Titta

UR Samtiden - Skolforum 2018

UR Samtiden - Skolforum 2018

Om UR Samtiden - Skolforum 2018

Föreläsningar från Skolforum - en nationell mötesplats för svensk skola och fortbildningsdagar med lärare och skolledare från hela landet. Inspelat på Stockholmsmässan den 29-30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2018 : Problematisk skolfrånvaroDela
  1. Den första kontakten på plats
    i skolan var inte ens lektioner.

  2. Den eleven kom under lunchrasten-

  3. -och tog en promenad med en i
    personalen som bodde nära skolan-

  4. -när hon gick ut med sin hund.

  5. Välkomna ska ni vara.
    Mattias heter jag-

  6. -och jag har fått förmånen
    att stå här i dag-

  7. -och prata om ett ämne
    som ligger mig varmt om hjärtat:

  8. Elever som har hamnat i en situation
    med väldigt hög frånvaro.

  9. Så här hade jag tänkt
    att den här stunden skulle se ut.

  10. Jag börjar med en kort presentation
    av mig och skolan som jag jobbar på.

  11. Ni kommer att få möta
    en våra gamla elever-

  12. -som vi i dag kallar för "Kalle".

  13. Väldigt kort
    kommer jag att ta avstamp i-

  14. -vad problematisk skolfrånvaro är.

  15. Andra är bättre än jag på att prata
    om vad all forskning säger.

  16. Det jag vill prata om är
    det som vi på Kringlaskolan gör-

  17. -dels för att förebygga
    men också hur vi hanterar en elev-

  18. -som har hamnat i en knepig sits.

  19. Mot slutet
    dröjer jag mig kvar en stund-

  20. -om nån får en liten fråga
    som man vill passa på att bolla.

  21. Det finns kontaktuppgifter i slutet
    om man vill komma i kontakt med mig.

  22. Jag heter Mattias Pihl.

  23. Jag har jobbat hela min yrkesaktiva
    lärarkarriär på Kringlaskolan.

  24. Det har blivit snart tio år.

  25. Jag började på mellanstadiet men när
    min klass började på högstadiet-

  26. -följde jag med och är kvar där.

  27. Jag är förstelärare i matematik
    men undervisar även i NO och teknik-

  28. -och har mentorselever
    i blandade åldrar på högstadiet.

  29. Man kan undra varför en mattelärare
    ska prata om ett sånt här ämne.

  30. Det hela började
    för drygt ett år sen.

  31. Vår skola fick en förfrågan
    från "Lärlabbet", som UR sänder.

  32. De skulle göra ett program
    om just problematisk skolfrånvaro-

  33. -och frågade om vi kunde ställa upp.

  34. Jag var en av två pedagoger
    som ihop med vår rektor medverkade.

  35. På den vägen är det.
    Nu är vi här i dag.

  36. Det här är min föreläsardebut.

  37. Jag har aldrig pratat inför främmande
    människor, så det är lite spännande.

  38. Kringlaskolan är en F-9 skola.
    Vi har ungefär 530 elever.

  39. Vi är belägna i Geneta i Södertälje.

  40. Det är ett av områdena som regeringen
    klassar som särskilt utsatt.

  41. Därifrån är våra flesta elever, men
    vi har elever från hela Södertälje.

  42. Nu ska ni få möta Kalle.

  43. När jag fick reda på att jag skulle
    stå här i dag väcktes en tanke i mig-

  44. -att det vore intressant
    att lyfta upp elevperspektivet.

  45. Då kontaktade jag en av våra
    gamla elever som inte går kvar-

  46. -och hade ett samtal med honom.

  47. Han fick ge sin bild
    av hur han hade upplevt skolan.

  48. Då säger Kalle så här.
    Det första jag frågade var-

  49. -vad han mindes från när han började
    få svårt att ta sig till skolan:

  50. "Skolan gick jättebra, men efter
    en resa fick jag en panikattack"-

  51. -"när jag var tillbaka i skolan. Jag
    fick ont i magen och stannade hemma."

  52. "Allt eftersom jag kom längre
    och längre efter blev känslan värre."

  53. "Om jag blev tvingad till skolan
    släppte magontet när jag var där."

  54. "Det blev bara svårare att gå dit,
    och panikattackerna blev bara värre."

  55. Det här är en elev som uppenbarligen
    inte mår bra över sin situation.

  56. Därför vill jag inleda med
    att slå hål på det här begreppet.

  57. Det här är nåt
    som jag inte ser lika ofta längre.

  58. Begreppet
    gör inte riktigt eleverna rättvisa.

  59. De mår uppenbarligen inte bra.

  60. Jag har aldrig träffat en elev som...

  61. ...aktivt går in för
    att inte lyckas i skolan.

  62. Begreppet lägger ansvaret hos eleven,
    att eleven väljer att sitta hemma.

  63. Men oftast finns det
    andra bakomliggande orsaker.

  64. Så det här begreppet
    kommer jag inte att använda-

  65. -utan jag pratar om elever med
    en problematisk frånvarosituation.

  66. Vi har pratat mycket på jobbet
    om vilken syn vi har på eleverna.

  67. Väljer vi att tro
    att eleven stannar hemma-

  68. -för att den vill spela dataspel
    eller är lat-

  69. -då lägger man över
    en stor del av skulden på eleven.

  70. Men vi försöker i stället se-

  71. -att det handlar om att vi som
    skola inte har mött elevens behov.

  72. Tittar man på vad regeringen kom fram
    till och hur de definierar fenomenet-

  73. -så handlar det om frånvaro
    som är så omfattande-

  74. -att det inverkar på utbildningen
    och eleven får svårt att nå målen.

  75. Det gäller även "giltig" frånvaro.

  76. Det är inte bara elever som kanske
    skolkar och står som ogiltiga-

  77. -som får de här problemen.

  78. Oavsett varför man inte är i skolan
    så ger det samma konsekvens.

  79. Missade lektioner och uppgifter
    leder till stora svårigheter-

  80. -oavsett anledning.

  81. Skolinspektionen gjorde
    en enkät 2015-

  82. -och kom fram till att i hela riket
    var det ungefär 20 000 elever.

  83. Man tittade bara på ogiltig frånvaro-

  84. -inte på dem som var drabbade
    av en längre sjukdom.

  85. Man kom också fram till
    att det är vanligare i högstadiet.

  86. Det var ingen skillnad
    mellan pojkar och flickor-

  87. -eller mellan kommunala skolor
    eller friskolor.

