Titta

UR Samtiden - Skolforum 2018

UR Samtiden - Skolforum 2018

Om UR Samtiden - Skolforum 2018

Föreläsningar från Skolforum - en nationell mötesplats för svensk skola och fortbildningsdagar med lärare och skolledare från hela landet. Inspelat på Stockholmsmässan den 29-30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2018 : Motivation och tillgänglighet med digitala verktygDela
  1. Än så länge törs vi påstå att det
    inte finns nån app eller nåt program-

  2. -som ersätter en god pedagog
    eller en god pedagogisk situation.

  3. Hej och varmt välkomna allesammans
    till vår föreläsning!

  4. Motivation, engagemang och tillgäng-
    lig lärmiljö via digitala verktyg.

  5. Jag heter Eva Rännar, rådgivare på
    Specialpedagogiska skolmyndigheten.

  6. Jag utgår ifrån vårt Luleåkontor,
    möjligtvis hörs det på min dialekt-

  7. -och har främst Norrbotten
    som arbetsfält.

  8. Men jag dyker ibland upp
    på andra ställen i landet också.

  9. -Här bredvid mig står...
    -Katarina Eriksson.

  10. Jag jobbar på Alviksskolan
    utanför Luleå.

  11. Skolan på bilden där.
    Strax över 100 elever.

  12. Jag är matte- och NO-lärare,
    har ett försteläraruppdrag-

  13. -att utveckla digitala verktyg och är
    digitalpedagogisk resurs i kommunen.

  14. Så jag utbildar på andra skolor
    om digitala verktyg i undervisningen.

  15. Från januari i år driver jag
    ett projekt på skolan via SIS-medel-

  16. -om att skapa en tillgänglig lärmiljö
    via digitala verktyg.

  17. SIS-medel har ni sökt på
    Specialpedagogiska skolmyndigheten.

  18. Det är ett statsbidrag som man kan få
    för olika utvecklingsprojekt.

  19. Varför står vi här tillsammans?

  20. Dels för att vi pratar
    om tillgänglig lärmiljö.

  21. Specialpedagogik och allmänpedagogik
    går ju hand i hand för att skapa det.

  22. Du ska lyfta upp praktiska exempel på
    hur du jobbar med digitala verktyg-

  23. -för att göra din undervisning
    mer tillgänglig.

  24. Det är just där vi kommer att starta.

  25. I tillgänglig lärmiljö
    och utbildning.

  26. Tillgänglighet handlar om mötet
    mellan individ och lärmiljö.

  27. Det är för alla barns och elevers
    deltagande och lärande-

  28. -och att öka möjligheten för detta.

  29. Hur kan man då jobba
    för en tillgänglig lärmiljö?

  30. Ja, dels handlar det ju om
    att identifiera eventuella hinder...

  31. ...och försöka undanröja dessa.

  32. Det handlar också om att se
    framgångsfaktorerna i verksamheten.

  33. Och hur kan vi fortsätta
    att bygga på dessa?

  34. Att jobba med tillgänglig lärmiljö,
    det gör man på många olika nivåer.

  35. Man kan vara på organisationsnivå,
    på gruppnivå och på individnivå.

  36. På organisationsnivå kan handla om
    att fundera kring sin elevhälsa.

  37. Fungerar elevhälsan som ett stöd
    till pedagoger och övrig personal?

  38. Har alla elever
    tillgång till vår elevhälsa?

  39. Har vår elevhälsa ändamålsenliga
    och fungerande rutiner för samverkan?

  40. Man kan på gruppnivå som lärare
    fundera kring sin undervisning.

  41. Att jobba för en tillgänglig lärmiljö
    är inget ensamjobb.

  42. Det här är ett tillsammansjobb.
    Det vill jag verkligen trycka på.

  43. Denna bild visar vinsten med
    att jobba med tillgänglig lärmiljö.

  44. Den vänstra triangeln visar-

  45. -en miljö där man möter behoven genom
    extra anpassningar och särskilt stöd.

  46. I basen har man inte bäddat så mycket
    för olika förutsättningar.

  47. I den högra triangeln-

  48. -har man en bas där man möter
    en variation av förutsättningar-

  49. -redan inom ledning och stimulans.

  50. Vad bilden här säger är att
    ju tillgängligare vi gör lärmiljön-

  51. -desto mindre behov av extra anpass-
    ningar och särskilt stöd finns det.

  52. Det betyder inte att det försvinner,
    men behovet minskar.

  53. Hur kan man då som lärare tänka
    om man...

  54. Hur ska jag börja med
    att tänka kring tillgänglighet?

  55. Ett sätt att börja är att fundera
    vad vi har för specifika behov-

  56. -i grupperna.

  57. Hur kan vi möta det
    på ett generellt plan?

  58. Men också att man funderar på-

  59. -vad vi vet av erfarenhet
    att vi kan möta.

  60. För i varje lärarlag
    finns det otroligt mycket erfarenhet.

  61. Inläst material är väl ett sånt behov
    där man vet-

  62. -att i varje grupp finns det elever
    som har behov av att lyssna på text.

  63. Många kommuner har ju inläst material
    som kommunlicens i olika tjänster.

  64. Då kan man fundera på-

  65. -hur vi kan göra det tillgängligt
    inom ledning och stimulans.

