Titta

UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Om UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Föreläsningar från Pi-symposium 2018 med Steven Pinker och Anna Rosling Rönnlund. Inspelat den 27 oktober 2018 på Cirkus i Stockholm. Arrangörer: Fri tanke, Kungliga Vetenskapsakademien och Nobel center.

Till första programmet

UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling : Därför är vi okunniga om världenDela
  1. Vi måste lära eleverna att inte bara
    förhålla sig kritiska till olika källor-

  2. -utan även att förhålla sig kritiska
    till sina egna tänkesätt.

  3. Stiftelsen Gapminders mål är en fakta-
    baserad världsbild som alla kan förstå.

  4. En kanske djärv, men viktig vision.

  5. Faktabaserade världsbilder är nåt nytt.

  6. Först nu har vi tillgång
    till nödvändiga data, fantastiskt nog.

  7. Men att faktiskt få alla att förstå
    är mycket svårt.

  8. Det är vad vi ständigt jobbar med.

  9. Med "vi" menar jag Ola, som vinkar där,
    jag själv-

  10. -och Hans, som tyvärr gick bort i fjol.

  11. Vi tre grundade Gapminder 2005.

  12. Sen dess har vi försökt levandegöra data
    som dessa.

  13. Vi vet att människor
    ogärna granskar såna här siffror.

  14. Man blir uttråkad. Och blir man inte
    uttråkad är det nåt annat fel på en.

  15. Vi har utvecklat olika
    visualiseringsverktyg:

  16. Program och utökade sökfunktioner.

  17. Vi har insett att det inte räcker att
    göra data sökbara och visualisera dem.

  18. Vi behöver förklara världen.
    Människor har en felaktig världsbild.

  19. Vi började göra dokumentärer,
    höll Ted-föredrag o.s.v.

  20. Sen insåg vi att för att uppnå stor
    förändring måste vi nå ut till barnen.

  21. De är ju framtidens beslutfattare.

  22. Vi satte oss in i skolans verksamhet-

  23. -och insåg att vi måste utveckla
    gratis verktyg till klassrummen.

  24. Vi frustrerades över att folks
    världsbild inte var faktabaserad.

  25. Vi hade ju skapat program
    och föreläst.

  26. Sen insåg vi att vi hade glömt
    att skriva ner det vi ville förmedla.

  27. Därför skrev vi "Factfulness".

  28. Vi samlade ihop det vi hade arbetat fram
    under 18 års tid-

  29. -och satte det på pränt.

  30. Vi såg till att våra visualiseringar
    även kom med i boken:

  31. Vår världskarta som jämför inkomst och
    hälsa för alla länder och även dessa.

  32. Boken är tänkt som en handbok
    som många kan ha nytta av.

  33. Så i stället för att skriva
    olika kapitel om viktiga ämnen-

  34. -som utbildning, hälsa, och så vidare-

  35. -fokuserade vi på tio olika teman:
    dramatiska instinkter.

  36. Boken består av tio dramatiska instink-
    ter, som vi har knåpat ihop själva.

  37. De syftar till att förklara världen
    på ett mer rättvisande sätt.

  38. I slutet av varje kapitel
    finns det punktlistor.

  39. När man har läst ut boken-

  40. -kan man använda punkterna
    som en resurs.

  41. Nyligen fick jag ett fantastiskt mejl.

  42. När vi skrev boken såg vi framför oss-

  43. -en högstadie- eller gymnasielärare-

  44. -som på sommarlovet låg i hängmattan...

  45. Vad heter det på engelska? "Hammock"!
    ...i hängmattan och läste vår bok.

  46. Den skulle vara snabbläst och lättläst.

  47. Därför tog vi bort nästan vartenda
    akademiska ord. Det var min uppgift.

  48. Hans frustrerades över folks okunskap.

  49. Han formade vår världsbild
    och sa vad som behövde göras.

  50. Ola har arbetat mycket med alla data.

  51. Han har agerat idéspruta hela tiden.

  52. Jag är den tråkiga,
    som har kortat ner och tagit bort-

  53. -och sagt att de flesta
    är måttligt roade av sånt här.

  54. Både Ola och Hans var fulla av idéer.

  55. Jag har fått korta ner och ta bort.

  56. Från början var boken så här lång.
    Till slut blev den så här.

  57. Vi lade in en massa bilder
    för att göra den lättläst.

  58. Men tillbaka till mejlet.

  59. Jag fick ett mejl från en lärare
    i Biskopsgården i Göteborg.

  60. Hon skrev att hon hade kämpat med-

  61. -att få sina högstadieelever att läsa.

