Titta

UR Samtiden - Skolforum 2018

UR Samtiden - Skolforum 2018

Om UR Samtiden - Skolforum 2018

Föreläsningar från Skolforum - en nationell mötesplats för svensk skola och fortbildningsdagar med lärare och skolledare från hela landet. Inspelat på Stockholmsmässan den 29-30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2018 : Upptäck tjejer med adhd innan det är för sentDela
  1. Man tappar en penna, och hela världen
    går i bitar. Då ser man skillnaden.

  2. De andra bryr sig inte.

  3. Välkomna! Vad kul att så många kom
    hit, fast det är dagens sista punkt.

  4. Vi ska prata om att upptäcka tjejer
    med adhd innan det är för sent.

  5. Men innan vi sätter i gång
    behöver jag värma upp-

  6. -med att berätta vem jag är.
    Det här är en bra dag i vår familj.

  7. Vi har Victor.
    Han har adhd och asperger.

  8. Vi har Linnéa,
    som vid den här tiden inte hade adhd-

  9. -inte på papper, alltså.

  10. Vi har pappa Patrik, som tyvärr
    har varit sjukskriven i 5,5 år.

  11. Under sjukskrivningen för utbrändhet
    och depression gjordes en utredning-

  12. -som visade att han har adhd.

  13. Och så har vi mig. Jag är normal.
    Och det kan man säga mycket om.

  14. Jag är utredd för adhd och asperger,
    och uppvisar alla tecken på adhd.

  15. Men jag har strategier för allt,
    och då får man ingen diagnos.

  16. Man ska ha en funktionsnedsättning.

  17. Det betyder inte att adhd växer bort
    när man blir äldre.

  18. Men det betyder
    att man kan skaffa strategier.

  19. Första året med Linnéa.
    Så här glad var hon nästan jämt.

  20. När hon var arg var hon lika arg.
    Hon var glupsk och älskade mat.

  21. De första nio månaderna ammade jag
    konstant. Jag kom inte därifrån.

  22. Hon klängde fast vid mig.

  23. Om jag skulle gå nånstans fick jag
    bära henne som ett halssmycke.

  24. Pappa fick inte ha med henne att
    göra. Tur att vi hade ett barn till.

  25. När vi skulle börja förskolan
    var det ganska enkelt.

  26. Vi hade redan skolat in Victor. Jag
    tog med mig Linnéa. Vi kom in dit.

  27. Hon höll min hand och tittade. Hon
    hade nästan bara lekt med brorsan.

  28. Så hon stod där med tofs på huvudet.

  29. Hon tittade på grabbarna.
    Och så tittade hon på tjejerna.

  30. Jag undrade vad hon funderade på.
    Och så tittade hon igen.

  31. Och så tog hon en docka av tjejerna.

  32. Sen gick hon till grabbarna
    och mattan med bilbanan.

  33. Det kände hon igen. Då förstod jag:

  34. Vi har det inte så jämlikt hemma.
    Vi har uppfostrat henne som en kille.

  35. Då började jag fundera på uppfostran
    och hur man beter sig mot sina barn.

  36. För det som händer på förskolan är-

  37. -att hon uppvisar likadana
    eller liknande symptom som brorsan.

  38. För med brorsan går vi ganska mycket
    på barnhälsoteam-träffar och sånt.

  39. Och Linnéa gör lite som han.
    Men vi tänker att hon härmas.

  40. Hon är två år och gör som brorsan.

  41. Men jag ser när hon leker bredvid
    tjejerna att hon är lite vildare-

  42. -lite mer högljudd
    och tar för sig lite mer.

  43. Men jag tänker att hon kanske
    bara härmar brorsan.

  44. Med åren blir hon allt mer bestämd.

  45. Det kan vara så enkelt att en dag
    är förstörd om hon får fel glas.

  46. Vid ett tillfälle hemma serverar
    mormor mjölk i det blå glaset.

  47. Då kastar hon sig på golvet
    och skriker.

  48. Och mormor säger: "Vad gör du?
    Skärp dig. Det gör inte så mycket."

  49. Det var ju bara ett blått glas.
    Men det var inte hennes.

  50. Och plötsligt ser jag små detaljer.

  51. Under den här tiden
    utreder vi storebrorsan-

  52. -och jag letar på nätet efter svar.

  53. Kan det vara så
    att även Linnéa har det här?

  54. Så får storebror diagnosen adhd.
    Han är sju år. Då är Linnéa tre.

  55. Då börjar jag fatta. Aha.
    Men det ser ju inte likadant ut.

  56. Jag letar på nätet och hittar
    Svenny Kopp och hennes forskning.

  57. Hon beskriver tjejer
    i småbarnsåldern, och jag tänker:

  58. "Men herregud, hur kan Svenny Kopp
    känna min dotter?"

  59. Där beskriver hon saker som glupsk,
    omättlig eller väldigt klängig-

  60. -svår att stötta och svår att hjälpa.

