Titta

UR Samtiden - Skolforum 2018

UR Samtiden - Skolforum 2018

Om UR Samtiden - Skolforum 2018

Föreläsningar från Skolforum - en nationell mötesplats för svensk skola och fortbildningsdagar med lärare och skolledare från hela landet. Inspelat på Stockholmsmässan den 29-30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2018 : Digitalisering, literacy och multimodalitetDela
  1. Inte bara klicka och dela, som mina
    elever ofta gör, utan reflektera.

  2. Ska jag dela detta? Vad står det
    egentligen? Är det värt att dela?

  3. Välkomna hit.
    Jag heter Jenny Edvardsson-

  4. -och i dag ska jag föreläsa
    om digitalisering-

  5. -literacy och multimodalitet-

  6. -som också är titeln på den bok
    som jag har skrivit med två kollegor:

  7. Anna-Lena Godhe
    vid Göteborgs universitet-

  8. -och Petra Magnusson som arbetar
    vid Högskolan Kristianstad.

  9. Innan jag börjar prata om begreppen
    och vad de kan innebära för skolan-

  10. -ska jag presentera mig själv.
    Jag heter alltså Jenny Edvardsson.

  11. Jag är gymnasielärare
    i svenska och historia.

  12. Jag har jobbat som lärare
    sen slutet av 90-talet.

  13. Jag har faktiskt också
    jobbat i sex år som skolledare.

  14. Jag har under senare år
    fått möjlighet att föreläsa-

  15. -men också skriva böcker.
    Jag har kommit ut med fyra böcker.

  16. Den första kom 2016
    och hette "Mötet med texten".

  17. Det som förenar alla mina böcker-

  18. -mina föreläsningar
    och min undervisning-

  19. -är mitt stora intresse
    för litteratur och läsning.

  20. Då ska man inte tänka litteratur
    begränsat till skriven text-

  21. -utan litteratur i alla dess former.

  22. Jag bloggar på Jenny på Wendes.
    Där får man jättegärna gå in-

  23. -och knycka en del lektionstips,
    material, stödstrukturer och mallar.

  24. Där finns lite gott och blandat.

  25. Men det jag brukar lyfta fram
    är att jag är en läsare.

  26. Jag tror på
    att man behöver en läsande förebild-

  27. -och få barn och unga att se
    att litteratur i alla dess former-

  28. -är nånting som kan ge avtryck
    under hela ens liv, egentligen.

  29. I dag ska vi prata om det här.

  30. Jag ska försöka definiera
    de här tre begreppen.

  31. "Digitalisering", "literacy"
    och "multimodalitet".

  32. Jag kommer att koppla det till skolan
    och skolans styrdokument.

  33. Jag kommer att konkretisera
    och ge exempel från mitt klassrum.

  34. Jag undervisar
    i svenska och historia-

  35. -så det blir främst från min egen
    undervisning ni får se några exempel.

  36. Sen kommer jag att lyfta fram
    möjligheter och utmaningar.

  37. Vad ger digitalisering, literacy
    och multimodalitet för möjligheter?

  38. Vad finns det för utmaningar?
    Det vet vi ju alla att vi står inför-

  39. -med jämna mellanrum.

  40. Vi börjar med digitalisering.

  41. Jag gjorde så här när jag skulle
    försöka precisera digitalisering.

  42. Jag gick till Nationalencyklopedin.
    Hur definierar de det här begreppet-

  43. -som är så väldigt vitt och brett?
    Digitalisering är väldigt mycket.

  44. Digitalisering skulle kunna vara
    våra digitala enheter.

  45. Det skulle också kunna vara de appar
    och program vi har i våra enheter-

  46. -oavsett vad det är för enheter
    vi använder.

  47. Men digitalisering är ju också när
    man överför dokumentation, texter-

  48. -och kan lyssna på dem eller läsa dem
    på digitala enheter.

  49. I stora delar av vårt samhälle
    får man också IT-system.

  50. I skolan får vi pedagogiska
    plattformar, lärportaler-

  51. -som är en del av digitaliseringen.

  52. Tittar man utåt i samhället-

  53. -vet vi ju om man som vuxen
    ska vara föräldraledig...

  54. Förr kunde man skicka in papper.

  55. I dag sker ju allt sånt
    via en digital dokumentation.

  56. Mycket av det vi gjorde med papper
    och penna är i dag digitaliserat.

  57. Man ska tänka på att digitalisering
    är ett begrepp som är väldigt brett.

  58. Jag kopplar det
    framför allt till skolan-

  59. -undervisning och det klassrumsnära.
    Men det finns ju så mycket mer.

  60. Är man intresserad av programmering
    och ettor och nollor-

  61. -är det ju ytterligare
    en del i digitaliseringen.

  62. När man tittar på begreppen
    literacy och multimodalitet-

  63. -kan man ju fundera lite grann
    framför allt på literacybegreppet.

  64. Det är ett engelskt begrepp
    som vi har lyft in i svenska.

  65. Vi har inget
    riktigt bra svenskt begrepp-

  66. -som kan ersätta literacy.

  67. Tidigare pratade man om att...

  68. ...att literacy var att kunna läsa...
    Att man var läs- och skrivkunnig.

  69. Men det är i dag mycket mer.

  70. Det är alla de sätt som vi kan
    kommunicera och uttrycka oss på.

  71. Det är inte bara det skrivna ordet
    och texten-

  72. -utan det kan vara symboler, bilder
    film, ljud. Olika uttrycksformer.

