Titta

UR Samtiden - Skolforum 2018

UR Samtiden - Skolforum 2018

Om UR Samtiden - Skolforum 2018

Föreläsningar från Skolforum - en nationell mötesplats för svensk skola och fortbildningsdagar med lärare och skolledare från hela landet. Inspelat på Stockholmsmässan den 29-30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2018 : Medling i konflikter mellan eleverDela
  1. Vi vill med medling uppmuntra
    till att kika under ytan.

  2. Vi börjar över ytan
    och dyker snabbt ner under ytan.

  3. Jag heter Oskar Palmenfelt-

  4. -och har en examen
    i konflikthantering.

  5. Jag arbetar som utbildningsansvarig
    på Medlingscentrum.

  6. Medlingscentrum är en verksamhet som
    har utbildat skolor och skolpersonal-

  7. -i konflikthantering och medling,
    ända sen 2009.

  8. Personalledd skolmedling är
    ett konkret verktyg som fungerar-

  9. -för att hantera både mindre
    och större konflikter i skolan.

  10. Det här är ett verktyg
    för konflikthantering-

  11. -inte för att motverka mobbning.
    Vid mobbning behövs andra verktyg.

  12. När all personal använder sig
    av vårt verktyg minimedling-

  13. -så får de
    ett gemensamt förhållningssätt.

  14. Det betyder att personalen bemöter
    alla elever på ett likvärdigt sätt.

  15. Då spelar det ingen roll
    vilken personal eleven går till.

  16. Syftet med det här är
    en ökad trygghet i skolan.

  17. Både för elever och personal,
    men också för föräldrar-

  18. -då de skickar barnen till en skola
    som har en plan för konfliktlösning.

  19. Alla skolor har inte en sån plan.
    Men alla har en för mobbning.

  20. Ett annat syfte är att eleverna får
    ta mer ansvar i konfliktsituationer.

  21. De tar ansvar för sitt beteende,
    men också för lösningen.

  22. Och så får eleverna uppleva
    en positiv hantering av en konflikt.

  23. Att man har gått med
    en jobbig situation med en kamrat.

  24. Man har en klump i magen,
    och funderar på det.

  25. Sen får man sitta ner, reda ut det
    och hitta en lösning med en vuxen.

  26. Relationen stärks, och upplevelsen av
    att allvarliga konflikter kan lösas-

  27. -är ett lärande för livet
    som alla har nytta av.

  28. Det här lärandet
    får mig att tänka på...Jasmine-

  29. -som jag träffade under höstterminen.

  30. Hon är klasslärare
    i en lågstadieklass-

  31. -på en skola
    i en förort sydväst om Stockholm.

  32. Vi utbildade hennes skola
    för ett år sen-

  33. -och när jag kom tillbaka berättade
    Jasmine att hon hade jobbat hårt-

  34. -och medlat mycket mellan eleverna.
    Hon hade verkligen kämpat.

  35. I slutet av vårterminen, efter påsk-

  36. -kom en elev i hennes klass
    och ville berätta en sak.

  37. Han hade varit i en jobbig situation
    på helgen.

  38. Det hade kört ihop sig
    mellan honom och en klasskompis.

  39. De hade hängt nere vid centrum
    och hade blivit som två gäng-

  40. -i en spänd situation där de var
    rädda för att det skulle bli våld.

  41. Fast det var så små elever.

  42. Eleven berättade för Jasmine att han
    hade ringt upp den andra eleven-

  43. -och berättat sin syn på situationen
    och hur han kände.

  44. Och de hade hittat en lösning,
    så att den inte skulle eskalera.

  45. Jasmine hade en tår i ögat
    när hon berättade om det-

  46. -för det är stort när eleverna själva
    löser sina situationer.

  47. Den historien upprepas
    från många av skolorna-

  48. -där man har jobbat på bred front
    med medling.

  49. Personalen brukar först få medla
    massor, i små och stora konflikter.

  50. Eleverna vet inte hur det fungerar.

  51. Men efter ett tag
    blir medlingarna färre-

  52. -och historier börjar komma,
    som att eleverna på fotbollsplanen-

  53. -eller sociala medier, själva
    kan hitta en konstruktiv lösning.