  66. Man kanske jobbar med hörförståelse
    genom det här inlästa materialet.

  67. Man bearbetar text genom
    det inlästa materialet, tillsammans.

  68. När det är dags
    att eleverna ska läsa-

  69. -får de erbjudandet att läsa
    med ögonen eller att läsa med öronen.

  70. Och det erbjuds till alla.

  71. Man kan göra en jämförelse
    med trottoarkanter.

  72. Trottoarkanter
    har alltid en nedsänkning nånstans.

  73. Det har man byggt på grund av
    att man har vissa målgrupper i fokus-

  74. -som man vet
    har behovet av nedsänkningen-

  75. -för att kunna ta sig
    upp och ner från trottoaren.

  76. Men i och med
    att man har gjort nedsänkningen-

  77. -har man gjort det enklare
    för cyklister, skateboardåkare-

  78. -och för personer
    som kommer med resväskor.

  79. Även om man har en målgrupp i fokus,
    har man underlättat för fler.

  80. Jag fick till mig-

  81. -om en lärare som hade
    en elev med en grav synnedsättning.

  82. Den eleven hade behov
    av att få syntolkad film.

  83. Den läraren lät hela klassen se
    den syntolkade filmen-

  84. -och gav alla i uppdrag att lyssna
    på syntolkarens miljöbeskrivning-

  85. -för att sen kunna lära sig
    utifrån det.

  86. Ett fantastiskt sätt
    att titta på ett behov-

  87. -och lyfta ner det inom ledning
    och stimulans för alla elever.

  88. På SPSM har vi ett värderingsverktyg-

  89. -som kan vara ett stöd
    i arbetet med tillgänglig lärmiljö.

  90. Arbetet med tillgänglig lärmiljö
    handlar inte bara om klassrumsarbete.

  91. Det är indelat i fyra områden.
    Förutsättning för lärande-

  92. -social miljö, pedagogisk miljö
    och fysisk miljö.

  93. Under varje område
    finns det olika indikatorer.

  94. I den här handledningen finns det
    texter till varje indikator-

  95. -som kan användas
    som diskussionsunderlag-

  96. -i det kollegiala värdegrundsarbetet
    och i pedagogiska samtal.

  97. Man kan även på vår webbsida göra en
    värdering av lärmiljön och fundera-

  98. -hur tillgänglig verksamheten är
    utifrån de här områdesindikatorerna-

  99. -och där få en handlingsplan
    som man diskuterar vidare.

  100. Hur ska vi göra den
    ännu mer tillgänglig?

  101. Tanken är också att detta ska vara-

  102. -en del
    av det systematiska kvalitetsarbetet.

  103. Vi har även den här skriften
    som vi ger ut från SPSM.

  104. IT i lärandet för att nå målen.

  105. Vi lyfter fram att digitala verktyg
    kan göra skolarbetet tillgängligare.

  106. Det kan öka motivation, engagemang,
    självständighet och delaktighet.

  107. 2016 kom en forskningsöversikt från
    regeringen där man kunde konstatera-

  108. -att den vanligaste effekten av att
    använda digitala verktyg i skolan-

  109. -var ökad motivation, ökat engagemang
    och ökat intresse för skolarbetet.

  110. De menade att då är det sannolikt
    att vi förbättrar skolresultaten.

  111. Samma år, 2016, kom Agélii Genlott
    och Grönlund med en studie-

  112. -där de hade tittat på det
    pedagogiska sammanhangets betydelse-

  113. -i användandet av digitala verktyg.

  114. De hade sett att det är viktigt-

  115. -i vilket pedagogiskt sammanhang som
    man sätter in de digitala verktygen.

  116. Just det pedagogiska sammanhanget...

  117. ...lyfter IT-kommissionen fram
    i sitt delbetänkande 1998.

  118. Det här är ett 20 år gammalt citat:

  119. Än så länge törs vi påstå att det
    inte finns nån app eller nåt program-

  120. -som ersätter en god pedagog
    eller en god pedagogisk situation.

  121. Däremot finns det stora möjligheter
    att förhöja dessa.

  122. Katarina kommer att sätta in digitala
    verktyg i pedagogiska sammanhang.

  123. Ja. Absolut. Då ska vi trycka vidare.

  124. Jag tänkte börja med att berätta om
    ett arbetssätt vi har på vår skola.

  125. Ett eget koncept med syftet att för-
    stärka motivationen och engagemanget.

  126. Vi har gjort en klassrumsstudie
    kring det här och sett-

  127. -att det här arbetssättet ger
    de effekter som vi förväntade oss.

  128. Storyfication är
    ett storyline-inspirerat arbete-

  129. -med gamification som drivkraft.
    Många känner kanske till storyline.

  130. I en storyline har man en särskild
    tid, en plats och karaktärer.

  131. Eleverna går in i andra roller.

  132. En storyline är ofta
    en sexveckorsperiod.

  133. Storyfication har vi hållit på med
    ämnesövergripande under ett läsår.

  134. Gamification är att vi använder spel-
    mekanismer i verkliga situationer.

  135. Jag ska berätta om hur vi lägger in
    gamification i våra projekt.

  136. Uppläggen i de här projekten börjar
    med en film, en teater eller en text.

  137. Det kan se lite olika ut.
    Vi är inne på vårt sjätte projekt.

  138. Ni ser de fem tidigare projekten här.

  139. Och som jag sa tidigare:
    Vi börjar med nån slags uppstart.

  140. Jag kan berätta om Love-love-train
    of Alvik, förra årets projekt.

  141. I år bygger vi ett hotell. Det här
    var ett tåg som åkte genom Europa.

  142. Vi började med
    att läsa "Parvanas hemlighet"-

  143. -om en flicka i Afghanistan och
    flickornas icke-rätt att gå i skolan.