  73. Och multimodalitet, då?

  74. "Multi" kommer ju från ordet...
    eller betyder ju "många".

  75. Att det finns flera eller många.

  76. Och "modalitet" kan egentligen
    översättas med "uttryckssätt".

  77. Ibland vet jag att en del
    talar om "teckensystem".

  78. Olika system för att uttrycka sig.

  79. Bild kan vara ett sätt,
    text ett annat, ljud ett tredje.

  80. Pratar man om multimodalitet-

  81. -så pratar man om
    att det finns flera modaliteter-

  82. -som är i gång på en och samma gång.
    Inte bara den skrivna texten

  83. När vi tar fram telefonen och skickar
    ett chattmeddelande eller sms-

  84. -skriver vi kanske, klipper in
    en emojibild och gör en smiley.

  85. Då använder vi ju olika teckensystem
    med bilder och skriven text.

  86. Multimodalitet är alltså
    när flera samverkar.

  87. Det här med digitalisering
    och olika modaliteter...

  88. Det är också intressant
    att fundera över.

  89. Digitaliseringen påverkar ju
    oss i skolan på olika sätt.

  90. Vi kan jobba med modaliteter,
    uttryckssätt-

  91. -på helt andra sätt
    än vad vi tidigare har gjort.

  92. Men fortfarande, i skolans värld, är
    den skrivna texten väldigt central.

  93. Att kunna läsa och skriva-

  94. -är kanske det som är allra högst upp
    på önskelistan bland lärare.

  95. Och tänker man på modaliteter
    kopplat till digitalisering-

  96. -så förr och kanske nu
    så finns det en inbyggd hierarki-

  97. -mellan olika modaliteter.

  98. Att kunna använda bilder
    är kanske inte lika centralt-

  99. -som att kunna skriva.

  100. Så den skrivna texten
    blir på nåt sätt högst upp-

  101. -och så har det varit under lång tid.
    Och läsningen har varit det centrala-

  102. -för att kunna bli...eller
    utvecklas vidare.

  103. Att få kunskaper och komma vidare
    i sitt lärande, att bli bildad.

  104. Det har varit likhetstecken
    mellan att kunna läsa-

  105. -och att bli nånting i skolan.

  106. Men om vi tänker på hur det ser ut nu
    eller kanske kan se ut i framtiden-

  107. -för vi är
    kanske inte riktigt där än-

  108. -kan man tänka
    att det inte är nån hierarki.

  109. Nu har vi ju möjligheten att koppla
    in alla uttrycksätt i klassrummet-

  110. -och det blir
    kanske inte lika viktigt-

  111. -att bara kunna läsa och skriva
    verbal text.

  112. Kanske blir det viktigt
    att kunna förstå bilder-

  113. -att kunna använda ljud, att kunna
    använda andra typer av modaliteter.

  114. Och kanske blir det så
    att vi tänker i framtiden-

  115. -att olika modaliteter kan leda till
    kunskap, bildning, till ett lärande.

  116. Det finns flera sätt att lära sig
    och alla sätt är lika goda.

  117. Man kan problematisera det så här.
    Jag har gjort en pyramid-

  118. -med den skrivna texten högst upp.
    Det är lite så vi har haft det.

  119. Sen är det så att det inte är all
    skriven text som har värderats högt.

  120. Att kunna skicka ett sms med
    förkortningar och symboler-

  121. -har ju inte alls varit lika viktigt-

  122. -som att kunna skriva en avhandling
    inom ett naturvetenskapligt ämne.

  123. För vi har ju en hierarki
    inom de skrivna texterna också.

  124. Och ju mer faktaspäckad,
    ju mer akademiskt språk-

  125. -desto högre upp i hierarkin har vi
    ju tänkt att texten har kommit.

  126. Det man kan fundera över är att om
    modaliteterna finns i en hierarki-

  127. -är ju vad är det då som
    kommer längst ner i vår hierarki?

  128. Är det det talade språket?
    Är det bilder?

  129. Är det symboler? Filmer?
    Vad är det som kommer här nere?

  130. Jag vet inte. Men om man tittar
    tillbaka i alla våra läroplaner-

  131. -har den skrivna texten
    kommit högt upp.

  132. Den har varit central
    för vårt lärande.

  133. I den här boken "Digitalisering,
    literacy och multimodalitet"-

  134. -som vi skrev och som kom i våras-

  135. -pratar vi om ett hjul i stället,
    ett multimodalhjul.

  136. Det multimodala, olika uttryckssätt-

  137. -där det kanske inte är nån hierarki-

  138. -utan att de finns allihop
    runt omkring oss och är likvärdiga.

  139. Och den är inte
    jättelätt att se från långt håll-

  140. -men jag ska
    ändå försöka förklara lite.

  141. I det här multimodalhjulet
    finns det olika modaliteter.

  142. Där är
    det visuella sättet att uttrycka sig.

  143. Där är det skrivna sättet.

  144. Där är det muntliga,
    att kunna uttrycka sig i tal.

  145. Där är det auditiva,
    att kunna lyssna.

  146. Där är också kroppen och kroppsspråk-

  147. -och att använda den typen av uttryck
    för att göra sig förstådd.

  148. Där är det taktila meningsskapandet.
    Till exempel att läsa med fingrarna-

  149. -i stället för ögonen eller öronen.

