Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2018

UR Samtiden - Drogfokus 2018

Om UR Samtiden - Drogfokus 2018

Föreläsningar och samtal från konferensen Drogfokus (tidigare Sverige mot narkotika) 2018. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2018 : Öppna drogscener - forskning och samverkanDela
  1. Ett antal platser i Stockholms län
    och i övriga Sverige-

  2. -präglas av en öppen handel
    av missbruk.

  3. Hej! Roligt att vara här och berätta
    om Polisregion Stockholms arbete.

  4. Vi har försökt kombinera forskning
    med praktiskt polisarbete.

  5. Vi vill bryta ner
    den nationella ANDT-strategin-

  6. -till regional och lokal nivå
    med det här tankesättet.

  7. Ett antal platser i Stockholms län
    och i övriga Sverige-

  8. -präglas av en öppen handel
    av missbruk.

  9. Myndigheter och allmänhet vet
    att handeln pågår-

  10. -och vi kan inte göra nåt åt det
    i många fall.

  11. Det blir en form av tolerans mot
    att handeln pågår.

  12. Det här vill
    Polisregion Stockholm bryta-

  13. -ihop med andra aktörer
    och myndigheter.

  14. I samverkan ingår
    andra myndigheter.

  15. Kriminalvården, Länsstyrelsen,
    tullen och Landstinget.

  16. Vi har en regional
    ANDT-samverkansgrupp-

  17. -som har brutit ner den nationella
    strategin i en regional strategi.

  18. I den regionala strategin
    ingår det i målområde 1-

  19. -att vi ska titta på hur vi arbetar
    mot öppna drogscener.

  20. Vi har slängt oss med begreppet
    "öppna drogscener" i många år.

  21. Vi har inte hittat nån
    vedertagen svensk definition.

  22. I Region Stockholm har vi
    med de andra organisationerna-

  23. -tagit fram en definition
    som baseras på Mimmis forskning.

  24. Nu har vi nåt att arbeta efter.

  25. Vi har tagit fram ett metodstöd-

  26. -med samverkan mellan
    organisationer och allmänhet.

  27. Vi tar in kriminologiska
    teorier och modeller-

  28. -och tittar på olika metoder-

  29. -för att underlätta för narkotika-
    missbrukare att få vård.

  30. Metodstödet bygger
    på en kartläggning-

  31. -som Mimmi
    kommer att berätta mer om-

  32. -och på att vi har en definition
    på öppna drogscener.

  33. Vi gjorde en kartläggning förra året
    och även i år.

  34. Det ingår i vår strategi.

  35. Målet är att antalet öppna
    drogscener ska minska.

  36. Metodboken
    ska främja och underlätta-

  37. -myndighetsarbetet
    med öppna drogscener.

  38. Vi tittar på
    att minska platsens betydelse.

  39. Vi tittar
    på olika kriminologiska teorier-

  40. -och även på platssamverkan-

  41. -där allmänhet och näringsidkare
    tar ansvar för platsen

  42. I Stockholms län har vi
    olika politiska viljor-

  43. -som verkar vilja genomföra
    olika piloter-

  44. -där näringsidkare
    nästan tvingas in i samarbete.

  45. Det finns även ett vinstsyfte
    för aktörerna att delta i arbetet.

  46. Det gäller att återta platsen
    som missbrukas av missbrukarna.

  47. -och göra den tillgänglig
    för allmänheten igen.

  48. Allmänheten ska bli tongivande
    på platsen i positiv bemärkelse.

  49. Vi tittar givetvis också
    på social prevention.

  50. Hur vi minskar motivationen
    att begå brott-

  51. -och hur personer lättare
    kan få kontakt med vården.

  52. Det tredje benet
    i rutinaktiviteten är-

  53. -att öka de formella väktarna
    på platsen.

  54. Polisen på Sergels torg samarbetar
    mycket med ordningsvakter-

  55. -som kan vara en väldigt synlig del.

  56. Vi tittar också på hur vi använder
    andra delar i samhället-

  57. -för att få fler goda krafter
    på plats där droghandel sker.