  144. Vi hade en minilektion kring Malala
    och vad hon har fått utstå.

  145. Och sen hade vi gjort en film-

  146. -i en app där man kan få en verklig
    person att prata och röra på munnen.

  147. Appen Photospeak är rolig vid redo-
    visningar och för att fånga eleverna.

  148. Malala berättade
    att våra elever skulle få-

  149. -följa med på tågresan för att
    sprida fred, kärlek och vänskap.

  150. Det här var också
    i samband med flyktingströmmarna.

  151. Våra elevers "mission"
    var att åka med på det här tåget.

  152. De gick in i en annan karaktär
    och fick söka jobb på det här tåget-

  153. -och välja om de ville jobba i
    restaurangvagnen eller i en spelvagn.

  154. De hade själva förslag
    på var de ville jobba.

  155. De tjänade pengar när de jobbade. Då
    kunde de bygga hus nånstans i Europa.

  156. Våra fyror fick bygga hus i landskap
    för att få med den geografibiten.

  157. Men femmorna och sexorna fick bygga
    stugor eller hus runtom i Europa.

  158. Husen är centrala i gamification.

  159. När de utför uppdrag, får de betalt.
    Det gör att de kan inreda sitt hus.

  160. Det är ett virtuellt hus. Jag kommer
    att visa hur det kan se ut.

  161. Första året hade vi House of Alvik.
    Ett bostadsrättsföreningshus.

  162. Då var temat
    hus och hem i när och fjärran.

  163. Green ship of Alvik
    var ett skepp som åkte jorden runt.

  164. Eleverna var passagerare på båten
    och fick uppdrag kopplade till det.

  165. Vi hade News of Alvik, en tidning
    där vi hade frilansande journalister.

  166. Sen har vi haft Yetis in need of
    Alvik där eleverna åkte ut i rymden-

  167. -och hjälpte yetisarna
    att bygga upp sin planet.

  168. De levde som vi gjorde på 1500-talet.
    Att lära av historien av temat.

  169. Som jag sa: Det är bloggar
    som det här utspelar sig på.

  170. Att eleverna publicerar publikt
    har gett engagemang hos eleverna.

  171. De vet att de har verkliga mottagare.
    Inte bara mamma och pappa-

  172. -men andra runtom i Sverige
    kan läsa deras texter.

  173. Och att gå in i en annan karaktär
    ser vi har skapat längre texter-

  174. -och en vilja att producera
    när du är nån annan.

  175. När vi har jobbat med karaktärerna,
    har eleverna fått skapa avatarer.

  176. Det här har vi kunnat göra t.ex.
    både i engelskan och i svenskan.

  177. Det är en anpassning för dem
    som tycker att det är jobbigt-

  178. -att prata inför klassen.

  179. Att prata via en avatar
    är många gånger lättare.

  180. Eller om du inte har tal kan du ha
    nån annan som läser in åt dig.

  181. Det finns avatarer där man skriver in
    text så att den läser upp det ändå.

  182. Avatarer ser vi också skapar
    en motivation för att våga tala.

  183. Verklighetsanknutna problem
    jobbar vi mycket kring i projekten.

  184. Jag jobbar mycket med matematik.

  185. Vårt hus som eleverna bygger är
    centralt i matematiken och tekniken.

  186. Här har vi använt olika program.
    Ett program som heter Sweet Home 3D.

  187. Vi har använt appar.
    Planner 5D, Keyplan.

  188. App- och programtips kommer i slutet.
    Eleverna har fått dra en lapp-

  189. -över hur stor lägenhet eller stuga
    de ska bygga, beroende på projektet.

  190. En del har fått 85 kvadratmeter.
    Andra har fått 100 kvadratmeter.

  191. Vi har tittat på Hemnet.
    Hur gör man en ritning?

  192. De har fått träna på hur man beräknar
    area. De har mätt hemma och i skolan.

  193. Där har det varit olika tekniker
    för när de ska bygga sin stuga.

  194. De har stött på bekymmer när köket
    kanske bara blev 3 kvadratmeter.

  195. "Oj, hur ska vi få plats med
    mitt kök?" Då var det att börja om.

  196. Så det är väldigt
    verklighetsanknutet.

  197. Sen är det så också att eleverna
    bygger det i programmet och appen.

  198. De ska följa ritningen. Jag har till
    och med haft en tjej som "blissade".

  199. Hon hade bara handstyrning och kunde
    ändå bygga i det här programmet.

  200. Det är helt fantastiskt.
    Hon kunde bygga som alla andra.

  201. Sen hjälpmedlet. Här ser ni en elev
    som hade svårt att förstå area.

  202. Varje liten ruta i appen
    är en kvadratmeter.

  203. Så han satte ut för varje kvadrat-
    meter. Hans ritning är till höger.

  204. Den utgick han ifrån
    sen när han byggde.

  205. Huset är tomt från början.

  206. När eleverna klarar uppdrag kan de få
    en soffa eller få tapetsera.

  207. Vi kan koppla matematikuppgifter
    till det här.

  208. Det kan vara ett uppdrag att måla om.

  209. Vad kostar det om en burk räcker till
    8 kvadratmeter och kostar 200 kr?

  210. Den typen av uppgift
    skulle kunna komma i en matematikbok.

  211. Men engagemanget för att lösa
    uppgiften blir betydligt större-

  212. -när det är deras eget hus. Det finns
    inte ett rätt svar. Köken är olika.