  54. De uttrycker med jag-budskap
    vad de själva har upplevt-

  55. -och ser lösningsorienterat framåt.

  56. Och det är ju det lärandet
    vi vill komma åt.

  57. Så...

  58. Vi brukar använda en liknelse,
    på tal om livslångt lärande.

  59. Förr i tiden kunde ingen simma i vårt
    land, och barnen skrämdes med Näcken:

  60. "Gå inte ner till vattnet,
    då lurar Näcken ner dig i vattnet."

  61. Men det är bättre att lära barn
    att simma om de inte ska drunkna.

  62. Därför beslutades att skolan ska
    lära ut till barnen hur man simmar-

  63. -oavsett om man har lärt sig det
    hemma eller inte.

  64. I dag kan barnen simma
    och kan gå nära vattnet.

  65. Vi tänker likadant
    om samarbete och konflikter.

  66. Alla har fått olika verktyg hemifrån,
    men när skolan tar ett större ansvar-

  67. -så rustar de eleverna för att få...

  68. För konflikter och förmågan
    att lösa dem. Det påverkar livet.

  69. Man får enklare relationer med en
    bättre förmåga att lösa konflikter.

  70. Det här med att simma för oss in
    på vår första allegori här i dag:

  71. Isberget.

  72. Dem vill man inte stöta på
    när man simmar. Då är det lite kallt.

  73. Vår variant av isberget kommer
    från Thomas Jordan och Johan Galtung.

  74. Det här är Medlingscentrums variant
    av deras bild.

  75. Det som finns över ytan
    är det vi kan se och höra.

  76. Med en videokamera på skolgården hade
    man kunnat se exakt vad som hände.

  77. Nu har vi oftast inte det. Det som
    finns över ytan är alltså sakfrågor.

  78. Dvs., det som eleverna många gånger
    säger har hänt till skolpersonal.

  79. Tjafset, det som lades ut på sociala
    medier eller hände på fotbollsplanen.

  80. Det handlar om elevernas beteende.

  81. Vad man har gjort och sagt
    påverkar utgången av situationen.

  82. Vi som arbetar med konflikter vet
    att den största delen av situationen-

  83. -eller av isberget, finns under ytan.
    Det är det vi inte kan se.

  84. Här finns våra känslor.

  85. Elever i konflikter känner sig ofta
    arga, ledsna, oroliga och rädda.

  86. Under ytan finns våra tankar
    och tolkningar av situationen.

  87. Alla som har arbetat med barn-

  88. -har nog sett två barn,
    ungdomar eller vuxna-

  89. -som varit med om samma situation,
    men har helt olika berättelser.

  90. Under ytan finns även
    olika värderingar.

  91. Här finns vår tidigare historia.
    Ryggsäcken vi bär med oss.

  92. Men också, om det gäller två elever,
    deras gemensamma tidigare historia.

  93. Och längst ner under ytan-

  94. -simmar våra olika mänskliga behov.

  95. Alla har
    behov av mat, sömn och trygghet.

  96. Vi har behov av gemenskap,
    delaktighet, att bli sedda och hörda-

  97. -och att göra nåt meningsfullt.

  98. Men det mariga här är
    att alla har olika nivåer.

  99. Vi behöver olika mycket av sakerna.

  100. Så det går inte att ha
    ett universalrecept.

  101. Men det som är ganska gemensamt är
    att när nåt av behoven inte fungerar-

  102. -brukar det blinka varningslampor
    över ytan.

  103. Det är lite
    som när jag körde min bil-

  104. -och var på väg hem
    från södra Norrland.

  105. En röd lampa tändes då
    på instrumentpanelen.

  106. Jag kan en del om bilar, så jag tog
    tejprullen och tejpade över lampan.

  107. Nej, då botar man bara symtom,
    eller hur?

  108. Man måste köra in bilen
    till verkstaden-

  109. -koppla in deras diagnosutrustning
    och se vad felet är under motorhuven.