  88. Däremot var fenomenet vanligare
    i större skolor och större städer.

  89. Där har man ingen riktig förklaring,
    men jag har en egen liten idé.

  90. Jag tror att ju större skola
    man befinner sig i-

  91. -desto större är risken att man
    ramlar igenom skyddsnäten som finns.

  92. En sån här frånvarosituation
    börjar oftast med ströfrånvaro.

  93. I ett större sammanhang
    med många fler elever-

  94. -tar det kanske längre tid innan den
    här elevens frånvaro uppmärksammas.

  95. Man ser inte problematiken i att
    man är borta kanske varje onsdag-

  96. -för att det är nåt jobbigt i skolan.

  97. Man sorterade också anledningar
    till att elever var borta.

  98. Antingen var det relaterat
    till skolan, till eleven-

  99. -eller till olika sociala faktorer,
    som det sociala samspelet i skolan-

  100. -eller ett socialt liv
    utanför skolan.

  101. Man var också noga med att peka på
    att det inte är en av de här sakerna.

  102. Allt som oftast handlade det om
    en mix av alla tre-

  103. -så man behöver vara otroligt
    noggrann i den inledande fasen-

  104. -med att kartlägga eleven.
    Vari består svårigheterna just här?

  105. Det kommer att se olika ut
    för varje elev som ni träffar på.

  106. Man kom också fram till
    att en av de mest effektiva sakerna-

  107. -var att arbeta förebyggande.

  108. Det är betydligt enklare
    och mer effektivt-

  109. -att arbeta så att eleven aldrig
    hamnar i den här utanförsituationen.

  110. Man kom fram till att skolorna
    kunde hjälpa eleverna hantera stress-

  111. -och hantera de krav som läggs på en.

  112. Man skulle se till att undervisningen
    var tillgänglig för alla.

  113. Man kunde anpassa
    bedömningssituationerna.

  114. Den kan vara otroligt känslig
    och kan mycket väl trigga-

  115. -ångest och obehag även för de elever
    som inte är i den här situationen.

  116. Men också att man
    med ganska enkla medel-

  117. -kunde försöka få den fysiska miljön
    så tillgänglig som möjligt för alla.

  118. Alla elever är inte stöpta
    i samma form.

  119. Alla är inte gjorda
    att sitta i 60 minuter.

  120. Man kan försöka hitta andra sätt-

  121. -som eleven kan arbeta på
    i klassrummen.

  122. Och sen också elevbemötande.

  123. Där är en punkt, i alla fall
    i den litteratur som jag har läst:

  124. Det viktigaste för att lyckas
    i skolan är relationen med de vuxna.

  125. Men jag skulle vilja dra det
    ett steg längre.

  126. Vi jobbar mycket
    med relationen med vårdnadshavare.

  127. Nyckeln till
    att vända frånvaro till närvaro-

  128. -är ett bra samarbete med hemmet.

  129. Så det är lika viktigt som
    att vi möter eleverna bra i skolan-

  130. -att vi även bemöter föräldrarna
    på samma sätt.

  131. Man kan få inte ut nåt konstruktivt
    ur ett möte om föräldern känner-

  132. -att man blir dömd som förhand-

  133. -för att man inte klarar av
    sitt jobb som mamma eller pappa.

  134. Det är precis lika viktigt
    att ha rätt syn på föräldrarna-

  135. -så att de vågar kontakta oss
    för hjälp.

  136. För det är tillsammans
    som man kan lösa problemen.

  137. Nu har vi kommit en bit på vägen
    för Kalle. Han har börjat högstadiet.

  138. Den förra delen som Kalle beskrev var
    redan på mellanstadiet.

  139. Då sa Kalle så här...

  140. Kalle fick en ganska bra start
    på högstadiet.

  141. Det gick ganska bra i sjuan,
    men sen i åttan så hände nåt.

  142. Vi såg honom nästan inte på hela
    årskurs åtta, hur vi än försökte.

  143. Och vi hade förstås väldigt mycket
    kontakt med honom då också-

  144. -men inte förrän i efterhand kommer
    en av sakerna han nämner här upp:

  145. "Jag fick en bra start på högstadiet.
    Mycket var nytt men också spännande."

  146. "Jag klarade alla ämnen bra."

  147. "I åttan skulle vi flytta in i en ny
    byggnad. Första veckorna gick bra"-

  148. -"men sen fick jag en ny panikattack.
    Efter det kändes allt nytt."

  149. "Allt blev för mycket. Ångesten
    kom tillbaka och jag missade"-

  150. -"nästan hela åttan."

  151. När det här hände
    tänkte vi inte på just det.

  152. Skolan var i en expanderande fas, så
    vi fick inte plats i vår skolbyggnad.

  153. Så lagom till när Kalle började
    åttan stod ett nytt skolhus färdigt-

  154. -i anslutning till det andra. Det var
    inga större geografiska förändringar.

  155. Han fick en bra start i åttan också,
    men sen försvann han.

  156. Vi reflekterade kanske aldrig över
    att skolhuset kunde vara en faktor.

  157. Det var samma lärare
    och klasskamrater-

  158. -men hur vi än gjorde,
    så fick vi inte tillbaka honom.

  159. Hade vi vetat det då hade vi kunnat
    hantera det på nåt annat sätt-

  160. -och förbereda honom på miljöombytet.

  161. Så det är inte alltid knutet till
    inlärning, kunskap eller det sociala.

  162. Sån här kan ställa allt på ända.

  163. Nu när han skulle ta sig tillbaka
    blev det för tufft-

  164. -för att det var en helt ny miljö.

  165. Nu ska vi gå in på
    hur vi jobbar förebyggande.

  166. På Kringlaskolan brukar vi säga
    att trygghet är nummer ett.

  167. Vi har en liten broschyr
    som vi delar ut vid öppet hus-

  168. -eller om nån elev besöker oss.
    Då står det först:

  169. "Kringlaskolan, det självklara valet
    för trygghet och kunskap."

  170. Vi har medvetet satt "trygghet"
    före "kunskap" där.

  171. Oavsett hur duktiga eleverna och
    lärarna är, så spelar det ingen roll.

  172. Om man inte känner sig trygg kan man
    inte ta till sig undervisningen.

  173. Då har vi på skolan en plan-

  174. -som sträcker sig
    från förskoleklass till årskurs nio-

  175. -med olika aktiviteter
    i början av varje läsår.