  213. Sen blir det ett konkret verktyg.
    För eleverna kan gå in och titta.

  214. "Just det, det är den här väggen."
    Så de får det också på köpet.

  215. Ett bra sätt att få matematiken
    verklighetsanknuten.

  216. Det går att göra hur mycket som helst
    kring husbygge i matten och tekniken.

  217. Nånting annat vi har jobbat med är
    att hitta och förstå barnens arenor.

  218. För många år sen har de som jobbat
    längre försökt fånga eleverna-

  219. -med Pokémonkort, t.ex.

  220. Man kunde bygga uppgifter kring det
    för att fånga dem.

  221. Våra elever är inne
    i den digitala världen.

  222. Minecraft har varit populärt länge.

  223. Det här var ett uppdrag där eleverna
    skulle bygga ett stall till en kung.

  224. Det här stallet hade en given area
    och en rabatt med en given omkrets.

  225. En tredjedel av blommorna skulle vara
    blå, en fjärdedel gula o.s.v.

  226. Här såg jag en direkt effekt av att
    jobba med matteboken kontra det här.

  227. Här blev gamification att faktiskt
    få bygga det här sen i Minecraft.

  228. Men man får inte glömma den sidan.

  229. Att göra ritningarna på rutat papper,
    uträkningarna och sen bygga.

  230. Och att begränsa byggandet. Eleverna
    skulle kunna bygga i flera timmar.

  231. Men avsätt två 40-minuterslektioner.
    Det har man då på sig.

  232. För jag som lärare
    vill åt beräkningarna.

  233. Ur tekniksynvinkel får man jobba
    med ritningar och bygga utifrån dem.

  234. Så det är bra när man har matematiken
    och tekniken tillsammans.

  235. I våra projekt...
    Jag går inte in på alla.

  236. Vi har cirka 120 uppdrag.
    De här ligger fritt ute.

  237. Så vill man läsa och inspireras-

  238. -så kommer ni att få länkar
    till storyfication-projekten.

  239. Jag och Eva har varit kollegor.

  240. Vi gjorde klassrumsstudien
    Omdefinierat lärande i matematik.

  241. I den här studien
    tittade vi på framgångsrika faktorer.

  242. Vi såg:
    Att ge uppdrag motiverade eleverna.

  243. Det är med motivation
    som utgångspunkt.

  244. Att ha verkliga mottagare. Att jobba
    med verklighetsanknutna problem.

  245. Att hitta och förstå
    elevernas arenor.

  246. Och att utforma uppdragen
    så att vi når alla eleverna.

  247. Och det är nånstans
    vid att utforma uppdragen-

  248. -som tillgänglig lärmiljö
    via digitala verktyg kommer in.

  249. Det här arbetssättet handlar
    mycket om motivationsskapande.

  250. En tillgänglig lärmiljö via
    digitala verktyg handlar för mig om-

  251. -behov som finns i gruppen
    eller behov hos mig själv.

  252. Jag har jobbat på Montessoriskola.

  253. När jag kom till vår skola ville jag
    jobba med konkret material.

  254. Men eleverna vägrade att röra det.
    De tyckte att det var spec-material.

  255. Jag började fundera:
    "Hur ska jag tänka?"

  256. Då hade vi just då 1:1 på vår skola.

  257. "Hur kan vi använda digitala verktyg
    för att hjälpa eleverna?"

  258. Och utifrån det har jag begett mig
    in i app- och programdjungeln-

  259. -för att hitta de sakerna
    utifrån mina behov.

  260. Då handlar det om
    att konkretisera för eleverna.

  261. Eller att jag vill
    visualisera nånting.

  262. Att underlätta för mig
    eller för eleverna.

  263. Att motivera och färdighetsträning.
    Just de hänger samman.

  264. Många gånger kan en app motivera
    eleverna mer än papper och penna.

  265. Här tänker jag ge exempel på
    konkretisera och visualisera.

  266. Jag jobbar med matematik.

  267. Bråk i blandad form
    är ofta svårt för eleverna.

  268. Vi har bråkcirklar i klassrummet,
    men det finns ett set.

  269. Många elever vill inte
    att det ligger på deras bänk.

  270. Jag brukar jobba med det här
    med hela gruppen.

  271. Det här är en app.
    Den heter Virtual Manipulatives!-

  272. -där du har bråkcirklar, bråkstavar
    och kan göra om det till procent.

  273. Jag går igenom uppgifter med det här
    med hela gruppen-

  274. -för att när eleverna
    sätter i gång med annat...