  58. Vi ska ha en strukturerad samverkan.

  59. Vi kartlägger
    den gemensamma problembilden-

  60. -tittar på vilka aktörer
    som kan vara en del av arbetet-

  61. -upprättar aktivitetsplaner,
    tittar på genomförandet-

  62. -och eftersträvar
    att följa upp verksamheten.

  63. Vi ska köpa in en extern utvärderare
    med medel från Brå.

  64. Vi kommer att utvärdera arbetet
    under två år ungefär.

  65. Det ska bli jätteroligt.

  66. En del som vi trycker på
    i metodstödet är-

  67. -att vi måste bli bättre på
    att hitta kvinnliga missbrukare.

  68. Våra siffror,
    polisanmälningar och annat-

  69. -och det självuppskattade missbruket,
    är inte jämnt.

  70. Vi är dåliga på att uppmärksamma
    kvinnliga missbrukare-

  71. -och måste hitta vägar framåt där.

  72. Vi har inga facitlösningar
    på hur vi ska bli bättre-

  73. -men vi har tankar
    på hur vi kan hitta dem.

  74. Det är en viktig del av det vi
    vill förmedla med metodstödet.

  75. Det om samverkan.
    Mimmi ska berätta om forskningen.

  76. Jag är doktorand vid Malmö
    universitet och polis i Stockholm.

  77. Jag arbetade på Plattangruppen
    för 8-10 år sen-

  78. -och på narkotikaspan i sex år.

  79. Sen tittade jag på utvärdering,
    för arbetet gav inte så stor effekt.

  80. Många kollegor var frustrerade
    över hur man tar sig framåt-

  81. -framför allt vid öppna drogscener.

  82. Jag skriver en avhandling om öppna
    drogscener och polisforskning.

  83. I ANDT-gruppen i Stockholm
    pratade vi om-

  84. -hur vi skulle konkretisera
    handlingsplanen mot narkotika.

  85. Öppna drogscener som problem
    dök upp i NOA:s inventering-

  86. -med prioriterade
    och icke-prioriterade områden-

  87. -där öppen droghandel
    var ett problem.

  88. Medier har rapporterat
    om öppen droghandel nära dagis-

  89. -och platser där folk blir kränkta,
    störda och rädda.

  90. Polisen och andra myndigheter
    har haft svårt att arbeta effektivt.

  91. Vi skulle kartlägga
    öppna drogscener i Stockholm-

  92. -för att definiera vad det är
    och hur många som finns.

  93. Lokalt i Stockholm vet de flesta
    var det säljs narkotika.

  94. Plattan känner många till
    i hela Skandinavien-

  95. -men regionalt
    har vi inte haft nån bild.

  96. Det bestämde jag mig
    för att kartlägga.

  97. Hur får man svar om öppna drogscener?

  98. Det finns flera källor.

  99. Jag började med att läsa
    allt jag hittade om ämnet.

  100. Vi skickade ut en webbenkät till alla
    lokala polisområden i Stockholm-

  101. -klickbar och enkel,
    så att det blir gjort-

  102. -och samlade in polisens bild.

  103. Vi ville inte bara ha polisens bild,
    utan även samhällets-

  104. -och alla data som gick att använda.

  105. Vi har använt kriminalstatistik
    och trygghetsdata.

  106. Vad vet vi
    om öppna drogscener generellt?

  107. Det är inte ett svenskt problem,
    utan det finns i hela världen.

  108. Trots skillnader i lagstiftning,
    kultur och samhälle-

  109. -är problemen
    på många ställen väldigt lika.

  110. Plattan byggdes 1965 och har sen
    dess varit känd för drogförsäljning.

  111. Det är ganska länge sen
    problemen började.

  112. Polisen har försökt begränsa
    spridning av narkotika-

  113. -men också den unika position
    som Plattan har i kretsarna.

  114. Det finns öppna drogscener
    vid centralstationer i många städer.

  115. De finns i USA, Kanada och Asien.

  116. "Plata" heter platsen i Oslo,
    vid centralstationen.

