Titta

UR Samtiden - Skolforum 2018

UR Samtiden - Skolforum 2018

Om UR Samtiden - Skolforum 2018

Föreläsningar från Skolforum - en nationell mötesplats för svensk skola och fortbildningsdagar med lärare och skolledare från hela landet. Inspelat på Stockholmsmässan den 29-30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2018 : Undervisning och reviderad läroplan i relation till pedagogisk dokumentationDela
  1. Vi behöver skapa en verksamhet
    där barn kan kliva utanför boxen.

  2. Där barn kan hitta på nya saker-

  3. -som vi inte ens har tänkt oss.

  4. Välkomna till min föreläsning
    om undervisningsbegreppet-

  5. -och den reviderade läroplanen i re-
    lation till pedagogisk dokumentation.

  6. Jag heter Anna Söderström Ahrborn,
    pedagogista i Västerås-

  7. -och konsult
    för Reggio Emilia Institutet.

  8. Läroplanen, tänker jag-

  9. -är både en stor möjlighet för oss-

  10. -eftersom vi kan tolka den på olika
    sätt, men det är också en utmaning.

  11. Alla vill vi ju ha
    god måluppfyllelse och hög kvalitet-

  12. -men vi behöver också fundera på
    vad mer vi behöver lägga till.

  13. Att bara säga att vi jobbar
    med läroplanen räcker inte-

  14. -eftersom den är så tolkningsbar. Vi
    behöver berätta om hur vi tolkar den.

  15. Jag kommer att dela med mig
    av några tankar om hur jag tänker-

  16. -att vi kan jobba med den.

  17. Vi behöver ha nycklar som hjälper oss
    att omsätta läroplanen.

  18. Nycklar som kan fungera som verktyg.

  19. Den första viktiga nyckeln är barnen.

  20. Vi ska inte göra en verksamhet
    för generella barn, utan för dem-

  21. -som vi står framför
    som finns i vår verksamhet.

  22. För att lära känna dem,
    så behöver vi en nyckel till:

  23. Pedagogisk dokumentation.

  24. Pedagogisk dokumentation som verktyg,
    där det viktigaste med arbetet-

  25. -är att lära känna barnen. Då kan vi
    förstå vilken verksamhet vi ska ha.

  26. Vilket innehåll vi behöver jobba med.

  27. Pedagogisk dokumentation
    hänger också ihop med andra saker-

  28. -så vi behöver lägga till en kompass.

  29. Det är våra ställningstaganden
    kring barnsyn och syn på lärande.

  30. Den kompassen hjälper oss
    när vi går in och observerar barnen-

  31. -för att se hur barnen lär sig
    och vilka strategier de har för det.

  32. Pedagogisk dokumentation
    behöver vi använda för att se-

  33. -att vi inte stannar vid att säga
    att vi ser barn som kompetenta.

  34. Pedagogisk dokumentation kan hjälpa
    oss att synliggöra att vi gör det-

  35. -i praktiken.

  36. Den fjärde nyckeln är organisation.

  37. Jag har valt att ha ett växthus,
    för den här organisationen-

  38. -ska vara genomskinlig, transparent-

  39. -för den behöver vi också
    kritiskt granska.

  40. Vi behöver se att den stödjer
    den barnsyn och syn på lärande-

  41. -vi har tagit ställning för.
    Organisationen handlar också om-

  42. -hur vi bygger upp miljöer,
    vilket material vi erbjuder-

  43. -hur vi organiserar året, veckan,
    dagen, hur vi gör barngruppen-

  44. -men också
    hur vi fördelas som pedagoger.

  45. Var är det viktigt att vi finns med?

  46. Den femte nyckeln är
    att vi vågar gå in och fördjupa oss.

  47. Vi ska jobba med hela läroplanen
    och se till att den omsätts-

  48. -men vi kan inte gå på djupet
    med hela läroplanen-

  49. -utan vi behöver fördjupa oss.

  50. Då kan vi jobba med tre till fem mål
    under en period-

  51. -för att verkligen få syn på
    ett fördjupat utvecklingsarbete.

  52. En viktig fråga vi ska ställa oss
    är varför barn ska gå i förskola.

  53. Barn ska gå i förskola eftersom
    det är en demokratisk rättighet-

  54. -för varje barn
    att få vara med jämnåriga.

  55. Att få lära ihop med andra barn.

  56. Men det är också en viktig del
    i vårt demokratiska samhälle.

  57. Vi i samhället behöver
    att barn går i förskola.

  58. Det ställningstagandet gör
    att jag tänker om läroplansuppdraget-

  59. -utifrån den aspekten - att barn
    har rätt till att gå i förskola.

