Titta

UR Samtiden - Skolforum 2018

UR Samtiden - Skolforum 2018

Om UR Samtiden - Skolforum 2018

Föreläsningar från Skolforum - en nationell mötesplats för svensk skola och fortbildningsdagar med lärare och skolledare från hela landet. Inspelat på Stockholmsmässan den 29-30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2018 : Läsande förebilder spelar roll - eller?Dela
  1. Jag hade Joakim Thåström som husgud.

  2. När han pratar om att han har läst
    "Mästaren och Margarita"-

  3. -kastar jag mig till bokhandeln.

  4. Hej och välkomna hit
    till ett samtal om pojkars läsning.

  5. Jag heter Marie Augustsson
    och är förläggare för barnböcker.

  6. De närmsta 45 minuterna
    ska vi prata om pojkars läsning.

  7. Hur står det till med den? Läser inte
    pojkar? Vad beror det på i så fall?

  8. Välkommen också Pär Sahlin,
    lärare och läromedelsförfattare-

  9. -och Patrik Lundberg,
    journalist, författare-

  10. -och vice ordförande
    i Författarförbundet.

  11. Vi ska först titta på statistik över
    pojkars läsning och hur det ser ut-

  12. -innan vi börjar prata om varför.

  13. Här har vi
    bokläsning en genomsnittlig dag-

  14. -i åldrarna 9-14 år och 15-24 år.

  15. Den övre kurvan är 9-14 år
    och den undre kurvan är 15-24 år.

  16. Det här gäller perioden
    1994 till 2017.

  17. Läsningen har gått ner för båda
    åldersgrupperna och båda könen.

  18. Om vi styckar upp det
    och tittar lite närmare på siffrorna-

  19. -så har vi här
    både en ålders- och könsfördelning.

  20. Vi kan se att flickor
    i 10-12-årsåldern är storläsare.

  21. Ungefär 80 procent säger att de
    läser böcker minst en gång i veckan.

  22. Minst av alla läser pojkarna
    i 16-18-årsåldern.

  23. Om vi tittar närmare på 12-15-
    åringarna får vi fram dessa kurvor.

  24. Den övre kurvan är flickorna
    och den undre kurvan är pojkarna.

  25. Det här är från 2014 till 2017
    och den här trenden fortsätter.

  26. Pär, tycker du att bilden stämmer?

  27. Pojkar läser ganska lite.
    Mycket mindre än flickor.

  28. Ja, det är dumt
    att säga emot statistiken.

  29. Det är nog så att pojkar läser
    mindre. Det är min erfarenhet också.

  30. Den bilden är nog ganska sann.

  31. Sen det finns nog
    många olika anledningar.

  32. Att generalisera är problematiskt.
    Det finns ju många pojkar som läser.

  33. Men bilden talar nog sanning.

  34. Vad säger du, Patrik,
    som ofta träffar elever?

  35. Bilden stämmer med verkligheten.

  36. Jag träffar varje vecka elever
    i högstadie- och gymnasieåldern.

  37. Det hänger ihop med studieresultat,
    livskvalitet, klass och så vidare.

  38. Då kan man fråga sig varför de inte
    läser. Varför läser de allt mindre?

  39. I OECD-rapporten "Students, computers
    and learning" från 2015-

  40. -påvisas en korrelation mellan
    antal datorer och nedgång i läsning.

  41. I de mest digitaliserade länderna
    läser vi minst.

  42. Är plattorna och tv-spelen
    ett hot mot läsningen, Patrik?

  43. Uppenbarligen i praktiken,
    enligt den här statistiken.

  44. Men barn och unga
    kan ju ha nytta av, och bilda sig-

  45. -både digitalt och med böcker.

  46. Problemet är att man antingen väljer
    det ena eller det andra.

  47. Många pojkar
    väljer att bara spela "Fortnite"-

  48. -och väljer då bort läsningen.

  49. Är formatträngseln ett problem eller
    är jag bara konservativ i den tanken?

  50. Nej, det tror jag inte att du är.

  51. Pojkar tenderar säkert att bara spela
    i stället för att göra både och-

  52. -fast det går att göra både och.

  53. Det är kanske så att vi måste
    ta pojkarna på den banan där de är-

  54. -och fånga upp dem i det digitala.

  55. -Hur ska vi göra det?
    -Jag vet inte.

  56. En sak som vi nog sällan pratar om-

  57. -är att läsning kräver
    tålamod och tid.

  58. Det kanske inte pojkar har. De vill
    hellre ha belöning hela tiden.

  59. Om man skulle finna skönlitteraturen
    inne i det digitala-

  60. -kanske det vore en väg till boken.

  61. Vi kanske inte alltid måste banka
    en bok i huvudet på dem.

  62. Jag vet inte, det är bara en tanke.

  63. Daniel T. Willingham, som har skrivit
    "Den läsande hjärnan"-

  64. -forskar på kognitiv psykologi och är
    specialiserad på lärande och minne.