  110. Så är det ofta med konflikterna
    som försiggår över ytan.

  111. De är symtom på nåt som inte fungerar
    under ytan.

  112. Vi ska akta oss för
    att inte bara försöka bota symtomet.

  113. Hur kan det låta mellan eleverna
    när det har uppstått en konflikt?

  114. "Det var hon som började."
    "Nej, det var hennes fel."

  115. Det handlar bara
    om anklagande och sakfrågan.

  116. Och det handlar
    om vem som har rätt och fel.

  117. Det tar tid, och man kommer inte
    så långt med det perspektivet.

  118. Vi vill med medling uppmuntra
    till att kika under ytan.

  119. Vi börjar över ytan
    och dyker snabbt ner under den-

  120. -och pratar känslor och tolkningar.

  121. Sen hittar vi en lösning över ytan
    som är konkret.

  122. Så medling bygger på en...filosofi-

  123. -som kallas för
    den reparativa rättvisan.

  124. Reparativ betyder
    att vi vill reparera relationerna.

  125. Vi har ett citat som tydliggör det.

  126. "Den huvudsakliga skadan
    vid en konflikt"-

  127. -"är inte att regler eller lagar har
    brutits, utan att relationer skadas."

  128. För vi har ju inte lagar och regler
    för att lära oss stå i raka linjer-

  129. -och följa regler
    för att man måste ha det.

  130. Vi har regler och lagar för att
    hjälpa och ta hand om varandra-

  131. -och för att inte kränka,
    stjäla från eller göra illa varandra.

  132. Det vill vi uppnå i en medling.

  133. För att det ska vara en medling
    behöver parterna äga konflikten.

  134. Alltså ansvara
    för hanteringen och lösningen.

  135. Och den som hanterar situationen
    behöver vara opartisk.

  136. Det kan man ju balansera
    med en annan typ av rättvisefilosofi-

  137. -som avser konsekvenser. Ett negativt
    beteende leder till en konsekvens-

  138. -där den som hanterar konflikten
    inte är opartisk-

  139. -utan mer partisk
    med den som är mer utsatt.

  140. Att hantera sin egen konflikt
    kan vara lättare sagt än gjort.

  141. Här sitter en elev och undrar:
    "Vem stal min konflikt?"

  142. För i skolans korridorer, matsal,
    klassrum och rastutrymmen-

  143. -så lurar konflikttjuvar.

  144. Vad kan det vara för några filurer
    som vill lösa andras konflikter-

  145. -och lägger sig i efter bästa
    välmening och försöker påverka?

  146. Kan det vara skolpersonal? Skol-
    personal ska ingripa i konflikter-

  147. -men hur undviker man att tjuva dem?

  148. Det finns andra konflikttjuvar också.
    Andra elever, syskon, vänner.

  149. Och inte minst på hemmafronten håller
    ju föräldrar och vårdnadshavare hus.

  150. De vill gärna hjälpa till,
    men har sällan hela bilden.

  151. De har väl snarare halva bilden
    eller ännu mindre.

  152. Så...

  153. Det finns en norrman, en kriminolog-

  154. -som var nyfiken
    på reparativ rättvisa.

  155. Han identifierade olika sätt
    som en konflikttjuv kan arbeta på.

  156. Om vi tänker oss
    en ganska vanlig situation...

  157. Vare sig ni jobbar med förskolebarn
    eller gymnasieelever-

  158. -så kan man läsa in alla åldrar, kön
    och olika personliga egenskaper.

  159. Elev 1 går i samma klass som elev 2.

  160. Elev 2 har på senaste tiden haft
    svårt att kontrollera sina impulser.

  161. Elev 1 har upptäckt det
    och testar gränserna för det.

  162. Saker har hänt tidigare i veckan-

  163. -men nu är det rast och elev 1 står
    på ytan för bollspel med en boll.

  164. Elev 2 kommer gåendes,
    och bollen flyger i väg.

  165. Var det meningen att reta elev 2, var
    det en schyst pass eller hände bara?

  166. Men bollen flyger i väg,
    och elev 2 är helt omedveten om det.

  167. Bollen landar i ansiktet,
    och elev 2 blir chockad, arg-

  168. -och ser elev 1 stå där
    och se extremt skyldig ut.

  169. Det är höga skrik, fula ord
    och brottningsmatch.

  170. Där kommer du in. Bom!
    Och särar på eleverna.

  171. Hur man beter sig i det läget
    visar om man stjäl konflikten-

  172. -eller låter eleverna själva
    hantera den.

  173. En av stilarna för att stjäla
    konflikter kallas för "domarrollen".

  174. Domaren kliver in,
    separerar eleverna och säger:

  175. "Jag såg att elev 2 hoppade på elev 1
    och sa dumma saker."

  176. "Elev 2, du ber om ursäkt. Jag ringer
    dina föräldrar. Gör inte så igen."

  177. Domaren utgår ifrån
    vad den själv har sett-

  178. -och dömer ut en konsekvens.

  179. En annan roll som Nils Christie
    satte ord på är "polisrollen".

  180. Vad ansvarar poliser för?
    Jo, för ordning och reda.

  181. Polisen stegar fram och
    separerar kontrahenterna:

  182. "Nu slutar ni.
    Part 1 går dit, part 2 går dit."

  183. "På lektion sitter elev 1 här, och
    elev 2 där. Sitt aldrig tillsammans."

  184. Polisen tänker:
    "Vad lugnt och skönt det blev nu."

  185. Men frågan är om vi har löst
    parternas konflikt. Nej.

  186. Det är klart att skolpersonal behöver
    stoppa situationer från att eskalera-

  187. -men vi vill uppmuntra
    till att gå från konflikttjuv-

  188. -till konfliktpausare.

  189. Och konfliktpausaren
    skulle kunna agera i stil med...

  190. Om konfliktpausaren ser part 1
    och part 2, går han fram:

  191. "Jag ser att ni har en konflikt.
    Sära på er."

  192. "Jag ser att ni båda är upprörda."

  193. "Ni ska få hantera situationen
    senare."

  194. "Till exempel klockan tre,
    så kan vi ses i skolans medlingsrum"-

  195. -"som vi gjort förut vid konflikter.
    Men lämna varann i fred till dess."

  196. "Och fundera på vad ni vill säga
    till varandra senare."

  197. Det är ett sätt för att pausa
    situationen och hantera den senare.

  198. Vad får det här för effekter, då?

  199. Jo, en är att elevernas affekt
    och känslor kan lägga sig lite-

  200. -och hormonerna kan gå ur kroppen
    lite grann.

  201. Kanske blir de självmant vänner. De
    hittar en lösning och fungerar ihop.

  202. Men om de har nåt att prata om,
    så reder vi ut situationen.

  203. Då har vi till vår hjälp
    guiden för minimedling.

  204. Att sätta sig direkt, utan att
    ha pratat individuellt med eleverna-

  205. -kallas för minimedling. Nåt händer,
    och vi sätter oss lite senare-

  206. -och pratar fem-femton minuter.

  207. Det som händer varenda dag
    i skolans vardag.

  208. Den större medlingen,
    eller medling steg 2 och 3-

  209. -är när man har längre, individuella
    möten med eleverna först.

  210. Vi lyssnar in djupare vad som hänt
    och ser om medling är rätt.

  211. Minimedlingen är mer pang på.

  212. Ett annat bra syfte
    med den här konfliktpausen är-

  213. -att eleverna får tillfälle
    att tänka lite på lösningen.

  214. Och skolans personal får en möjlighet
    att schemalägga hanteringen.

  215. Vi behöver inte springa
    på eldsvådorna, så att säga-

  216. -utan kan bestämma att nån tid
    varje dag finns nån i medlingsrummet.

  217. Det är en del av en strategi
    som kan tillämpas-

  218. -när hela skolans personal drar
    åt samma håll i konfliktlösningen.

  219. Syftet är att spara tid
    med att lösa konflikter-

  220. -inte att få ytterligare en pålaga.
    "Ska vi ha minimedling nu också!"

  221. Vi vet att alla i skolan
    har fullt upp från morgon till kväll.

  222. Men de i skolan vet att man redan
    lägger en ansenlig tid på konflikter-

  223. -att prata med elever, föräldrar
    och andra på skolan.

  224. Tänk om man kunde schemalägga
    samtalen för att få större struktur.

  225. Det behöver inte vara samma person
    som stoppar konflikten-

  226. -och som sen hanterar den.
    En rastvärd kan pausa konflikten-

  227. -och sen kan klasslärare,
    fritidspedagog eller resursperson...

  228. På en skola som vi jobbar med-

  229. -är skolbibliotekarien ansvarig för
    medlingar. Hon gör det fantastiskt.

  230. Eller hur, Ida?

  231. Så...trots att vi på Medlingscentrum
    givetvis brinner för medling-

  232. -så är inte det universalverktyget
    som vi alltid använder.

  233. Vi behöver även kika
    på andra åtgärder vid konflikt-

  234. -och sätta medlingen
    i ett större sammanhang.

  235. Den här triangeln
    illustrerar sammanhanget.

  236. I ena hörnet står det "konsekvenser".

  237. Om nåt har blivit fel, och nån
    har brutit mot en regel eller lag-

  238. -så behöver vi dela ut konsekvenser
    för beteendet-

  239. -för att statuera exempel
    och få lite tyngd i reglerna.

  240. Det kan vara ett allvarligt samtal,
    samtal med föräldrar och skolledning.

  241. I vissa skolor kanske man
    blir omplacerad eller avstängd.

  242. Eller, om det är allvarligare,
    en polisanmälan.

  243. Hela det spektrumet finns
    och ska användas.

  244. Högst upp står det
    "individuellt stöd".

  245. Det handlar om att ge...

  246. ...en förstående, coachande
    uppmärksamhet till eleven.

  247. Den brukar levereras av kurator,
    en extern terapeut, socialtjänst-

  248. -en lärare eller specialpedagog,
    som jobbar med materialet under ytan.

  249. Med känslorna och tankarna
    som har uppstått.

  250. Och de två förhållningssätten
    kompletteras av det medlande-

  251. -där vi jobbar på relationen.
    De första två är individuella.

  252. Konsekvens handlar om det som finns
    över ytan, om att reglera beteende.

  253. Så alla som jobbar med barn
    bör titta på det här-

  254. -och se om de har balans.

  255. Eller finns det nåt favorithörn
    som man själv eller skolan har-

  256. -där man helst ställer sig?

  257. Det är viktigt att veta
    att de här inte utesluter varandra.

  258. Man kan bedriva konsekvenser-

  259. -samtidigt som man gör en medlande
    insats och ger individuellt stöd.

  260. Det ni ska tänka på där
    är opartiskheten.

  261. Medlaren måste vara opartisk.
    Om jag har delat ut en konsekvens...

  262. Kanske haft ett möte
    med eleven och föräldrarna.

  263. Då kan eleven ha svårt att lita på
    att jag är opartisk.

  264. Håller ni med om det?

  265. Eleven kan tro att det blir ännu ett
    samtal där den måste stå till svars.

  266. Så tänk på att eleverna måste uppleva
    att medlaren är opartisk.

  267. Så medling är
    ett strukturerat verktyg-

  268. -för hantering
    av större och mindre konflikter.

  269. Det förutsätter
    att medlaren är opartisk.

  270. Dvs. inte värderar det eleverna säger
    som mer rätt eller fel-

  271. -utan hjälper eleverna
    att nå en egen lösning-

  272. -som alla parter - part 1, part 2
    och medlaren - kan säga ja till.

  273. Den här strukturen
    för en bra medling-

  274. -handlar delvis om hur man sitter.
    Det är en del av strukturen.

  275. Vi brukar alltid rekommendera-

  276. -att man sätter eleverna
    ansikte mot ansikte.

  277. Vi själva som medlare sätter oss
    lite på avstånd, i 90 graders vinkel.

  278. Detta för att signalera med alla
    medel att det är elevernas samtal.

  279. Vissa medlare kanske hellre vill
    sätta eleverna vända mot medlaren-

  280. -men då får vi mer dessa tilltal:
    "Han gjorde så. Men hon sa så här."