  60. Vad kan då påverka
    hur vi gör vår verksamhet?

  61. Vår barnsyn. Hur vi tänker om barn
    påverkar hur vi gör vår verksamhet.

  62. Vår kunskapssyn.

  63. Vad är det för kunskaper barn
    har rätt att få lära på förskolan?

  64. Att få lära mer om på förskolan?

  65. Vilken syn på lärande har vi med oss
    när vi bygger upp vår verksamhet?

  66. Finns det många olika sätt att lära,
    eller finns det ett sätt att lära?

  67. Synen på pedagogens roll och uppdrag
    påverkar hur vi gör vår verksamhet.

  68. Och synen på värden.

  69. En stor del i vår läroplan
    är ett värdegrundsuppdrag.

  70. I vår läroplan står det
    att vi ska lägga grunden för barnen-

  71. -att bli demokratiska medborgare,
    men vi ska tänka-

  72. -att de från början är demokratiska
    medborgare med rättigheter.

  73. Men värden är inget som jag
    kan prata in i huvudet på nån-

  74. -utan värden är nåt
    man behöver få uppleva och erfara.

  75. När man får goda erfarenheter
    av kamratskap och lojalitet-

  76. -så upplever man det som värdefullt
    och nåt som man vill värna om.

  77. Men också synen på förskolan.
    Går barn där för sin egen skull-

  78. -eller för att
    mamma och pappa jobbar?

  79. Det påverkar också
    hur vi väljer att göra verksamhet.

  80. Här behöver vi förhålla oss
    till vår tid.

  81. I dag går ju barn
    i snitt 45 timmar i veckan.

  82. Då behöver vi också tänka på
    att den barnsyn vi tar ställning för-

  83. -ska skapa förutsättningar för barn
    att lära och utvecklas hela dagen.

  84. Det kommer se ut på olika sätt,
    men vi behöver tänka om-

  85. -hur vi organiserar hela dagen.

  86. Det här blir då vår kompass,
    och den behöver vi ha med oss.

  87. Det behöver vi prata om,
    inte bara en gång-

  88. -utan det här är en process.

  89. Under tiden vi arbetar med barnen
    behöver vi stanna upp och granska-

  90. -om vi omsätter det vi säger,
    men också se att vi förstår-

  91. -barns delaktighet på nya sätt.
    Då kanske vi behöver revidera.

  92. För mig är läroplanen
    barnens rättighet.

  93. Alla barn, oavsett om de går på
    en kommunal eller enskild förskola-

  94. -har rätt till det som står i läro-
    plan. Rätt att få utvecklas och lära.

  95. I den reviderade läroplanen står det-

  96. -att varje barn har rätt att få upp-
    leva sig som en tillgång i gruppen.

  97. Då behöver vi tänka kring
    hur vi organiserar verksamheten.

  98. Nåt som är viktigt är att verksam-
    heten ska nå mål, inte barnen.

  99. Här är också ett viktigt ställnings-
    tagande: "Ingen är - alla blir."

  100. Vi blir i sammanhang och situationer.

  101. Vi behöver tänka på hur vi organi-
    serar utifrån de barn vi har just nu.

  102. Det finns ju platser
    där jag inte blir mitt bästa jag.

  103. På en bilfirma
    är inte jag mitt bästa jag.

  104. Jag kan ju inte så mycket om bilar.

  105. När vi möter föräldrar måste vi inse
    att de inte är experter på förskolan.

  106. Då behöver vi tänka på,
    vilket är vårt läroplansuppdrag-

  107. -hur vi kan skapa
    ett gott samarbete med familjerna.

  108. Hur skapar vi sammanhang för föräld-
    rarna att bli de samarbetspartners-

  109. -som vi vill och som uppdraget säger?

  110. Men framför allt behöver vi tänka
    när vi pratar om barn-

  111. -att så fort vi börjar prata
    om att nån "är"-

  112. -så förhåller vi oss
    till barnet utifrån det.

  113. Om vi pratar om att barnet "blir"
    i olika situationer-

  114. -så kan vi börja förändra.

  115. Vi kan alltid förändra sammanhang,
    men inte ett barn-

  116. -om vi har bestämt vad barnet är.

  117. Ett annat viktigt ställningstagande
    som jag har haft med mig-

  118. -är att alla är kloka på olika sätt.

  119. Howard Garner, hjärnforskare i USA,
    pratar om multipla intelligenser.

  120. Där har jag blivit inspirerad.

  121. Vi behöver tänka
    att alla är kloka på olika sätt.

  122. Då behöver jag titta på och använda
    pedagogiskt dokumentationsarbete-

  123. -för att lära känna varje barn
    och ha hållningen att alla barn-

  124. -vill lära och utvecklas. Det gäller
    för mig att få tag i hur barnet gör-

  125. -för att kunna stimulera
    där barnet är.

  126. Det måste finnas utrymme att lära
    på olika sätt i våra verksamheter.

  127. Här kan vi se om vi behöver tänka på
    vilket tempo vi har i vår verksamhet.

  128. Våra val och hur vi organiserar för
    dem avgör kvaliteten på verksamheten-

  129. -inte citat från läroplanen.