  176. Vi jobbar
    med värdegrund kontinuerligt-

  177. -men de första två veckorna
    på höstterminen är extra vigda-

  178. -åt värdegrundarbete. Det är olika
    beroende på hur gamla eleverna är-

  179. -men det börjar faktiskt redan innan
    de kommer till oss i förskoleklass.

  180. Under våren, innan de ska börja
    förskoleklass hos oss-

  181. -besöker våra förskolelärare
    varje enskilt barn-

  182. -på deras förskola och observerar,
    pratar och tittar.

  183. Och utifrån vad de ser och hör där
    sätter de ihop trygghetsgrupper.

  184. Lite mindre grupper som barnen
    får börja förskoleklasstiden i-

  185. -innan de sätts ihop
    till ordinarie klasser.

  186. Sen utvecklas arbetet med åldern.

  187. I årskurs nio är det första vi gör
    med niorna-

  188. -är att åka på hajk på en obebodd ö
    där man ska göra upp eld-

  189. -laga mat under bar himmel,
    sova i tält och hela den här biten.

  190. Under de här åren hos oss
    inleder vi alltid med-

  191. -ett fokus på trygghet och gemenskap
    i grupperna, varje år.

  192. Vi säger också att alla elever är all
    personals ansvar oavsett yrkesroll.

  193. I praktiken innebär det att vi vill
    att eleverna ska känna sig så trygga-

  194. -att om det inträffar nåt som de
    behöver prata med nån av oss om-

  195. -så ska de inte hålla inne med det.

  196. Om den som de känner sig tryggast med
    på skolan inte är deras mentor-

  197. -eller klasslärare,
    utan kanske serveringspersonalen-

  198. -då kan de vända sig dit,
    liksom om det är vaktmästaren.

  199. Det viktiga är att de räcker ut
    en hand när de behöver-

  200. -för då är all personal redo
    att hjälpa till.

  201. Jag vill dra ett konkret exempel-

  202. -på hur det kan se ut
    i en ganska extrem situation-

  203. -när en dag ställs på ända.

  204. Vi har en språkresa med våra nior-

  205. -där man åker till
    antingen Barcelona eller Paris.

  206. Resorna går av stapeln samtidigt,
    så det är mycket personal inblandad.

  207. För några år sen
    skulle den här resan ske en måndag.

  208. Spaniengruppen
    skulle åka i väg först, tror jag.

  209. De skulle samlas nio
    för att ta sig till flygplatsen.

  210. Vi har morgonmöte åtta varje måndag,
    då personalen går igenom veckan.

  211. Den här morgonen är rektorn
    aningen mer stressad än vanligt.

  212. Det visar sig
    att under föregående kväll och natt-

  213. -har hälften av personalen som
    ska till Barcelona blivit magsjuk.

  214. Eleverna kommer om en timme,
    och vi har inte nog med personal.

  215. Morgonmötet handlar om
    att med kort varsel hitta-

  216. -vilka som kan åka hem,
    packa en väska, hitta ett pass-

  217. -och åka till Barcelona
    med våra femtonåringar.

  218. En av dem som åkte var
    vår förskole- och fritidsfröken-

  219. -som annars arbetar med sexåringarna
    och sitter i samling på morgonen.

  220. Den här morgonen blev annorlunda.

  221. Hon kände sig trygg nog att axla
    ansvaret för hela det här gänget.

  222. Självklart var hon inte ensam-

  223. -men det visar på förtroendet
    mellan elever och personal-

  224. -att en sån sak funkar.

  225. Jag kan inte tänka mig
    att det är fullt möjligt i alla fall.

  226. Det finns tillfällen då man inte
    skulle kunna sätta sig på planet.

  227. En annan viktig person
    är vår kurator-

  228. -som är mycket inblandad
    kring de här eleverna.

  229. Om man skulle titta på pappret
    och räkna budgetsiffror-

  230. -då har vi inte nog med elever för
    att ha en heltidsanställd kurator.

  231. Men jag är glad
    att vi har satsat på den rollen-

  232. -och har en kurator på heltid
    på plats varje dag.

  233. Det jobb som hon gör med eleverna har
    vi mångfalt tillbaka i klassrummet.

  234. Dagens tonåringar är stressade
    och uppjagade, så hon behövs.

  235. Vi har också med henne
    i alla de här uppstarterna-

  236. -varje läsår i alla klasser
    på de aktiviteter som görs.

  237. Det kan vara vandring med åttan,
    hajk med nian-

  238. -eller gruppstärkande övningar
    hos de yngre.

  239. Hon är med och kan observera
    eller även leda övningar.

  240. På så vis hittar hon de elever som
    man upplever kanske är lite ensamma-

  241. -eller så observerar hon nån
    gruppering som inte känns bra.

  242. Så man kan sätta in
    åtgärder väldigt tidigt.

  243. Hon jobbar även uppsökande-

  244. -när nån larmar om elever
    där vi kanske bör titta lite extra.

  245. Hon tvingar inte dem att komma-

  246. -utan hon är ute på raster,
    presenterar sig-

  247. -och ställer dörren lite på glänt,
    så att eleven själv kan boka en tid-

  248. -när den känner sig redo.

  249. Och när hon inte har en elev på
    rummet står hennes dörr alltid öppen.

  250. Ibland undrar man om det är
    fritidsverksamhet där inne-

  251. -för hon är extremt populär
    på vår skola.

  252. Och hon samarbetar väldigt nära
    med de mentorer som har en elev-

  253. -i riskzonen för att hamna utanför.

  254. Mentorskapet är väldigt viktigt hos
    oss och även hos de här eleverna.

  255. Vår mentorsroll på Kringlaskolan
    är ganska stor-

  256. -men det är också väldigt givande,
    även om det är tungt vissa dagar.

  257. Förut var det så att de två
    klasslärare som delade på en klass-

  258. -också delade på mentorskapet
    och tog halva klassen var-

  259. -men för några år sen
    gjorde vi om det och resonerar nu så-

  260. -att rätt mentor
    ska hamna på rätt elev.

  261. I praktiken går det till så
    att under värdegrundsveckorna-

  262. -får eleverna i årskurs sju möjlighet
    att träffa samtlig personal-

  263. -både på lektioner
    och i andra sammanhang-

  264. -då man får se var man klickar bäst.

  265. Efter dessa veckor kommer biträdande
    rektor ut i båda klasserna-

  266. -och de får önska fem namn-

  267. -på lärare som de känner
    kan vara rätt mentor för dem.