  150. Men det kan också vara det rumsliga,
    hur det ser ut i en klassrumsmiljö.

  151. Här är flera olika modaliteter-

  152. -och alla, tänker vi,
    kan på sikt vara lika viktiga.

  153. Men det ställer krav på oss, hur
    ska vi få det här sättet att tänka-

  154. -och kunna få in det
    och få våra elever att tänka-

  155. -att vi kan använda
    olika uttryckssätt i framtiden?

  156. Om vi går vidare och tittar
    på digitaliseringen i skolan-

  157. -så finns det två olika sätt
    att tänka kring digitalisering.

  158. Vissa menar att det viktigaste
    är att tekniken används-

  159. -alltså ett teknikcentrerat synsätt.

  160. Det viktigaste är en-till-en-
    lösningar och att alla har en enhet.

  161. Det är inte så viktigt
    vad man gör med det.

  162. Det viktigaste är att det finns.
    Det hör vi ofta.

  163. Många skolor är stolta över att de
    har en tät...

  164. ...alltså mycket digitala enheter
    i sina klassrum.

  165. Men man kan också tänka att
    det viktiga inte är att det finns-

  166. -utan hur det används.

  167. Hur det hjälper till att skapa
    lärande och en god undervisning.

  168. För mig och mina kollegor, när vi
    skrev boken, är hur:et viktigt.

  169. Även om man tänker
    att digitalisering är viktigt-

  170. -så är det ibland kanske viktigare
    att ha penna och papper i handen-

  171. -än att bara vara fast
    i de digitala enheterna.

  172. Allt lärande kan ha olika delar.

  173. Då kan man behöva det digitala-

  174. -men ibland finns det kanske andra
    uttryckssätt som vi behöver använda.

  175. Så hur:et är viktigt. Man ska använda
    tekniken när det tillför nånting-

  176. -inte bara för att den finns.

  177. Tittar man på skolan ser man
    att det är mycket som digitaliseras.

  178. Vi har ett ämnesinnehåll
    som digitaliseras.

  179. Och ämnesinnehåll, då tänker jag att
    vi kan titta i digitala uppslagsverk-

  180. -vi kan använda sökmotorer
    och Youtube.

  181. Mycket av vårt ämne
    kan vi hitta i den digitala världen.

  182. Men vår kommunikation
    är ju också nåt som digitaliseras.

  183. Vi kan på ett helt annat sätt,
    via våra enheter-

  184. -kommunicera med elever,
    med varandra, med föräldrar, målsmän.

  185. Vi kan använda sociala medier
    och mejlsystem-

  186. -eller våra plattformar
    där vi kan skicka meddelanden.

  187. Vår administration
    har ju också digitaliserats.

  188. I dag finns nog ingen skola
    som inte har digitala elevsystem-

  189. -där man för in elevuppgifter
    och så alstras det klasslistor-

  190. -man kan få fram uppgifter
    om adresser och målsmän och liknande.

  191. Vi har mejlsystem där vi
    ska skicka den typen av information-

  192. -mellan varandra på skolan,
    men också till föräldrar och elever.

  193. Vi har pedagogiska plattformar
    där vi lägger ut information.

  194. Vi kanske skriver omdömen, gör
    IUP:er, lägger in annan information.

  195. Så mycket av det administrativa
    har också digitaliserats.

  196. Undervisningen
    är ju också väldigt digital i dag.

  197. När vi går in i ett klassrum har vi
    inte bara en lärobok som är tryckt.

  198. Vi har kanske digitala enheter, vi
    har en projektor för att visa saker.

  199. Vi kan koppla upp oss
    och få in världen i klassrummet-

  200. -eller skicka vårt klassrum ut i
    världen. Den typen av möjligheter.

  201. Men det är också så
    att lärandet har digitaliserats.

  202. Och när jag säger det tänker jag...

  203. ...att lärandet är inte längre
    kopplat till ett klassrum-

  204. -och ett bestämt klockslag.

  205. Mina elever och allas elever-

  206. -har ju egentligen klassrummet
    med sig på fickan.

  207. De kommer åt sin pedagogiska
    plattform via en telefon eller enhet.

  208. De kan kolla uppgifter, de kan söka-

  209. -de kan svara på saker,
    skicka tillbaka till mig som lärare.

  210. Så undervisningen är inte längre
    kopplad bara till en schemaposition-

  211. -utan lärandet är så mycket större.

  212. Och man måste fundera
    över hur vi kan använda det-

  213. -och göra nåt positivt av det.

  214. Tittar man på skolan
    fick vi ju från augusti inskrivet-

  215. -att vi på allvar måste börja fundera
    och arbeta med digitalisering.

  216. Den reviderade läroplanen
    kom i skarpt läge.

  217. Vi skulle börja jobba med de här
    fyra aspekterna av digital kompetens-

  218. -som Skolverket har fört fram, både
    för grundskola och gymnasieskola.

  219. Det handlar ju om fyra
    rätt så övergripande aspekter.

  220. Det man måste fundera över är hur man
    kan koppla det till sitt eget ämne.

  221. Det finns revideringar i en del av
    ämnes- och kursplanerna, inte i alla.

  222. Men det här finns inskrivet i de
    första två kapitlen i vår läroplan.

  223. Det ska genomsyra all undervisning
    oavsett ämne, oavsett ålder.

  224. Jag ska försöka konkretisera
    och visa hur jag tänker-

  225. -att det kan ge sig uttryck
    i mitt klassrum.