  130. Det blir inte högre kvalitet
    för att vi får in ett läroplansmål-

  131. -utan vi behöver tolka och reflektera
    över vår praktik och våra teorier.

  132. Vi behöver titta på
    hur vi organiserar dagen, veckan-

  133. -hur vi organiserar vår barngrupp-

  134. -hur vi pedagoger arbetar,
    vilket material vi erbjuder-

  135. -och vilket tempo vi har.

  136. Om materialet ställs fram under
    förmiddagen, så kanske vissa barn-

  137. -aldrig får möjligheten.

  138. Hur kan vi då erbjuda alla barn-

  139. -om vi tänker på att vi är kloka
    på olika sätt och har olika tempon?

  140. I det material och den miljö vi
    erbjuder ska vi bädda in möjligheter-

  141. -för lärande.

  142. I den här situationen tänker vi att
    det finns möjligheter för mönster-

  143. -för att se variationer av grönt,
    för att upptäcka olika strukturer...

  144. Det finns möjligheten
    att göra mönster på många olika sätt.

  145. En plats där barn kan uppleva
    och erfara samarbete och samspel.

  146. Det kan också vara en plats där man
    får syn på att man behöver förhandla.

  147. Det är en plats för matematik och en
    plats för att bli nyfiken på natur.

  148. Det är en språkplats. Hur många
    gröna nyanser? Vad kan vi kalla dem?

  149. Att ge barn möjlighet
    att få uppfinna nya ord.

  150. Så här behöver vi jobba med vår
    läroplan. Att tänka på helheten.

  151. Inte bara att det sker vissa stunder
    under dagen, utan hela tiden.

  152. Vi ska också tänka på vilket material
    och vilken miljö vi erbjuder.

  153. Så här sa en kollega:

  154. "Vi måste sluta trycka in runda barn
    i fyrkantiga verksamheter!"

  155. Och vi får inte heller trycka in
    fyrkantiga barn i runda verksamheter.

  156. Med den här bilden
    ska vi tänka omkring-

  157. -att vi behöver ge barnen och oss
    själva nåt att bli ett vi omkring.

  158. Vi ska erbjuda barnen
    nåt att komma in i.

  159. När jag började jobba lärde man först
    känna barnen och kollegor-

  160. -sen skulle vi sätta i gång, men
    vi behöver ha en grundorganisation-

  161. -som vi prövar ihop och där vi under-
    söker om våra ambitioner stämmer.

  162. Att det blir platser för samarbete.
    Att materialet erbjuder barnen-

  163. -en matematisk kullerbytta. Att dagen
    är anpassad för just den här gruppen.

  164. Barnen är där hela tiden,
    och läroplanen ska gälla hela året.

  165. Barnen har rätt att lära hela tiden.

  166. Vi bör ha en grundorganisation som
    vi prövar med barnen och justerar.

  167. Vi prövar, undersöker och justerar.

  168. Då är verksamheten
    under ständig utveckling.

  169. Här behövs pedagogisk dokumentation
    som verktyg-

  170. -men också kompassen,
    så att vi vet vad vi strävar efter.

  171. Vi behöver också en gemensam kompass-

  172. -för att veta
    att arbetslaget har en gemensam idé.

  173. Annars kanske barn möter olika
    verksamheter och förhållningssätt-

  174. -i samma grupp.

  175. Men det finns ju inte bara ett sätt.

  176. Vi kan inte putta in fyrkantiga barn
    i runda verksamheter-

  177. -utan den verksamhet vi har ska passa
    just den barngrupp som vi har.

  178. Det gör att likvärdighet,
    tänker jag...

  179. Vi kan dela bilden av ett barn
    och barnsyn och syn på lärande-

  180. -men vi kan aldrig ha samma verksam-
    het. Vi kan inspireras av varann-

  181. -men ni ska alltid sätta det i rela-
    tion till de barn ni har framför er.

  182. En av de viktigaste sakerna
    vi har i uppdrag-

  183. -är att ha en verksamhet
    där barn lär att lära.

  184. Vi behöver tänka på att identitets-
    och kompetensutveckling hänger ihop.

  185. Barn som får lyckas
    blir också de barn som vågar pröva.

  186. Barn som vill pröva.

  187. Det blir barn som lär sig mycket-

  188. -och som upplever det som roligt
    att lära sig nya saker.

  189. Men då behöver vi ha
    närhet till våra barn-

  190. -så att vi vet
    var vi ska gå in och göra utmaningar-

  191. -så att det inte blir utmaningar
    som inte går att lyckas med-

  192. -eller utmaningar som är för lätta.

  193. Verksamheten behöver ligga
    precis där barnen är.

  194. Lars Lerin har gett mig en bra tanke-

  195. -om att skynda långsamt.

  196. Vi behöver ha is i magen.

  197. I projekt med barn har jag ofta sagt
    "sen slutade de vara intresserade".

  198. Det handlade om att jag sprang ifrån
    dem tillsammans med de andra vuxna.

  199. "Som liten lär man sig
    att himlen är blå och gräset grönt."