  61. Och jag tänker: "Kan det vara så?"

  62. Men hon klarar sig ändå ganska bra.

  63. Det enda problemet på förskolan är
    att hon är väldigt bestämd och envis.

  64. För hon är ett socialt geni.
    Hon gillar att leka med andra.

  65. Där funkar det, så förskolan tycker
    inte att vi ska göra så mycket.

  66. Men så börjar vi skolan. Då händer
    det grejer. Hon går i förskoleklass.

  67. Hon är sex år, och läraren säger: "Du
    borde komma. Hon har det jobbigt."

  68. "Vad har hon det jobbigt med?"
    "Jag ska visa."

  69. Och så visar hon det första man gör.
    De ska rita en 1:a.

  70. Sen ska man
    på ett annat papper hitta-

  71. -ett djur, en mamma och en leksak.
    Och så ska man fylla i 1:an.

  72. Linnéa har gjort mönster med en färg,
    och jag undrar vad problemet är.

  73. Allt är innanför linjerna. Det hade
    jag hört att man skulle titta efter.

  74. Men då tar läraren fram nummer 2
    - siffran 2.

  75. Då har hon två färger i sitt mönster.

  76. Hon har gjort mönster på hela 2:an,
    på två leksaker-

  77. -på två figurer
    och på två mammor eller pappor.

  78. Okej. Jag börjar ana nåt.
    Och så kommer siffran 3.

  79. Då har hon valt tre färger och
    applicerat ett mönster på allting.

  80. Och när hon kom till 4:an
    bröt hon ihop.

  81. Hon är sex år och inser att hon inte
    kan fortsätta så här ända till 10.

  82. Då bestämde vi att hon bara får
    använda en färg och inget mönster.

  83. Då blev hon ganska glad. Vad skönt.

  84. Under den här tiden
    börjar de leka mer med varandra.

  85. Grabbarna har det lite lättare.

  86. Om nåt skiter sig: "Vad du är dum."
    Sen går de ut och leker igen.

  87. Så funkar det inte med tjejerna.

  88. Nu får Linnéa inte alltid vara med.
    Eller de tycker att hon är besvärlig.

  89. Hon blir utesluten, fast hon
    vill vara med. Det går inte riktigt.

  90. Hon blir orolig och pratar om det.
    Det är inte lika kul att leka-

  91. -gå i förskoleklass
    eller att hålla på med sport längre.

  92. Hon har börjat med gymnastik, och då
    måste jag också bli gymnastikledare-

  93. -för de
    kan inte riktigt hantera henne.

  94. Eftersom det funkar i skolan, undrar
    jag varför det inte funkar där.

  95. Hon kör sitt eget race
    och behöver andra utmaningar.

  96. Så hon får byta
    till en mer avancerad grupp.

  97. För hon är ju jättemodig.
    Hon är inte rädd för nånting.

  98. Och hon har jättebra kroppskontroll,
    till skillnad från storebror.

  99. Vi kollar med skolan
    om det inte är dags för en utredning.

  100. För hon hänger inte riktigt med.

  101. Men hon är smart, så hon kompenserar
    - och är hyfsat trevlig mot lärarna.

  102. Men hennes huvudlärare och hon
    kommer inte riktigt överens.

  103. Linnéa har ett enormt rättvisetänk.

  104. Det gäller inte bara henne,
    utan det kan hända nåt i klassen.

  105. Hon kan till exempel se att nån
    blir oskyldigt beskylld för nåt.

  106. Då säger hon: "Så där får man inte
    göra!" Och läraren blir irriterad.

  107. Vi gjorde en snabbutredning av henne
    när hon var sex-sju år.

  108. Men läkaren sa: "Jag vill varna er.
    Antagligen får hon ingen diagnos nu."

  109. "Så om ni vill vara säkra på
    att hon får en, så avvakta."

  110. Det är ganska vanligt för tjejer.

  111. Men i trean... Hon är nio år.
    Hon hänger med och når alla mål.

  112. Men hon är förbannad,
    och jag måste hänga i skolan en del-

  113. -för att förklara, försvara,
    hämta hem, hämta tillbaka...

  114. Jag får ringa...får hemringningar...

  115. Hon börjar bli så där utåtriktad som
    man brukar känna igen killar ifrån.

  116. Inte förrän hon kastar glas
    på läraren i klassrummet-

  117. -får vi komma till BUP
    och göra en riktig utredning.

  118. Det är synd att det ska gå så långt,
    för självkänslan har gått ner enormt.

  119. Det står femårstest och nioårstest-

  120. -för när vi jämför dem - nioårstesten
    finns ju inte, men hon utreddes då-

  121. -ser vi att hon inte har utvecklats
    särskilt mycket - på vissa områden.

  122. På andra desto mer. Hon är ojämn.

  123. I vissa situationer är hon fem,
    i andra femton år.

  124. Och det är det som gör att hon
    inte matchar med sina kompisar.

  125. Bland annat vägrade hon att
    göra syntestet när hon var fem år.

  126. Och det såg vi bara som nåt trotsigt.

  127. Men hon konstaterade att
    hennes bokstav, L, inte fanns med.

  128. Då frågade hon på BVC:
    "Inte nånstans?"

  129. "Nej, inte ens längst ner."