  281. Det blir mer anklagande
    och mindre av ett möte.

  282. Vända mot varandra får vi: "När du sa
    så där, kände jag mig jättearg."

  283. Mer jag-budskap.

  284. Men vi tvingar inte eleverna att glo
    varann i ögonen vid en stor konflikt.

  285. Sitter de mittemot varann
    kan de kika på varann om de vill.

  286. Det är viktigt att komma ihåg.

  287. En annan del av strukturen är
    att vi har spelregler för samtalet.

  288. Det har oftast inte eleverna själva
    när de försöker reda ut nåt.

  289. Men i medling...

  290. De grundläggande spelreglerna
    som vi föreslår är-

  291. -att man är tydlig med
    att det är elevernas möte.

  292. "Ni ska få berätta för varandra.
    Båda lyssnar på varann"-

  293. -"och får inte avbryta varann."

  294. "Och ni behöver använda ett bra
    språk, både i ord och kroppsspråk."

  295. Med den grunden kan man sen lägga
    till andra spelregler som behövs.

  296. Den sista delen av strukturen-

  297. -är vår strukturerade frågeguide
    för minimedling-

  298. -som är ett verktyg
    för att hålla samtalet på rätt bana.

  299. Det är lite som en checklista. Man
    behöver inte använda frågorna exakt-

  300. -men man vill få en följsamhet
    i processen.

  301. Längst bak finns meningar
    för att inleda medlingen.

  302. Vi vill alltid ge eleverna beröm:
    "Vad bra att ni vill hantera detta."

  303. "Vi ses på grund av det som hände
    i förmiddags." Neutralt formulerat.

  304. Vi beskriver att de själva
    ska få komma fram till hanteringen.

  305. Det finns en ruta
    med förhållningssätt-

  306. -och en kolumn om dåtiden.
    Frågor om det som hände.

  307. Och en kolumn om nutid och framtid.
    Frågor om det som kommer att hända.

  308. Hur de vill vara med varandra,
    om lösningen.

  309. Först får eleverna en i taget berätta
    för den andre vad den upplevde.

  310. Vad hände på skolgården när elev 1
    kastade en boll mot elev 2?

  311. Vi ställer följdfrågor som syftar
    till att komma ner under ytan.

  312. Hur kändes det? Vad tänkte du då?

  313. Eleverna får förklara sig.
    Då kommer vi bort från pajkastningen-

  314. -som kan bli
    när man reder ut vems felet var.

  315. Vi frågar hur situationen påverkar
    eleverna, om de är lite äldre.

  316. "Ni går i samma klass
    och har haft flera bråk"-

  317. -"hur känns det och hur påverkar det
    dig i skolan, elev 2?"

  318. Eleverna vill berätta
    hur det har påverkat dem.

  319. Får man inte berätta
    fortsätter man att försöka säga det.

  320. Vi bekräftar
    och låter dem få berätta.

  321. Sen får de ta ansvar för sin del
    i situationen. Vi frågar ungefär:

  322. "Var det nåt du sa eller gjorde
    som blev dumt och som du ångrar nu?"

  323. Kanske tar de ansvar, kanske inte.
    Vi tvingar inte fram nån bekännelse-

  324. -utan vill ge dem en möjlighet. Om vi
    inte dömer om de har rätt eller fel-

  325. -behöver de inte vara rädda
    för en konsekvens-

  326. -och då är det mer sannolikt
    att de talar sanning.

  327. I slutet av guiden frågar vi hur de
    vill vara med varandra framöver.

  328. "Elev 2, hur vill du
    att ni är med varandra?"

  329. Sen hjälper vi dem
    till en konkret lösning.

  330. Nånting man kan se och ta på.

  331. Som att vi ska säga hej
    till varandra på morgonen.

  332. Vi...ska spela...
    Vi ska spela fotboll tillsammans-

  333. -men inte sitta ihop på lunchen.
    Om en vecka ser vi hur det fungerat.

  334. Konkreta saker
    som är väldigt tydliga.

  335. Jag vill visa en annan del
    av medlingsprocessen-

  336. -och sätta ord på skillnaden mellan
    minimedling och större medling.