  200. "Men gräs kan ju vara blått också.
    Eller gult, surgult, nästan rött."

  201. "Mjukt och hårt, glest och tätt,
    blankt och matt, fetglansigt"-

  202. -"magert, småprickigt, snålkallt,
    maskrosgrönt och björklövsgrönt."

  203. Det här är ett sätt
    att lära sig att lära.

  204. Att se saker och verkligen gå in
    och inte fastna vid-

  205. -att himlen är blå och gräset är
    grönt, när det också kan vara gult.

  206. Det här är Saga som har ritat
    leoparder i ett projekt-

  207. -som vi hade för många år sen.

  208. Den svartvita
    är den första hon gjorde.

  209. Den stora bilden är en av de sista
    hon gjorde i det projektet.

  210. Man kan säga mycket om dem. Hon har
    absolut utvecklat sitt tecknande.

  211. Men om vi tittar
    på fötterna på leoparden-

  212. -så upptäckte Saga inte bara
    att vi har tår-

  213. -och det har leoparder med.

  214. Tårna sitter inte under fötterna,
    utan ovanpå. Det var viktigt.

  215. Leoparden har heller inte prickar-

  216. -utan den har ju
    oregelbundna prickar.

  217. Leoparden har precis som människan
    ögonfransar, fast inte lika många.

  218. Det står inte i läroplanen att barn
    ska lära sig mycket om leoparder-

  219. -eller grodor eller höstlöv-

  220. -men det står att barn
    ska få undersöka och utforska.

  221. De ska lära att lära.

  222. Det har hon gjort här
    genom att vara nyfiken på en leopard-

  223. -tillsammans med kompisarna.

  224. Nu drar en stor vind över Sverige
    där vi ska jobba med hållbar framtid.

  225. Jag tänker att det är ett hett ämne,
    och det behöver vi ha med oss-

  226. -men det som vi har åstadkommit
    fram tills i dag-

  227. -med våra idéer om att skapa
    en hållbar framtid, det räcker inte.

  228. För mig är en hållbar framtid
    kreativitet.

  229. I vår verksamhet ska barn få möjlig-
    het att tänja ut sin kreativitet.

  230. Om barn ska kunna göra det, så
    behöver vi tänja ut vår kreativitet.

  231. Vi behöver stretcha på den, annars
    riskerar vi göra en verksamhet-

  232. -där vi bara erbjuder barnen
    att vara kreativa inom vår egen zon.

  233. Det vi tänker är kreativitet.

  234. Vi behöver en verksamhet
    där barn kan kliva utanför boxen.

  235. Där barn kan hitta på nya saker-

  236. -som vi inte ens har tänkt oss.

  237. Barn har rätt att få vara producenter
    av nya tankar och idéer-

  238. -och inte enbart
    reproducera fakta och kunskap.

  239. Men vi får inte svika barnen,
    utan när vi skapar miljöer-

  240. -tar in material
    och skapar nya situationer-

  241. -där barn ska få utforska,
    så behöver vi också ge dem verktyg.

  242. Här kan vi gå tillbaka
    till pedagogens roll.

  243. Jag tänker att pedagogens roll är
    att introducera barnen i förskolan.

  244. Att introducera material och tekniker
    och visa hur man kan använda dem.

  245. Angående den reviderade läroplanen
    och undervisningsbegreppet-

  246. -så är läroplanen pedagogernas rikt-
    linjer och mål för verksamheten.

  247. Pedagoger är en del i verksamheten,
    men det är också organisation.

  248. Det är också miljön vi erbjuder-

  249. -så vi kan inte enbart utvärdera oss
    själva. Vi måste utvärdera helheten.

  250. Vi behöver tänka på hur vi ska göra.

  251. Då är den pedagogiska dokumentationen
    ett verktyg för att lära känna barn.

  252. Vi får inte göra
    en verksamhet för gruppen.

  253. Vissa får inte ramla mellan stolarna,
    utan vi ska stödja varje barn.

  254. När vi dokumenterar, så kan vi inte
    enbart dokumentera gruppen-

  255. -utan vi behöver också få tag
    i det enskilda barnets intressen-

  256. -och strategier för lärande.

  257. HUR det här barnet lär.

  258. Vi behöver också få syn på hur barnen
    använder sig av och utvecklar-

  259. -sitt matematiska tänkande och språk-

  260. -sin samarbetsförmåga
    när de gör sin egen melodifestival-

  261. -så att vi sen ska kunna lägga till
    utifrån det de just nu undersöker.

  262. Jag har många gånger snubblat
    och fått syn på barn med sniglar-

  263. -eller barn
    som har konstruerat i byggrummet-

  264. -eller som har gjort en melodi-
    festival och tagit över projektet-

  265. -för att jag inte har sett HUR
    de är intresserade. Det är viktigt.

  266. Det skulle kunna vara en viktig
    nyckel i pedagogisk dokumentation.

  267. Att få tag i
    HUR barnen är intresserade.

  268. Där kan vi få syn på vad barnen är
    intresserade av och vill ha svar på.

  269. Här kanske några tänker att man
    inte kan fråga de yngsta barnen.

  270. Men vi kan erbjuda utmaningar-

  271. -som gör att vi kan observera
    om vi är på rätt väg.

  272. Gällande läroplanen så ska vi ha
    med oss de där ställningstagandena.

  273. Läroplanen är en rättighet.

  274. När vi har projekt som kanske
    blir fördjupningar i vår verksamhet-

  275. -så behöver vi också tänka på
    att alla barn har rätt...

  276. ...till läroplanens mål.

  277. Vi kan inte prata om att några är
    intresserade, utan alla har rätt-

  278. -att få tycka att det är intressant.

  279. Då behövs en verksamhet som kanske
    ser ut på olika sätt för olika barn.

  280. "Barnens intresse - barnens projekt."

  281. Som jag sa, så har jag tagit över
    projekt och gjort projekt åt barnen.

  282. Vi ska nog hålla fingrarna borta
    från barnens projekt.

  283. Vi ska se på HUR de är intresserade
    och göra intressanta tillägg-

  284. -men vi ska inte göra
    melodifestivalen.

  285. När vi ser att barnen är upptagna
    med att göra melodifestivalen-

  286. -eller bygga högt
    eller förhålla sig till sniglar-

  287. -så ska vi titta på vad det är
    som gör att de stannar upp här.

  288. Vad är det som gör att de samarbetar
    när de gör melodifestivalen?

  289. Vad är det man lär sig
    när man gör melodifestivalen?

  290. Ibland har jag gått in och sagt:
    "Vill ni uppträda på fredagskul?"

  291. Då har jag börjat bestämma
    och blivit storproducenten.

  292. Då har en del barn gått därifrån.

  293. De behöver ju inte längre hålla på.

  294. Det har också gjort
    att jag ibland har varit så aktiv-

  295. -att barnen väntar på
    att jag ska tala om vad de ska göra.

  296. Då behöver vi nog ibland...

  297. Vi behöver inte kunna
    allt om Pokémon-

  298. -för att förhålla oss
    till barnens intressen-

  299. -utan vi kan se på vad det är man lär
    när man förhåller sig till Pokémon.

  300. Hur använder sig barnen av matematik
    när man förhåller sig till Pokémon?

  301. Hur ser vi att det blir utvecklande
    för barns språk-

  302. -när man förhåller sig till Pokémon
    eller till melodifestivalen?

  303. Nu kopplar vi begreppet undervisning
    till det här.

  304. När barnen gör melodifestivalen,
    så kan ju jag gå in som fröken-

  305. -och säga: "Är ni sugna på att göra
    melodifestivalen på fredag?"

  306. Om de är sugna på det,
    så kan jag säga:

  307. "Hur ska de andra veta vilken tid?"

  308. Redan där förhåller jag mig
    till läroplanen-

  309. -för jag skapar möjlighet till
    utmaning genom att ställa den frågan.

  310. Sen säger jag: "Hur ska ni veta hur
    många stolar som ni ska ta fram?"

  311. Då kanske de vill sälja biljetter-

  312. -för barnen har ju erfarenheter
    när de kommer till förskolan.

  313. Om jag lägger till frågan om stolar,
    så kommer det bli ett matteprojekt.

  314. Eller så kan vi kalla det
    ett samarbets- eller språkprojekt-

  315. -för när man skriver "melodifestival"
    behöver man använda bokstäver.

  316. Jag kan utmana med: "De som
    inte kan läsa, hur ska de förstå?"

  317. Då utmanar jag ännu mer genom att
    de behöver ytterligare uttryckssätt.

  318. När man jobbar på det sättet-

  319. -så håller jag på med läroplanen-

  320. -för jag utmanar barnen i deras
    intressen och i deras projekt.

  321. Men jag gör inte
    melodifestivalen åt dem.

  322. De äger sitt projekt,
    och jag äger mitt som pedagog.

  323. När arbetet med att utmana barnen har
    målen i läroplanen som utgångspunkt-

  324. -och att det syftar
    till en lärandeprocess.

  325. Då behöver vi vara i det där
    med pedagogisk dokumentation.

  326. Det handlar inte om
    att snabbt tala om-

  327. -att nu är barnen intresserade av
    sniglar, utan HUR de är intresserade.

  328. Vi ska vara nyfikna på vad det är med
    sniglar som gör det så intressant.

  329. En kollega till mig i Malmö - Per-

  330. -sa det här en gång
    när jag behövde lite stabilitet.

  331. Det här skavde lite grann i mig.
    "Vi ska ta ställning för tvivlet."

  332. När vi jobbar projekterande och
    använder pedagogisk dokumentation-

  333. -så behöver vi inte vara så ängsliga.

