden?

  572. Anna börjar, sen Åsa och sen Steven.

  573. Nu borde jag vara helt ärlig. När du
    började prata tänkte jag på nåt annat.

  574. Jag glömde säga att utan dina böcker
    hade vi inte kunnat göra det vi gör-

  575. -så vi är oerhört tacksamma.
    Och jag hörde inte frågan!

  576. Jag ville bara säga det.

  577. Vilken är din största förhoppning
    inför framtiden? Vad vill du uppnå?

  578. Jag hoppas
    att vi kan få en ung generation-

  579. -som vet hur man läser data-

  580. -är intresserad av att se
    vad som händer omkring dem-

  581. -är faktabaserade när de gör det
    och grundar sina beslut på det.

  582. Och har roligt när de gör det!

  583. Åsa? Tror du på citatet?

  584. Nej, men det blir
    en lång filosofisk diskussion.

  585. På sätt och vis går det att uppnå
    om det inte strider mot naturlagarna-

  586. -men om vi kan uppnå det,
    det är en annan fråga.

  587. Låt mig tala för filosofin. Jag tycker
    att filosofi är nåt fantastiskt-

  588. -som kan skänka både insikt
    och menings till människors liv-

  589. -på ett annat sätt
    än de galna sätt folk söker mening på.

  590. Jag hoppas att filosofi
    kan nå ut mer i skolorna också.

  591. Både grundläggande saker som vad
    kunskap är och varför det är viktigt-

  592. -men också frågor om sånt som får
    folk att söka mer extrema saker.

  593. Frågor kring mening och värde,
    som filosofer har mycket att säga om.

  594. Min förhoppning som filosof är
    att filosofi kan spridas mer.

  595. Steven.

  596. Jag skulle stödja både
    det som Åsa och det som Anna sa.

  597. Vad kan jag tillägga? Jag tror att
    vetenskapen har en enorm potential-

  598. -att förbättra människans välfärd.

  599. Jag hoppas på en yngre generation,
    utöver att den är mer faktabaserad-

  600. -mer rationell och mer filosofisk-

  601. -att vi får se framsteg
    inom koldioxidfri energi-

  602. -och inom minskandet av lidande-

  603. -av sjukdomar och mortalitet.

  604. Utveckling av nya antibiotika
    som övervinner antibiotikaresistens.

  605. Utveckling i behandling av cancer-

  606. -alzheimer
    och andra former av demens.

  607. Potentialen för att minska lidandet
    är enorm.

  608. När det gäller energi finns det en
    nästan obegripligt stor potential.

  609. Jag hoppas att vetenskapen tillämpas-

  610. -för att främja vår välfärd
    på båda dessa områden.

  611. Tack så mycket, Steven, Åsa och Anna.

  612. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Upplysning för en faktabaserad världsbild

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vanliga, men felaktiga, uppfattningar om världens tillstånd får oss att göra felaktiga prioriteringar och ta kontraproduktiva beslut. En panel bestående av Steven Pinker, professor i psykologi, Anna Rosling Rönnlund, medgrundare till Gapminder och Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, diskuterar vikten av att sprida en faktabaserad världsbild.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Beslutsfattande, Evidens, Fakta, Filosofi, Framtiden, Kunskapsteori, Källkritik, Psykologi, Statistik, Vetenskapsteori
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Därför är vi okunniga om världen

Anna Rosling Rönnlund, programmerare och programutvecklare föreläser om hur kan vi få en mer faktaorienterad syn på vår omvärld. Med metoden "factfulness" visar hon hur vi kan bryta våra tankefel och lära oss att hysa åsikter grundade i fakta. Anna Rosling Rönnlund är även medgrundare av Gapminder. Det är en stiftelse som bland annat jobbar för att göra statistik rörande sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor lättillgänglig och enkel att förstå.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Upplysning nu!

Den kanadensiske psykologiprofessorn Steven Pinker är känd för sitt förespråkande av evolutionspsykologi och har skrivit en rad populärvetenskapliga verk. In sin bok "Upplysning nu!" visar han hur allt från folkhälsa till fred och välstånd ökar i världen. Detta tack vare människans starka tilltro till förnuft, vetenskap upplysningens ideal, menar han.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Upplysning för en faktabaserad världsbild

Vanliga, men felaktiga, uppfattningar om världens tillstånd får oss att göra felaktiga prioriteringar och ta kontraproduktiva beslut. En panel bestående av Steven Pinker, professor i psykologi, Anna Rosling Rönnlund, medgrundare till Gapminder och Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, diskuterar vikten av att sprida en faktabaserad världsbild.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska i de finländska arkiven

I Sverige bor hundratusentals människor med rötter i Finland. Här berättar Arja Rantanen om hur de finländska arkiven är strukturerade, vad de omfattar och hur man går tillväga för att söka i dem. Hon inleder med en historisk beskrivning av arkiven. Här finns handlingar som kan vara intressanta för släktforskare, exempelvis studentmatriklar från 1500-talet, amerikansk emigration, krigsdokument och bouppteckningar. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Pojken, pappan och drogerna

Det var när William flyttade till en större stad som han första gången slogs av tanken att röka på. Uppflugen i en trädkoja tillsammans med två andra röker han sin första joint. Snart kommer han in i det och tar droger dagligen. Hur kan man som förälder upptäcka att ens barn använder droger och vad gör man när ens värsta misstankar är ett faktum? Och hur känns det att bli upptäckt? Föräldrar, polis, drogbehandlare och socialarbetare ger sin bild av mötet med unga som missbrukar.

Fråga oss