  337. Minimedling har en rak
    och enkel process.

  338. Det sker en konflikt. Vi gör en
    medling, och når en överenskommelse.

  339. Den är väldigt snabb och mini.

  340. Det finns mer information på nätet
    om man googlar på "minimedling".

  341. Skillnaden mot en stor medling är
    att då händer en konflikt-

  342. -och det kan vara
    upprepade incidenter.

  343. Saker händer på sociala medier,
    föräldrar blir inblandade.

  344. En allvarligare situation
    som vi inte löser på en kvart.

  345. Då gör vi individuella församtal-

  346. -där båda eleverna får berätta om
    situationen. Vi förklarar medlingen.

  347. Då bedömer vi om medling är lämpligt.

  348. För om båda eleverna tar nån typ
    av ansvar för att de var med...

  349. De medger att de var där
    och gjorde nåt.

  350. Och om vi tror att båda eleverna kan
    bidra konstruktivt och vara schysta-

  351. -så bedömer vi
    att en medling är lämplig.

  352. Det behöver också vara frivilligt.

  353. Men misstänker vi att det är en
    allvarlig kränkning eller mobbning-

  354. -undviker vi medling och följer
    rutinen för kränkande särbehandling.

  355. Annars går vi vidare och medlar.

  356. Vi kommer till en överenskommelse-

  357. -och gör ett eventuellt uppföljnings-
    och efterarbete med eleverna.

  358. Sammantaget vill vi visa en karta-

  359. -som en av skolorna som arbetar
    med medling håller på att ta fram.

  360. En konflikt uppstår, och vi vill
    helst hantera den med minimedling.

  361. Vi försöker reda ut situationen där
    och då med eleverna. Ofta funkar det.

  362. Men om situationen är för stor kan vi
    gå vidare till individuella möten-

  363. -som ofta elevhälsoteam, trygghets-
    team eller likabehandlingsgrupp gör.

  364. Om det är en konflikt sker medling.

  365. Men om det är en kränkning
    följer vi skolans arbetsgång mot det.

  366. Det ser lätt ut, men det är en rutin
    för konflikthantering för skolan.

  367. Om man har en sån, har man kommit
    mycket längre än många andra skolor.

  368. Sammanfattningsvis kan det här ses
    som konflikternas eskalationsnivå.

  369. Längst ner är de inte allvarliga,
    högst upp jätteallvarliga.

  370. Botten på pyramidformen är bred-

  371. -för många konflikter är små
    och uppstår jämt.

  372. Här behöver vi arbeta med
    ett förebyggande värdegrundsarbete-

  373. -och träna eleverna
    i konflikthantering och samarbete.

  374. Alla på skolan behöver arbeta med
    minimedling, både vuxna och elever.

  375. Om det däremot går lite längre, får
    man hantera det med hjälp av medling-

  376. -och här har skolan oftast
    medlingsutbildade personer.

  377. Ibland är det en bibliotekarie,
    eller de med erfarenhet av medling.

  378. Pyramiden smalnar av,
    för dessa konflikter är färre.

  379. För de allra allvarligaste
    konflikterna behövs andra åtgärder.

  380. Socialtjänsten kan kopplas in, det är
    många möten med elever och föräldrar-

  381. -eller nån kan omplaceras.

  382. Om man saknar medlingssteget
    blir pyramiden som ett timglas.

  383. Det blir fler andra åtgärder och
    fler ärenden på skolledningens bord-

  384. -eftersom man inte har medlingen
    som plockar bort många av ärendena.

  385. Om vi ser vad vi ska göra, då.

  386. Alla behöver syssla med minimedling.

  387. Sen kommer medling steg 2 och 3 som
    förebygger att konflikten eskalerar.

  388. Det här med att lära sig samarbeta
    bättre och lösa konflikter-

  389. -är ett lärande för livet,
    så att tillvaron blir enklare.

  390. För konflikter är en del
    av allas vår tillvaro.

  391. Om vi alla på skolan lär oss hantera
    konflikter mer konstruktivt-

  392. -och får en generation av elever som
    växer upp med att arbeta med medling-

  393. -då menar vi att vi också får
    en fredligare värld. Tack för det!