  268. Sen görs det upp av biträdande
    rektor och elevhälsoteamet-

  269. -vart man ska placera vilken elev.

  270. Vissa elever med särskilda behov
    har fått en mentor-

  271. -innan de kommer till högstadiet.

  272. Elever som har haft det tufft
    i matte, svenska eller engelska-

  273. -kan man då matcha med en lärare
    som undervisar i det ämnet.

  274. Så man kan stötta även ämnesmässigt.

  275. Och de elever
    som då har en hög frånvaro-

  276. -dem jobbar man extra intensivt med,
    på alla sätt man kan.

  277. Vi kan möta upp eleven på morgonen-

  278. -eller skicka ett sms på
    kvällen innan om vad som händer-

  279. -att de ska vara på plats vid åtta
    och vad de ska ta med.

  280. Allt för att se till att dagen
    inte blir upp och ner för eleven.

  281. Vi har kontinuerliga mentorsamtal.

  282. I min grupp på fjorton elever
    träffar jag vissa en gång per termin-

  283. -på ett enskilt samtal, då man pratar
    om hur det går i skolan.

  284. Andra träffar jag en gång i veckan
    på en fast tid.

  285. Då pratar man inte bara om skolan-

  286. -utan det är kanske elever
    som har hamnat i den här riskzonen-

  287. -och man behöver stämma av så att
    de vet vad som händer nästa vecka.

  288. Elevrelationer är nåt
    som vi jobbar väldigt mycket med.

  289. Nu ska jag försöka mig på
    dagens svåraste uppgift:

  290. Att förklara ett begrepp
    som vi kallar "Kringlaskolan-andan".

  291. Jag är övertygad om att motsvarande
    begrepp finns på flera andra skolor-

  292. -men vi har ägnat studiedagar åt-

  293. -att försöka sätta på pränt vad det
    innebär, och det är väldigt svårt.

  294. Det används dels i personalgruppen,
    hur vi är mot varandra-

  295. -stöttar och hjälper varandra.

  296. Men det handlar också om relationen
    mellan lärare och elev.

  297. Skulle jag försöka sätta ord på det,
    och det har jag grubblat på nu-

  298. -så handlar det om en känsla av att
    vi gör det tillsammans med eleverna.

  299. Det är vår gemensamma arbetsplats.

  300. Även om vi är lärare och ni elever,
    så gör vi det tillsammans.

  301. Och vi ska vara stolta över det
    vi gör när vi representerar skolan.

  302. Det får vi också ofta höra
    av besökare utifrån.

  303. Där finns en känsla. De kan säga
    "trevlig", "gemytlig", "dynamisk"-

  304. -men det handlar om att skapa
    en samhörighet med eleverna-

  305. -trots att vi är i en sits där
    det faktiskt finns en maktobalans-

  306. -där vi står som lärare
    och de som elever.

  307. En sak som är väldigt kul hos oss är-

  308. -att på rasterna hittar man alltid
    personal ute bland eleverna-

  309. Jag menar inte rastvärdarna
    som är ansvariga för rasten-

  310. -utan man hittar oftast
    ännu fler lärare ute.

  311. De sitter med en kaffekopp, spelar
    kort med eleverna eller sparkar boll.

  312. Man nästan umgås med dem på
    rasterna.

  313. Vårt mål är ju
    att vinna över eleverna-

  314. -och visa att vi bryr oss om dem
    och vill att de ska lyckas.

  315. För de här svåra eleverna kan det
    vara nyckeln för att lyckas i skolan.

  316. Om eleven känner att lärarna bryr sig
    och vill att de ska vara där-

  317. -även om de har strulat
    eller varit borta-

  318. -och de visar att eleven betyder nåt-

  319. -då är chansen betydligt större
    att man får en fungerande elev.

  320. Då är rasterna ett ypperligt
    tillfälle att visa-

  321. -att man bryr sig om
    eleverna på riktigt.

  322. Vi försöker vara lyhörda.

  323. När elever smyger från lektioner-

  324. -försöker vi
    snappa upp dem i korridoren-

  325. -och slussa in dem på rätt ställe.

  326. Om nån har hamnat i clinch
    med en kollega eller en annan elev-

  327. -så försöker vi lyssna på deras sida
    så att de lugnar ner sig först.

  328. Men sen vill jag också nämna
    vilken fantastisk resurs matsalen är-

  329. -i att bygga relationer med eleverna.

  330. Det är en plats som nästan alla
    går till, för alla behöver äta.

  331. Vi har egentligen en enda regel
    för personalen i matsalen:

  332. Vi sitter inte tillsammans och äter,
    utan utspritt bland eleverna.

  333. Återigen behöver man då placera sig
    lite strategiskt.

  334. Man kanske inte ska sätta sig
    hos de elever-

  335. -som är starkast och prata ämnen.

  336. Fånga upp de svåra eleverna.
    Snacka lite annat.

  337. Vinn över dem till er sida,
    så är det större chans att de kommer.

  338. När vi kommer till att jobba
    förebyggande i undervisningen-

  339. -försöker vi se till att den fysiska
    miljön är tillgänglig för alla.

  340. Men också även undervisningen.
    Rätt anpassningar för rätt elever.

  341. Vi jobbar mycket med inspelat
    material, allt från små flippar-

  342. -till större genomgångar,
    till och med hela lektioner-

  343. -vilket vi har
    ett speciellt system för.

  344. Den fysiska miljön handlar inte om
    att göra nåt extraordinärt-

  345. -utan om att med relativt enkla
    medel och lösningar hitta-

  346. -ställen där eleverna kan jobba.
    Alla är ju inte stöpta i samma form.

  347. När vi har studiedagar och man ska
    sitta i två timmar när nån pratar-

  348. -är det jättejobbigt. Jag vill resa
    mig eller byta arbetsställning.

  349. I klassrummen har vi försökt smyga in
    såna enkla lösningar-

  350. -allt från soffor
    till alternativa sittlösningar.

  351. Den där heter nog Fatboy,
    en stor saccosäck att sitta i.

  352. Den andra är en trappliknande sak
    som är populär-

  353. -även om den knappast är bekväms.

  354. Men det handlar om
    att kunna variera arbetspositionen.

  355. Mattan i mitten fotade jag
    i mitt eget klassrum.

  356. På mellanstadiet var den extremt
    populär för både samling och arbete.

  357. Det gäller fortfarande i årskurs 9.

  358. En del får väldigt lite gjort
    i bänken-

  359. -men om de kan sträcka ut sig på
    mattan med en bok och ett papper-

  360. -så kan de jobba ett helt pass.