  275. De som behöver det använder det.

  276. De som inte behöver det
    använder det inte.

  277. Men effekten av att använda verktyget
    blir större.

  278. Många gånger har de inte velat
    använda hjälpmedlen.

  279. Att presentera det för alla för att
    sen välja tycker jag underlättar.

  280. Detsamma handlar om det här:
    En vanlig klock-app.

  281. Jag gick in i fyran.

  282. Jag blev sittande med elever som inte
    förstod klockan och tidsskillnader.

  283. Våra klockor på skolan
    var såna som var sega att snurra.

  284. Dessutom såg man inte om det var
    på förmiddagen eller på kvällen.

  285. Då tänkte jag: "Det måste finnas
    nåt bra hjälpmedel."

  286. Då hittade jag appen Moji Klockis
    som visar om det är kväll eller dag.

  287. För mig i klassrummet
    underlättar det.

  288. Här började vi med uppgifter
    tillsammans-

  289. -för att eleverna sen ska kunna
    använda den när de behöver det.

  290. Om vi tittar på underlätta...
    Ni har säkert jobbat med tangram.

  291. Har man inte färdiginplastade,
    det kan ju ta mycket tid-

  292. -kanske man kopierar tangram
    ur handledningen.

  293. Vi skulle jobba
    med bråk och decimaler.

  294. Vi skulle ta reda på hur stor del en
    liten triangel av en sån där hel var.

  295. De skulle jämföra bitarna.
    Vi började klippa ut.

  296. Men en del elever
    har svårt med motoriken.

  297. Så bitarna
    blev inte riktigt jämförbara.

  298. En del var ganska krokiga,
    helt enkelt.

  299. Sen under lektionen flög det bitar.

  300. Så till nästa lektion
    skulle vi få klippa igen.

  301. Då blev det:
    "Finns det nåt bättre sätt?"

  302. In i appdjungeln och leta.

  303. Jag hittade en app för det ändamålet.
    Kids Tangram heter den här.

  304. Det gjorde att nästa lektion
    var så mycket bättre.

  305. Alla hade inte behovet av det.

  306. De som kunde klippa
    kunde hålla rätt på bitarna.

  307. Men det som är nödvändigt för vissa
    är bra för alla.

  308. För här hade vi allt
    på ett och samma ställe.

  309. En annan app eller ett annat program
    som underlättar är tärningsappar.

  310. Jag har varit handledare i Matematik-
    lyftet. Där finns det många bra spel.

  311. Det enda jobbiga
    är att markera trätärningar.

  312. På vissa står det 1/100 och 1/1 000.
    De ser inte ut som vanliga tärningar.

  313. Jag tänkte:
    "Det måste gå att underlätta det."

  314. Om man jobbar med statistik, blir det
    hög volym av smattrande tärningar.

  315. Och här finns då appar
    för det ändamålet.

  316. Nåt annat som underlättar-

  317. -inte på individ-pedagognivå,
    utan på kommunnivå-

  318. -är molntjänster av olika slag.

  319. Det finns Google och G Suite.
    Det finns Office 365.

  320. De här har olika sätt att underlätta
    för oss pedagoger och för eleverna.

  321. Jag har elever som tycker att det är
    jobbigt att samarbeta med kompisar.

  322. Inte att samarbeta så,
    utan att byta plats i klassrummet.

  323. Via molntjänsten kan de skriva
    i samma dokument på olika platser.

  324. Samarbete i presentationer.
    Jag kan samarbeta med dem.

  325. Så det underlättar för oss allihop.

  326. En annan sak som man kan använda
    både i datorer och på läsplattor...

  327. Här har vi en app som heter Snaptype.
    Man kan också använda pdf på datorn.

  328. Det här kom utav det behov som jag
    hade hos en elev som jag kände...

  329. Han hade jättesvårt med motoriken.
    Så han skriver över två rader.

  330. Fokus hamnade egentligen på fel sak
    om det var NO vi jobbade med.

  331. Så det hade varit jättebra
    om han kunde få skriva ner på dator.

  332. Ett annat behov var att vår rektor
    skrek åt oss... Nej, hon skrek inte.

  333. Men hon sa: "Kopieringskostnaderna
    måste vi få ner."

  334. Det var det andra skälet.
    Det tredje skälet var-

  335. -att eleverna tappade bort stenciler.
    Arbetsblad försvinner.

  336. Det var det tredje behovet.
    Då hittade jag den här.

  337. I den här fotar eleven... Jag hänger
    upp arbetsbladen på tavlan ibland.

  338. De fotar och skriver i den här och
    lägger det i sin NO- eller SO-mapp.

  339. De kan skicka dem till mig-

  340. -men jag kan också
    gå in i deras Ipads och titta.

  341. Det är en app eller ett program
    som man kan använda som underlättar.

  342. Nåt annat i att underlätta är filmer.

  343. När jag märker att eleven fastnar
    på ungefär samma moment-

  344. -gör jag instruktionsfilmer. Att ha
    nån yta att lägga upp dem på är bra.

  345. Vi har kört med öppna bloggar. Jag
    har haft en matematikhjälpen-blogg-

  346. -där elever och föräldrar
    har kunnat titta tillsammans.

  347. Föräldrarna har tyckt
    att det har varit bra att titta på-

  348. -hur vi har gjort i skolan
    när vi ska lösa uppgifter.

  349. Sen också
    det här med strategifilmer...

  350. Nu med våra femmor, som jag har,
    har vi jobbat med olika algoritmer.

  351. Jag vet att en del av eleverna
    som jag har glömmer lätt.

  352. När vi jobbar med subtraktion och
    börjar med division, har de glömt.

  353. De skulle vara jättebehjälpta-

  354. -av att göra en egen film
    som man har kvar.