  394. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Medling i konflikter mellan elever

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur löser skolpersonal en konflikt mellan elever? Oskar Palmenfelt från Medlingscentrum guidar mellan arketyper och metoder i konfliktens värld. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Konfliktlösning, Lärare och elever, Skolan, Skolpersonal, Sociala konflikter , Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Dubbla narrativ i historieundervisningen

Ett rollspel för att öka förståelsen för konflikten mellan Israel och Palestina - det blev starten för lärare på Lerums gymnasium att jobba med ett nytt narrativ. Mattias Stadler, lärare i historia och engelska, berättar här om metoden Prime. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Vad händer när bollen inte är rund?

Vi vet att alla ska behandlas lika, ändå behöver vi påminnas om detta dagligen. Hör Andreas Jonssons personliga berättelse om kränkningar, kunskap och makt att förändra. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Problematisk skolfrånvaro

Hur ska skolan locka tillbaka elever med skolfrånvaro? Här berättar Mattias Pihl från Kringlaskolan vad de har gjort för att skapa trygghet för eleverna. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Läsande förebilder spelar roll - eller?

Varför tappar många tonårskillar intresset för att läsa böcker? Vad behövs det för förebilder? Läraren Pär Sahlin och journalisten Patrik Lundberg diskuterar. Moderator: Marie Augustsson. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Självbedömning som stöd för självreglerat lärande

När elever har det extra svårt - ge dem extra stöd. Om eleverna ska bli bättre på självbedömning är det viktigt att få feedback från lärare, konstaterar Anders Jönsson, professor i didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Medling i konflikter mellan elever

Hur löser skolpersonal en konflikt mellan elever? Oskar Palmenfelt från Medlingscentrum guidar mellan arketyper och metoder i konfliktens värld. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Inkludering i praktiken

Hur skapas den bästa lärande upplevelsen för barn med NPF-diagnos? Joanna Lundin, lärare och författare, ger konkreta tips för all skolpersonal. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Elever och lärare arbetar numera tillsammans i en digital värld. Vad betyder det för undervisningen? Här berättar läraren Jenny Edvardsson om hur hon pratar om internet och lär ut källkritik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Välkommen till verkligheten i skolans värld

Att föregå med gott exempel och vara en god ledare i klassrummet. Det är några av grundtipsen till nya lärare som Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg ger här. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Motivation och tillgänglighet med digitala verktyg

Eva Rännar från Specialpedagogiska skolmyndigheten talar tillsammans med läraren Katarina Eriksson om digitala verktyg som kan underlätta inlärning. Ännu finns det ingen app som ersätter en pedagog. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Boksamtal med elever

Hur får man elever att själva föra samtal kring litteratur? Gymnasieläraren Jenny Edvardsson ger här handfasta tips på hur hon lägger upp boksamtal med elever. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Undervisning och reviderad läroplan i relation till pedagogisk dokumentation

Hur ska förskolan se på barnen och fungera för alla? Det är några av frågorna som pedagogistan Anna Söderström Ahrborn tar upp. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Upptäck tjejer med adhd innan det är för sent

Hur hjälper man barn med adhd i klassrummet? Jessica Stigsdotter Axberg berättar här en personlig och för många familjär historia om adhd. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Campus Stockholm

Den digitala kunskapsrevolutionen

Gustaf Josefsson startade sitt första företag redan som 19-åring och har varit entreprenör med fokus på framtidsfrågor i över tio år. Hans idé är att koppla ihop trender, vetenskap och teknik med existentiella frågor om vår framtid. Gustaf Josefsson menar att vi försöker planera för en framtid i snabb förändring samtidigt som vi vet allt mindre om hur morgondagen kommer att se ut. Inspelat på Göta Lejon, Stockholm, den 21 oktober 2015. Arrangör Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Har det blivit omodernt med moderna språk?

De stora moderna språken tyska, franska och spanska får allt svårare att locka till sig både lärare och elever i skolan. Vad beror den här dalande populariteten på? Vilka förklaringar kan man hitta om man lyfter blicken från skolan och ser på hur språk värderas i det omgivande samhället? Och om färre nu lär sig tyska, franska och spanska - vad spelar det egentligen för roll?

Fråga oss