  226. Ett sätt att konkretisera
    är att använda en modell-

  227. -som Frida Monsén har tagit fram.

  228. Inte riktigt så här, utan
    hon brukar prata om fyra pusselbitar.

  229. Hon är lärare och författare
    och väldigt insatt i digitalisering.

  230. Hon pratar om att digitalisering
    är ett stort begrepp-

  231. -och nånting som alla elever
    behöver kunna hantera-

  232. -förstå, dela och skapa.

  233. Och i mitt fall handlar det inte bara
    om digitalisering.

  234. -utan också om literacy
    och multimodalitet.

  235. Tre begrepp som eleverna behöver
    hantera, förstå, dela och skapa.

  236. Och hantera, det kan ju vara,
    om vi tänker i svenskundervisningen-

  237. -att kunna söka information. Hur
    kan jag hantera informationsflödet?

  238. Hur kan jag söka,
    granska, sammanställa-

  239. -den information som översköljer mig
    om jag använder en sökmotor?

  240. Men det kan också handla om att
    hantera att vi är online-

  241. -24 timmar om dygnet,
    sju dagar i veckan.

  242. Hur ska vi förhålla oss till det?

  243. Kan vi lägga ifrån oss telefonen
    en vecka och inte vara tillgängliga?

  244. Vad gör det? Vi vet ju
    att vi väldigt ofta tittar på den.

  245. Hur blir vi inte stressade
    och kommer i en negativ spiral?

  246. Att förstå handlar om att förstå
    hur digitaliseringen påverkar oss.

  247. Att kunna förstå
    hur algoritmerna påverkar oss-

  248. -när vi till exempel söker.
    Vad är filterbubblan?

  249. Vad är det som gör att jag får
    ett begränsat sökresultat-

  250. -när jag söker
    på till exempel Chrome-

  251. -om jag har sökt liknande tidigare?

  252. Hur påverkar det mig om jag får
    ett smalt fält av information?

  253. Att kunna dela handlar om att ta
    tillvara den information vi får fram.

  254. Att kunna dela med varandra.
    Det handlar också om nätetik.

  255. Hur ska vi vara på nätet?
    Vad gäller när vi publicerar saker?

  256. Kan vi dela vad som helst när
    som helst eller behöver vi kunskap?

  257. Sist men inte minst att kunna skapa.

  258. När vi lever i en digital värld
    kan vi ju också skapa väldigt mycket.

  259. Vi är inte fast i den skrivna texten.

  260. Men vad gör det för lärandet
    om vi ska börja skapa presentationer-

  261. -där flera modaliteter samspelar?

  262. Det ställer krav på oss som lärare
    att bedöma den typen av uppgifter.

  263. Jag tänker att det här
    egentligen är fyra ord-

  264. -som man kan ha med i undervisningen
    oavsett vad man jobbar med.

  265. Att man funderar lite över de fyra.

  266. Hur kan det se ut i klassrummet? Vi
    ska gå in i min svenskundervisning.

  267. Jag kommer att visa lite
    hur jag tänker att vi kan påverka.

  268. Här är några av mina elever.
    Bilden är ett par år gammal.

  269. De gick bygg och anläggning i ettan.

  270. Vi höll på med ett arbetsområde
    där vi läste mycket skönlitteratur.

  271. Mina elever fick tillgång
    till en tryckt bok.

  272. Men många hade läs-
    och skrivsvårigheter-

  273. -och behövde kunna lyssna
    på sina böcker-

  274. -och det gjorde de via Legimus.
    Då har vi det auditiva.

  275. Samtidigt kan de följa med i texten.
    Det blir en markering där rösten är-

  276. -som ett stöd när de följer med
    i den skrivna texten.

  277. Vi tittade även på noveller
    som hade blivit filmatiserade.

  278. Då fick vi in ytterligare ett medium.

  279. Förr i tiden
    hade vi kunnat göra liknande saker-

  280. -men det hade varit mer tungrott.
    Vi hade kunnat låta elever lyssna.

  281. Men Daisyspelare var ju inte alltid
    så lätt att ha väldigt många av.

  282. Vi hade kunnat ha cd-spelare
    eller förr i tiden kassetter.

  283. Ännu längre tillbaka, om man skulle
    titta på film, var det såna här hjul.

  284. Det var svårt att få det att funka.

  285. Så vissa av delarna
    kunde vi göra tidigare också-

  286. -men det var lite svårare
    och mer tungrott.

  287. I dag kan mina elever läsa sin bok
    när de vill om de har Legimus-

  288. -för de har det tillgängligt
    i sin telefon.

  289. De behöver inte bara lyssna
    i klassrummet-

  290. -utan nu kan de göra det
    på bussen till och från skolan.

  291. Det är viktigt att man lär eleverna
    att hantera olika modaliteter.

  292. Vad innebär det att ha Legimus?
    Hur hanterar man det på bästa sätt?

  293. Vad gör det för eleven med stödet
    av ljud och skriven text på skärmen?

  294. Vi fortsatte jobba med läsningen.

  295. Mina elever skulle anteckna
    medan vi jobbade med litteraturen.

  296. Jag tycker att det bra
    att ha ett läsprotokoll.

  297. Lyssnar man eller läser
    kan det ibland vara ett stort steg-

  298. -att gå till en dator
    och börja skriva.