  117. Hastings Street i Vancouver är
    världens största öppna drogscen.

  118. Vi har Vesterbro i Köpenhamn
    och 18:e arrondissementet i Paris.

  119. Många ställen kämpar med samma
    eller liknande problem.

  120. Man har jobbat med skademinskning
    eller repressiva saker.

  121. Insatser med polis och "crackdowns"
    när man går in med noll tolerans.

  122. Det finns inget recept
    på vad som fungerar.

  123. Vi vet att om unga missbrukare
    blir rena från droger-

  124. -så sparas
    en hejdundrans massa pengar.

  125. Forskningen har handlat om
    utvärdering utan tydliga resultat.

  126. Kortsiktiga resultat
    för repressiva insatser.

  127. Forskningen säger
    att man måste samverka brett-

  128. -och jobba med många lokala
    aktörer för att nå förändring.

  129. Det påverkar såklart samhället.

  130. Narkotika kopplar ungdomar
    till organiserad brottslighet.

  131. Kriminella nätverk använder ofta
    de yngre för att sälja droger.

  132. Nätverken är inblandade
    i narkotikasmuggling-

  133. -och har ofta goda kontaktområden
    i Europa och övriga världen.

  134. Närvaron av droger påverkar
    den upplevda säkerheten.

  135. Den öppna drogförsäljningen
    pågår i centrum och den syns.

  136. Ungdomar är ofta i de områdena.

  137. Droger är ofta ett potentiellt motiv.

  138. Det är mycket pengar och man vill
    manifestera sig i offentlig miljö.

  139. Det handlar ibland om obetalda
    skulder och marknadsandelar.

  140. Vi skickade en webbenkät
    till samtliga lokalpolisområden.

  141. Det är en massa variabler-

  142. -som polisen trodde påverkade,
    men även från litteraturen.

  143. Lokalpolisområdena fick skatta
    cirka 100 variabler-

  144. -på platser man identifierade
    som öppna drogscener.

  145. Vi formulerade en definition
    utifrån vad vi gjort och fick in.

  146. Den första studien handlade om
    vad de hade gemensamt.

  147. En geografiskt bestående plats
    där bruk och försäljning sker öppet-

  148. -och uppfattas som problematisk
    av myndigheter eller allmänhet.

  149. Vi har delat upp den
    för att tydliggöra vad vi menar.

  150. Den öppen, alltså inte sluten.
    Inte så konstigt kanske.

  151. På en sluten drogscen finns det
    en tröskel för att få sälja och köpa.

  152. För att sälja på Sturecompagniet
    behöver man en viss klädsel-

  153. -och tillhöra en viss samhällsklass
    eller kompisgäng.

  154. Man vet att det är ganska
    höga trösklar för att ta sig in.

  155. Även att sälja och köpa
    från en pizzeria eller en kiosk-

  156. -krävs en inkörsport
    som inte alla har tillgång till.

  157. De är geografiska.
    Vi pratar inte om nätet.

  158. Det är en bestående plats
    i minst ett år.

  159. Det är inte en festival–

  160. -där narkotika kanske säljs
    under en helg.

  161. Det sker offentligt
    och påverkar tryggheten-

  162. -och den uppfattas
    som problematisk.

  163. I enkäten lade vi också frågor-

  164. -om att beskriva var platsen ligger,
    var gränserna går.

  165. Poliserna fick rita in dem
    på en karta.

  166. Vi hittade 48 öppna drogscener.

  167. Då kanske man tänker
    att det måste ha ökat.

  168. Men 48 % av dem är tio år
    eller äldre.

  169. 60 % är fem år eller äldre.

  170. Många har funnits länge.
    De flesta är inga nyheter.

  171. För dem som jobbar och bor
    i området är det inga nyheter.

  172. Men regionalt kanske det är en nyhet
    att det är så många ställen.

  173. Några siffror visar vad man kan
    få fram med kartläggningen.

  174. 82 % av drogscenerna har problem
    med öppen rökning av cannabis.

  175. 90 % ligger i bostadsområden.
    86 % har centrumanknytning.

  176. Stora köpcentrum, Plattan,
    men också lokala centrum-

  177. -där det ligger en vårdcentral,
    en pizzeria och en handlare.

  178. 71 %, 61 % och 51 % visar
    var i samhället de ligger-

  179. -och vilka som påverkas -
    fritids, skola, förskola.