  361. Eller så går de dit en stund och sen
    tillbaka, bara för att få variation.

  362. En del har mycket spring i benen, så
    i varje klassrum finns det ståbord.

  363. Man kan ställa sig och jobba,
    sträcka på sig.

  364. Eller ha en sittdyna
    kan man också röra lite på sig.

  365. För elever i riskzonen kan det vara
    den fysiska miljön...

  366. Om jag vet att jag kommer till skolan
    08.30 och slutar 15.15-

  367. -är tvingad att sitta i en stol
    och det bara kryper i kroppen-

  368. -då är det stor risk
    att den eleven inte dyker upp-

  369. -om inte föräldern lyckas
    få i väg eleven till skolan.

  370. Och det kan hända att man avviker
    på vägen i den här åldern.

  371. Vi har också de
    som är väldigt ljudkänsliga-

  372. -så vi har en hel del saker
    som håller nere ljudnivån.

  373. Till vänster ser ni ljudisolerande
    plattor som dämpar ljudet.

  374. Här är de inte jättevackra, men jag
    ville visa hur de ser ut från start.

  375. Man kan sätta upp material
    för att få det att se trevligare ut.

  376. På stolarna där det fungerar
    har vi också-

  377. -små ljuddämpande bollar
    som man trär ner stolsbenet i.

  378. Och de är jag glad att jag har i
    mitt klassrum, för de är fantastiska.

  379. Skrapet när 26-27 elever som rör på
    sig och stolsbenen gnids mot golvet-

  380. -det är inte mysigt,
    och de här tar bort allt sånt.

  381. För de elever
    som har en ljudkänslighet-

  382. -eller om man bara
    är lättdistraherad-

  383. -blir det ett stort hinder för
    att aktivt delta i undervisningen-

  384. -om man hela tiden har
    det här bakgrundsljudet i öronen.

  385. Och för dem som är extremt känsliga
    kan man ha hörselkåpor-

  386. -för att skärma av sig.

  387. Sen har jag min favorit. Jag
    kallar den "Första hjälpen"-lådan.

  388. Det är för dem som är klåfingriga.

  389. Den innehåller diverse stressbollar,
    saker man kan vrida och snurra på-

  390. -och lite tidtagarhjälp
    som timglas och sånt-

  391. -om man ska jobba, ta fem minuter
    paus, jobba, ta paus och så vidare.

  392. Och för alla de här sakerna jag har
    visat, både sittplatser, ståplatser-

  393. -hjälpmedel och sånt-

  394. -har kollegor tänkt att det kommer
    att bli rusning, och det är sant-

  395. -men det gäller att härda ut.

  396. I två veckor är det kul att testa på.

  397. Sen lägger det sig, och då märker ni
    att de elever som hämtar sakerna-

  398. -eller sätter sig på en udda plats,
    det är de som har behov av det.

  399. De andra inser fort att de inte kan
    arbeta och snurra på grej samtidigt.

  400. Då blir de bara distraherade.

  401. Utan låt alla testa på, så kommer
    det att lösa sig själv på vägen.

  402. Vi jobbar mycket med inspelat
    material.

  403. Vi har programvara för att spela in
    från skärmen och använda som flippar.

  404. Ett fantastiskt verktyg för elever
    som har svårt att ta sig till skolan.

  405. Det ger dem lite förberedelse,
    så att de vet vad som väntar.

  406. Men det gäller alla elever.

  407. Det här verktyget är inte bara till
    för dem som inte kommer till skolan.

  408. Alla elever har nytta av att kunna
    titta på en flipp innan lektionen.

  409. Man får chansen att förbereda frågor
    på nåt svårt-

  410. -så man får en bättre lektion.

  411. Men sen har vi nåt hos oss,
    som kom till i diskussionerna-

  412. -kring hur vi ska lösa
    undervisningssituationen för Kalle.

  413. För Kalle kom inte till skolan-

  414. -och vi måste erbjuda
    honom undervisning.

  415. Man hittade ett kamerasystem
    som installerades i flera klassrum.

  416. Det är även installerat
    i det andra huset-

  417. -även om ingen av deras elever
    är i samma sits.

  418. Och det ser ut så här, som en
    liten övervakningskamera i taket.

  419. Där inne är en kamera riktad rakt
    fram och filmar bara whiteboarden-

  420. -och den närmaste ytan framför.

  421. Den filmar inga elever.
    All ljudupptagning sker via headset-

  422. -som läraren
    som håller i lektionen bär.

  423. Om de här små flipparna vi lägger upp
    hamnar ganska öppet-

  424. -så att vem som helst se,
    så hamnar detta i en sluten kanal-

  425. -som man bara kan se
    om man är inloggad via vår mejl.

  426. Den är bara tillgänglig för dem
    som är inloggade via vår domän.

  427. Men en elev som är hemma
    av nån anledning-

  428. -och är på gång när lektionen börjar,
    då kan man logga in och ansluta.

  429. Då kommer det upp en bild
    på eleven här nere.

  430. Då kan man hänga med live
    under lektionen.

  431. Det har vi dock märkt att väldigt få
    av eleverna är intresserade av.

  432. Däremot är den stora vinsten
    att allt sen finns sparat-

  433. -så att eleven kan titta
    när den väl själv är redo.

  434. För eleverna som inte är i skolan-

  435. -de tenderar också att vara uppe
    senare än de som går till skolan.

  436. Så om jag drar i gång en lektion
    8.30 ligger de antagligen och sover.

  437. De tittar i efterhand i så fall.

  438. Då får man hela lektionsinnehållet.

  439. Sen måste man vara medveten om
    hur systemet funkar-

  440. -så att man inte göra aktiviteter
    ute bland eleverna-

  441. -för det varken syns eller hörs.

  442. Men de får en större chans
    att hänga med i undervisningen.

  443. Sen är det förstås ett helt suveränt
    verktyg även för andra elever.

  444. Allt finns sparat. De kan kika på det
    inför ett prov igen.

  445. De kan titta flera gånger, om de
    behöver gå igenom det fler gånger.

  446. Men när vi fick höra talas om det
    var vi många som var skeptiska.

  447. Den här känslan, "Ska jag stå och
    spela in mig själv i klassrummet?"

  448. Och det kan kännas obehagligt,
    men så fort man prövade det-

  449. -märkte man vilken vinst det var
    att ha det här i klassrummet.