  334. Vi ska relatera
    till barnens undersökande och tänka-

  335. -att vi prövar tillsammans med dem.
    Vi behöver inte vara tvärsäkra.

  336. Vi behöver inte vara tvärsäkra på hur
    barnen är intresserade av sniglar-

  337. -utan vi kan undersöka och pröva
    tillsammans med barnen.

  338. Vi kan utmana och pröva. Blir det
    mer intressant om vi lägger till nåt?

  339. Vi behöver observera för att få syn
    på om det stödjer barns kunskapande.

  340. Den här hållningen
    kan också skapa energi-

  341. -för vi ställer oss
    i ett ömsesidigt beroende med barnen.

  342. Barnen blir inte de passiva, utan vi
    blir aktiva, men har olika uppdrag.

  343. Barnen ska inte uppfylla läroplanens
    mål, utan det är jag som vuxen-

  344. -som ska skapa möjligheter att lära.

  345. Här kan vi använda oss
    av barnens intressen.

  346. Men vi får inte tro att vi enbart
    ska följa barns intressen-

  347. -för då bara väntar vi in barnen-

  348. -utan vi måste hålla i verksamheten.

  349. Barnen har inga skyldigheter
    att uppfylla några mål.

  350. Hur vi ställer frågor och vilka
    är det som kan bli väldigt avgörande.

  351. Om barn är intresserade av rymden och
    vi frågar: "Vad heter vår planet?"-

  352. -så räcker det att ett barn svarar,
    sen är det klart.

  353. Det är frågor
    som bara söker rätta svar.

  354. Men om jag ställer frågan
    vad de vill veta om rymden...

  355. ...så får man hur många olika svar
    som helst. Eller om jag frågar:

  356. "Vad tror ni att gumman skulle göra
    med mjölken som katten spillde ut?"

  357. Där finns inga rätta svar, men om jag
    frågar var hon hämtade mjölken-

  358. -så räcker det att ett barn svarar.

  359. Här kan man också prata om att vi
    skapar sammanhang för barn att bli.

  360. Jag har ofta pratat om behovet av
    att lära barn att lyssna på varandra-

  361. -men har nu insett att jag
    aldrig kan lära nån att lyssna.

  362. Jag kan skapa förutsättningar-

  363. -för barn och vuxna att bli nyfikna
    på varandra med mina frågor.

  364. Om jag frågar
    vad de vill veta om rymden-

  365. -så blir de nyfikna
    på vad de andra tycker-

  366. -och ditt svar ger mig energi att
    tänka, att så kan man också tänka.

  367. Då jobbar ni med att omsätta
    värdegrunden i er verksamhet.

  368. Hur vi ställer frågor kan göra stor
    skillnad gällande vår verksamhet.

  369. Samma sak när det gäller barn.

  370. "Kan Pelle samarbeta?"
    Vi behöver bara svara ja eller nej-

  371. -men ett nej
    hjälper oss ju inte att förstå.

  372. Vi kan säga: "I vilka situationer
    ser vi att Pelle vill samarbeta?"

  373. "Omkring vad vill han samarbeta,
    och tillsammans med vem och hur?"

  374. Då blir vi undersökande.

  375. Vi ska träna på att ställa frågor-

  376. -som försätter både oss och barnen
    i att vara i ett undersökande.

  377. För många år sen på förskolan,
    så kom jag in i en hall.

  378. I hela hallen fanns bilder med
    rubriken "barns möten på förskolan".

  379. Det fick fin feedback av föräldrarna
    och barnen - ett- och tvååringar.

  380. Många föräldrar sa att det var skönt
    att se att pedagogerna såg barnen.

  381. Och barnen visade att de uppskattade
    den här sortens dokumentation.

  382. Men när vi pedagoger skulle diskutera
    vad vi skulle göra nu-

  383. -så hade vi bara konstaterat
    att barn möttes.

  384. Det här är
    "konstateringsdokumentation".

  385. Den bekräftar barnen och är viktig,
    men den hjälper oss inte.

  386. Det kan bli en dyr dokumentation-

  387. -för vi synliggör barnen
    och vad de gör, men inte hur.

  388. Nu har vi ju digitala verktyg,
    så vi kan gå in och zooma.

  389. Vi behöver gå ifrån det här att tolka
    in vad barn gör och att snabbt säga-

  390. -att barn möts,
    samarbetar eller gör matematik.

  391. Vi behöver visa på
    HUR barn gör när de möts.

  392. Vad är det barnen möts kring?

  393. Vi får passa oss för att vara snabba
    med att göra sanningar.

  394. Här kommer en till fälla. När jag
    och mina kollegor såg de här barnen-

  395. -så sa vi snabbt att vi gör ett
    bilbord, för barnen gillar bilar.

  396. De där "quick-fixen".

  397. Men den här dagen stannade vi upp
    och tänkte-

  398. -att vi skulle titta vad de verkligen
    gör med bilarna. Vi vet ännu inte-

  399. -men vi fick fram
    två intressanta spår, och det var-

  400. -att de körde bilar över sanden, men
    också där de hade tagit bort sanden.