  299. Då är det bra
    att ha ett papper vid sin sida-

  300. -där eleven lätt kan anteckna.

  301. Vi kan jobba
    med post it-lappar i boken.

  302. Olika färger,
    beroende på vad man har fastnat för.

  303. Sånt man gillar kanske är grönt
    och sånt man inte gillar är rött.

  304. Då använder eleverna färger
    i sitt lärande och det kan förstärka.

  305. Vi jobbar med digitala anslagstavlor,
    där eleverna antecknar digitalt-

  306. -och allas anteckningar
    samlas på samma enhet.

  307. Det kunde vi inte tidigare, men
    digitaliseringen ger den möjligheten.

  308. Vi delar dokument. Eleverna skriver,
    ibland bara till mig.

  309. Jag kommenterar
    och eleverna kan jobba vidare.

  310. Vi kan göra det i realtid. Men ofta
    får jag kommentarer och frågor-

  311. -från mina elever
    utanför ordinarie undervisningstid.

  312. De sitter hemma en kväll 21.59
    och så plingar det till.

  313. Då har de ställt en fråga eller
    besvarat en fråga jag har ställt.

  314. Vi öppnar upp vårt klassrum. Vi har
    också möjlighet att tala in text.

  315. För elever som inte har så lätt
    för att skriva finns möjligheten-

  316. -att via olika programvaror tala in
    text och så skriver datorn texten.

  317. Sen får man jobba vidare med texten-

  318. -men det är en ny möjlighet.

  319. Det gäller att ge eleverna strategier
    för att kunna jobba så här.

  320. Att alla sätt är goda
    och att inte försöka rangordna-

  321. -så länge det leder till lärande
    och en utveckling hos eleverna.

  322. När vi redovisade läsningen
    försökte vi göra det på olika sätt.

  323. Att få in olika modaliteter och låta
    eleverna testa olika uttrycksformer-

  324. -i sitt eget lärande.

  325. Vi har podcastinspelningar.
    Vad innebär en podcast?

  326. Då måste man prata om det.
    Vad innebär det att göra ett manus?

  327. Vi har en jingel,
    en låt som inleder och avslutar.

  328. Vi får lyssna på andra
    och sen får vi själva skapa.

  329. Vi kan göra olika typer av posters,
    där vi använder citat från boken-

  330. -försöker hitta en bild
    som symboliserar bokens budskap-

  331. -och så skapar vi posters.
    Det bästa citatet är det här.

  332. Eleverna får motivera och presentera
    varför de har valt det.

  333. Men också vad det betydde för dem.

  334. Vi kan jobba traditionellt.
    Att skriva.

  335. Kanske inte en vanlig bokrecension,
    men att de får fundera kring boken.

  336. De brukar få lyfta ut en händelse
    eller karaktär-

  337. -och motivera
    om boken är nåt som man ska tipsa om-

  338. -eller inte tipsa om,
    och sen får de prata kring det.

  339. Vi kan jobba med avatarer
    och spela in filmer, filmatiseringar-

  340. -där eleverna får välja
    en av karaktärerna-

  341. -och skapa en karaktär via en avatar.

  342. Då handlar det ju
    om att återskapa inre bilder.

  343. Vi får ju en bild av hur nån ser ut
    och eleverna ska uttrycka det.

  344. Uppe till höger är det Frida från
    Niklas Krogs roman "Ingenmansland".

  345. Så kanske hon ser ut.

  346. Men en annan elev hade tolkat henne
    på ett helt annat sätt utifrån boken.

  347. Vi kan göra boktips via filmappar,
    till exempel, på en Ipad.

  348. Att tipsa om en bok. Att skapa
    en stämning med ljud, med bild-

  349. -med fotografier, som stämmer överens
    med bokens handling.

  350. Vi kan lyfta in tekniken på ett sätt
    som vi tidigare inte har kunnat göra.

  351. Och vi kan i väldigt många fall
    jobba med modaliteter som samspelar.

  352. Där olika uttrycksformer är
    tillsammans i ett och samma lärande.

  353. Så kan det se ut.
    Det är inte revolutionerande-

  354. -men det handlar om att använda olika
    typer av lärande och modaliteter-

  355. -för att ge eleverna strategier och
    möjlighet till olika uttrycksformer.

  356. Vi ska ta ett annat exempel.

  357. Jag håller på med språksociologi
    i Svenska 1 med mina elever.

  358. Språksociologi handlar om språk och
    om olika sätt som språket används.

  359. Manligt/kvinnligt språk,
    dialekter, gruppspråk-

  360. -yrkesspråk,
    det kan vara vadsomhelst.

  361. Mina elever ska två och två
    få göra en muntlig redovisning-

  362. -med
    ett digitalt presentationsprogram.

  363. Det är träning
    inför det nationella provet.

  364. Vi hade en genomgång
    av ett presentationsprogram-

  365. -så att de hade koll
    på hur det funkar.

  366. Då sa en av mina elever: "Jag hämtar
    en bild på Google och sätter in den"-

  367. -"och sen är det jättebra."
    Det var ju bra att eleven sa så.

  368. Då fick vi en diskussion om vad som
    gäller för bilder och upphovsrätt.

  369. Får vi använda alla bilder
    hur som helst?

  370. Nej, det får vi kanske inte.

  371. Mina elever använder Chromebook,
    vi använder Chrome som webbläsare-

  372. -och de googlar ju ofta bilden.