  130. Då visste hon att hon kunde läsa
    allt. Så lite smart fick man vara.

  131. Vi kollade hörseln,
    för många tror att det är fel på den-

  132. -när man inte riktigt...lyssnar.

  133. Det visade sig att när Linnéa
    är förkyld, har hon nedsatt hörsel.

  134. Så det är bra att veta.
    Då upplever hon allt som mummel.

  135. Då hör hon inte riktigt orden.

  136. Vi förbereder henne
    som vi gjorde med brorsan.

  137. Vi pratar om allt som är positivt med
    adhd. Hon vill till och med ha adhd.

  138. I vår familj har alla adhd,
    och vi umgås med många som har adhd.

  139. På en middag kom Linnéa till mig
    och sa:

  140. "Mamma, visst har jag adhd?"
    "Ja, det är klart."

  141. Så är det i vår familj.
    Det är inget problem.

  142. Så när hon fick sin diagnos var det
    "yes, jag är en av de andra".

  143. För hon visste att det fanns
    drivkrafter och massor att göra.

  144. Men det var så obehagligt
    när jag läste Svenny Kopps forskning-

  145. -över hur det ser ut
    när tjejer kommer till BUP.

  146. Vi hade ändå tur att Linnéa fick
    sin diagnos redan i tioårsåldern.

  147. Vi har en massa tid att förbereda
    och hjälpa henne - inför skolan-

  148. -och livet - att hitta strategier
    och hjälpa sig själv att göra det.

  149. Men tjejer kommer ofta till BUP i
    fjortonårsåldern. Då har mycket hänt.

  150. För alla barn med adhd har
    på nåt sätt nedsatt social förmåga-

  151. -nästan 30 % nedanför sin egen ålder.

  152. Så när man är femton är man som tio.
    Det är bra att vara medveten om.

  153. De kan ha en mognad
    av femtonårsåldern i vissa saker-

  154. -men socialt är de i tioårsåldern
    - eller 30 % yngre.

  155. Så när de kommer till BUP
    har de inre och yttre rastlöshet.

  156. Det är graviditeter,
    dålig och låg självkänsla-

  157. -och...auktoritetsproblem.

  158. Jag kände igen mig själv från
    min barndom, fast jag saknar diagnos.

  159. Och det som händer i nästa steg...

  160. Missbruk,
    språkliga svårigheter, mobbning...

  161. Man kan alltså vara den som mobbar.
    Det är väldigt vanligt i den gruppen.

  162. I en föräldragrupp som jag tillhörde
    satt vi ibland i två grupper.

  163. Den ena var mobbad av den andra.
    Det var oerhört tufft.

  164. Antisocial utveckling: Om man inte
    lyckas, kommer man att misslyckas.

  165. Det blir en självuppfyllande
    profetia. Man undviker människor.

  166. Ätstörningar är väldigt vanligt,
    både anorexia och bulimi.

  167. Bulimi är ju hetsätning.

  168. Autistiska drag. Det behöver inte
    vara autism eller asperger.

  169. Men dragen av autism finns där.

  170. När man inte får hjälp med det här
    och tittar på vad det beror på...

  171. Vilka är de underliggande skälen?
    Då har vi depressioner och ångest.

  172. Det är det vanligaste som flickor
    med adhd kommer till BUP med.

  173. Man behandlar depression och ångest,
    när det egentligen är nåt helt annat.

  174. Det händer också att man utvecklar
    fler saker, som ticks eller tvång.

  175. Allt för att försöka stabilisera
    och få kontroll över sitt liv.

  176. Och egentligen handlar det om adhd.

  177. Så jag tänkte ta en liten resa
    om hur adhd kan se ut.

  178. Det finns tre former av adhd.
    Jag har utgått från DSM-kriterierna-

  179. -men gjort nåt helt annat av det, för
    att man ska begripa vad det innebär.

  180. Här är den hyperaktiva och impulsiva
    formen. Det är den som syns.

  181. Killarna syns definitivt här.
    Det är de som inte kan sitta stilla.

  182. Tjejernas hyperaktivitet är mer
    rastlöshet. De pillar hela tiden.

  183. De kan riva en servett i tusen bitar,
    och kautschuk blir bara smulor.

  184. De suddar, ritar, slingar med håret
    och gör en massa småsaker hela tiden-

  185. -för att få ur sig hyperaktiviteten.

  186. Det som också händer är
    att man agerar i affekt.

  187. Och affekt kan vi ju alla hamna i-

  188. -men det handlar om så små saker.

  189. Man tappar en penna, och hela världen
    går i bitar. Då ser man skillnaden.

  190. De andra bryr sig inte.

  191. Man kan också lätt bli uttråkad,
    för att dopaminnivån är så låg-

  192. -att man somnar om man inte har nåt
    att göra. Lust och motivation styr.