  65. Han säger så här:

  66. Vi är ett av världens
    mest digitaliserade länder.

  67. Borde inte skolan ha
    ett kompensatoriskt uppdrag?

  68. Om barnen spelar mycket, ska inte
    skolan sticka böcker i deras händer?

  69. Absolut. Det jag sa innan
    handlade mer om hur vi når pojkarna.

  70. Skolan har en jätteuppgift här.

  71. Vi lärare ska ge eleverna böcker.

  72. Inte hålla på och spela "Fortnite".

  73. Så ja, det kompensatoriska är det
    jätteviktigt att skolan står för.

  74. -Vad säger du, Patrik?
    -Jag tänker till exempel på läslovet.

  75. Vi är ju inne i det just nu.

  76. Vid en första anblick låter det posi-
    tivt att regeringen satsar på det.

  77. Men om man inte läser, sitter man
    hemma och gör nåt annat ändå.

  78. Skolan lägger ut läsningen
    på entreprenad till föräldrarna.

  79. Vi vet att det generellt inte funkar.

  80. Inga klass- eller könsskillnader
    lär utjämnas.

  81. Mer fokus borde läggas på
    vad man gör i skolan.

  82. Ska det vara mer läsning i skolan?

  83. Ja. Man ska inte inbilla sig
    att läslovet löser en massa saker.

  84. Att folk ligger hemma och läser
    fast de egentligen åker på nöjesresa.

  85. Intressant att du säger det.

  86. Det finns statistik på att läsning
    också är en klassfråga.

  87. I Timms-rapporten från 2015
    konstateras ett tydligt samband-

  88. -mellan läsning
    och resurser i hemmiljö-

  89. -såsom antal böcker, eget rum, m.m.

  90. Hur var det när du växte upp?
    Fanns det många böcker i ditt hem?

  91. Det är lite jobbigt att prata om det.

  92. Det fanns mer alkohol än böcker
    i mitt hem.

  93. Inte så mycket traditionell bildning.
    Däremot en del Kalle Anka-tidningar.

  94. Eftersom jag är en läsande
    och skrivande person i dag-

  95. -var min nyckel
    att jag hade bra skolbibliotekarier-

  96. -ända från lågstadiet till gymnasiet-

  97. -som kom in till klasserna
    och inspirerade till läsning-

  98. -och satte böcker i händerna på mig
    och uppmuntrade till vidare läsning.

  99. Jag hade även
    engagerade svensklärare.

  100. Därför blir jag ledsen i dag
    när jag ser de stora klassklyftorna.

  101. Ca hälften av alla grundskoleelever-

  102. -har inget skolbibliotek
    med halvtidsbemanning.

  103. Det visar även Daniel T. Willingham-

  104. -som har forskat mycket på
    vad som får barn och unga att läsa:

  105. Det som har störst effekt
    är tillgången på böcker.

  106. Att de finns i barnets miljö.

  107. Pär, är läsning som klassfråga
    verkligen skolans uppgift att lösa?

  108. Ja, det är en kompensatorisk fråga.

  109. Om man inte har böcker hemma måste
    skolan stå för att det finns böcker-

  110. -för de här pojkarna,
    och för den delen flickorna också.

  111. Fanns det många böcker i ditt hem?

  112. Jag är uppväxt i ett medelklasshem.
    Båda mina föräldrar är lärare.

  113. Det fanns mycket böcker, men de
    uppmanade inte aktivt till läsning.

  114. Det var som med skomakarens barn.
    De vågade inte proppa på mig böcker.

  115. Däremot förlorade jag läsningen
    just när jag började högstadiet.

  116. -Jag läste inget under tre års tid.
    -Vad beror det på?

  117. Det handlar om en otroligt engagerad
    mellanstadielärare-

  118. -en kvinnlig lärare-

  119. -som hela tiden jobbade aktivt
    med läsning i klassrummet-

  120. -och avsaknaden av det på högstadiet.

  121. Vi pratade aldrig litteratur.
    Min känsla är att vi inte gjorde det.

  122. För mig var fördelen att jag var
    uppvuxen med att det fanns böcker-

  123. -och att jag hittade tillbaka
    till läsningen efter ett tag.

  124. Först var jag bokslukare, sen slutade
    jag läsa, sen satte jag i gång igen.

  125. Men om man inte har några böcker-

  126. -och tonåren inträder och andra saker
    blir viktigare än läsning-

  127. -blir det svårt att hitta läsningen
    vid 16-17. Det kan vara för sent då.

  128. Känner du igen dig i det läsmönstret,
    Patrik?

  129. Ja.
    Under ens liv går det ju upp och ner-

  130. -beroende på var man är i livet,
    och vilka intressen man har.

  131. För mig var det i hög grad
    tidningarna som förändrade mitt liv.

  132. Jag läste trots allt Blekinge Läns
    Tidning och Sydöstran varje morgon.

  133. På helgen
    försökte jag köpa Aftonbladet-

  134. -och drömma mig bort
    till andra platser.

  135. Få höra röster från kolumnister
    och krönikörer-

  136. -särskilt inom sportens värld.

  137. Jag hade även viljan att själv skapa.

  138. Jag kan känna igen mig
    i hur dagens ungdom fungerar.

  139. Man vill inte bara vara
    en passiv betraktare som läser.

  140. Man vill också skapa. Vissa vill
    skriva. Andra vill göra videofilmer.

  141. För att förstå den nya generationen-

  142. -måste vi förstå att de sysslar med
    "User-created content".

  143. De är skapande individer också. De
    vill inte bara vara passiva läsare.

  144. Är man inte medskapande som läsare?
    Man bildar ju sin egna fantasibilder-

  145. -och egna världar?

  146. Självklart. Det är min bild också.

  147. För dem som redan läser mycket
    är det en självklarhet.

  148. Men de som inte läser kanske tror-

  149. -att de ska luta sig tillbaka
    och vara passiva.

  150. De förstår inte vart läsningen leder.

  151. Det var bra att du sa det. En grej
    som har varit ett problem i skolan-

  152. -är att man har fokuserat mycket på
    skönlitteratur i de yngre skolåren.

  153. Den här lustläsningen, att man ska
    upptäcka nya världar genom boken.

  154. För de pojkar som inte
    har upptäckt den tjusningen än-

  155. -blir deras läsande
    ett andra klassens läsande-

  156. -som sen har hög status:

  157. Sakprosa, sporttidningar,
    manualer till de spel man spelar.

  158. Den läsningen är viktig också.

  159. Men i skolans värld har det blivit
    nästan som att man bankar i eleverna-

  160. -att skönlitteraturen är viktigare än
    facklitteraturen när man är nio år.

  161. Och då har pojkarna dragit sig ur.

  162. "Då är inte jag med. Då läser jag
    mina böcker på egen tid."

  163. "Jag tänker inte läsa skönlitteratur.
    Det är inte för mig."

  164. Ska skolan uppmuntra annan läsning?

  165. Med den nya läroplanen
    har sakprosan fått en viktigare roll.

  166. De ska gå hand i hand, tror jag.

  167. Det är inte fulare att läsa
    en faktabok än en skönlitterär bok.

  168. De kan gå hand i hand.

  169. Vi har nu konstaterat
    att pojkar läser mindre.

  170. Varför är det viktigt med läsning?

  171. Om vi återigen ser på statistiken-

  172. -eftersom känslor
    är dåliga som argument-

  173. -är läsning det viktigaste instru-
    mentet för att klara skolgången.

  174. Den absolut största skillnaden
    mellan dem som lever i innanförskap-

  175. -och dem som lever i utanförskap är
    om man har gått och klarat gymnasiet.

  176. Jag bor i Malmö.

  177. Polischefen där som utreder
    den grova brottsligheten sa nyligen-

  178. -att det finns en gemensam nämnare
    för de unga männen-

  179. -som skjuter, rånar
    och deltar i gängkriminalitet:

  180. En misslyckad skolgång. De har inte
    klarat gymnasiet eller ens kommit in.

  181. Det är den enda gemensamma nämnaren.

  182. Om man inte kan läsa bra
    blir det svårt att klara skolan.

  183. Vi ska titta på ett citat från
    Ingvar Lundberg och Mats Myrberg:

  184. Det här känner nog lärarna här till.

  185. En 7-åring har ett ordförråd
    på 5 000-7 000 ord.

  186. Om 7-åringen fortsätter att läsa-

  187. -har den som 17-åring
    ett ordförråd på 50 000-70 000 ord.

  188. Om den däremot slutar läsa-

  189. -får den ett betydligt mindre
    ordförråd: 15 000-17 000 ord.

  190. Då menar Ingvar Lundberg och
    Mats Myrberg, som båda i professorer-

  191. -att för att kunna ta till sig
    samhällsinformation-

  192. -som en enkel dagstidning-

  193. -behöver man kunna minst 50 000 ord.
    Ordförståelse är väldigt viktigt.

  194. Okej.

  195. Läsning leder alltså till större
    ordförråd, som leder till bildning.

  196. -Är det så? Är det det vi säger?
    -Ja, det säger vi väl.

  197. -Vi skriver under på det.
    -Ja.

  198. Om man läser växer ordförrådet,
    visar forskningen.

  199. Jag som vuxen upptäcker det dagligen
    kring mig själv som läsare.

  200. Läsningen gör att jag ännu mer
    kan ta del av samhället-

  201. -och av debatter i tv och så vidare.

  202. Det där pågår hela livet. Det
    tar inte slut för att man tar examen.

  203. Våra pojkar och flickar i skolan-

  204. -måste ha läst en massa text
    för att klara sig.

  205. Det här är Gloria Ray Karlmark.
    Känner ni till henne?

  206. Hon var en av de eleverna som regist-
    rerade sig vid en vit skola 1957.

  207. De s.k. "Little Rock Nine",
    som sen tvingades därifrån.

  208. Hon säger i en intervju i DN-

  209. -apropå frågan "Hur kunde Trump
    bli Republikanernas kandidat?"-

  210. -att det beror på
    ett misslyckat utbildningssystem.

  211. -Är läsning en demokratifråga?
    -Ja.

  212. Om du läser mycket kan du
    bli delaktig i samhällsdebatten.

  213. Du behöver ju kunna 50 000 ord för
    att kunna ta till dig en dagstidning.

  214. Du kan helt enkelt vara delaktig-

  215. -i det demokratiska samtalet
    som förs i vårt samhälle.

  216. Att läsa ger även nåt slags kraft
    till att vilja vara med och delta.

  217. Att ha läst om människor som kan
    gestalta drömmar, tankar och idéer-

  218. -gör att man själv kan gå ut
    i världen och känna-

  219. -att man själv
    kan förverkliga sina drömmar.

  220. Vad säger du, Patrik,
    om bildning och demokrati?

  221. När man tittar på det
    så här efter valen i USA och Sverige-

  222. -och hur det såg ut på 1900-talet...

  223. Den absolut mest lyckade rörelsen
    på 1900-talet var arbetarrörelsen.

  224. Det var väldigt tätt sammankopplat
    med att människor bildade sig.

  225. De läste extremt mycket, de samtalade
    och debatterade. De hade ABF.

  226. För att få sina rättigheter måste de
    vara mer bildade än borgarna.

  227. Vad händer nu?

  228. Den sverigedemokratiskt nära falangen
    lär sig hur mycket som helst nu.

  229. De bildar sig, de läser Jordan Peter-
    son, Ann Heberlein, Tino Sanandaji.

  230. När nån av dem släpper en bok hamnar
    den alltid överst på topplistorna.

  231. De har sina egna tankesmedjor.
    De diskuterar på nätet och i hemmen.

  232. Det är en folkrörelse som handlar
    om det som de kallar för bildning.

  233. Det är exakt det som hände...

  234. En helt vanlig obeläst sosse
    kan inte argumentera emot-

  235. -den som har läst tio böcker-

  236. -om nationalkonservativ politik.

  237. Jag tänkte på könsskillnaderna.
    Det här är en bok som vi alla gillar:

  238. Emma Leijnses "Fördel kvinna"-

  239. -om skillnaderna i utbildning mellan
    flickor och pojkar och dess följder.

  240. Jag ska se om jag har nåt citat här.

  241. Hon säger bland annat att pojkar
    som inte vidareutbildar sig-

  242. -inte bara hamnar utanför
    arbetsmarknaden.

  243. De hamnar även utanför familje-
    bildningen, eftersom de väljs bort.

  244. Är bilden för dyster
    eller ser det ut så här?

  245. Pojkar som inte läser
    kommer att hamna utanför allt.

  246. Dels är det sant, men dels tror jag
    också att det går att förändra.

  247. Just Emma Leijnse skrev
    en krönika i dagarna i Sydsvenskan.

  248. Hon kom med statistik
    om att 75 procent-

  249. -tre fjärdedelar av alla heteromän
    som har akademiska meriter-

  250. -lever i familj med barn.

  251. Bland dem som är långtidsarbetslösa
    och sjukskrivna-

  252. -vilket också
    är tätt kopplat till läsning-

  253. -är motsvarande siffra 23 procent.

  254. Det säger ganska mycket
    om hur vi går åt olika håll-

  255. -sett till om vi läser eller inte.

  256. Pär.

  257. Om vi får nåt slags antipluggkultur
    bland pojkarna-

  258. -medan flickorna väljer att plugga-

  259. -kommer vi att få en segregation
    som handlar om genus plötsligt.

  260. Flickorna sticker i väg, drar till
    universiteten. Pojkarna blir kvar.

  261. Som du sa innan, "brain drain"
    är ju faran med det här.

  262. Flickorna flyttar från vissa orter.

  263. Hon visar på att det skedde
    en vändning för ungefär 25 år sen.

  264. Då gick flickorna om pojkarna
    i universitetsutbildning.

  265. Nu är 75 procent av de som tar yrkes-
    examen vid universiteten kvinnor.

  266. Och killarna halkar efter.
    Så ser det ut globalt.

  267. Hon visar också på-

  268. -hur klassbakgrunden påverkar pojkar-
    na i mycket större utsträckning.

  269. Hon tar upp exempel
    från Frankrike, Japan och Indien-

  270. -där man satsar på flickornas
    utbildning och inte på pojkarnas.

  271. Hur är det, då? Har vi peppat
    tjejerna att erövra manliga arenor-

  272. -men glömt att peppa killarna
    att ta sig in på kvinnliga arenor?

  273. Det kanske vi har gjort.
    Vi har misslyckats med det.

  274. Vi ska nog inte säga att det var ett
    misslyckande att peppa flickorna.

  275. Vi måste snarare
    hitta sätt att lyfta pojkarna.

  276. Det finns en rad olika åtgärder
    som nog kan vara framgångsrika-

  277. -som vi kanske kan prata om senare.

  278. Det räcker inte att först i skolan
    prata om att vi måste läsa böcker.

  279. Vi måste börja prata med familjer
    redan på BVC-

  280. -om vikten av läsning.

  281. Som en del av en föräldrautbildning?

  282. När jag jobbade som specialpedagog
    sa vår barnpsykolog upp sig.

  283. Det var för sent att jobba med barn
    i mellanstadiet, sa hon.

  284. Hon tog jobb på BVC för att tidigt
    möta de barn där man kunde ana...

  285. Då var det fråga om diagnoser o.s.v.

  286. Jag upplevde själv att man som pappa
    var lite undanträngd på BVC.

  287. Här skulle man kunna jobba med
    vikten av läsning och fokusera på:

  288. "Pappa, du är en god förebild.
    Du ska läsa för din son."

  289. Att det blir
    som nåt slags föräldrautbildning.

  290. Att man då kanske
    ska peppa föräldrarna-

  291. -kring fördelarna
    med ett läsande barn.

  292. Vi ska återkomma till det.

  293. Jag vill fråga dig, Patrik... Du som
    ju spelar fotboll och älskar fotboll.

  294. Du läser, skriver och spelar fotboll.

  295. Är lösningen på problemet
    fotbollsböcker till fotbollskillar?

  296. Vi har ju försökt med allt möjligt.

  297. Det är också lite av en myt
    att pojkar gillar fotboll generellt.

  298. Det kanske är mest män som har
    fotboll som intresse i vuxen ålder.

  299. Jättemånga pojkar som inte läser
    som jag möter i skolan-

  300. -bryr sig inte alls om idrott.

  301. Däremot tror jag ändå att en väg
    till läsning kan vara intresse.

  302. Om eleverna är intresserade
    av andra världskriget-

  303. -en spelmanual eller vad som helst,
    så låt dem läsa det också.

  304. Då kanske de läser ytterligare något.

  305. Men just fotbollen är ett alternativ.

  306. Zlatan-boken,
    som alla alltid återkommer till-

  307. -är ändå säkert 350 sidor tjock.

  308. Den fick ju läsare som vanligtvis
    inte läser så många böcker.

  309. De kanske läste en bok till.
    Vi kan hoppas på det.

  310. Forskaren Jonas Linderoth,
    som har skrivit "Lärarens återkomst"-

  311. -är professor i pedagogik
    och också spelforskare.

  312. Han kritiserar den konstruktivistiska
    synen på skolan.

  313. Att man ska möta eleven i elevens
    intresse. Vad tycker du om det, Pär?

  314. Jag håller delvis med Patrik, men om
    man stannar där är det ett problem.

  315. Att man tror att
    för att få en elev att läsa-

  316. -ska den fotbollsälskande eleven
    bombarderas med fotbollsböcker.

  317. Men jag tror på ingången,
    att hitta nåt-

  318. -som kan attrahera eleven
    att läsa den första boken.

  319. Sen måste vi lärare leda vidare-

  320. -och inte bara fortsätta
    med samma typ av böcker-

  321. -utan kanske fråga vad eleven
    gillade med boken förutom fotbollen.

  322. Jag tror inte att vi ska hålla på
    att ge eleverna bara det de vill ha.

  323. Vi måste utmana dem
    till att vilja läsa annat.

  324. Min son älskar fantasy. Han lusläser
    fantasyböcker. Han plöjer igenom dem.

  325. Men i somras,
    efter att ha läst 40 böcker-

  326. -var den bok som han satte högst
    betyg på Laestadius "Tio över ett".

  327. En bok om en flicka i Kiruna som är
    rädd för att bostaden ska rasa ihop.

  328. Alltså väldigt långt ifrån det
    förväntade kring en 13-årig pojke.

  329. -Var det du som gav honom boken?
    -Ja.

  330. Jag var den goda manliga förebilden
    som gav honom boken, ja.

  331. När vi ändå är på Skolforum-

  332. -måste man också se det här
    som en pedagogisk utmaning.

  333. Det är därför alla sitter här i dag,
    för att fortbilda sig.

  334. Jag är ju inte pedagog... - Förlåt.

  335. Men jag har varit på väldigt många
    skolor och föreläst, haft workshops.

  336. Särskilt på skolorna som har
    "skolbibliotek i världsklass"-

  337. -en utnämning som skolbibliotek
    kan få-

  338. -är det ingen slump
    att deras arbete premieras.

  339. De här bibliotekarierna finns, till
    skillnad från på många andra skolor.

  340. De är ute nästan varje vecka
    i klasserna.

  341. De nöjer sig inte med att folk läser
    en bok, utan de diskuterar boken-

  342. -och förklarar varför den är relevant
    eller intressant.

  343. Det är på sätt och vis
    litteraturvetenskap för ungdomar.

  344. Dessutom kan eleverna prata med dem.

  345. Det är inte som på andra skolor-

  346. -där hela klassen skickas till stads-
    biblioteket och inte får nån hjälp.

  347. Den pedagogiska utmaningen finns
    i klassrummet och i skolbiblioteket.

  348. Svensklärare har en enorm möjlighet
    att förändra till det bättre.

  349. Jag kan hänvisa
    till en negativ erfarenhet.

  350. Mina barn gick till biblioteket
    med sina klasser-

  351. -och fick veta av läraren att de inte
    skulle låna de böcker de ville låna.

  352. De var för avancerade eller svåra.

  353. Det dödar ju läslusten, att förbjuda
    barn att låna det de vill låna.

  354. Jag tänkte visa en bild.
    Vet ni vad det här är för nånting?

  355. -Ja...
    -Ni får gissa.

  356. Jag tror att det är böcker som det
    finns massor av i skolornas bok...

  357. -Vad tror du, Patrik?
    -Det är dina favoritböcker, tror jag.

  358. Jag växte upp i ett hem där det inte
    fanns jättemycket böcker.

  359. Jag var med i Disneys barnboksklubb.

  360. Men de här stack min svensklärare
    på högstadiet åt mig.

  361. Jag minns mycket väl
    de läsupplevelserna-

  362. -och att han inte gjorde
    så stor sak av det.

  363. Utan Christer Kilbrink
    hade jag inte varit i bokbranschen.

  364. Hade ni några såna förebilder
    när ni växte upp?

  365. Jag hade ju en tomhet under hög-
    stadiet när jag saknade en förebild.

  366. För mig var det på flera plan
    som jag fick förebilder.

  367. Det var tyvärr inte min svensklärare,
    så jag kan inte säga hennes namn nu.

  368. Det var snarare musiken.

  369. Jag hade Joakim Thåström som husgud.

  370. -Hans syster var bibliotekarie.
    -Hans mamma också, tror jag.

  371. Han var en litterär förebild.

  372. När han säger att han har läst
    "Mästaren och Margarita"-

  373. -kastar jag mig till bokhandeln-

  374. -och har en av mina största
    läsupplevelser som ung.

  375. Jag blir knockad, chockad, hänförd.

  376. När jag har läst den boken-

  377. -vill jag läsa 40 såna böcker till
    och letar febrilt efter det.

  378. Det var den ena litterära förebilden.
    Jag följde mina idoler.

  379. -Hur gammal var du då?
    -16-17.

  380. Sen hade jag en till förebild, en
    kille som gick två klasser över mig.

  381. Han var inte den typiskt manlige
    förebilden som var tuff och cool.

  382. Han var en smart kille.

  383. -Alla visste att Joakim var smart.
    -Hette han också Joakim?

  384. Ja, och han hade alltid en bok
    i handen, var han än gick på skolan.

  385. Jag tyckte att det såg så coolt ut.
    Jag ville också göra det.

  386. Jag började bygga mig en personlighet
    kring att vara en läsande människa.

  387. Hade du några läsande förebilder?

  388. Det om boken i handen var lustigt.

  389. På min skola försökte man få
    de coolaste eleverna att sluta röka.

  390. För när de slutade röka
    slutade de andra också.

  391. För mig betydde också
    Jonas Gardell jättemycket.

  392. Först läste jag "En komikers uppväxt"
    och sen nästa och nästa.

  393. Och så var det Håkan Hellström
    och till och med Ulf Lundell.

  394. Musiken lockade, men sen var det även
    så att när jag gick på mellanstadiet-

  395. -hade jag en skrivande och läsande
    förebild på högstadiet:

  396. En kille som inte höll på att bråka
    och som skrev bra i skoltidningen.

  397. Han läste böcker och...
    Ja, han var min store idol.

  398. Som vuxen blev han partiledare
    för Sverigedemokraterna.

  399. Så kan det gå. Citatet "Jag får
    så stora drömmar när jag läser"-

  400. -är lånat från Anne-Marie Körling
    som är f.d. läsambassadör.

  401. Det här har en flicka sagt till henne
    om böcker.

  402. Ska vi komma in lite mer
    på manliga förebilder?

  403. "Pojkar läser bara om män också
    läser" säger docenten Gunilla Molloy.

  404. Vi har pratat lite om manliga före-
    bilder. Hur ser då ut i statistiken?

  405. -Läser män? Tror ni det?
    -Om män läser?

  406. -Läser män mer än pojkar?
    -Det är väl knappt.

  407. Nej, andelen män som läser böcker
    varje vecka är nu nere på 23 procent.

  408. Andelen kvinnor som läser varje vecka
    har legat på 50 procent-

  409. -och är nu nere på 45 procent.
    Det är inte så många män som läser.

  410. Ni var inne på det här med
    de coola killarna som bar på böcker.

  411. Är det ett sätt
    att få pojkar att läsa?

  412. Ja, det tror jag. Det som
    Gunilla Molloy säger är nog sant.

  413. Men det dödar även hela grejen, för
    i skolans värld ser det inte ut så.

  414. Där jobbar ju inte så många män.

  415. En läsande förebild
    kan likväl vara en kvinna.

  416. Men det är nog en fördel om det även
    finns män som läser kring pojkar.

  417. -Jag vet att det är så.
    -Vad säger du, Patrik?

  418. Som jag ser det, om vi återgår
    till det vi pratade om innan-

  419. -handlar det om
    hur det ser ut i hemmen.

  420. Vem läser godnattsagor för barnen?

  421. Vem ligger hemma och läser i soffan-

  422. -en helt vanlig dag
    när barnen springer runt och har sig?

  423. Det är helt uppenbart
    att för många pojkar-

  424. -är det pappan
    som är den stora idolen.

  425. Man vill göra som pappa gör: Spela
    fotboll, meka med bilen eller läsa.

  426. Om pappa läser finns det fler
    incitament för pojkar att läsa.

  427. Men om det nu är papporna
    som vi måste komma åt-

  428. -kan vi arbeta med dem på nåt vis?

  429. LO och ABF har haft en kampanj
    sen 1999 - "Läs för mig, pappa"-

  430. -där de utbildar män
    från LO-kollektivet i bokläsning.

  431. Man får träffa en bibliotekarie,
    en författare-

  432. -och man får prata om barns läsning.
    Sen får man med sig två böcker hem.

  433. Är det nåt vi kan göra i skolan?

  434. Kan vi ta in pappaperspektivet
    och -förebilden i skolan?

  435. Ja, absolut. Jag tror att det är bra
    att dra i gång såna projekt.

  436. Att under föräldramöten prata om att
    om papporna läser, läser pojkarna-

  437. -och vad det leder till
    i fråga om ordförråd, o.s.v.

  438. Det skulle kanske trigga i gång
    en och annan pappa.

  439. Men jag tror att man måste börja
    ännu tidigare, redan på BVC-

  440. -och sen fortsätta att trycka på
    vikten av läsning.

  441. Du var inne på att det inte är
    så många män i skolans värld.

  442. Här har vi statistik
    på anställda i förskola och skola.

  443. Det är gymnasielärare,
    fritidspedagoger-

  444. -biblioteks- och arkivassistenter.

  445. Den översta stapeln utgörs av kvinnor
    och den undre stapeln är män.

  446. Kan vi jobba med de här männen?

  447. Jag tänker återigen på Anne-Marie
    Körling som är f.d. läsambassadör.

  448. Hon går alltid omkring med en bok.

  449. Då kommer barnen fram och vill titta
    i boken och prata om böcker.

  450. Kan vi tvinga pedagogerna
    att bära omkring på böcker?

  451. Jag hoppas att de är läsande
    människor, annars blir man mörkrädd.

  452. Ja, att hela tiden visa
    att man är en läsande människa.

  453. När jag undervisade en gång
    skrev jag på datorn framför eleverna.

  454. Då var det en elev som blev imponerad
    och sa: "Vad kul att se dig skriva!"

  455. "Vad mycket fel du gör."
    Vi möttes där nånstans.

  456. Om man har tyst läsning är det bra
    om läraren också har med sig en bok.

  457. Lärarens kön är rätt oväsentligt.

  458. Personalen ska bara visa
    att de är läsande människor.

  459. Det här får man egentligen inte säga
    i Sverige längre-

  460. -men jag tycker
    att det finns ett skimmer-

  461. -över hela uppväxten, hela samhället-

  462. -som utgår ifrån att allt som kvinnor
    gör är dåligt och negativt.

  463. Att t.ex. visa känslor,
    att ta hand om sitt utseende-

  464. -och att läsa.

  465. Många ser ju ner på läsningen
    för att det är kvinnogöra.

  466. Vi måste nog hålla på
    med mer normkritik kring detta.

  467. Man måste ha en feministisk blick
    på de utmaningar vi har-

  468. -och förändra normerna så att inte
    pojkar tycker att läsning är dåligt-

  469. -för att det är nåt som tjejer gör.

  470. Det visar också Emma Leijnse
    när hon nämner antipluggkulturen.

  471. Killar tar avstånd från att plugga
    för att det är tjejigt.

  472. Borde man arbeta mer med det
    i skolan? Hur ska man bryta normerna?

  473. Man behöver ju inte utbilda människor
    till att bli feminister.

  474. Människor ska utbildas till att kunna
    ta egna beslut och hitta egna vägar.

  475. Men jag tycker att jämställdheten
    mellan könen är så grundläggande-

  476. -att man måste förstå att det här
    inte är nån höger-vänster-fråga-

  477. -utan en fråga
    om mänskliga rättigheter.

  478. Och en demokratifråga om medborgarna
    ska förstå enkel samhällsinformation.

  479. Det har blivit dags att runda av.

  480. Har ni fler idéer om pojkars läsning
    som ni vill dela med er av?

  481. Jag har tänkt på nåt som Emma nämner:

  482. Att läsning ibland tenderar att bli
    en tyst verksamhet i skolan.

  483. Det gynnar flickor, att få sitta
    och pyssla lite för sig själv.

  484. Men om man är aktiv kring läsningen
    gynnar det både pojkar och flickor.

  485. Om man nu som lärare tänker:

  486. "Vad härligt att vi sitter
    och läser tyst en timme varje dag"-

  487. -är det kanske inte säkert
    att pojkarna ens läser.

  488. En väg är att bedriva
    aktiv undervisning kring läsningen.

  489. Att samtala om,
    och göra saker kring, det lästa.

  490. Att skriva brev till huvudpersonen.
    Det är roligare än att bara läsa.

  491. Killarna måste läsa,
    men man gör grejer kring läsningen.

  492. Ska man ge uppgifter inför läsningen?
    Har du fler tips än brevskrivandet?

  493. Man kan skriva parafraser.

  494. Göra sin egen variant av ett kapitel
    utifrån nån annans perspektiv.

  495. "Hur tror du hunden uppfattade det
    hela?" Såna mer kreativa uppgifter.

  496. Eller samtala kring det lästa.

  497. Samtalet kan handla om känslor-

  498. -handlingen, intrigen
    eller problematiken.