  355. För det är... När man ska förklara
    för sig själv, fastnar det bättre.

  356. Du kan också titta på
    det du har gjort.

  357. Eleverna behöver ofta bara se
    de första tio sekunderna.

  358. "Just det, det var så det var." Men
    då har vi gjort det med hela gruppen.

  359. Så jag har sagt:

  360. "Nu ska vi alla göra den här filmen
    om hur vi gör en additionsalgoritm."

  361. Sen behöver inte alla använda
    sina filmer.

  362. Men just att sätta ord på det gör att
    det är nånting som är bra för alla-

  363. -även om det sen bara är nödvändigt
    för vissa.

  364. Och sen Flipped Classroom.

  365. Ibland gör jag filmer för elever
    att titta på i förhand.

  366. Det här är också en anpassning.
    För en del elever är det nödvändigt.

  367. En förberedelse
    för en lektion som ska komma.

  368. Så det finns många olika sätt att
    underlätta via filmer i olika ämnen.

  369. Jag var inne på
    det här med att motivera.

  370. Det finns många sätt att motivera.
    T.ex. storyfication-projekten.

  371. Och att ha en samarbetsskola. Vi har
    haft det i Sundsvall och Norrtälje.

  372. Vi har haft en matteblogg
    där vi har bytt problem med varandra.

  373. Vi började med en Skype för att
    ta reda på var de andra befann sig.

  374. Sen har eleverna fått formulera
    egna problem till varandra.

  375. Att formulera och lösa problem är nåt
    som vi ska göra en bedömning på.

  376. Här kan man göra det
    motivationshöjande.

  377. Eleverna tycker att det är kul att ha
    verkliga mottagare till sina problem.

  378. Vi diskuterar vad vi måste få med.
    Vi får problem från de andra.

  379. Då kan vi diskutera: "Det här var
    otydligt. Hur gör vi det tydligt?"

  380. Sen när de löser sina kompisar i
    Norrtäljes eller Sundsvalls problem-

  381. -måste de skriva hur de har löst det
    med de rätta matematiska begreppen.

  382. De får inte skriva: "Jag plussade."

  383. De ska skriva: "Jag adderade.
    Summan blev." Och så vidare.

  384. Vi har tränat på matematikbegreppen.

  385. I svenskan har min kollega
    jobbat med matematikorden.

  386. De har haft i läxa
    att stava till matematikorden.

  387. Klasserna har utmanat varandra
    på begrepp.

  388. Vi har haft På minuten-

  389. -där vi har utmanat dem på hur många
    matteord vi klarar på en viss tid.

  390. Så det är att hitta nya vägar
    för att fånga.

  391. Jag har också sett att många gånger
    har det kommit upp...

  392. Vi var tvungna
    att kunna lösa 65 x 25-

  393. -när vi skulle räkna ut ett problem.

  394. Jag säger:
    "Vet ni hur ni ska lösa det här?"

  395. "Nja, kan du hjälpa oss?"
    "Ta 65 x 20 och 65 x 5."

  396. "Finns det inget enklare sätt?"
    "Jo, ska jag visa det?" "Ja."

  397. Då visade jag
    med två tal under varandra.

  398. Glöden till att kunna blir större
    än när det kommer i matematikboken.

  399. Sen kan jag ge ett papper
    på den typen av uppställningar.

  400. Men vi får många inkörsportar
    på nya områden-

  401. -som eleverna är mottagliga för
    på ett annat sätt.

  402. Sen har vi också cirkelträning
    när vi jobbar med färdighetsträning.

  403. Cirkelträning
    kanske många känner till.

  404. Där jobbar man med olika
    muskelgrupper i olika stationer.

  405. På samma sätt
    kan man jobba med matte.

  406. Att träna olika delar av hjärnan
    under kortare perioder.

  407. Det har varit framgångsrikt.
    Vi har använt oss av en Time Timer-

  408. -där jag har ställt in
    tiden som eleverna ska jobba.

  409. Sen jobbar vi med appar eller färdig-
    heter som vi har tränat på tidigare.

  410. Det här är också
    så att man inte glömmer bort.

  411. Har man såna pass en gång i veckan,
    kommer det att hållas vid liv.

  412. Högst upp där i hörnan är det nånting
    som vi kallar för chili-matte.

  413. Eleverna har jobbat med uppställ-
    ningar med appen Number Pieces.

  414. På den här stationen
    kanske jag sitter för att stötta.

  415. Då är vi två i klassrummet. Peda-
    gogerna kan sitta vid två stationer.

  416. Mitten-appen är jättebra
    för multiplikationsträning.

  417. Träning i multiplikation
    och division.

  418. Charades. Begreppsförståelse.
    De har skrivit in begreppen i en app.

  419. Sen sitter de två och två.
    En ska förklara ordet som står här.

  420. Den som håller gissar. Rätt svar:
    Vicka framåt och det blir grönt.

  421. Fel svar: Vicka bakåt och rött.
    Man kan se hur många de får ihop-

  422. -under de här tio minuterna.