  373. Då fick vi en diskussion.
    Jag valde ordet "katt".

  374. Sen tittade vi. Vi kopplade upp
    så att alla såg min dator.

  375. Sen klickade jag på "verktyg"
    uppe i högra kanten.

  376. Sen frågade jag om de hade
    använt det. Nej, ingen hade koll.

  377. De googlar hej vilt
    och tänker inte på-

  378. -att det finns hjälp
    att utgå ifrån när man googlar.

  379. Jag klickade på "verktyg" och
    pratade om användningsrättigheter.

  380. När man söker på bilder
    finns det en inställning-

  381. -som gör att man kan välja
    vilken typ av bild som kommer fram.

  382. Väljer man bilder som får användas
    är de lite granskade redan.

  383. Det är bilder som, i fråga
    om upphovsrätt, är okej att använda.

  384. Då kan man använda dem
    i sin presentation.

  385. Givetvis ska man ha
    all information som behövs-

  386. -men det är bilder som är okej.

  387. Man kan ju också använda sånt
    som inte får användas kommersiellt.

  388. Men att man ger eleverna strategier
    när de kommer ut i ett yrkesliv-

  389. -så att de vet vad som gäller
    och vilka bilder de får använda.

  390. Vi pratade lite vidare. Det där
    med att hämta en bild på Google:

  391. Om vi då hittar en bild,
    vad ska man tänka på?

  392. Kanske på vem som har gjort bilden.
    Man ska gärna ha med upphovsman.

  393. Är det så att bilden har en titel,
    vissa har det, då ska den uppges.

  394. Man ska ha en länk, så att den som
    ser presentationen kan komma vidare-

  395. -och hitta var bilden finns
    i sitt normala fall.

  396. Vissa bilder är licensierade
    utifrån en Creative Commons-licens.

  397. Då behöver man ha koll på det.
    Ibland ska man använda samma licens.

  398. Då får man prata om vad CC är
    och hur man kan nyttja det.

  399. När vi hade pratat om det här utifrån
    ett enkelt påstående från en elev-

  400. -och hade tömt allt
    kring hur vi ska tänka kring bilder-

  401. -började jag fundera på att vi måste
    gå vidare kring hur man söker.

  402. Mina elever är duktiga på att gå ut
    på Google och sätta ett ord-

  403. -och får en träff överst och
    går in på den och använder den.

  404. Jag använder
    det som kallas "samtalsgoogling".

  405. Det är jättebra för att introducera
    källkritik och informationssökning-

  406. -tillsammans med hela klassen
    och läraren.

  407. Många av mina elever-

  408. -är jätteduktiga användare
    av olika typer av digitala enheter.

  409. Från det att de var små har de haft
    mobiltelefoner och sociala medier-

  410. -och där kan man uttrycka sig
    och ha åsikter och tankar.

  411. När de kommer till mig på gymnasiet
    möts de av faktabaserade texter-

  412. -texter som är multimodala om de
    ligger digitalt, även i läroböckerna.

  413. De är inte lika duktiga
    på det kritiska.

  414. Att vara kritisk
    till texter de möter.

  415. Då bör man träna det. Samtalsgoogling
    har varit en framgångsfaktor.

  416. Man kopplar upp sig och eleverna
    får gärna sitta två och två.

  417. Man bestämmer ett ämnesområde
    som man vill fördjupa sig i.

  418. Man skriver in ett sökbegrepp.
    Man får kanske jättemånga träffar.

  419. Om vi skriver "svenska". Om vi håller
    fast vid språk och språkhistoria-

  420. -och bara skriver "svenska"
    får vi jättemånga träffar.

  421. Då kan man fundera på hur man snävar
    och får färre sökträffar.

  422. Kanske om vi skriver "svenska
    språket". Får vi färre sökträffar?

  423. Och om vi snävar in ytterligare?
    "Svenska språkets historia".

  424. Ytterligare färre. Kan vi skriva om
    så vi inte har tre ord?

  425. Ja, "svensk språkhistoria".
    Vi provar att skriva in det.

  426. Då får vi ännu färre träffar.
    Problematisera, diskutera, samtala.

  427. Få dem att reflektera över hur man
    kan snäva eller vidga sitt begrepp-

  428. -för att antingen
    minska eller öka träffarna.

  429. Ibland låter jag eleverna
    testa och visa.

  430. Det viktigaste vid samtalsgoogling
    är det kreativa klassrummet-

  431. -där eleverna är lika mycket ägare
    av lärandet som jag.

  432. Om de hittar ett snävare sökbegrepp
    får de visa hur de gjorde.

  433. Sen måste vi fundera över resultaten,
    över träfflistorna.

  434. Är den översta träffen den bästa?
    Kan vi göra på nåt annat sätt?

  435. Kan vi scrolla ner,
    gå till sidan två-tre?

  436. Kan vi använda oss av sökordet och
    sen avgränsa via avancerad sökning-

  437. -så att vi får pdf eller doc,
    alltså textdokument?

  438. Att visa eleverna
    så att de vet hur de ska jobba.

  439. Ka vi gå till en hemsida eller
    en myndighet eller organisation-

  440. -för att direkt komma in på en sida
    där det finns specialistkunskap?