  62. De ska läsa skönlitteratur.

  63. Men de förstår inte vitsen med det.
    De vill göra nåt meningsfullt i stället.

  64. De har inget skolbibliotek
    p.g.a. nedskärningar.

  65. Hon var rådvill. Men en dag gav hon på
    prov sitt exemplar av "Factfulness"-

  66. -till Amid i klassen. Han var en av
    killarna i klassen som aldrig läste.

  67. Han började läsa boken. Sen slutade
    han gå ut på rasterna. Han var fast.

  68. Vilken framgångssaga!
    Vi skapade nåt så pass lättläst-

  69. -att läsvägraren Amid läste den och
    gillade den. Vilken fantastisk känsla!

  70. Är det inte fantastiskt?

  71. När vi såg framför oss
    en bok som lärare skulle gilla-

  72. -trodde jag inte att även eleverna
    skulle gilla den. Det är jag glad för.

  73. I boken ställer vi inledningsvis
    tretton faktafrågor till allmänheten.

  74. Vi ställde samma frågor till er.
    Några få svarade.

  75. Ni var ganska duktiga. Inte så
    representativa. Här är några exempel.

  76. "Klimatexperter förutspår att
    medeltemperaturen kommer att bli:"

  77. "Varmare, densamma eller kallare."
    Varmare är korrekt svar.

  78. Vi ställde frågan i fjorton länder
    och här ser ni svarsfördelningen.

  79. I Sverige svarade 82 procent rätt.

  80. Det är rätt fascinerande
    att så många vet det.

  81. Här har budskapet nått fram.
    Nu kan vi skrida till handling.

  82. Och ni här inne?
    Jag anade att ni skulle vara duktiga.

  83. Jag är lite besviken, för vanligtvis...

  84. Den här frågan brukar de flesta klara,
    men vi fortsätter.

  85. "Hur många av världens barn
    har vid ett års ålder vaccinerats?"

  86. "20, 50 eller 80 %?" 80 % är rätt.
    Så här svarade allmänheten.

  87. Vi hoppar tillbaka.

  88. 20 procent av svenskarna svarade rätt.

  89. Det här resultatet står sig slätt.

  90. Om de hade gissat slumpmässigt
    - valt mellan banan A, B, och C-

  91. -hade de fått 33 procent rätt
    genom att bara chansa.

  92. Dessvärre
    är inte resultaten slumpmässiga.

  93. Man har förutfattade meningar
    om världen, vilket förleder en.

  94. Man har en överdramatisk världsbild.

  95. Ni här inne, då?
    Nu kommer besvikelsen.

  96. Ni kan ge er själva en applåd,
    men resultatet är inte representativt.

  97. Det här är fantastiskt! Ni är nog
    vår mest upplysta publik någonsin!

  98. Andra gruppers resultat imponerar inte.

  99. World Health Summit, Davos.

  100. Nobelpristagare
    och medicinska forskare.

  101. Och en av de fem största bankerna...
    Vi får inte avslöja vilken det är.

  102. Lyckligtvis skrev vi på avtalet
    innan Hans ställde frågorna.

  103. Det här är inte lika imponerande.

  104. Och de förfogar över medel
    till framtida investeringar!

  105. Det vore bra om de
    nådde upp till schimpansnivån.

  106. "Under de senaste 20 åren har andelen
    extremt fattiga i världen..."

  107. "Halverats, varit oförändrad
    eller fördubblats?" Halverats är det.

  108. Resultaten är inte lika imponerande.
    I Sverige svarade 25 % rätt.

  109. Vi frågade hur man visste det
    och fick svaret "Hans Rosling".

  110. Vi har alltså haft en viss inverkan.

  111. Ert resultat är det bästa hittills.

  112. Eller hur, Ola? - 97 %! Jag har aldrig
    sett nåt liknande! Helt otroligt!

  113. Vi kan lika gärna gå hem nu.
    Ni vet redan allt.

  114. Så här svarade allmänheten.

  115. Noll korrekta svar. 15 % hade det.

  116. Det är i sig ganska imponerande
    när man har tolv frågor att välja på.

  117. Så här ser fördelningen ut.

  118. Om de inte hade läst frågorna
    utan bara svarat på måfå-

  119. -hade de uppnått schimpansnivå,
    men tyvärr.