  423. Spelen från Matematiklyftet brukar
    jag lyfta in i cirkelträningen.

  424. Djungelgeometri har jättebra appar
    i matematik. Geometriträning.

  425. Så variera
    utifrån det man har jobbat med.

  426. Men just de här korta passen.
    Tio minuter och byt-

  427. -ser jag har varit effektfullt för
    dem som behöver korta tidsperioder.

  428. Katarina har visat på
    digitala möjligheter.

  429. Vi ska fundera kring hur man kan
    tänka kring tillgänglighet.

  430. Dels det vi började med.
    Man kan tänka till:

  431. Vilka extra anpassningar kan man
    få in i den tillgängliga lärmiljön?

  432. Nödvändiga för vissa, bra för alla.

  433. Katarina använder appar
    i genomgången.

  434. Hon kanske har specifika elever
    i fokus där.

  435. "Det här ska vara bra för den här
    eleven, men alla jobbar i det."

  436. "Sen om de vill använda det
    eller inte, det visar sig senare."

  437. Också att sätta in det
    i ett pedagogiskt sammanhang.

  438. Katarina använder Minecraft-

  439. -som en drivkraft i arbetet. Men det
    finns i ett pedagogiskt sammanhang.

  440. Eleverna har uppdrag att göra innan
    de kliver in i appen och arbetar.

  441. Och det har även en röd tråd
    i uppdragen.

  442. Jag hör ofta: "Vi har en elev med
    mattesvårigheter. Finns det nån app?"

  443. Här vill jag säga: Sätt eleven
    och elevens behov i fokus.

  444. Analysschemat som ni ser på sidan-

  445. -är omarbetat av två kollegor från
    ett original från Learning in Hand-

  446. -som är just en appanalys där man kan
    fundera utifrån elever och app-

  447. -hur tillgänglig den här appen är
    för den här eleven.

  448. Det kan handla om relevans. Är syftet
    relevant för den här eleven?

  449. Det kan handla om: Kan eleven
    arbeta självständigt i den här appen?

  450. Den finns att ladda ner
    från vår hemsida.

  451. Vi har även en tips- och idéserie-

  452. -där man kan göra olika anpassningar
    i olika operativsystem-

  453. -för att öka tillgängligheten.
    Ios 12 är på gång.

  454. Vi har även Hitta läromedel.

  455. En tjänst där man kan söka på olika
    läromedel utifrån olika sökkriterier.

  456. Du kan söka på skolform, ämne
    och olika läromedelsegenskaper.

  457. T.ex. tydlig layout, långsam
    progression, inläst text med mera.

  458. Men också medietyp. Du kan välja
    appar för Android eller för Ios.

  459. Eller program till Mac
    eller program till PC.

  460. När jag gjorde skärmdumpen, kunde man
    söka på nästan 9 000 läromedel.

  461. Katarina, vad är skillnaden som ska-
    par skillnaden enligt din erfarenhet?

  462. Det är ett nära och strukturerat
    samarbete i arbetslaget.

  463. Och nånstans
    att se till elevernas behov.

  464. Ett samarbete kring eleverna också.

  465. Som Eva uttryckte det: Behoven är
    i fokus, inte det digitala verktyget.

  466. Du kan använda konkret material,
    men jag använder digitala verktyg...

  467. Konkret material
    kanske uppnår ett enda syfte.

  468. Med det digitala verktyget kan jag
    kanske uppnå tre eller fyra syften.

  469. Så på så sätt får man en större
    effekt av det digitala verktyget.

  470. Men just det här med en strukturerad
    pedagogisk idé tycker jag-

  471. -är det viktigaste för att nå fram
    också med de digitala verktygen.

  472. Och att våga pröva
    och våga testa nånting nytt.

  473. Har du en idé som du tror på:
    Kör på den.

  474. Och har du elever som har svårt
    med förändringar...

  475. Du ska inte bara prova, prova, prova.

  476. Men då krävs det också tid
    för att ta emot förändringen.

  477. Många gånger kan man tycka
    att det nya är jobbigt.

  478. Då måste man kanske jobba in ett
    verktyg och avgöra om det var bra.

  479. Det kan hända att det inte var bra.
    Det är också ett vågspel att...

  480. Det som passar för Kalle
    kanske inte passar för Stina.

  481. Men på gruppnivå: Ge det tid.

  482. Och analysera och utvärdera verktyget
    som man använder och det man gör.

  483. Det är det viktigaste. Nu säger jag
    det viktigaste flera gånger.

  484. Det tycker jag skapar skillnad-

  485. -att använda och skapa en tillgänglig
    lärmiljö via digitala verktyg.

  486. Jag har en pedagogblogg-

  487. -som heter
    pedagogikochikt.wordpress.com.

  488. Jag har samlat
    våra storyfication-projekt-

  489. -på en blogg som heter
    storyficationprojekt.wordpress.com.

  490. En nystartad Facebook-grupp,
    som ni gärna får gå med i.

  491. Vi har stött på ganska många som
    har startat storyfication-projekt.

  492. Då är det jättekul
    om man kan dela med sig-

  493. -för att få inspiration
    i den här gruppen.

  494. Min Twitter
    är jag inte lika aktiv på.

  495. Jag har fastnat för Instagram
    där jag har kontot digilulea-

  496. -där jag delar med mig av
    vad jag gör med mina elever-

  497. -och även det jag gör som
    digitalpedagogisk resurs i kommunen.