  401. De körde med bilarna
    på ställen där ytan var torr-

  402. -och där ytan var blöt, så vi blev
    nyfikna och blev tvungna att prova.

  403. Då såg vi
    att när man kör en sån här bil-

  404. -beroende på vilken sorts hjul
    den har, så blir det olika läten.

  405. Så vårt första spår var:
    "Undersöker de ljud?"

  406. Det var två ett och ett halvt-åringar
    som stod i 40 minuter och höll på.

  407. Då började det bli intressant
    när vi började tänka på-

  408. -vad det är som gör
    att de står ute på gården-

  409. -i en upp-och-nervänd tunna
    med bilar?

  410. Det vi fick syn på var ljud-

  411. -och att när man körde,
    så kändes det olika i handen.

  412. I stället för ett bilbord,
    så gjorde vi mötesplatser-

  413. -utifrån det barnen hade gjort-

  414. -där man kunde undersöka underlag
    med handen och foten.

  415. Man kunde känna på olika underlag och
    göra så att det kändes på olika sätt.

  416. Vi gjorde även platser för ljud.

  417. Återigen finns det ingenstans
    i läroplanen där det står att barn-

  418. -ska lära känna ljud
    eller känna på olika sätt-

  419. -men det står att barn har rätt
    att undersöka och utforska.

  420. Det står också att vi ska utgå
    från barnens intressen.

  421. Det här tänker jag är det.

  422. Här fick vi tag i det för att
    vi inte bara sa att det var bilar.

  423. Vi behöver bli bättre på att använda
    dokumentationen på det här sättet.

  424. För dokumentation av barns möten
    blir ju ändå en tillbakablick-

  425. -på vad vi har gjort och sett,
    men den hjälper inte så mycket.

  426. Pedagogisk dokumentation behöver
    innehålla både vad vi har erbjudit-

  427. -och vad vi har gjort,
    men också vad vi tänker framåt.

  428. Här ska vi ta ställning till tvivlet.
    Vi behöver inte vara så ängsliga-

  429. -över om vi har fått tag i sanningen-

  430. -utan vi kan pröva ihop med barnen.

  431. Barn kan inte efterfråga vad de inte
    vet, så vi kan behöva ge erbjudanden-

  432. -att undersöka med färg, för små barn
    kanske inte vet att färg finns.

  433. Här kan ni göra tillägg
    till barnens undersökande.

  434. Pedagogisk dokumentation är inte
    ett berättande om vad vi har gjort-

  435. -utan det är som en karta
    som vi håller på att bygga upp.

  436. Det blir också ett viktigt underlag
    för systematiskt kvalitetsarbete.

  437. I början hade jag ju
    en överstrykningspenna.

  438. I det systematiska kvalitetsarbetet
    ser vi vad vi behöver jobba mer med.

  439. "Det här är vi bra på, men det här
    området behöver vi tänka mer om."

  440. V ska följa vår verksamhet med peda-
    gogisk dokumentation och synliggöra-

  441. -vad vi erbjuder barnen,
    men också hur barnen tar sig an det.

  442. Det gäller inte bara vuxenstyrda
    situationer, utan vi måste se-

  443. -hur barnen gör hela dagarna,
    både ute och inne.

  444. Jag tänker att barnen
    redan håller på med läroplanen.

  445. De har hållit på med det länge-

  446. -men vi som jobbar i förskolan-

  447. -behöver fördjupa och förstå
    vårt uppdrag mer.

  448. Vi behöver förstå
    vad språk och kommunikation är.

  449. Vi behöver titta på forskningen.

  450. Vad finns det för teorier
    om barns språkande?

  451. Vi behöver också titta på-

  452. -hur de barnen som vi möter gör.

  453. Vi behöver göra en förskola
    för barn som blir vuxna i en framtid-

  454. -som vi vet väldigt lite om.

  455. Vi kan inte göra en förskola som
    förbereder barn på vår egen uppväxt-

  456. -utan vi behöver göra en förskola
    för barn som blir vuxna om tjugo år.

  457. Jag träffade en flicka som jag en dag
    satt och åt med på förskolan.

  458. Vi satt och pratade om... Först
    pratade de om vad jag jobbade med.

  459. En pojke förstod inte att man
    kunde jobba med barn på förskolan.

  460. Sen pratade vi om vad de skulle bli
    när de blev stora.

  461. Redan från början
    förundrades jag lite-

  462. -för när jag växte upp och när jag
    tittar i min bok "Mina vänner"-

  463. -så har nästan ingen skrivit
    mer än en sak som de ska bli.

  464. Men de här barnen
    skulle bli massor med saker.

  465. Nån skulle bli polis,
    nån skulle jobba på bilverkstad-

  466. -och nån skulle jobba på Ica Maxi.