  499. Då blir kanske litteraturläsningen
    nåt som pojkarna tycker är spännande.

  500. Har du nåt som du vill tillägga?

  501. Förutom
    att jag håller med Pär i allt-

  502. -vill jag komma med
    en sakpolitisk önskan:

  503. Att de 600 000 barnen som saknar ett
    minst halvtidsbemannat bibliotek-

  504. -ska få det
    och att det ska vara ett krav.

  505. Det är livsfarligt att inte ha det.

  506. Nu vill jag avsluta med att ge er
    ett citat som en liten present.

  507. Det är från Rudine Sims Bishop-

  508. -Professor Emerita of Education
    vid Ohio State University.

  509. Almapristagaren Jacqueline Woodson
    brukar ofta citera henne.

  510. "Böcker är ibland fönster mot verkliga,
    påhittade, kända eller okända världar."

  511. "Vid rätt ljusförhållanden
    kan ett fönster även vara en spegel."

  512. "Litteraturen omgestaltar och
    återspeglar mänskliga erfarenheter."

  513. "I spegelbilden blir våra egna liv en
    del av en allmänmänsklig upplevelse."

  514. "Läsningen skänker självbekräftelse
    och läsare speglar sig ofta i böcker."

  515. Tack, snälla Pär och Patrik,
    för att ni var här i dag.

  516. Tack, publiken.

  517. Textning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Läsande förebilder spelar roll - eller?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför tappar många tonårskillar intresset för att läsa böcker? Vad behövs det för förebilder? Läraren Pär Sahlin och journalisten Patrik Lundberg diskuterar. Moderator: Marie Augustsson. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Böcker och läsning, Folkbildning, Litteratursociologi, Litteraturvetenskap, Läsning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Dubbla narrativ i historieundervisningen

Ett rollspel för att öka förståelsen för konflikten mellan Israel och Palestina - det blev starten för lärare på Lerums gymnasium att jobba med ett nytt narrativ. Mattias Stadler, lärare i historia och engelska, berättar här om metoden Prime. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Vad händer när bollen inte är rund?

Vi vet att alla ska behandlas lika, ändå behöver vi påminnas om detta dagligen. Hör Andreas Jonssons personliga berättelse om kränkningar, kunskap och makt att förändra. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Problematisk skolfrånvaro

Hur ska skolan locka tillbaka elever med skolfrånvaro? Här berättar Mattias Pihl från Kringlaskolan vad de har gjort för att skapa trygghet för eleverna. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Läsande förebilder spelar roll - eller?

Varför tappar många tonårskillar intresset för att läsa böcker? Vad behövs det för förebilder? Läraren Pär Sahlin och journalisten Patrik Lundberg diskuterar. Moderator: Marie Augustsson. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Självbedömning som stöd för självreglerat lärande

När elever har det extra svårt - ge dem extra stöd. Om eleverna ska bli bättre på självbedömning är det viktigt att få feedback från lärare, konstaterar Anders Jönsson, professor i didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Medling i konflikter mellan elever

Hur löser skolpersonal en konflikt mellan elever? Oskar Palmenfelt från Medlingscentrum guidar mellan arketyper och metoder i konfliktens värld. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Inkludering i praktiken

Hur skapas den bästa lärande upplevelsen för barn med NPF-diagnos? Joanna Lundin, lärare och författare, ger konkreta tips för all skolpersonal. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Elever och lärare arbetar numera tillsammans i en digital värld. Vad betyder det för undervisningen? Här berättar läraren Jenny Edvardsson om hur hon pratar om internet och lär ut källkritik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Välkommen till verkligheten i skolans värld

Att föregå med gott exempel och vara en god ledare i klassrummet. Det är några av grundtipsen till nya lärare som Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg ger här. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Motivation och tillgänglighet med digitala verktyg

Eva Rännar från Specialpedagogiska skolmyndigheten talar tillsammans med läraren Katarina Eriksson om digitala verktyg som kan underlätta inlärning. Ännu finns det ingen app som ersätter en pedagog. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Boksamtal med elever

Hur får man elever att själva föra samtal kring litteratur? Gymnasieläraren Jenny Edvardsson ger här handfasta tips på hur hon lägger upp boksamtal med elever. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Undervisning och reviderad läroplan i relation till pedagogisk dokumentation

Hur ska förskolan se på barnen och fungera för alla? Det är några av frågorna som pedagogistan Anna Söderström Ahrborn tar upp. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Upptäck tjejer med adhd innan det är för sent

Hur hjälper man barn med adhd i klassrummet? Jessica Stigsdotter Axberg berättar här en personlig och för många familjär historia om adhd. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digitalisering och demokrati

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Snabbspår och långspår

Det sitter en bildlärare och kör taxi på Stockholms gator. Och i Kista galleria står en geografilärare och skakar en påse med sallad. Det snabbspår för nyanlända med lärarexamen som nyligen lanserades är tänkt att ge kortare vägar till jobb och samtidigt bidra till att lösa lärarbristen i Sverige. Men hur bra har vi varit på att ta till vara den lärarkompetens som finns bland de många människor som kommit till Sverige under lång tid? Vi hör tre berättelser som handlar om hinder på vägen, slocknade drömmar och om mödan och tålamodet som krävs av den som ändå lyckas ta sig fram.