  498. SPSM har en hemsida: spsm.se.

  499. Materialen som jag har nämnt kan ni
    ladda ner där gratis eller beställa.

  500. Ett tips är att använda vår sökruta.

  501. Skriv "tips och idéer"
    så kommer ni snabbt dit.

  502. Annars finns det mycket kunskap där.

  503. Vi har ett Twitter-, Instagram-
    och Facebook-konto.

  504. På vår Youtube-kanal har vi en hel
    del frukostseminarier, med mera.

  505. Vi har en bild där uppe. Lärlabbet
    var på besök hos oss förra hösten.

  506. Där berättar vi
    om storyfication-projektet.

  507. Då är det med fokus på...
    Nu måste jag tänka.

  508. Det var nog Love-love-train of Alvik.
    Så vill ni kika lite mer på det...

  509. Det är under digital undervisning.
    Det programmet.

  510. Här är våra projektbloggar
    var och en för sig.

  511. På projektbloggen har vi samlat alla.
    Där finns även matte united.

  512. Tre skolor har samarbetat.

  513. Men den ena kollegan
    har börjat jobba för Atea.

  514. Så nu är vi två skolor
    som samarbetar.

  515. Så vi har startat upp matte united 2.

  516. Vi har satt i gång att skapa problem.

  517. Sen lite app- och programtips.

  518. Många av apparna
    finns också som tillägg.

  519. Om man har Chrome som webbläsare,
    kan man lägga till-

  520. -t.ex. det här tiobasmaterialet,
    bråkcirklarna och liknande.

  521. Många finns
    både som appar och program.

  522. Så. Då får vi säga
    tack så hemskt mycket för oss!

  523. Hoppas att ni har fått med er
    nya tankar!

  524. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Motivation och tillgänglighet med digitala verktyg

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Eva Rännar från Specialpedagogiska skolmyndigheten talar tillsammans med läraren Katarina Eriksson om digitala verktyg som kan underlätta inlärning. Ännu finns det ingen app som ersätter en pedagog. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Dubbla narrativ i historieundervisningen

Ett rollspel för att öka förståelsen för konflikten mellan Israel och Palestina - det blev starten för lärare på Lerums gymnasium att jobba med ett nytt narrativ. Mattias Stadler, lärare i historia och engelska, berättar här om metoden Prime. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Vad händer när bollen inte är rund?

Vi vet att alla ska behandlas lika, ändå behöver vi påminnas om detta dagligen. Hör Andreas Jonssons personliga berättelse om kränkningar, kunskap och makt att förändra. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Problematisk skolfrånvaro

Hur ska skolan locka tillbaka elever med skolfrånvaro? Här berättar Mattias Pihl från Kringlaskolan vad de har gjort för att skapa trygghet för eleverna. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Läsande förebilder spelar roll - eller?

Varför tappar många tonårskillar intresset för att läsa böcker? Vad behövs det för förebilder? Läraren Pär Sahlin och journalisten Patrik Lundberg diskuterar. Moderator: Marie Augustsson. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Självbedömning som stöd för självreglerat lärande

När elever har det extra svårt - ge dem extra stöd. Om eleverna ska bli bättre på självbedömning är det viktigt att få feedback från lärare, konstaterar Anders Jönsson, professor i didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Medling i konflikter mellan elever

Hur löser skolpersonal en konflikt mellan elever? Oskar Palmenfelt från Medlingscentrum guidar mellan arketyper och metoder i konfliktens värld. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Inkludering i praktiken

Hur skapas den bästa lärande upplevelsen för barn med NPF-diagnos? Joanna Lundin, lärare och författare, ger konkreta tips för all skolpersonal. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Elever och lärare arbetar numera tillsammans i en digital värld. Vad betyder det för undervisningen? Här berättar läraren Jenny Edvardsson om hur hon pratar om internet och lär ut källkritik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Välkommen till verkligheten i skolans värld

Att föregå med gott exempel och vara en god ledare i klassrummet. Det är några av grundtipsen till nya lärare som Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg ger här. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Motivation och tillgänglighet med digitala verktyg

Eva Rännar från Specialpedagogiska skolmyndigheten talar tillsammans med läraren Katarina Eriksson om digitala verktyg som kan underlätta inlärning. Ännu finns det ingen app som ersätter en pedagog. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Boksamtal med elever

Hur får man elever att själva föra samtal kring litteratur? Gymnasieläraren Jenny Edvardsson ger här handfasta tips på hur hon lägger upp boksamtal med elever. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Undervisning och reviderad läroplan i relation till pedagogisk dokumentation

Hur ska förskolan se på barnen och fungera för alla? Det är några av frågorna som pedagogistan Anna Söderström Ahrborn tar upp. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Upptäck tjejer med adhd innan det är för sent

Hur hjälper man barn med adhd i klassrummet? Jessica Stigsdotter Axberg berättar här en personlig och för många familjär historia om adhd. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Estetiska lärprocesser

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad ska du göra med ditt liv?

Robin och Joaquín är i 20-årsåldern och båda har en bakgrund av skolavhopp och arbetslöshet. Nu försöker de vända sina liv. Gruppen unga som varken jobbar eller pluggar är en knivig utmaning för samhället. Men framför allt är det en svår situation att ta sig ur för den unga människa som väl hamnat där. Vad var det som gick snett i skolan för Robin och Joaquín? Och hur ser deras chanser ut att komma igen?