  441. Vad är skillnaden
    mot att bara googla?

  442. Att vara kritisk, att diskutera,
    att samtala, blir centralt.

  443. Är man intresserad av samtalsgoogling
    så skriver jag om det i mina böcker.

  444. Jag tror att det är bra för att få
    eleverna att bli lite källkritiska-

  445. -och lite tryggare
    i det här med informationssökning.

  446. Vi skulle ju gå in på möjligheter
    och utmaningar för lärare och elever.

  447. Möjligheter finns det ju många.

  448. Jag har bara tagit upp några. Jag ska
    försöka definiera vad jag menar.

  449. Vi kan jobba med olika modaliteter
    på ett helt annat sätt än tidigare.

  450. Vi kan få alla elever i ett klassrum
    att hitta sitt sätt att lära-

  451. -och uttrycka sig.
    Och vi kan göra det i ett samspel.

  452. Klassrumsmiljön, där eleverna
    finns med, blir central.

  453. Lärandet sker
    tillsammans i klassrummet.

  454. En annan möjlighet
    är att klassrummet öppnas upp.

  455. Vi kan använda oss
    av olika tekniska lösningar-

  456. -som gör att vi kan chatta
    eller ha videosamtal-

  457. -med klasser på andra håll i Sverige
    eller utomlands.

  458. Den möjligheten och direkta kontakten
    har vi tidigare inte haft.

  459. Kommunikationen mellan elever,
    elev-lärare, lärare-målsman-

  460. -blir i vissa fall enklare och
    mer direkt. Vi kan via en plattform-

  461. -hitta en informationskanal och då
    vet vi att det är där flödet finns.

  462. Men också
    i till exempel delade dokument-

  463. -där man som lärare kan ge respons
    på olika elevarbeten-

  464. -och eleverna när som helst
    kan gå in och följa upp responsen.

  465. Vi får en tidigare diskussion
    om nätetik och källkritik.

  466. Jag hade inte planerat information
    om hur vi hämtar bilder från nätet-

  467. -men det kom naturligt när eleven
    sa "jag plockar en bild från Google".

  468. Vi kan få in det
    och kanske få våra elever medvetna-

  469. -om just det här med nätetik
    och källkritik.

  470. Jag tror att elevernas
    kommunikativa förmågor kan öka.

  471. Att kunna kommunicera
    på andra sätt än med tryckt text-

  472. -ställer också stora krav och är
    en utmaning som jag återkommer till.

  473. Elevernas motivation ökar.
    Jag ser det hos mina elever.

  474. När de får använda alla olika verktyg
    och redskap i undervisningen-

  475. -tycker de att det blir lättare.
    Om de har en kass handstil-

  476. -och det är jobbigt att skriva
    är det lätt att sitta vid en dator.

  477. Så att man inte blir begränsad
    utan försöker hitta former-

  478. -som gör att alla elever
    kan komma till uttryck.

  479. Men det finns också många utmaningar.
    En stor utmaning är att förena-

  480. -det informella lärandet utanför
    skolan med det mer formella lärandet.

  481. Hur kan vi hitta kopplingar mellan
    där eleverna befinner sig och skolan?

  482. Gapet däremellan är lite för stort.

  483. Åtminstone för de
    som tycker att skolan är jobbig.

  484. Där skolan är nåt
    som blir lite tungt, lite tråkigt.

  485. Då gäller det
    att få en naturlig övergång-

  486. -så att lärandet och skolan
    blir lite rolig.

  487. Sen ska man inte tänka att man
    ska förminska eller ha lägre krav-

  488. -för man ska ha samma krav på
    eleverna, men man behöver fånga dem.

  489. Vi har också elever med
    olika förförståelse och erfarenhet-

  490. -att koppla
    till t.ex. digitalisering.

  491. En del elever har från att de var små
    haft telefoner och enheter hemma.

  492. Men andra elever har inte det.

  493. Hur kan vi då jobba
    så att vi i skolan kan fånga alla-

  494. -och få dem att komma vidare
    i sitt lärande.

  495. En utmaning är ju också,
    för oss lärare-

  496. -det här med redovisningar, som inte
    är redovisningar av skriven text.

  497. Hur bedömer man en film?

  498. Hur bedömer man en poster?

  499. Under min utbildning
    hade vi inte mycket information-

  500. -om bilder och bildanalys.

  501. Jag tänker att det är viktigt, det
    är nåt vi översköljs av hela tiden.

  502. Hur ska vi bedöma bilder?

  503. Eller presentationer som eleverna har
    skapat, där bilder är det centrala.

  504. Det är klurigt,
    nåt vi behöver fundera över.

  505. Vi behöver också fundera över hur vi
    får våra elever att bli källkritiska-

  506. -i dag när information är så snabb
    och vi översköljs av så mycket.

  507. Inte bara klicka och dela, som mina
    elever ofta gör, utan reflektera.

  508. Ska jag dela detta? Vad står det
    egentligen? Är det värt att dela?

  509. tiden är en annan utmaning.
    Hur får vi tid till fortbildning-

  510. -till att förkovra oss
    i den digitala kompetensen?

  511. Det är inte bara att börja. Om man
    inte har erfarenhet är steget stort.

  512. Det måste finnas tid,
    även för eleverna.

  513. Eleverna har olika förkunskaper.

  514. Hur ger vi dem tid att lära sig den
    digitala enhet som skolan använder-

  515. -eller sökmotorn
    som den skolan använder?