  450. Vilken tidsbesparande grej det var om
    elever har varit sjuka eller borta.

  451. Så video hjälper fler än bara dem
    som har problematisk skolfrånvaro.

  452. Nu ska Kalle börja årskurs 9,
    och här börjar det vända för Kalle.

  453. Vi har jobbat mycket under årskurs 8,
    men ändå inte nått dit.

  454. Då frågade jag honom-

  455. -vad det var som gjorde att det till
    nian började vända till det bättre?

  456. Vilka var nyckelfaktorerna,
    så här i efterhand?

  457. Då sa han ganska mycket,
    så det kommer eventuellt två bilder:

  458. "De viktigaste sakerna skolan gjorde
    när jag började komma tillbaka"-

  459. -"var all kontakt som ledde till det
    och alla anpassningar av skoldagen."

  460. "Alla sms, telefonsamtal
    och så vidare"-

  461. -"gjorde att även om jag inte svarade
    kändes det som om de brydde sig."

  462. "De ville alltid ha mig i skolan."

  463. "Dessutom var allt ganska kravfritt
    i början, och det var skönt."

  464. "Jag fick ta det i min egen takt.
    Värst var att ligga så långt efter"-

  465. -"men de anpassade
    mina uppgifter och visade"-

  466. -"att jag kom närmare
    att klara betyg."

  467. "För mig var det också viktigt
    att jag fick se"-

  468. -"vilka mål jag kunde uppfylla
    och i vilka ämnen."

  469. "Det var viktigt att komma in
    på gymnasiet, men utan dem"-

  470. -"hade jag nog inte trott
    att det var möjligt."

  471. Till årskurs 9 har vi faktiskt
    gymnasiet som lockar.

  472. Det är klart
    att det ökar insatsen för eleverna-

  473. -men det räcker inte alltid
    som en morot för att komma i mål.

  474. Och det var uppenbart i Kalles fall
    att det inte hade räckt.

  475. När en elev
    har varit borta en längre period-

  476. -måste man först få eleven att
    återuppta kontakten med skolan.

  477. Jag menar inte ens
    att eleven ska komma dit.

  478. Det handlar om telefon, sms, att man
    hör av sig och har daglig kontakt.

  479. Det är steg 1 på vägen.

  480. Sen ser vägen väldigt olika ut
    för varje enskild elev.

  481. Men efter att vi var med i Lärlabbet
    blev jag kontaktad av en pappa-

  482. -som hade två döttrar,
    varav en inte gick till skolan.

  483. Jag försökte fråga vad
    de hade satt in för stöd och hjälp.

  484. Han berättade
    att allt fanns på plats.

  485. Det fanns en plan
    för hur hon skulle nå målen-

  486. -var och när hon skulle vara,
    men hon kom ändå inte dit.

  487. Och det dottern sen sa var
    att även om allt fanns-

  488. -och det var tydligt att de ville
    hjälpa henne om hon bara kom dit-

  489. -så lyfte hon fram att ingen nånsin
    hörde av sig till henne.

  490. Det var aldrig nån som sms:ade.

  491. Det var som om de inte brydde sig
    om jag kom eller inte.

  492. Och vi har en väldigt tydlig
    arbetsgång när det gäller frånvaro.

  493. Vi har det till och med så
    att när en elev är sjuk eller borta-

  494. -så kontaktar vi eleven samma dag.

  495. Mentorn gör det här.

  496. Det går ett meddelande via
    skolsystemet till vårdnadshavare-

  497. -men vi mentorer på högstadiet
    hör av oss till eleven.

  498. Vi stämmer av läget. Hur mår du?
    Det här missade du i dag.

  499. Så har man rätt så stor chans
    att fånga upp dem.

  500. Framför allt de som har ströfrånvaro,
    för man blir mer medveten.

  501. Är det varje onsdag
    när det är idrott?

  502. Eller är det
    när du ska läsa moderna språk?

  503. Man kan hitta de här mönstren
    på ett helt annat sätt.

  504. Men man visar också att vi bryr oss
    och vill att de ska vara där.

  505. När man har fått eleven tillbaka
    är det viktigt att ha en tydlig plan.

  506. Var ska den vara, vad ska den göra
    och hur ska det gå till?

  507. Och tydligt uppsatta kunskapsmål.
    För Kalle, som varit borta i ett år-

  508. -vore det orimligt att han skulle
    hinna med hela årskurs 8 och 9-

  509. -under årskurs 9. Så väldigt ofta
    får man en anpassad studiegång-

  510. -där man kanske prioriterar bort
    ämnen för att hinna med kärnämnena.

  511. Och man behöver också ett upplägg
    som gör att eleven får lyckas-

  512. -och känna "Jag kan ju det här".
    För det är väldigt bräckligt.

  513. En elev i den här sitsen riskerar
    att stanna hemma igen-

  514. -vid minsta bakslag.

  515. Målet ska alltid vara
    att återgå till ordinarie klass-

  516. -men det funkar inte för alla.

  517. Man kan inte ha det skrivit i sten
    att man ska gå till ordinarie klass.

  518. Man behöver vara lite lyhörd där.

  519. Det här är våra främsta verktyg
    som vi har haft under åren.

  520. Vårt första verktyg är telefonen.
    Kontakt, kontakt, kontakt.

  521. Och det är vi som skola
    som måste ta kontakten.

  522. Eleverna och familjerna befinner ju
    sig i ett slags kristillstånd.

  523. Då kan man inte räkna med
    att de fattar rätt beslut-

  524. -och lägga över ansvaret för
    att ta kontakt och komma vidare-

  525. -utan det är jaga, jaga, jaga
    som gäller.

  526. Det funkar inte alltid
    att gå rakt in i undervisning.

  527. För en elev var den första kontakten
    i skolan inte ens lektioner.

  528. Den eleven kom under lunchrasten-

  529. -och tog en promenad med en
    i personalen som bodde nära skolan-

  530. -när hon gick ut med sin hund.

  531. Det var första steget
    att vara i skolan igen.

  532. Vi har elever
    som är i en lite mindre grupp.

  533. De kommer lite tidigare för att ta
    en kopp kaffe med en resursperson-

  534. -pratar lite och jobbar sen lite
    innan man går hem igen.

  535. Att ha varit ledig en längre period
    är en riskfaktor.

  536. Efter sommarlovet
    kommer man kanske inte tillbaka-

  537. -eller efter ett sportlov när man
    har fått vara hemma i fem dagar.