  193. Man kan prata mycket eller mumla.
    Det är också självmedicinerande.

  194. Det ingår i att höja dopaminnivån.

  195. Om nån sitter och sjunger hela tiden,
    tänker jag "aha, där har vi nån".

  196. Och så är man på språng.

  197. I klassrummet kan man säga: "Ni ska
    hämta papper och penna, och sen..."

  198. Då går några och hämtar papper
    och penna innan ni är klara.

  199. Då behöver man uttrycka sig
    på ett annat sätt.

  200. Kort stubin - ja, vem har inte det om
    man har allt det här? Det är tufft.

  201. Och utåtagerande - det exploderar,
    i stället för imploderar.

  202. Den andra formen av adhd
    är den ouppmärksamma.

  203. Den kallade man förut för add.

  204. Den här gruppen
    behöver kanske mest stöd av alla.

  205. De brukar sitta längst bak
    i klassrummet, stör ingen-

  206. -och får aldrig nån hjälp.

  207. Ett stort problem är att de är
    svårstartade. De kommer inte i gång.

  208. Som jämförelse kan man säga-

  209. -att hyperaktiva får tusen idéer och
    startar projekt, men avslutar inget-

  210. -men de här får tusen idéer,
    men kommer inte i gång med nåt.

  211. Det är oerhört frustrerande.

  212. Här har vi de som inte verkar lyssna,
    är disträa och dagdrömmer.

  213. För om nåt annat händer - en fågel är
    på rutan eller nån tappar en penna-

  214. -så tappar man tråden.

  215. En Powerpoint kan man återgå till.

  216. Men om man i dagliga livet står
    och pratar, har man inte det.

  217. Många som tappar tråden kommer
    tillbaka, men de är helt borta.

  218. Det är viktigt att komma ihåg.

  219. Man glömmer saker. Det gör vi alla,
    men de glömmer hela tiden, direkt.

  220. Och det heter inte "skärp dig" här.

  221. Man är splittrad
    men har svårt att skifta fokus.

  222. När man väl har kommit i gång med
    nåt, behöver man få hålla på med det.

  223. Dubbellektioner kan vara bra.
    Att byta fokus är jättejobbigt.

  224. Man kommer aldrig i gång, men nu har
    man precis det - och så ska man byta.

  225. Ny lektion. Ta fram det här,
    och lägg bort det här.

  226. Så vi har den hyperaktiva, intensiva
    formen och hela den ouppmärksamma-

  227. -och så har vi den tredje formen.
    av adhd. Det är en kombinerad form.

  228. Barnen som har den kombinerade
    formen, som är bland de vanligaste-

  229. -är mina vardagshjältar. Förstå vad
    de klarar varje dag i klassrummet.

  230. Och så slipper det ut "skärp dig",
    "sitt still", "gör som jag säger".

  231. Det är otroligt.

  232. Om man ger dem hjälpmedel för några
    av de här, blir inte livet så tufft.

  233. För om man har det så här hela tiden,
    hur ska man orka?

  234. Här är NPF-kartan. NPF är neuro-
    psykiatriska funktionsnedsättningar-

  235. -eller det nya: funktionsvariationer.

  236. Men här använder jag "nedsättning",
    så att man inte tror att det är bra.

  237. Det kan det ju vara när man har fått
    sina strategier, men inte i början.

  238. Och i den här NPF-gruppen
    hittar vi adhd - eller add.

  239. Det är tre till sju procent,
    men jag räknar på fem procent.

  240. Det är 500 000 människor i Sverige.
    100 000 är barn. Det är ganska många.

  241. Av dem har väldigt många tvång också,
    men två procent i Sverige har tvång.

  242. Och "tvång OCD" säger man bara om man
    har det mer än 1,5 timmar per dag.

  243. Det ska ta 1,5 timmar av din dag
    med ticks, svårigheter och tvång.

  244. I tourette kan man också ha tvång,
    men de är så korta eller små-

  245. -i relation till OCD,
    att de går in i tourette i stället.

  246. Av dem som har tourette
    har 65 % adhd.

  247. Och i tourette finns det
    flera varianter av saker som man gör.

  248. Det kan vara röst och ticks.
    De kan vara komplexa eller enkla.

  249. Och så har vi Aspergers syndrom.

  250. Det sätts ju inte längre, eftersom
    DSM-kriterierna har skrivits om.

  251. Det ingår i autism numera
    - autism 1, 2 och 3.

  252. Då sätter man 1 för små svårigheter,
    och 3 för väldigt stora-

  253. -utifrån hur mycket stöd man behöver.

  254. Tänk nu att man har adhd i kombinerad
    form, och så har man dyslexi-

  255. -en språkstörning och dyskalkyli
    - som dyslexi, fast med siffror.

  256. Då har man så här mycket
    att tampas med.

  257. Och om man har en till diagnos,
    vilket de flesta har-

  258. -det är ovanligt att man bara har en
    - så ser det ut så här.

  259. Väldigt många har flera
    - tre diagnoser eller mer.

  260. Så hjälpmedel och stöttning behövs.

  261. Det kan kännas hopplöst. Hur ska jag
    kunna hjälpa nån med allt det här?

  262. Vi kommer till det, men vi
    behöver också prata om hormoner.

  263. För puberteten är ju jobbig för alla,
    särskilt för tjejer.

  264. Killar kan känna ökad aggressivitet,
    medan tjejer ofta känner nedstämdhet.

  265. Är du tjej med adhd
    blir det ett extra påslag.

  266. Det intensifierar det
    som känns i kroppen-

  267. -emotionell impulsivitet
    och koncentrationssvårigheter.

  268. Jag vill säga att inga tjejer
    bör göra prov veckan före mens.

  269. Låt dem få göra det en annan gång.
    Det vågar nästan ingen säga.

  270. Linnéa, min dotter, är tolv år i dag.

  271. Vi har haft många olika anpassnings-
    paket, men först fick vi byta skola.

  272. Relationen mellan henne och läraren
    var tyvärr förstörd.

  273. Och hon kom precis in på en
    annan skola, som vi hade sökt till.

  274. I den nya skolan var det en massa
    som var jobbigt för henne.

  275. Vi bor i en liten by i Skokloster.

  276. Hon har känt alla omkring sig
    sen hon var tretton månader.

  277. Nu var hon tio år och kände ingen.
    Det var ganska otryggt.

  278. Så från fem minuter till skolan
    var det nu 2,5 mil.

  279. Jag körde varje morgon, för hon fick
    ångest av att kanske komma för sent.

  280. Jag frågade Linnéa
    om det var okej för henne-

  281. -om jag delgav några
    av de anpassningar som vi har gjort.

  282. Då sa hon: "Absolut. Berätta
    det här:" Och det här gav hon mig.

  283. Eftersom Linnéa tar slut i skolan
    - hon har ingen energi kvar-

  284. -får hon göra alla läxor på skolan.

  285. Det funkar för henne, för hon är
    så snabb. Hon blir himla snabbt klar.

  286. Så hon hinner göra läxorna
    på lektionerna.

  287. Och om hon behöver kan hon använda
    skolans läxhjälp innan bussen går-

  288. -och jobba en kvart, tjugo minuter,
    i stället för att stå vid stationen.

  289. På onsdagsmorgnar
    har de dessutom lärarkonferens.

  290. Då har hon en timme när hon är som
    piggast att göra hela veckans läxor.

  291. Nu har hon tur att hon är snabb
    och inte har problem med inlärning.

  292. Slippa duscha.
    Det här var jättejobbigt för Linnéa.

  293. Idrotten är ju hennes favoritämne,
    när hon äntligen får röra på sig.

  294. Så kom hon till en ny skola och
    skulle duscha med okända människor.

  295. Det gick inte. Så vi var tvungna
    att hitta på en massa saker.

  296. I början vägrade hon att vara med,
    men då skulle hon bli underkänd.

  297. Det ville hon ju inte,
    men vad skulle vi göra?

  298. Inget funkade, tills vi kom på
    att hon skulle slippa duscha.

  299. Då var det okej. Men om hon nån gång
    behövde ta sig därifrån-

  300. -och inte ville vara svettig,
    utan ville duscha-

  301. -fick hon gå fem minuter tidigare,
    så att hon var klar när alla kom dit.

  302. Ibland kanske det var mer
    än fem minuter, men så bestämde vi.

  303. Det här har vi använt till mycket.
    Det var jobbigt att gå in i matsalen-

  304. -men om hon fick gå lite tidigare,
    kunde hon ta sin plats i lugn och ro.

  305. Ofta fick hon ta med sig en kompis.

  306. Göra prov enskilt.

  307. Linnéa behöver bekräftelse på att hon
    är på rätt väg för att kunna svara.

  308. Om hon gör prov enskilt eller
    muntligt, förbättras hennes förmågor.

  309. Om hon ser alla andra skriva-

  310. -och själv inte skriver lika mycket,
    tänker hon att hon inte kan.

  311. Om hon får göra provet muntligt
    kan hon fråga "är jag på rätt väg?".

  312. Då kan de säga det,
    fast hon inte är klar.

  313. Då vet hon åt vilket håll hon ska.

  314. I dag har hon lagt sig till med en ny
    strategi. Hon svarar allt hon kan.

  315. Sen skriver hon "jag vet inte om det
    var rätt, men jag skrev det jag kan".

  316. Sen har vi det här att komma
    för sent. Det ger henne ångest.

  317. För om läraren frågar var hon
    har varit, sjunker hon genom jorden.

  318. Hon vill inte synas.

  319. Då har de kommit överens om att
    hon bara slinker in och sätter sig-

  320. -kanske vinkar lite, och så nickar
    läraren, och så tar de det sen.

  321. Men det finns andra barn, som behöver
    bli sedda. Då har ni den dealen.

  322. Säg "hej, välkommen!". Men bara
    om de vill. Det kan vara jobbigt.

  323. Läsa högt. Det klarade hon inte i
    början. Nu är hon ganska bra på det.

  324. Men ni lärare brukar dra en sticka,
    åtminstone i mellanstadiet, med namn.

  325. Och de säger till dagen innan:
    "I morgon drar jag din sticka."

  326. Så även om det står Kevin på,
    säger de "det är Linnéa".

  327. För hon blir så nervös och rädd
    att hon inte ska kunna prestera.

  328. Och låt läraren dela upp. Det gäller
    kanske inte för Linnéa nu-

  329. -för nu känner hon klassen
    och känner sig lite tryggare.

  330. Men i början om nån sa
    "sätt er två och två"-

  331. -och hon inte kände nån, var det
    jättejobbigt. Så hon sa till läraren:

  332. "När vi har grupper vill jag att du
    delar upp. För det är jättejobbigt."

  333. I dag kan hon själv få dela upp.

  334. Då kan hon lättare se till att
    hon kan jobba med den som det blir.

  335. Och visa att du lyssnar. De två sista
    punkterna är från hjärtat från henne.

  336. Det är så lätt att läraren ställer
    en fråga, och så börjar man svara.

  337. Och så "oj,
    nu måste jag gå till nästa lektion".

  338. Stanna och lyssna på hela svaret.

  339. Även om Linnéa pratar väldigt mycket
    och fort, var engagerad.

  340. Ibland känner hon att hon inte har
    blivit lyssnad på på en hel dag.

  341. Det gäller nog alla,
    men för Linnéa är det starkt.

  342. Och håll det du lovar.
    Det är klart.

  343. Jag har lärt mig
    att lova väldigt lite.

  344. Och det är för att det är så svårt
    att hålla. Det ändras ju hela tiden.

  345. Men Linnéa är ju en typ av tjej,
    och det finns en massa andra typer.

  346. Om vi bara tittar på ett exempel här.
    Vi kan säga Anna.

  347. Hon är impulsiv, hamnar lätt i affekt
    och glömmer väldigt mycket.

  348. Hur kan man se och hjälpa henne
    i klassrummet?

  349. Jo, impulsiv det ser vi ju.
    Att hon hamnar lätt i affekt hörs ju.

  350. Och att hon glömmer mycket märks för
    att du tvingas påminna hela tiden.

  351. "Har du glömt det här nu igen?"

  352. Återigen: Visa att du lyssnar.

  353. Hon hamnar lätt i affekt. Du behöver
    visa att du finns där för henne.

  354. Visa... Visa på...
    Förlåt, jag tappade tråden.

  355. Lyssnar bäst när man ritar. Det finns
    de, som när de ska koncentrera sig-

  356. -på att titta på tavlan
    eller den som pratar, hör de inget.

  357. Då kan det vara lättare att man ritar
    och lyssnar på ett helt annat sätt.

  358. Fokus hamnar på ett annat sätt.

  359. Det kan ju se ut
    som om de är ointresserade.

  360. Många korta raster. Det gäller även
    Linnéa, men hon tar dem själv i dag.

  361. Det är normalt nu, efter två-tre år.

  362. Lektionsschema via sms. Vissa vill
    ha det utskrivet, andra i mobilen.

  363. För Anna vill ha mobil,
    så att hon kan lyssna på musik.

  364. När det blir för mycket ljud stänger
    hon av med nåt som hon själv väljer.

  365. Sen behöver hon en kilkudde.

  366. Hon behöver sitta på nåt som rör sig
    lite, så får hon lite hjälp.

  367. Skrapljud med stolar...
    Sätt på tennisbollar.

  368. Och "penngrepp". Hon håller pennan på
    ett annorlunda sätt och behöver stöd.

  369. Sen har vi en annan typ, som är styrd
    av känslor och ogillar förändringar.

  370. Den kan man likna lite
    vid den ouppmärksamma formen.

  371. Här är strukturer
    och utskrivet schema viktigt.

  372. Man kanske också behöver "checka av".

  373. Man behöver plan A, B, C och D-

  374. -det vill säga, när till exempel
    en idrottsdag inte blir av-

  375. -eller en vikarie kommer
    eller nåt annat ändras.

  376. När A inte funkar, då har man plan B.

  377. Kan jag göra på ett annat sätt?
    Vad gör jag om plan B inte funkar?

  378. Hon behöver ha en väg ur förändring,
    så att hon känner sig trygg.

  379. Här behöver man ge feedback ofta,
    och det kan man behöva göra nära-

  380. -inte bara ge feedback över rummet,
    utan faktiskt går fram till bordet:

  381. "Hur är läget? Är det bra?"
    Man kan behöva den kontakten.