  516. Vi har också det här med resurser.

  517. Skolan är inte likvärdig.

  518. Jag skulle säga att så stora
    skillnader som finns i skolan i dag-

  519. -har vi inte haft på många år. Hur
    ser vi till att resurserna fördelas-

  520. -så att alla kan gå
    i en skola som är likvärdig?

  521. Det är en utmaning. Utmaningarna
    finns inte bara mellan skolor-

  522. -utan det är också stora skillnader
    inom en och samma skola.

  523. Här måste vi fundera. Inte bara
    lärare, utan huvudmän och ännu högre.

  524. Hur ska vi lösa det
    så att vi får en likvärdig skola?

  525. Den sista utmaningen,
    men kanske den viktigaste.

  526. Om vi nu ska ha digitalisering,
    literacy och multimodalitet-

  527. -måste vi sätta pedagogiken
    i centrum. Lärandet är det centrala.

  528. Det är inte den digitala tekniken
    eller IT-avdelningarna som ska styra.

  529. Pedagogiken måste få sätta ramarna
    för hur vi ska använda tekniken-

  530. -för att skapa ett lärande
    som ger mervärde.

  531. Ja. Tiden börjar gå mot sitt slut.

  532. Det var lite kring digitalisering,
    literacy och multimodalitet.

  533. Vill man komma i kontakt med mig
    får man jättegärna höra av sig.

  534. Det finns inga dumma frågor.

  535. Jag svarar på allt.

  536. Tusen tack för att ni lyssnade.

  537. Textning: Stina Hedin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elever och lärare arbetar numera tillsammans i en digital värld. Vad betyder det för undervisningen? Här berättar läraren Jenny Edvardsson om hur hon pratar om internet och lär ut källkritik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Internet, Källkritik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Dubbla narrativ i historieundervisningen

Ett rollspel för att öka förståelsen för konflikten mellan Israel och Palestina - det blev starten för lärare på Lerums gymnasium att jobba med ett nytt narrativ. Mattias Stadler, lärare i historia och engelska, berättar här om metoden Prime. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Vad händer när bollen inte är rund?

Vi vet att alla ska behandlas lika, ändå behöver vi påminnas om detta dagligen. Hör Andreas Jonssons personliga berättelse om kränkningar, kunskap och makt att förändra. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Problematisk skolfrånvaro

Hur ska skolan locka tillbaka elever med skolfrånvaro? Här berättar Mattias Pihl från Kringlaskolan vad de har gjort för att skapa trygghet för eleverna. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Läsande förebilder spelar roll - eller?

Varför tappar många tonårskillar intresset för att läsa böcker? Vad behövs det för förebilder? Läraren Pär Sahlin och journalisten Patrik Lundberg diskuterar. Moderator: Marie Augustsson. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Självbedömning som stöd för självreglerat lärande

När elever har det extra svårt - ge dem extra stöd. Om eleverna ska bli bättre på självbedömning är det viktigt att få feedback från lärare, konstaterar Anders Jönsson, professor i didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Medling i konflikter mellan elever

Hur löser skolpersonal en konflikt mellan elever? Oskar Palmenfelt från Medlingscentrum guidar mellan arketyper och metoder i konfliktens värld. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Inkludering i praktiken

Hur skapas den bästa lärande upplevelsen för barn med NPF-diagnos? Joanna Lundin, lärare och författare, ger konkreta tips för all skolpersonal. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Elever och lärare arbetar numera tillsammans i en digital värld. Vad betyder det för undervisningen? Här berättar läraren Jenny Edvardsson om hur hon pratar om internet och lär ut källkritik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Välkommen till verkligheten i skolans värld

Att föregå med gott exempel och vara en god ledare i klassrummet. Det är några av grundtipsen till nya lärare som Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg ger här. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Motivation och tillgänglighet med digitala verktyg

Eva Rännar från Specialpedagogiska skolmyndigheten talar tillsammans med läraren Katarina Eriksson om digitala verktyg som kan underlätta inlärning. Ännu finns det ingen app som ersätter en pedagog. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Boksamtal med elever

Hur får man elever att själva föra samtal kring litteratur? Gymnasieläraren Jenny Edvardsson ger här handfasta tips på hur hon lägger upp boksamtal med elever. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Undervisning och reviderad läroplan i relation till pedagogisk dokumentation

Hur ska förskolan se på barnen och fungera för alla? Det är några av frågorna som pedagogistan Anna Söderström Ahrborn tar upp. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Upptäck tjejer med adhd innan det är för sent

Hur hjälper man barn med adhd i klassrummet? Jessica Stigsdotter Axberg berättar här en personlig och för många familjär historia om adhd. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Mottagandet

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Deaf power i skolan

De kallar sig dövaktivister och de rycker ut när dövas och hörselskadades rättigheter är hotade. 23-åriga Rebecca Jonsson och några andra aktivister kedjade vid ett tillfälle fast sig i trappen till dövskolan Östervångsskolan i Lund. De protesterade mot att ingen döv kandidat gått vidare i rekryteringen av en ny rektor till skolan. En annan tendens som väcker protester bland unga döva är att dövskolor slås ihop med skolor för hörande. Vi möter dövaktivisterna som vänder sig mot vad de kallar hörselnormen i samhället och som vill att dövskolan ska vara en fristad där döva och hörselskadade får vara sig själva. Hela programmets innehåll finns som text i programmanuset.

Fråga oss