  538. Så i förebyggande syfte bjuder vi
    in dem till olika aktiviteter.

  539. Vi har haft elever som dagen innan
    alla andra kom efter ett sportlov.

  540. De var några stycken som bakade
    i hemkunskapssalen.

  541. Vi har haft elever som man inför
    att skolan skulle börja på måndag-

  542. -har gått ut och bowlat med-

  543. -bara för att knyta kontakten
    till personalen i skolan igen.

  544. Den sista bilden är lite speciell.

  545. Det är inte att man ska ta med
    eleverna på skidresor-

  546. -men vi har en resa vi gör
    i årskurs sju till Romme Alpin-

  547. -där skolan står för
    resa och skidhyrning.

  548. Jag har hört lärare uttrycka sig
    som att:

  549. Om man inte behagar dyka upp i
    annars, nog sjutton kommer man här-

  550. -eller vid ett roligt studiebesök.

  551. Jag kan se att det finns
    en viss logik i hur man tänker där-

  552. -men i mitt tycke har man då missat
    hela poängen med varför vi är där.

  553. Det här handlar inte om att unna
    en elev att ha roligt eller inte.

  554. Vårt jobb handlar om att få in
    eleven i elevgemenskapen igen-

  555. -knyta kontakter med klasskamrater
    man inte sett på länge-

  556. -knyta band med personalen igen
    och skapa de här relationerna.

  557. Då är
    de här aktiviteterna fantastiska.

  558. Att utanför klassrummet i en helt
    annan miljö få chansen att bonda.

  559. Sen om det handlar om en skidresa
    eller ett besök i tingsrätten-

  560. -Naturhistoriska museet, Vasamuseet
    eller vad det än må vara-

  561. -så ta till vara på dem. Gör allt för
    att få de här eleverna att följa med.

  562. För de kommer att börja knyta an
    till sina klasskamrater igen.

  563. Det är ett enormt plus i arbetet
    att få dem tillbaka sen.

  564. Sen har vi nåt som vi kallar Studion.

  565. Det är ett lite mindre rum i samma
    korridor som de andra klassrummen.

  566. Det är bemannat av en elevresurs
    hela skoldagen när eleverna är där.

  567. Det här är vår "spindel i nätet".

  568. Resurspersonen som finns där,
    Anneli heter hon just nu-

  569. -hon jobbar otroligt mycket nära
    och en till en med de här eleverna.

  570. Det är hon som kanske tar den här
    koppen te med eleverna på morgonen.

  571. Man har också en helt annan möjlighet
    att vara flexibel med tiden.

  572. För de här eleverna har ofta
    en anpassad studiegång-

  573. -när man har varit borta länge.

  574. På schemat kommer det då att stå
    ämnen som man kanske inte läser.

  575. Då kan man sitta här och nöta
    kärnämnen för att komma ikapp.

  576. För en del elever
    har lösningen varit-

  577. -att man har varit med på
    genomgångar hos ordinarie lärare-

  578. -och sen tagit med sig materialet hit
    och arbetat.

  579. En del har haft vissa ämnen
    ute i vanliga klassrummet-

  580. -men andra ämnen här,
    så det är väldigt individuellt.

  581. Men att komma hit, ta en kopp te,
    jobba i en timme och gå hem-

  582. -är bättre än att inte komma alls.
    Så bör man resonera i början.

  583. De är i en tuff, utsatt situation.
    Man behöver möta dem där de är.

  584. Nån som har varit borta i ett år-

  585. -kan kanske inte göra 8.30-15.30
    en torsdag.

  586. Att han orkar till lunch
    är fantastiskt-

  587. -men det gäller att göra
    det bästa av tiden.

  588. Vi kopplar också tidigt in
    vår studie- och yrkesvägledare-

  589. -när ämnen ska plockas bort.

  590. Lyssna på eleven. Vart vad vill du?
    Vilket program? Vilken skola?

  591. Hur många poäng behöver du då?

  592. Vad är realistiskt att hinna med?

  593. Vilka ämnen utöver kärnämnena
    ska vi prioritera?

  594. Och sen lägga upp en plan.

  595. Det värsta Kalle kände var ju
    att han låg så långt efter.

  596. Om man då öser på med för mycket blir
    berget av uppgifter en blockering-

  597. -som hindrar många elever
    att ta tag i arbetet alls.

  598. Nu kommer en rörig bild.

  599. Den gjorde jag till Kalle,
    för den funkade för honom.

  600. Han ville ju se i förväg
    vilka kunskapskrav-

  601. -han kunde pricka av här.

  602. För honom funkade
    nåt som liknade mindmaps.

  603. Det här var det bästa jag kom på. Jag
    hittade inget bra mindmap-program.

  604. Det är superviktigt
    att ge dem möjlighet att se-

  605. -vad de jobbar med och varför.

  606. Här är det kemi och biologi.

  607. De runda ringarna är olika uppgifter-

  608. -kopplade till kunskapskraven
    för att nå betyg i de här ämnena.

  609. När han var klar med en labb
    kunde han kryssa den rutan.

  610. Men hur man lägger upp det
    är inte det viktiga.

  611. Det viktiga är att man synliggör
    vad de har kvar.

  612. Och att man faktiskt
    aktivt kryssar och stryker.

  613. Gör nåt så att eleven ser
    att listan blir mindre.

  614. Annars är berget
    jädrigt tufft att ta sig över.

  615. Sen ska man se till
    att eleven lyckas.

  616. De är väldigt känsliga för bakslag.
    Det räcker med en felaktig uppgift-

  617. -alltså över elevens nivå, för att
    eleven inte ska dyka upp dagen efter.

  618. Det kan räcka med en kommentar av
    en klasskompis om man svarar fel.

  619. Då dyker man inte upp igen,
    för det är så känsligt.

  620. Jag kan nämna en elev vi har haft.

  621. Han skulle vara i studion
    nästan alltid-

  622. -men vi är tre mattelärare,
    så han skulle ha matteundervisningen-

  623. -tillsammans med några andra elever
    som också behövde extra stöd.

  624. Och han dök upp på första lektionen-

  625. -men i hans ögon var det
    inte rätt mattelärare på plats.

  626. Läraren var inte sämre lämpad
    att göra jobbet-

  627. -men eleven hade inte en tillräckligt
    stark personlig relation med läraren.