  382. Stöd i socialt samspel, särskilt
    på raster, vid grupparbeten och sånt.

  383. Det glömmer man bort ibland.
    Men här behöver de verkligen stöd.

  384. Hörselkåpor. Man kanske behöver
    stänga ute allt, som ett tyst brus.

  385. Och här har vi gruppen som påverkas
    mycket av hur vi ser ut och låter.

  386. Passiv aggressivitet är
    ingen höjdare. Det är det ju aldrig.

  387. Men just här är en mjuk ton viktig.

  388. Den här gruppen av tjejer kan vara...

  389. Om läraren blir arg på nån annan
    i gruppen, kan man bli rädd.

  390. För om läraren har den rösten
    mot mig, kommer det att göra ont.

  391. Då vågar man ingenting
    och sluter sig mer och mer.

  392. Så tänk på det där med en mjuk ton.
    Man blir så lätt irriterad.

  393. "Skärp dig" och "gör som jag säger".
    Så just den typen...

  394. Fidgets.
    Många behöver nåt att hålla på med.

  395. Men ibland är det så att fidgets
    inte stödjer, utan distraherar.

  396. Så det ska inte låta eller distrahera
    klassen - eller personen själv.

  397. För det är lätt att det tar över.

  398. Sen har vi den ofokuserade
    som låtsasjobbar. Det är vanligt.

  399. De ser ut som om de gör nåt,
    fast de kanske skriver på nåt annat.

  400. De kanske inte ens har förstått
    vad de ska göra, så de gör nåt annat.

  401. Här är det viktigt
    att använda favoritintresset.

  402. Det kan ju vara så
    att man har så svårt att fokusera-

  403. -att man behöver jobba med det
    som man är mest motiverad att göra.

  404. Om man älskar hästar, använd det
    - i matte, svenska, NO - i allting.

  405. I matte kan man räkna ut
    hur mycket en häst kostar.

  406. Hur mycket kostar det att ha en häst
    i en dag, en vecka eller ett år?

  407. Det finns massor att göra där.
    Skriv nåt om hästar. Analysera.

  408. Argumentera.
    Motivera varför du vill ha en häst.

  409. Använd specialintresset.

  410. Och var nära även här.
    Ge feedback ofta.

  411. Det kan vara ögonkontakt. Jag tittar
    på dig och nickar. Du gör likadant.

  412. Ni kanske har kort på bordet
    som visar rött och grönt.

  413. Det kan vara jättejobbigt att räcka
    upp handen. Då finns det andra sätt.

  414. Och ha korta arbetspass.
    Håll ögonkontakten över rummet.

  415. När ni har gjort allt det här och
    lyckats, så att de är den här utopin-

  416. -tänker man "åh, vad häftigt,
    nu har vi fått allt att funka".

  417. Vet ni vad som brukar hända
    i skolan då? Då tar man bort stödet.

  418. Så jag har en uppmaning till er.

  419. När det äntligen går bra,
    ta inte bort stödet som fungerar.

  420. För mig är det exakt samma sak som
    att komma på att det inte är dyslexi.

  421. Det är ögonen. Du behöver glasögon.

  422. Och så får man sina glasögon
    och kan äntligen läsa!

  423. Då tar vi glasögonen. Och så väntar
    man sig att barnet ska kunna läsa.

  424. Det går ju inte. Stödet måste vara
    kvar tills de själva väljer bort det.

  425. Glöm inte det. Det är superviktigt!

  426. Och för att det inte ska kännas
    helt hopplöst, går jag tillbaka hit.

  427. För vad händer om vi verkligen hittar
    tjejer med adhd när de är unga?

  428. Jo, det blir lite häftigt.
    För vi vänder på alla utmaningarna.

  429. Då kan vi ju se att med
    olika strategier och stöd i skolan-

  430. -ser vi plötsligt att vi har en
    kreativ person med ett hyperfokus-

  431. -när de får göra något
    som de är motiverade till.

  432. En alert och kvicktänkt person.

  433. Mingelexpert visade sig den här
    personen vara, med rätt strategier.

  434. Det finns en massa såna exempel.

  435. Helt plötsligt hittar vi en massa
    yrken: konstnär, politiker...

  436. Man kan bli art director, formgivare
    eller journalist. Föreläsare!

  437. Politiker. Sa jag det, kanske?

  438. Och vad gör man då?
    Jo, då händer det grejer.

  439. Man förändrar attityder.
    Man förändrar lagar.

  440. Man startar organisationer.

  441. Man förändrar system.

  442. Man startar företag som entreprenör.
    Man inspirerar, förändrar världen-

  443. -skriver artiklar och böcker,
    och jag kan inte säga vad.

  444. Det är här vi ska jobba.

  445. För om vi kan påvisa allt
    som faktiskt är positivt och möjligt-

  446. -med alla dessa utmaningar, och
    motivera till att söka strategier-

  447. -blir det bra mycket bättre.

  448. Jag sammanfattar klassrumstipsen,
    som är generella-

  449. -för alla med svårigheter
    som behöver stöd i klassrummet.