  120. En svensk hade faktiskt elva rätt.
    Men ingen hade tolv.

  121. Era resultat visar jag inte ens.
    Ni var så jäkla bra, så grattis.

  122. Det är det här vi måste tampas med.

  123. Allmänheten där ute tror att världen ser
    annorlunda ut än den egentligen gör.

  124. När man tittar ut genom fönstret är det
    svårt att se vad som pågår i omvärlden.

  125. När vi vänder oss till nyheterna möts vi
    av katastrofer, krig, flyktingar-

  126. -sjukdomar, paradis,
    gulliga djur och exotiska kulturer.

  127. Av detta formas vår världsbild.

  128. Men nyheterna och medierna
    visar bara extraordinära händelser.

  129. Våra hjärnor har svårt att förstå
    att vi bara exponeras för undantag.

  130. Vi behöver fakta
    för att få en korrekt världsbild.

  131. Föreställ er världen som en gata-

  132. -med de fattigaste till vänster, de
    rikaste till höger och övriga i mitten.

  133. På den här gatan har vi besökt
    olika hem i hela världen.

  134. Jag ska visa er lite kort...

  135. Om jag nu lyckas peka rätt med musen.
    Jajamän.

  136. Verktyget kallas Dollar Street.

  137. Vi ser de fattigaste till vänster
    och de rikaste till höger.

  138. Vi har skickat ut fotografer
    till nästan 300 hem i 50 länder.

  139. Fernanda här är projektsamordnare.

  140. Om ni vill delta i projektet
    ska ni prata med henne.

  141. Vi har placerat de här familjerna
    längs gatan, och man kan direkt se...

  142. Vi har ju fått kringgå torr statistik.

  143. Vi har inte en inkomstaxel
    utan en gata.

  144. Vi kan klicka på "sängar", så kan vi se
    hur det ser ut i de olika...

  145. Om vi har internetuppkoppling,
    vill säga.

  146. Vilket jag inte tycks ha.

  147. Nu ska vi se. Såja. Nu ser vi hur
    sängarna ser ut vid olika inkomstnivåer.

  148. Om vi zoomar in kan vi titta på en viss
    inkomstnivå, om det känns intressant-

  149. -och se hur sängarna ser ut.
    Vi kan även välja en lägre inkomstnivå.

  150. Om vi blir nyfikna på ett visst hem, som
    det här i Malawi, kan vi hälsa på där.

  151. På det sättet kan vi tack vare bilderna
    skaffa oss en världsbild-

  152. -bara genom att titta på dem.
    Vi kan titta på toaletter, min favorit.

  153. Så det gör vi, fastän klockan tickar.

  154. Här är toaletter
    hos familjer på olika inkomstnivåer.

  155. När vi koncentrerar sökningen till höger
    ser vi de toaletter som vi är vana vid:

  156. Vita, vattenspolande.

  157. Men det finns ju ett helt spektrum.
    Världens toaletter ser oftare ut så här:

  158. Det här är en mer representativ bild.

  159. Vi har utvecklat olika pedagogiska
    ramverk, men foton funkar inte alltid.

  160. Ibland behövs filmer.
    Tanken var att ljudet skulle höras.

  161. Ljudkabeln är inte i.

  162. Föreställ er att ni hör människor borsta
    tänderna. Ni får använda fantasin.

  163. Vi ser hur de använder plasttandborstar.
    Vissa är allvarliga.

  164. Överallt används plasttandborstar,
    som är billiga och hållbara.

  165. Men de allra fattigaste har inte råd med
    dem. De använder fingrar eller pinnar.

  166. I projektet har både den här kvinnans
    vägg och hennes tandkräm taggats-

  167. -så att vi ska förstå världen
    som den är.

  168. De fattigaste återanvänder föremål
    till många olika ändamål.

  169. Nu ska jag göra nåt spännande.
    Jag ska göra så här.

  170. Arrangörer får aldrig se hur många
    bilder jag har. Då blir de oroliga.

  171. För att förstå världen kan vi
    dela upp den i fyra inkomstnivåer.

  172. Föreställ er jordens 7 miljarder
    invånare. Så här fördelar de sig.

  173. Vi behöver ramverk
    för att förstå världen.

  174. Så att ni förstår skillnaderna, måste
    de på nivå 1 gå om de ska nånstans.

  175. På nivå 2 cyklar man, på nivå 3 tar man
    motorcykeln och på nivå 4 tar man bilen.

  176. Vad gäller mat ser man även här
    en gradvis förändring.

  177. Om man, som vi, tillhör nivå 4 och
    ger barnen samma mat två dagar i rad-

  178. -befarar man att de ska bli undernärda.

  179. Det är vårt utgångsläge.

  180. För att förstå världen behöver vi inte
    bara förstå hur vardagslivet ser ut-

  181. -utan även var människor bor.

  182. Av världens 7 miljarder människor
    bor 1 i Amerika, 1 i Europa-

  183. -1 i Afrika och 4 i Asien.

  184. För att komma ihåg det här
    kan man använda en pinkod: 1114.

  185. Ganska enkelt.

  186. Framtida förändringar är att vänta.
    Enligt FN ser det ut så här år 2050.

  187. År 2100 ser det ut nåt sånt här.

  188. Fler människor i Afrika och i Asien.
    Inga fler människor här.

  189. Om vi delar in världen i öst och väst
    måste vi komma ihåg-

  190. -att vi kommer att utgöra en bråkdel
    av världsbefolkningen.

  191. Det är här det händer saker.

  192. Vi måste även förstå befolknings-
    ökningen sett till åldersgrupper.

  193. Så här ser det ut i dag.
    Det som kommer att ske-

  194. -är att de äldre kommer att dö, alla
    andra blir äldre och de unga får barn.

  195. Så här fortsätter det över tid.
    Vi har inte en allt större "barngrupp".

  196. Ja. Jag använder riktiga faktatermer
    när jag pratar med Ola. "Barngrupp."

  197. Man ser hur de växer med tiden.

  198. Befolkningen ökar
    trots att inte andelen barn gör det.

  199. Vi kommer även att få
    en allt äldre befolkning.

  200. Så här ungefär ser FN:s prognos ut
    för befolkningsökningen.

  201. Så här fördelar befolkningen sig.

  202. Vi behöver fakta och ramverk.

  203. Vi behöver också kunna hantera
    hjärnans korkade tendens-

  204. -att överdramatisera omvärlden.

  205. Därför har vi skapat tio tumregler,
    som jag snabbt ska gå igenom.

  206. Den första dramatiska instinkten
    är gapinstinkten.

  207. Vi tänker ofta på
    konflikter och olikheter.

  208. Men när vi hör berättelser
    om skillnader, som fattiga och rika-

  209. -bör vi fråga oss var majoriteten är,
    vilket sällan nämns.

  210. Bara genom att minnas det
    kan vi få en bättre världsbild.

  211. Man hör ofta att allt bara blir sämre.

  212. Men då ska man fråga sig:
    Får förbättringar nån publicitet? Nej.

  213. Vi får aldrig se såna här rubriker:
    "I går var alla tåg i tid igen."

  214. Och när vi ser en linje ska vi komma
    ihåg att kurvor kan ha olika form.

  215. Det finns så många olika former
    på trender och linjer.

  216. Kurvan måste inte fortsätta
    som en rät linje.

  217. Sen har vi rädsloinstinkten.
    Vi omges av historier kring rädsla.

  218. Men vi måste göra riskbedömningar.

  219. Sen har vi storleksinstinkten. Vi får
    väldigt ofta höra en ensam siffra.

  220. Men vi måste jämföra och dividera,
    annars säger uppgiften inget.

  221. Den här siffran är från Unicef.
    År 2016 dog 4 489 000 spädbarn.

  222. Det är en fasansfull siffra. Men år 2015
    var det värre. År 1950 mycket värre.

  223. Siffran från 2016 är förfärlig,
    men en förbättring har skett.

  224. Vi måste hålla två tankar i huvudet
    samtidigt.

  225. Sen har vi generaliseringsinstinkten.
    Vi buntar ihop människor och saker.

  226. Men det ska vi vara försiktiga med.

  227. Här ser vi en båt med flyktingar
    på havet-

  228. -som försöker nå fram
    till den europeiska kustlinjen.

  229. Jag såg en artikel i en spansk tidning
    som jag gillade.

  230. När vi ser den här bilden klumpar vi
    lätt ihop flyktingarna i en enda grupp.

  231. Men... En av båtarna råkade hamna
    på en nudiststrand på Gran Canaria.

  232. Jag undrar hur flyktingarna
    generaliserade kring européerna.

  233. De européer de såg
    var ju rosa och nakna.

  234. Hade de korsat havet om de hade vetat
    vilken syn som skulle möta dem?

  235. Sen har vi ödesinstinkten.
    "Så här kommer det alltid att vara."

  236. Mycket förefaller vara konstant
    men förändringar sker långsamt.

  237. Det går framåt.

  238. Vi tror ofta på enkla lösningar
    när vi bör ha en verktygslåda.

  239. Vi skuldbelägger ofta
    och slutar då tänka.

  240. Vi måste påminna oss själva om
    att det kan finnas andra förklaringar.

  241. Och till sist: Vi tänker ofta att läget
    är akut. Att vi måste agera nu.

  242. Men så fort vi känner så
    ska vi först andas och ta det lugnt.

  243. Annars riskerar vi att göra fel.
    Vi bör ta ett steg i taget.

  244. Det här är tumreglerna, bokens kapitel.

  245. När vi talar om media
    sägs det ofta att media ljuger.

  246. Oftast gör de ett bra jobb, men våra
    hjärnor kan inte hantera alla undantag.

  247. Vi ser aldrig vardagen.

  248. Skolorna måste förmedla
    en konsekvent och begriplig världsbild-

  249. -och eleverna behöver inte bara lära sig
    att förhålla sig kritiska till källor-

  250. -utan även att förhålla sig kritiska
    till sina tänkesätt.

  251. Tänkandet leder ofta in oss på fel spår.

  252. Såna här nyheter bör kanske precis som
    cigaretter förses med varningstexter-

  253. -och ett journummer, så att vi kan
    hålla oss lugna och faktabaserade.

  254. Om ni vill göra testet som ni gjorde här
    och vill få ett diplom-

  255. -finns det på vår webbplats.
    Om ni får alla rätt...

  256. Ni kan göra om det.
    Bara lyckade resultat registreras.

  257. När ni får alla rätt får ni
    ett eget diplom som ni kan skriva ut.

  258. Vi har redan besökt
    nyhetsredaktioner, skolor-

  259. -och Norrsken House där testet används
    vid anställningsintervjuer-

  260. -för att se till att de nyanställda
    inte är dummare än schimpanser.

  261. Om ni vill veta mer, gå då in här,
    och följ oss här.

  262. Min skärm är svart, så jag tror faktiskt
    att jag nästan är klar i tid.

  263. -Tack!
    -Anna Rosling!

  264. Översättning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Därför är vi okunniga om världen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Rosling Rönnlund, programmerare och programutvecklare föreläser om hur kan vi få en mer faktaorienterad syn på vår omvärld. Med metoden "factfulness" visar hon hur vi kan bryta våra tankefel och lära oss att hysa åsikter grundade i fakta. Anna Rosling Rönnlund är även medgrundare av Gapminder. Det är en stiftelse som bland annat jobbar för att göra statistik rörande sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor lättillgänglig och enkel att förstå.

Ämnen:
Information och media, Samhällskunskap
Ämnesord:
Digitala medier, Fakta, Globalisering, Källkritik, Nyhetsförmedling på internet , Programmering, Samhällsvetenskap, Statistik, Utveckling
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Därför är vi okunniga om världen

Anna Rosling Rönnlund, programmerare och programutvecklare föreläser om hur kan vi få en mer faktaorienterad syn på vår omvärld. Med metoden "factfulness" visar hon hur vi kan bryta våra tankefel och lära oss att hysa åsikter grundade i fakta. Anna Rosling Rönnlund är även medgrundare av Gapminder. Det är en stiftelse som bland annat jobbar för att göra statistik rörande sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor lättillgänglig och enkel att förstå.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Upplysning nu!

Den kanadensiske psykologiprofessorn Steven Pinker är känd för sitt förespråkande av evolutionspsykologi och har skrivit en rad populärvetenskapliga verk. In sin bok "Upplysning nu!" visar han hur allt från folkhälsa till fred och välstånd ökar i världen. Detta tack vare människans starka tilltro till förnuft, vetenskap upplysningens ideal, menar han.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Upplysning för en faktabaserad världsbild

Vanliga, men felaktiga, uppfattningar om världens tillstånd får oss att göra felaktiga prioriteringar och ta kontraproduktiva beslut. En panel bestående av Steven Pinker, professor i psykologi, Anna Rosling Rönnlund, medgrundare till Gapminder och Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, diskuterar vikten av att sprida en faktabaserad världsbild.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

E-sportaren Aaron

Kommer 17-årige Aaron Sandgren att vara en av Sveriges största idrottsstjärnor i framtiden? Kanske inte om vuxenvärlden får bestämma. Där har många fortfarande svårt att acceptera att våldsamma datorspel kan ses som idrott. Men det bryr sig inte Aaron om. Han och hans lagkompisar satsar hundraprocentigt på att bli proffs inom Counter-Strike. Aaron går i e-sportklass på Arlandagymnasiet och får spela och träna datorspel på skoltid.

Fråga oss