  467. Men det är just
    vad forskningen säger-

  468. -för den framtidsforskning som man
    pratar om i dag pratar dels om-

  469. -att utbildningen inte kommer att
    se ut som vår, utan man gör sin egen.

  470. Kompetenser man kommer behöva ha
    är förmåga att kunna samarbeta-

  471. -förmåga att kunna förhandla
    och att kunna kommunicera med många.

  472. Såna kompetenser behöver man,
    men man pratar också om-

  473. -att barn som är barn i dag
    kommer att jobba med många saker.

  474. När de andra var klara sa flickan:

  475. "Jag ska bli massvis
    när jag blir stor."

  476. Det behöver vi ha med oss
    när vi tänker om innehållet.

  477. Vi behöver ge barn möjligheten
    att bli "massvisa" när de blir stora.

  478. Vi behöver ge dem
    känslan av att jag kan-

  479. -för barn som får lyckas-

  480. -och barn som känner
    att mitt sätt att lära är ett sätt-

  481. -och barn som får berika andra blir
    barn som får en stark självkänsla-

  482. -och tilltro till sin egen förmåga,
    men framför allt till andras förmåga.

  483. Det behöver vi ha med oss när vi
    gör innehållet. Tack för att ni kom.

  484. Ha en fortsatt bra dag på Skolforum.

  485. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Undervisning och reviderad läroplan i relation till pedagogisk dokumentation

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska förskolan se på barnen och fungera för alla? Det är några av frågorna som pedagogistan Anna Söderström Ahrborn tar upp. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolan, Förskolepedagogik, Pedagoger, Pedagogik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Dubbla narrativ i historieundervisningen

Ett rollspel för att öka förståelsen för konflikten mellan Israel och Palestina - det blev starten för lärare på Lerums gymnasium att jobba med ett nytt narrativ. Mattias Stadler, lärare i historia och engelska, berättar här om metoden Prime. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Vad händer när bollen inte är rund?

Vi vet att alla ska behandlas lika, ändå behöver vi påminnas om detta dagligen. Hör Andreas Jonssons personliga berättelse om kränkningar, kunskap och makt att förändra. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Problematisk skolfrånvaro

Hur ska skolan locka tillbaka elever med skolfrånvaro? Här berättar Mattias Pihl från Kringlaskolan vad de har gjort för att skapa trygghet för eleverna. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Läsande förebilder spelar roll - eller?

Varför tappar många tonårskillar intresset för att läsa böcker? Vad behövs det för förebilder? Läraren Pär Sahlin och journalisten Patrik Lundberg diskuterar. Moderator: Marie Augustsson. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Självbedömning som stöd för självreglerat lärande

När elever har det extra svårt - ge dem extra stöd. Om eleverna ska bli bättre på självbedömning är det viktigt att få feedback från lärare, konstaterar Anders Jönsson, professor i didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Medling i konflikter mellan elever

Hur löser skolpersonal en konflikt mellan elever? Oskar Palmenfelt från Medlingscentrum guidar mellan arketyper och metoder i konfliktens värld. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Inkludering i praktiken

Hur skapas den bästa lärande upplevelsen för barn med NPF-diagnos? Joanna Lundin, lärare och författare, ger konkreta tips för all skolpersonal. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Elever och lärare arbetar numera tillsammans i en digital värld. Vad betyder det för undervisningen? Här berättar läraren Jenny Edvardsson om hur hon pratar om internet och lär ut källkritik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Välkommen till verkligheten i skolans värld

Att föregå med gott exempel och vara en god ledare i klassrummet. Det är några av grundtipsen till nya lärare som Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg ger här. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Motivation och tillgänglighet med digitala verktyg

Eva Rännar från Specialpedagogiska skolmyndigheten talar tillsammans med läraren Katarina Eriksson om digitala verktyg som kan underlätta inlärning. Ännu finns det ingen app som ersätter en pedagog. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Boksamtal med elever

Hur får man elever att själva föra samtal kring litteratur? Gymnasieläraren Jenny Edvardsson ger här handfasta tips på hur hon lägger upp boksamtal med elever. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Undervisning och reviderad läroplan i relation till pedagogisk dokumentation

Hur ska förskolan se på barnen och fungera för alla? Det är några av frågorna som pedagogistan Anna Söderström Ahrborn tar upp. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Upptäck tjejer med adhd innan det är för sent

Hur hjälper man barn med adhd i klassrummet? Jessica Stigsdotter Axberg berättar här en personlig och för många familjär historia om adhd. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digital didaktik

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad är en lämplig lärare?

Att lämplighetspröva de som vill bli lärare har varit ett återkommande förslag från olika politiska håll. Förespråkarna menar att ett sådant test skulle stärka läraryrkets status och sålla bort direkt olämpliga kandidater. Nu ska lämplighetsprövning testas skarpt inför höstens antagning till lärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö och Högskolan i Jönköping. Vad är det som anses känneteckna en lämplig lärare och går det verkligen att avgöra i ett test vem som håller måttet och inte?

Fråga oss