  180. Vi har även tittat på polisens
    resurser. 55 % av drogscenerna-

  181. -ligger i lokalpolisområden
    utan riktade polisresurser.

  182. Polisen har inte ett utpekat område-

  183. -där vissa personer ska jobba
    mot problematiken.

  184. Det finns mycket polisen kan göra,
    men också mycket vi inte kan göra-

  185. -på grund av resurser
    och vårt uppdrag.

  186. Vi skapade ett index-

  187. -för att skilja mellan olika
    drogscener, inte bara geografiskt.

  188. Vi tog med sju symptom på
    hur platserna uppfattas.

  189. Här ser ni hur många öppna
    drogscener som har symptomet.

  190. Om en plats har fem eller fler
    av symptomen-

  191. -är de lite värre än de andra.

  192. 15 % av platserna ses som en zon
    av tolerans för avvikande beteende.

  193. I hockeyrinken kan man få en
    käftsmäll utan att många reagerar.

  194. Här händer det mycket
    som man inte reagerar på.

  195. Men i ett köpcentrum
    hade folk reagerat direkt.

  196. Där finns
    en helt annan social kontroll.

  197. Rent geografiskt ville vi titta på
    var de öppna drogscenerna ligger.

  198. Det här är Stockholms län.

  199. Högst upp Norrtälje, längst ner
    Södertälje. De är jämnt fördelade.

  200. Det finns vissa mönster
    men också bred spridning.

  201. Vi bad poliserna att konkret rita in
    var platserna ligger-

  202. -för att kunna göra
    geografiska analyser.

  203. Då ser vi vad som finns
    på platserna och lägga till data.

  204. I enkäten skriver polisen
    och polisanställda-

  205. -att 82 % korrelerar med
    stora kommunikationsnoder-

  206. -där man tar tunnelbana och tåg.

  207. På en karta blev det som
    att trä pärlor på ett halsband.

  208. De flesta drogscenerna
    ligger vid stationer-

  209. -framför allt tunnelbana
    och pendeltåg.

  210. Det kan tyckas självklart, men vi
    gjorde en kartläggning i Malmö.

  211. Där finns inte tåg eller tunnelbana.

  212. En del drogscener ligger vid buss-
    stationer, men inte på samma sätt.

  213. I USA ligger många drogscener
    som är lättillgängliga med bil.

  214. Amerikansk polis jobbar med
    att stänga av vägar-

  215. -för att försvåra försäljning
    till och från bil.

  216. Här har vi andra samverkanspartner,
    som SL i Stockholm.

  217. Vilka ska hjälpas åt?
    Vem äger platsen?

  218. Det blir tydligt
    vid geografiska analyser.

  219. Vi har lagt till annan data
    för att se vad det ger för bild.

  220. Våld i offentlig miljö.
    Vi tog kriminalstatistik på våld-

  221. -och lade det ut på hotspots,
    där det sker flest våldsbrott.

  222. Här ser vi de sydliga delarna
    av Stockholms län.

  223. De gröna områdena är hotspots
    för våld på allmän plats.

  224. 65 % av de öppna drogscenerna
    sammanfaller med de platserna.

  225. Det är ofta de platser
    där det är mest våld i området.

  226. Vad som kommer först
    är inte självklart.

  227. Kommer tunnelbanan först
    och sen den öppna drogscenen?

  228. Det vet vi inte ännu, men vi tittar
    på hur frågorna korrelerar.

  229. Vi har tittat på skjutningar,
    som har varit aktuellt.

  230. Det här är 2017.
    Ett års skjutningar på karta.

  231. 70 % av de öppna drogscenerna-

  232. -har haft minst en skjutning på
    eller direkt anslutning till scenen.

  233. Det är alltså det grövsta våldet
    som förekommer här.

  234. Det påverkar känslor av trygghet,
    men också vem som säljer.

  235. På vissa ställen finns kriminella
    nätverk men inte på andra.

  236. Vi lade på buffertzoner-

  237. -200 meter rakt ut-

  238. -och tittade på vilka brott
    som koncentreras hit.

  239. Vi har inte tittat på alla brott,
    men en del.

  240. Misshandel utomhus, eftersom
    det fanns korrelation till våld.

  241. