Titta

UR Samtiden - Skolforum 2018

UR Samtiden - Skolforum 2018

Om UR Samtiden - Skolforum 2018

Föreläsningar från Skolforum - en nationell mötesplats för svensk skola och fortbildningsdagar med lärare och skolledare från hela landet. Inspelat på Stockholmsmässan den 29-30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2018 : Välkommen till verkligheten i skolans världDela
  1. Vem räcker upp handen? Jo,
    naturligtvis arga pappan i hörnan.

  2. Han ställer frågan
    "Har du nån forskning på det där?"

  3. Hej allihopa, och välkomna hit
    till Skolforum och vår föreläsning:

  4. "Välkommen till verkligheten.
    Din guide in i skolans värld."

  5. -Jag är Caroline Hanneberg.
    -Jag heter Sophie Hedberg.

  6. Vi arbetar som lärare i grundskolan
    och har gjort det sen 2005.

  7. Vi lärde känna varann
    redan på lärarhögskolan-

  8. -och sen dess har vi följt varann
    både privat och yrkesmässigt.

  9. I dag jobbar vi som mentorer
    i samma klass.

  10. Det var när vi gick
    på vår tredje föräldraledighet-

  11. -och hade tid att reflektera, som vi
    kom på att vi ville ha en podcast.

  12. Då startade vi
    Skolpodden med Carro och Sophie.

  13. Där ville vi prata
    om frågor som gäller skolan-

  14. -och öka förståelsen mellan oss
    som arbetar i skolan och föräldrar.

  15. Det visade sig att rätt mycket lärare
    tyckte den var intressant också.

  16. Under tiden vi arbetade med podcasten
    började en idé-

  17. -om att skriva en hjälpande bok
    till nya lärare att växa fram.

  18. Tillsammans med Sanoma utbildning
    fick vi möjlighet att göra det.

  19. Boken beskriver den faktiska
    verklighet som man möter i skolan.

  20. Nåt vi kände att vi saknade
    när vi skulle börja jobba.

  21. Lärarbrist är ett faktum
    i Sverige i dag-

  22. -och den verkar bara öka.

  23. År 2035 verkar det saknas 70 000
    behöriga lärare.

  24. Därför tänkte vi även
    att den här boken kan rikta sig-

  25. -till personal
    som saknar pedagogisk utbildning-

  26. -och hjälpa dem
    att möta olika situationer-

  27. -i skolan på ett bättre sätt.

  28. Det vi kommer att ta upp i dag-

  29. -är sånt vi genom erfarenhet har
    lärt oss faktiskt fungerar i skolan.

  30. Vi hinner inte prata om allt
    vi skrivit i vår bok.

  31. Vi berör bara en liten bit.

  32. Vill man veta och läsa mer
    kommer boken ut våren 2019.

  33. Det vi valt att prata om är
    hur man lägger upp ett föräldramöte-

  34. -ledarskap i klassrummet-

  35. -konflikthantering mellan elever-

  36. -och hur man kan bemöta
    en upprörd förälder.

  37. Vi vet att det heter vårdnadshavare,
    men benämner det föräldrar i dag.

  38. Det ger en lättsammare ton
    när vi pratar.

  39. Ställ gärna frågor,
    men gärna efteråt.

  40. Bland det första som händer
    när du kommer som ny-

  41. -är att du ska hålla
    i ett föräldramöte-

  42. -där du startar och bygger upp
    din relation till föräldrarna.

  43. När vi var nya lärare var vi otroligt
    nervösa över att hålla föräldramöten.

  44. Vi visste inte
    vad vi förväntades prata om.

  45. Vi kände oss väldigt unga, och
    föräldrarna kändes väldigt vuxna.

  46. Jag minns det första föräldramöte
    jag skulle hålla.

  47. Det var i en årskurs ett.

  48. Jag kände mig naturligtvis
    nervös inför det här-

  49. -och frågade mer erfarna kolleger:

  50. Vad kan jag ta upp
    mer än information på mötet?

  51. Jag fick rådet "Prata om hur du ser
    på din undervisning", och så vidare.

  52. "Bra tips", tänkte jag.
    "Vad kan gå fel?"

  53. Jag börjar mötet och pratar om hur
    jag ser på rättning av elevtexter-

  54. -och vad föräldrarna
    kan tänka på hemma.

  55. När jag pratar ser jag en pappa
    som sitter i vänsterhörnan.

  56. Han ser skeptisk ut. Han sitter med
    armarna i kors och ser allvarlig ut.

  57. Jag hinner tänka: "Bara inte den här
    pappan ställer en fråga till mig."

  58. När jag har pratat klart,
    vem räcker upp handen?

  59. Jo, naturligtvis arga pappan
    i hörnan.

  60. Han ställer frågan
    "Har du nån forskning på det där?"

  61. Jag hinner svara "Ja, det har jag",
    och sen bam! - blir det svart.

  62. Total blackout.
    Jag fick inte fram ett enda ord.

  63. Efter en stunds pinsam tystnad
    får jag bara krasst säga:

  64. "Det svarar jag på
    i nästa veckobrev."

  65. Så gick det för mig första gången.

  66. I dag är jag mer cool om det kommer
    lite besvärliga frågor.

  67. Föräldramöte kan man ha
    av olika anledningar:

  68. Information kring nåt projekt,
    ett problem som behöver diskuteras-

  69. -men de vanligaste är
    uppstartsföräldramöten.

  70. Det är dem vi ska prata om här i dag.

  71. Det är viktigt
    att man planerar väldigt noga-

  72. -för att själv känna sig säker
    på det som ska framföras och sägas.

  73. Vårt råd är att man alltid ska ta med
    sig en kollega, och inte vara själv.

  74. Det spelar ingen roll vem det är-

  75. -utan bara så du slipper stå själv
    framför en föräldragrupp.

  76. Sen är det viktigt att tänka igenom
    vilken information du vill få fram.

  77. Vad kan man mejla ut, vad kan man
    kopiera upp i ett informationshäfte-

  78. -och vad behöver vi ta muntligt?

  79. Det är bra att göra en Powerpoint,
    skriva upp punkter ni vill ta upp-

  80. -och noggrant planera
    vem som talar om vilken punkt.

  81. Vad ska man då ta upp?

  82. Det är bra att presentera personalen
    som har klassen-

  83. -och berätta vilka ämnen de har
    klassen eller elevgruppen i.

  84. Det kan vara bra att presentera de
    läromedel som man arbetar med-

  85. -frånvaro och ledighetsansökningar.

  86. Vilken policy gäller
    på skolan du arbetar på?

  87. Schemat kan man visa upp. Det behöver
    ni inte gå igenom detaljerat-

  88. -men man kan visa upp det
    och visa eventuella avvikelser.

  89. Det är bra att gå igenom hur
    informationen mellan dig som lärare-

  90. -och föräldrarna ska se ut.
    Finns det en digital plattform-

  91. -kan det vara bra att visa
    var informationen ligger-

  92. -så föräldrarna kan hitta den.

  93. Det är också bra att berätta hur du
    vill att föräldrarna kontaktar dig.

  94. Nås du bäst på mejl eller telefon?

  95. Har du telefontider när de kan ringa?

  96. Gör klart från första början
    när och hur du kan bli nådd.

  97. När det är dags för föräldramötet-

  98. -är det bra att be en förälder
    föra minnesanteckningar-

  99. -så slipper du tänka på det.

  100. Vi tycker det är viktigt
    att det är du som leder mötet.

  101. Du avgör vilka frågor som är
    relevanta att ta i det här forumet-

  102. -och vilka frågor som passar bättre
    att ta på tu man hand.

  103. Du behöver styra mötet
    och bryta långdragna diskussioner.

  104. Vi hade en långdragen diskussion
    på ett föräldramöte, kring smörgåsar.

  105. Om eleverna skulle få äta en smörgås
    på eftermiddagen-

  106. -för att hålla koncentrationen.

  107. Där fick vi krasst bryta
    och säga att vi måste gå vidare-

  108. -och att det var upp till
    varje förälder att avgöra.

  109. Det kan vara bra att prata
    om förväntningar på varandra.

  110. Vad du förväntar dig av föräldrarna,
    och vad de kan förvänta sig av dig.

  111. En förväntning du kan ha är
    att barnen är utvilade när de kommer-

  112. -att eleverna kommer i tid
    och att de har ätit frukost.

  113. Föräldrarna kan ha som förväntning
    på dig att du följer läroplanen-

  114. -eller att du hör av dig om det
    varit en konflikt eller nåt annat.

  115. Vi har reflekterat över frågor som
    gärna kommer upp på ett föräldramöte.

  116. Ibland synpunkter.
    Då är maten en klassiker.

  117. Maten är inte tillräckligt god, eller
    "varför blir det så mycket grytor?"

  118. Toaletterna brukar komma upp,
    att de kanske är ofräscha.

  119. Informationen är inte tillräckligt
    tydlig, eller frågor kring den.

  120. Sen kan det finnas olika åsikter
    kring det här med läxor-

  121. -och att saker och ting
    kan vara trista.

  122. En gång hade jag ett föräldramöte
    tillsammans med många kolleger.

  123. Vi skulle ha
    ett stort musikalprojekt.

  124. Vi skulle informera om det.

  125. Två mammor var upprörda över-

  126. -att deras barn tyckte
    att det var tråkigt-

  127. -att behöva repetera samma scen
    flera gånger.

  128. Vi försökte bemöta deras kritik så
    gott vi kunde, men de gav sig inte.

  129. De tyckte att projektet var roligt-

  130. -men barnen skulle inte behöva tycka
    att det var tråkigt att repetera.

  131. Plötsligt, när vi försöker bemöta
    kritiken, reser sig en pappa-

  132. -som sitter på andra sidan salen,
    lite avsides.

  133. När han reser sig ser vi att det är
    den väldigt berömda skådespelaren.

  134. Han vänder sig till mammorna,
    och säger:

  135. "Livet,
    det är ingen jävla dans på rosor."

  136. De mammorna sa inget mer
    under det föräldramötet.

  137. Ibland kan man få hjälp
    från oväntat håll.

  138. När såna här frågor och diskussioner
    är avklarade-

  139. -är det bra att avsluta i tid.

  140. Det brukar komma frågor på slutet-

  141. -och gör det inte det blir ingen
    besviken om de får gå hem tidigare.

  142. Vad gör man efter mötet? Det är bra
    att mejla ut minnesanteckningar-

  143. -till de föräldrar
    som inte kunde delta på mötet-

  144. -så alla får informationen.

  145. Det kan också vara bra
    att återkoppla eventuella frågor.

  146. Det visar att du har lyssnat
    på vad de ställt för frågor-

  147. -så man får med det också.

  148. Det här var lite av vad vi tar upp
    i vår bok gällande föräldramöten.

  149. Annat vi tar upp ser ni här.

  150. Mötesupplägg, diskussionsfrågor,
    övningar, etcetera.

  151. Allt är åldersanpassat
    efter vilken ålder man undervisar.

  152. Vi går snabbt vidare
    till det här med ledarskap.

  153. Att vara en bra ledare kan vara ut-
    manande när man kommer som ny lärare-

  154. -och ska möta en ny klass.

  155. Under vår tid på lärarutbildningen
    pratade vi knappt om det här.

  156. När vi började arbeta upptäckte vi-

  157. -att det här var nyckeln till
    att få en fungerande undervisning.

  158. Det är viktigt att eleverna
    direkt märker av din närvaro.

  159. Det kan handla om på vilket sätt
    du kliver in i klassrummet-

  160. -att du har en stolt hållning,
    tar kontrollen och tar kommandot.

  161. Det kan vara trist att du behöver
    vara bestämt till en början-

  162. -och ha korta tyglar,
    men det lönar sig i det långa loppet.

  163. Man får inte förvänta sig förändring
    över en natt, utan mer långsiktigt.

  164. En bra ledare
    behöver vara uppmärksam på-

  165. -att det i en klass finns
    olika elever med olika bakgrunder-

  166. -och personligheter
    som man behöver anpassa sig efter.

  167. Men nån behöver du vara övertydlig
    med vad du förväntar dig.

  168. Med en annan
    behöver du gå mer försiktigt fram.

  169. Vissa behöver hjälp att hitta motorn
    för att kunna arbeta och prestera.

  170. Vi tycker att en bra ledare och
    lärare handlar om att vara flexibel-

  171. -och att kunna omarbeta en lektion
    i stunden-

  172. -när man märker
    att man inte har eleverna med sig.

  173. Vi tänkte berätta
    vad vi har upplevt som framgångsrikt-

  174. -för att skapa bra förutsättningar
    gällande ledarskap i klassrummet.

  175. Det första är så klart att skapa
    en relation till sina elever.

  176. Det är nåt man bygger upp bit för bit
    under läsårets gång.

  177. Det är viktigt att se alla elever,
    fort lära sig alla elevers namn-

  178. Man kan stå i dörren varje morgon
    och hälsa-

  179. -för att snabbare lära sig namnen
    och se alla elever.

  180. Ställ också frågor till dina elever.

  181. Visa att du vill lära känna dem, att
    du är intresserad av hur de har det-

  182. -och hur de upplever saker och ting.

  183. Berätta att de kan komma till dig
    om det är nåt.

  184. Du är där för att hjälpa dem
    att ha det bra under sin skoltid.

  185. Om eleverna känner en genuin omtanke
    från din sida-

  186. -kommer de att få förtroende för dig,
    och då låter de dig leda dem.

  187. Eleverna växer av positiva för-
    väntningar, att du ser deras styrkor-

  188. -och vill förstärka deras styrkor.

  189. Vi tillrättavisar elever som gör
    eller säger saker vi inte accepterar-

  190. -och som stör undervisningen.

  191. I och med
    att det blir många tillsägelser-

  192. -måste vi överösa eleverna med beröm
    när det finns anledning till det.

  193. Det är viktigt att visa och berätta
    för eleverna att du tycker om dem.

  194. Berätta om nåt
    som gjorde dig stolt över dem.

  195. Om nån annan lärare har sagt nåt
    positivt om din klass, berätta det!

  196. Berätta hur glad du blir av det.

  197. Det är viktigt att ha kul
    med sina elever. Det gör skillnad-

  198. -och det blir roligare för dig
    att gå till jobbet då.

  199. Sen behöver man ju vara tydlig.

  200. Ju tydligare regler och ramar, desto
    tryggare och lugnare för eleverna.

  201. Då kan det vara bra
    att prata ihop sig i arbetslaget-

  202. -så man har gemensamma regler
    och förhållningssätt.

  203. Det kan handla om
    hur man samlar in mobiltelefoner-

  204. -och hur man startar
    och avslutar en lektion.

  205. Det gäller på alla lektioner
    oavsett vilken lärare man möter.

  206. Det blir lättare för dem
    att veta vad som gäller.

  207. Ska man prata om regler,
    t.ex. i omklädningsrummet-

  208. -är det bäst att ta med eleverna till
    omklädningsrummet och ta det där.

  209. Det blir mer synligt
    vad det är som gäller där.

  210. När man pratar om regler: Glöm inte
    att prata om varför man har dem-

  211. -och att det handlar om respekt mot
    varann. Just det, jag var inte klar.

  212. Det var det här med rutiner också.

  213. Alla elever
    mår så klart bra av rutiner.

  214. Saker som hjälper
    elever i behov av särskilt stöd-

  215. -hjälper även resten av klassen.

  216. Det kan vara bra att skriva upp
    vad som händer under dagen-

  217. -kanske med bildstöd
    för de yngre eleverna.

  218. Är det nåt som händer under veckan
    som inte brukar hända?

  219. Det kan också vara bra
    att skriva upp.

  220. Sen behöver man berätta för eleverna
    samt skriva upp, som vi visar här-

  221. -vad som händer under lektionen.

  222. Då kan man till exempel skriva-

  223. -att nu arbetar vi med det här
    i tjugo minuter, som läsning.

  224. Sen svarar vi på läsförståelsefrågor,
    och så vidare.

  225. Det blir tryggt för eleverna när de
    vet vad som händer under lektionen.

  226. Sist vad det gäller tydlighet:

  227. Det handlar om att prata
    tillräckligt tydligt och högt.

  228. Förutom tydlig
    gäller det att vara konsekvent.

  229. Det gäller framför allt
    när du tar emot nya elevgrupper.

  230. Låt ingenting rinna mellan fingrarna.

  231. Har du sagt att handuppräckning
    gäller så är det det som gäller.

  232. Om en elev pratar utan att det stör
    är det ändå viktigt-

  233. -att du understryker att
    det är handuppräckning som gäller.

  234. Till slut, efter en hel del
    upprepningar och kanske lite tjat-

  235. -så blir det ett invant mönster
    för eleverna att räcka upp handen.

  236. Det är viktigt
    att motverka dåliga attityder-

  237. -och prata om hur de påverkar oss.

  238. Det här måste vara ett fortlöpande
    arbete man hela tiden arbetar med-

  239. -och påminner om.

  240. Det är bra att låta eleverna
    diskutera kring det här-

  241. -och komma fram till gemensamma
    trivselregler för deras klassrum.

  242. Det är bra om de kan lära sig
    de reglerna utantill.

  243. Om man inte har så många regler, utan
    ungefär fem, kan de lära sig dem.

  244. För att dina elever
    ska känna sig trygga-

  245. -och kunna lära sig
    så mycket som möjligt-

  246. -är det viktigt att de vet att du
    bryter de här dåliga attityderna.

  247. De behöver veta att kommer en annan
    elev att kommentera mig på nåt sätt-

  248. -skratta, sucka, stöna,
    så kommer min lärare att agera.

  249. Ett nybörjarmisstag vi gjorde
    med hull och hår som nya lärare:

  250. När man kommer som ny vill man vara
    den roliga, avslappnade läraren-

  251. -som alla elever gillar,
    och så vidare.

  252. Det blir på bekostnad
    av att man inte säger ifrån.

  253. Då kommer problemen ganska fort.

  254. Enligt vår erfarenhet
    vill eleverna ha en snäll lärare-

  255. -men också en lärare som markerar
    och säger ifrån väldigt tydligt.

  256. Som vi pratade om förut:
    Om man vinner elevernas förtroende-

  257. -kan man vara hur sträng som helst.

  258. De kommer ändå att tycka om dig.

  259. Vi fick höra på utbildningen
    att när man får en ny elevgrupp-

  260. -ska man le
    tidigast på julavslutningen.

  261. Det kan man inte hålla, men det
    kan vara nåt man har i bakhuvudet.

  262. Man börjar med korta tyglar,
    och släpper efter bit för bit.

  263. Om man börjar åt andra hållet tar det
    längre tid att få ordning på klassen.

  264. Man ska inte vara arg, men det är
    viktigt att man håller tyglarna tajt.

  265. Barn är smarta och känner direkt
    om det är en osäker lärare.

  266. Då tänjer de definitivt på gränserna.

  267. Du behöver visa en auktoritet
    och självsäkerhet-

  268. -som skapar ordning och reda
    och är ett tydligt ledarskap.

  269. Man ska inte glömma att kombinera
    bestämdheten med en dos kärlek.

  270. Det är viktigt att man har
    ögonkontakt med sina elever-

  271. -och att man är rörlig i klassrummet.

  272. Ta inte alltid genomgången framme
    vid white- eller smartboarden.

  273. Gå ibland längre bak, så man har
    en närhet till eleverna längst bak.

  274. Då lyssnar de bättre på dig.

  275. Man ska självklart individanpassa
    undervisningen-

  276. -men även sitt bemötande av eleverna.

  277. Det är viktigt att göra klart
    för eleverna vad som gäller.

  278. Du ska till
    att alla elever har det bra.

  279. Då behöver du bemöta eleverna
    på olika sätt.

  280. Till exempel
    kan inte en tyst och blyg elev-

  281. -bemötas på samma sätt
    som en som stör och skriker.

  282. Alla ska sägas till om man gör fel,
    bryter regler och så vidare-

  283. -men det kan ske på olika sätt.

  284. Eleverna uppfattar det ofta som att
    i skolan ska allt vara lika för alla.

  285. Sist men inte minst
    visar du dina elever-

  286. -att du brinner
    för ämnet du undervisar i-

  287. -och visar att det är kul att vara
    på jobbet. Det smittar av sig på dem.

  288. Bjud på dig själv. Skratta
    tillsammans och ha roligt.

  289. Dela med dig av misstag du har gjort.

  290. Eleverna behöver höra
    att även vuxna gör fel.

  291. Man kan berätta
    att det viktigaste är-

  292. -att man lär sig
    av de misstag man gör.

  293. Vi går vidare till
    konflikthantering mellan elever.

  294. Det skulle man kunna prata om
    hela seminariet-

  295. -men i dag
    ska vi bara skrapa lite på ytan.

  296. Efter lärarutbildningen märkte vi
    att är det nåt en lärare ska kunna-

  297. -är det att lösa en konflikt,
    för det gör man i princip varje dag.

  298. Med de yngre eleverna
    löser man kanske fler konflikter-

  299. -men de är oftast lite lättare
    att lösa än de blir senare.

  300. Vi tycker det är viktigt att lägga
    tid på det förebyggande arbetet-

  301. -i form av gruppstärkande övningar
    och värdegrundsövningar-

  302. -för att stärka sammanhållningen i
    klassen. Det vinner man på i längden.

  303. Vi upplever
    att konflikterna blir färre då.

  304. Nåt som låter klyschigt
    men som påverkar mer än man tror-

  305. -är att föregå med gott exempel
    med sitt eget bemötande av andra.

  306. Är du trevlig mot andra,
    tycker det är viktigt att hälsa-

  307. -och behandlar andra med respekt
    så smittar det av sig på dina elever.

  308. När man tackar för maten i matsalen,
    till exempel-

  309. -hör man direkt att eleverna bakom
    hakar på och tackar.

  310. Vi ska ge en arbetsgång på hur man
    kan lösa en konflikt som uppstått.

  311. Många konflikter uppstår på raster
    eller mellan lektioner-

  312. -men följer med till lektionen
    som ligger i anslutning.

  313. Där måste man som lärare känna av
    om man behöver ge konflikten tid-

  314. -så de heta känslorna
    får svalna lite-

  315. -eller om man måste ta det
    på en gång.

  316. Det är svårt att lösa en konflikt
    med några elever ute i korridoren-

  317. -samtidigt som klassen är utan vuxen.

  318. Första rådet är att hitta en kollega
    och be dem ta klassen-

  319. -så man kan lägga full uppmärksamhet
    på de som var med i konflikten-

  320. -och höra vad som har hänt.

  321. Det är också otroligt viktigt
    att rätt vuxen reder ut konflikten.

  322. Den vuxna som har varit i närheten
    och sett eller hört nåt först-

  323. -är den som ska ta i konflikten.

  324. Det är aldrig tacksamt
    att meddela föräldrar-

  325. -att det här hände på idrotten,
    om man inte ens var där.

  326. Den lärare som är i närheten
    är den som ska ta i konflikten.

  327. När man sitter ner med eleverna
    som varit inblandade i konflikten-

  328. -ska alla elever få berätta
    sin version av det som hände-

  329. -utan att nån kompis avbryter dem.

  330. När man ska reda ut vad som har hänt-

  331. -vill eleverna gärna fokusera på vems
    fel det var och hitta en syndabock.

  332. Då är det viktigt att man som lärare
    fokuserar på själva lösningen-

  333. -men att eleverna ändå är med
    och kommer fram till den.

  334. Då tycker vi att det är lättare att
    få till en förändring i framtiden.

  335. Som vi sa i inledningen:

  336. När man arbetar i skolan
    så möter man konflikter väldigt ofta.

  337. Om vi skulle kontakta föräldrar
    vid varenda lite konflikt-

  338. -skulle inte vår tid räcka till.

  339. Man måste reflektera över-

  340. -hur man tycker
    att konflikten ser ut.

  341. Är den allvarlig eller upprepande ska
    man självklart kontakta föräldrar.

  342. De vill verkligen veta.

  343. Hellre att man kontaktar dem en gång
    för mycket än en gång för lite.

  344. Man får ta ställning till om man
    ska skicka ett mejl eller ringa.

  345. Om man har en god relation och tät
    kontakt kan det räcka med ett mejl.

  346. Annars är telefon att föredra-

  347. -så föräldrarna direkt får svar
    på sina frågor-

  348. -och man undviker missförstånd
    som ibland faktiskt händer i mejl.

  349. Är den här konflikten svårlöst
    eller har den varit allvarlig-

  350. -är det bra att ha en uppföljning
    med de inblandade och kolla av:

  351. Är de sams? Hur fungerade det nästa
    rast, nästa dag eller nästa vecka-

  352. -beroende på vad ni kommit fram till.

  353. Har det blivit bättre
    sen ni pratade sist?

  354. Bör föräldrarna informeras
    om att ni haft en uppföljning-

  355. -och vad ni kommit fram till?

  356. Om situationen
    fortfarande inte är löst-

  357. -eller om nån elev
    känner sig kränkt på nåt vis-

  358. -kan det vara dags att koppla in
    ett trygghetsteam eller liknande-

  359. -som kan jobba med elevgruppen
    under en period.

  360. Som tur är är det inte lika vanligt-

  361. -att vi behöver lösa en konflikt med
    en upprörd förälder, som med elever.

  362. Men det kommer kanske att hända,
    så det är bra att vara förberedd.

  363. Vi har hamnat i olika konflikter.

  364. Egentligen är det inte konflikter,
    men vi har bemött upprörda föräldrar.

  365. Det är naturligt
    att man stöter på det-

  366. -eftersom vi arbetar med
    det käraste de har.

  367. Det kommer att hända att föräldrar
    har synpunkter på ditt arbete-

  368. -kanske vill bestämma
    över sitt barns skolgång-

  369. -eller bestämma hur man ska lösa
    en uppkommen konflikt.

  370. Att som förälder vara engagerad i
    barnets skolgång är det inget fel på-

  371. -så länge det är på rätt sätt.

  372. Man kan bli irriterad när en förälder
    lägger sig i för mycket-

  373. -eller berättar för dig hur de vill
    att du ska sköta ditt arbete.

  374. Precis som vi pratade om
    vanliga frågor på ett föräldramöte-

  375. -så tänkte vi dra några exempel på
    vad föräldrar kan bli upprörda över.

  376. Det kan handla om vems fel det är
    att en elev inte når kunskapskraven-

  377. -nåt som har hänt deras barn
    under dagen...

  378. Det kan vara
    att föräldern inte tycker-

  379. -att du utmanar deras barn
    tillräckligt i nåt ämne.

  380. Man kan ha olika åsikter kring betyg-

  381. -eller att föräldern
    har synpunkter på lärarens arbete-

  382. -eller på
    hur läraren bemöter deras barn.

  383. Nu för tiden kommer många reaktioner
    och synpunkter på mejl.

  384. Det är både positivt och negativt.

  385. En fördel är att det ger dig tid
    att tänka ut hur du vill svara.

  386. Du kan rådgöra med en kollega som kan
    läsa igenom svaret innan du mejlar.

  387. Nackdelen är, som vi var inne på,
    att det kan bli missförstånd-

  388. -när man inte hör varandras tonfall.

  389. Det ska man vara medveten om.

  390. När du ska bemöta en upprörd förälder
    har vi bra saker att tänka på.

  391. Visa att du lyssnar och vill hjälpa,
    beroende på hur du möter föräldern.

  392. Är det fysiskt:
    Låt föräldern prata klart.

  393. Låt den ösa ur sig all
    sin frustration, utan att avbryta-

  394. -även om du tycker att den har fel.
    Låt den prata till punkt.

  395. När den är klar kan du berätta att ni
    båda vill lösa det här problemet-

  396. -och att du vill hjälpa till med det.

  397. Bekräfta och kolla av
    att du förstått föräldern rätt.

  398. Inled i stil med "Om jag har förstått
    dig rätt så menar du..."

  399. Sen sammanfattar du
    vad föräldern har sagt-

  400. -så den känner
    att du har lyssnat på det den sa.

  401. Det första vi gör när vi möts av
    kritik är att vi slår ifrån oss den-

  402. -och tänker att motparten har fel.

  403. Här måste vi ibland tänka om,
    även om det känns jobbigt.

  404. Vi måste lyssna på förälderns åsikt,
    och vad det är den tar upp.

  405. Vi ska inte gå i försvarsställning.

  406. Ibland är kritiken som föräldern
    framför befogad.

  407. Man ska visa att man bryr sig och
    att du och föräldern har samma syfte:

  408. Att eleven ska må bra, och
    att det ska gå bra för den i skolan.

  409. Förtydliga: Man gör det man gör
    på grund av att man bryr sig.

  410. Det är viktigt att behålla lugnet.

  411. Vi kan bli upprörda och arga över en
    förälders beteende, och det är okej-

  412. -men vi får inte ösa ur
    den frustrationen över föräldern.

  413. Vänd dig till en kollega. Där kan man
    ösa ur hur mycket som helst.

  414. Mot föräldern är det mycket viktigt
    att man agerar lugnt och sansat.

  415. Och att man tänker på
    att man är professionell och saklig.

  416. Man berättar så konkret som möjligt
    hur man ska lösa den här situationen.

  417. Det kanske handlar om att Lisa har
    retat Pelle vid upprepade tillfällen.

  418. Du pratar då med Pelles föräldrar-

  419. -och säger att du kommer att prata
    med Lisa och Lisas föräldrar.

  420. Vi byter platser i klassrummet-

  421. -så Lisa och Pelle
    inte sitter bredvid varann.

  422. Sen kan vi höras om en vecka.

  423. Så föräldern vet exakt
    hur du kommer att lösa det här.

  424. Är det mot förmodan så
    att en förälder angriper dig-

  425. -på ett sätt som går över gränsen,
    eller gör personangrepp-

  426. -så ska du bryta det på en gång.

  427. Säg att ni inte kommer längre
    och att du vill boka ett möte-

  428. -där du vill att nån
    från skolledningen är med.

  429. Då brukar de lugna sig illa kvickt,
    och backa.

  430. Vi fick ett tips av en beteendevetare
    för jättemånga år sen:

  431. Om man möter en arg person,
    en förälder eller en kollega-

  432. -så ska man be den sitta ner.

  433. Det är inte lika lätt
    att vara lika arg om man sitter ner.

  434. Är det riktigt illa
    kan man erbjuda en kopp kaffe.

  435. Föräldern får lugna ner sig-

  436. -och det är mycket svårare att skrika
    när man dricker en kopp kaffe.

  437. Så det är ett tips.

  438. Det är viktigt att man kommer ihåg
    att det inte är jordens undergång-

  439. -om en förälder bli arg på en.

  440. Ibland kan man skratta åt det
    när det har gått en tid.

  441. Ibland lite längre tid.

  442. Det är viktigt att komma ihåg.

  443. I dag har vi berättat
    väldigt övergripande-

  444. -om några av de situationer
    man möter i skolan i dag.

  445. Vill man veta mer
    kommer det att finnas i vår handbok.

  446. Den är extremt praktisk, har vi
    i alla fall försökt få den att vara-

  447. Den tar upp utvecklingssamtal,
    färdiga enkäter-

  448. -hur du lägger upp ett utvecklings-
    samtal, hur du skriver en IUP-

  449. -och mycket, mycket mer finns i den.

  450. Vi har gjort en mejllista.

  451. Om man skriver upp sig skickar vi ett
    mejl till er när vi släpper boken.

  452. Sist men inte minst är det en sak-

  453. -som vi vill
    att ni ska ta med er härifrån:

  454. Det är att ha kul tillsammans
    med dina kolleger och elever.

  455. Gå in i personalrummet,
    ta en paus, sitt ner-

  456. Prata, helst om saker
    som inte har med skolan att göra.

  457. Vi har klarat många
    tuffa arbetsbelastningsperioder-

  458. -genom att skratta
    åt den faktiskt hysteriska vardag-

  459. -som skolan är ibland-

  460. -där allt bara händer
    på en och samma gång.

  461. Det är en del av charmen
    med det här yrket-

  462. -att man aldrig vet
    vad som ska hända.

  463. -Lycka till!
    -Och tack för oss!

  464. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Välkommen till verkligheten i skolans värld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att föregå med gott exempel och vara en god ledare i klassrummet. Det är några av grundtipsen till nya lärare som Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg ger här. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Lärare, Lärarrollen, Skolan, Skolledare, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Dubbla narrativ i historieundervisningen

Ett rollspel för att öka förståelsen för konflikten mellan Israel och Palestina - det blev starten för lärare på Lerums gymnasium att jobba med ett nytt narrativ. Mattias Stadler, lärare i historia och engelska, berättar här om metoden Prime. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Vad händer när bollen inte är rund?

Vi vet att alla ska behandlas lika, ändå behöver vi påminnas om detta dagligen. Hör Andreas Jonssons personliga berättelse om kränkningar, kunskap och makt att förändra. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Problematisk skolfrånvaro

Hur ska skolan locka tillbaka elever med skolfrånvaro? Här berättar Mattias Pihl från Kringlaskolan vad de har gjort för att skapa trygghet för eleverna. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Läsande förebilder spelar roll - eller?

Varför tappar många tonårskillar intresset för att läsa böcker? Vad behövs det för förebilder? Läraren Pär Sahlin och journalisten Patrik Lundberg diskuterar. Moderator: Marie Augustsson. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Självbedömning som stöd för självreglerat lärande

När elever har det extra svårt - ge dem extra stöd. Om eleverna ska bli bättre på självbedömning är det viktigt att få feedback från lärare, konstaterar Anders Jönsson, professor i didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Medling i konflikter mellan elever

Hur löser skolpersonal en konflikt mellan elever? Oskar Palmenfelt från Medlingscentrum guidar mellan arketyper och metoder i konfliktens värld. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Inkludering i praktiken

Hur skapas den bästa lärande upplevelsen för barn med NPF-diagnos? Joanna Lundin, lärare och författare, ger konkreta tips för all skolpersonal. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Elever och lärare arbetar numera tillsammans i en digital värld. Vad betyder det för undervisningen? Här berättar läraren Jenny Edvardsson om hur hon pratar om internet och lär ut källkritik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Välkommen till verkligheten i skolans värld

Att föregå med gott exempel och vara en god ledare i klassrummet. Det är några av grundtipsen till nya lärare som Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg ger här. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Motivation och tillgänglighet med digitala verktyg

Eva Rännar från Specialpedagogiska skolmyndigheten talar tillsammans med läraren Katarina Eriksson om digitala verktyg som kan underlätta inlärning. Ännu finns det ingen app som ersätter en pedagog. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Boksamtal med elever

Hur får man elever att själva föra samtal kring litteratur? Gymnasieläraren Jenny Edvardsson ger här handfasta tips på hur hon lägger upp boksamtal med elever. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Undervisning och reviderad läroplan i relation till pedagogisk dokumentation

Hur ska förskolan se på barnen och fungera för alla? Det är några av frågorna som pedagogistan Anna Söderström Ahrborn tar upp. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Upptäck tjejer med adhd innan det är för sent

Hur hjälper man barn med adhd i klassrummet? Jessica Stigsdotter Axberg berättar här en personlig och för många familjär historia om adhd. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Campus Stockholm

Datakod blir till poesi

Med hjälp av programmering skapar författaren och programmeraren Linda Liukas sitt eget universum. Att kunna koda är vår tids språk, menar Linda som också tycker att det är viktigt att kvinnor lär sig avancerad datateknik. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad är en lämplig lärare?

Att lämplighetspröva de som vill bli lärare har varit ett återkommande förslag från olika politiska håll. Förespråkarna menar att ett sådant test skulle stärka läraryrkets status och sålla bort direkt olämpliga kandidater. Nu ska lämplighetsprövning testas skarpt inför höstens antagning till lärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö och Högskolan i Jönköping. Vad är det som anses känneteckna en lämplig lärare och går det verkligen att avgöra i ett test vem som håller måttet och inte?