  450. Ställ frågor till mig när ni vill.

  451. Angående instruktionerna, muntliga
    och skriftliga, vill jag varna lite.

  452. Man kan inte säga en sak muntligt
    och lite annorlunda skriftligt.

  453. Det är väldigt viktigt
    att de är samma.

  454. Om man inte vet vilken information
    som ska sparas, sparar många ingen.

  455. Högläsning i klassrummet:
    Man måste inte läsa högt för klassen.

  456. Man kan göra det i en liten grupp
    nån annanstans, enligt Skolverket.

  457. Skriva för hand är inte heller längre
    ett måste. Man kan skriva i datorn.

  458. Det är också viktigt
    om man har motoriska problem.

  459. Uppmärksamhet: De här har generellt
    jättesvårt med uppmärksamheten.

  460. Så en uppgift i taget
    och korta instruktioner.

  461. Om man har spring i benen är det ju
    bra att gå och be om nästa uppgift.

  462. Andra behöver förberedelser
    och behöver se det som en checklista.

  463. Så olika är det i samma klassrum.

  464. Och regler: Beröm allt som fungerar.
    Det är så viktigt.

  465. För om man tänker på hela hjulet
    med allt som är besvärligt-

  466. -och hur svårt det är att sitta still
    och lära sig, då behöver man beröm.

  467. Och hjälp de svårstartade att starta.

  468. Man kan skriva första meningen
    eller räkna ut första talet åt dem.

  469. Tack för mig.

  470. Textning: Karin Werge Hjerpe
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Upptäck tjejer med adhd innan det är för sent

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur hjälper man barn med adhd i klassrummet? Jessica Stigsdotter Axberg berättar här en personlig och för många familjär historia om adhd. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Adhd, Elever med särskilda behov, Flickor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Dubbla narrativ i historieundervisningen

Ett rollspel för att öka förståelsen för konflikten mellan Israel och Palestina - det blev starten för lärare på Lerums gymnasium att jobba med ett nytt narrativ. Mattias Stadler, lärare i historia och engelska, berättar här om metoden Prime. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Vad händer när bollen inte är rund?

Vi vet att alla ska behandlas lika, ändå behöver vi påminnas om detta dagligen. Hör Andreas Jonssons personliga berättelse om kränkningar, kunskap och makt att förändra. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Problematisk skolfrånvaro

Hur ska skolan locka tillbaka elever med skolfrånvaro? Här berättar Mattias Pihl från Kringlaskolan vad de har gjort för att skapa trygghet för eleverna. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Läsande förebilder spelar roll - eller?

Varför tappar många tonårskillar intresset för att läsa böcker? Vad behövs det för förebilder? Läraren Pär Sahlin och journalisten Patrik Lundberg diskuterar. Moderator: Marie Augustsson. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Självbedömning som stöd för självreglerat lärande

När elever har det extra svårt - ge dem extra stöd. Om eleverna ska bli bättre på självbedömning är det viktigt att få feedback från lärare, konstaterar Anders Jönsson, professor i didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Medling i konflikter mellan elever

Hur löser skolpersonal en konflikt mellan elever? Oskar Palmenfelt från Medlingscentrum guidar mellan arketyper och metoder i konfliktens värld. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Inkludering i praktiken

Hur skapas den bästa lärande upplevelsen för barn med NPF-diagnos? Joanna Lundin, lärare och författare, ger konkreta tips för all skolpersonal. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Elever och lärare arbetar numera tillsammans i en digital värld. Vad betyder det för undervisningen? Här berättar läraren Jenny Edvardsson om hur hon pratar om internet och lär ut källkritik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Välkommen till verkligheten i skolans värld

Att föregå med gott exempel och vara en god ledare i klassrummet. Det är några av grundtipsen till nya lärare som Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg ger här. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Motivation och tillgänglighet med digitala verktyg

Eva Rännar från Specialpedagogiska skolmyndigheten talar tillsammans med läraren Katarina Eriksson om digitala verktyg som kan underlätta inlärning. Ännu finns det ingen app som ersätter en pedagog. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Boksamtal med elever

Hur får man elever att själva föra samtal kring litteratur? Gymnasieläraren Jenny Edvardsson ger här handfasta tips på hur hon lägger upp boksamtal med elever. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Undervisning och reviderad läroplan i relation till pedagogisk dokumentation

Hur ska förskolan se på barnen och fungera för alla? Det är några av frågorna som pedagogistan Anna Söderström Ahrborn tar upp. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Upptäck tjejer med adhd innan det är för sent

Hur hjälper man barn med adhd i klassrummet? Jessica Stigsdotter Axberg berättar här en personlig och för många familjär historia om adhd. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Campus Stockholm

Datakod blir till poesi

Med hjälp av programmering skapar författaren och programmeraren Linda Liukas sitt eget universum. Att kunna koda är vår tids språk, menar Linda som också tycker att det är viktigt att kvinnor lär sig avancerad datateknik. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Det förutsägbara klassrummet

Det som är bra för elever med särskilda behov är bra för alla elever. Det är mottot för Charlotta Hannerfors, rektor på Bläshammar skola i Varberg. Utifrån det organiserar hon verksamheten, med relevant fortbildning, medveten struktur i alla klassrum och schemaläggning som gör att de bäst utbildade jobbar med de svåraste barnen. Inte tvärt om, som det ofta blir. Här beskriver hon arbetet och ger konkreta exempel på hur de lyckats.

Fråga oss