  628. Han gjorde inte så mycket
    den lektionen-

  629. -och sen tog det nästan två veckor
    att få tillbaka honom till skolan.

  630. Så känsligt kan det vara.

  631. Så man måste verkligen tänka på vem,
    hur och vad eleven ska jobba med.

  632. Sätt upp delmål
    som man verkligen kan bocka av.

  633. Och verkligen tänka på
    att om nåt går snett-

  634. -så kan frånvaron bli långvarig igen
    om man inte är på hugget.

  635. Sen om man väl kommer i mål,
    så slutar vi inte jobba där.

  636. Vi ser till att den dokumentation
    som vi ska lämna över-

  637. -kommer till
    rätt mottagande gymnasieskola.

  638. Elever som har haft hög frånvaro
    ska också ha-

  639. -en personlig överlämning nästan.

  640. Studievägledaren eller mentorn
    åker över till gymnasieskolan-

  641. -och gör överlämningen
    under ett möte.

  642. Och skulle det vara så att det inte
    funkar på det nya gymnasiet-

  643. -kan de vända sig tillbaka till oss.

  644. Vår SYV slussar då vidare dem
    till ett alternativt gymnasium.

  645. Nu ska ni få träffa Kalle
    lite längre fram för sista gången.

  646. Jag bad också avslutningsvis
    Kalle berätta-

  647. -hur det var att ta steget till
    gymnasiet. Han klarade grundskolan-

  648. -och tog sig vidare.

  649. Hur var det då att kliva över
    till gymnasiet, mottagningen där?

  650. Och vad var det viktigaste i arbetet
    på Kringlaskolan? Han sa så här:

  651. "På gymnasiet blev jag bra mottagen."

  652. "Det var skönt att min nya mentor
    kände till min historia."

  653. "Dessutom var ASK med från början.
    Där kan jag gå undan lie."

  654. "Det känns som Studion.
    Där kan jag få hjälp om jag behöver."

  655. "Om jag väljer en sak som var
    viktigast på Kringlaskolan"-

  656. -"var att de fortsatte jobba med mig.
    De testade saker och gav aldrig upp."

  657. Så vill jag också avsluta det här:
    Ge aldrig upp på de här eleverna.

  658. För när man väl får det i mål
    kan jag lova att det är värt-

  659. -både frustration, svett och ilska
    på vägen. Tårar ibland också.

  660. Men det handlar om att få eleven till
    nästa steg och ut i vuxenvärlden.

  661. Med Kalles avslutande ord,
    "ge aldrig upp"-

  662. -avslutar jag också.

  663. Om man har frågor
    hänger jag kvar en stund.

  664. Här kan man kontakta mig,
    om man vill.

  665. Annars säger jag
    tack för att ni har lyssnat.

  666. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Problematisk skolfrånvaro

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska skolan locka tillbaka elever med skolfrånvaro? Här berättar Mattias Pihl från Kringlaskolan vad de har gjort för att skapa trygghet för eleverna. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Elever, Elever som avbryter studierna, Skolan, Skolk, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Dubbla narrativ i historieundervisningen

Ett rollspel för att öka förståelsen för konflikten mellan Israel och Palestina - det blev starten för lärare på Lerums gymnasium att jobba med ett nytt narrativ. Mattias Stadler, lärare i historia och engelska, berättar här om metoden Prime. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Vad händer när bollen inte är rund?

Vi vet att alla ska behandlas lika, ändå behöver vi påminnas om detta dagligen. Hör Andreas Jonssons personliga berättelse om kränkningar, kunskap och makt att förändra. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Problematisk skolfrånvaro

Hur ska skolan locka tillbaka elever med skolfrånvaro? Här berättar Mattias Pihl från Kringlaskolan vad de har gjort för att skapa trygghet för eleverna. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Läsande förebilder spelar roll - eller?

Varför tappar många tonårskillar intresset för att läsa böcker? Vad behövs det för förebilder? Läraren Pär Sahlin och journalisten Patrik Lundberg diskuterar. Moderator: Marie Augustsson. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Självbedömning som stöd för självreglerat lärande

När elever har det extra svårt - ge dem extra stöd. Om eleverna ska bli bättre på självbedömning är det viktigt att få feedback från lärare, konstaterar Anders Jönsson, professor i didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Medling i konflikter mellan elever

Hur löser skolpersonal en konflikt mellan elever? Oskar Palmenfelt från Medlingscentrum guidar mellan arketyper och metoder i konfliktens värld. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Inkludering i praktiken

Hur skapas den bästa lärande upplevelsen för barn med NPF-diagnos? Joanna Lundin, lärare och författare, ger konkreta tips för all skolpersonal. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Elever och lärare arbetar numera tillsammans i en digital värld. Vad betyder det för undervisningen? Här berättar läraren Jenny Edvardsson om hur hon pratar om internet och lär ut källkritik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Välkommen till verkligheten i skolans värld

Att föregå med gott exempel och vara en god ledare i klassrummet. Det är några av grundtipsen till nya lärare som Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg ger här. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Motivation och tillgänglighet med digitala verktyg

Eva Rännar från Specialpedagogiska skolmyndigheten talar tillsammans med läraren Katarina Eriksson om digitala verktyg som kan underlätta inlärning. Ännu finns det ingen app som ersätter en pedagog. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Boksamtal med elever

Hur får man elever att själva föra samtal kring litteratur? Gymnasieläraren Jenny Edvardsson ger här handfasta tips på hur hon lägger upp boksamtal med elever. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Undervisning och reviderad läroplan i relation till pedagogisk dokumentation

Hur ska förskolan se på barnen och fungera för alla? Det är några av frågorna som pedagogistan Anna Söderström Ahrborn tar upp. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Upptäck tjejer med adhd innan det är för sent

Hur hjälper man barn med adhd i klassrummet? Jessica Stigsdotter Axberg berättar här en personlig och för många familjär historia om adhd. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Datalogiskt tänkande

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Religionen i den sekulära skolan

Vad händer i mötet mellan det sekulära landet Sverige och den allt större andelen nya invånare från länder med en mer religiöst präglad kultur? På en skola i utkanten av Västerås träffas lärare och vägledare för en studiecirkel om kulturmöten. De vittnar om att det finns ett behov bland lärare av att få diskutera de situationer som kan uppstå när elever från andra kulturer möter den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Lärarna möter frågor från både elever och föräldrar. Hur kan skolan bidra till en ömsesidig förståelse, både mellan religiösa grupper och mellan det sekulära och det religiösa?

Fråga oss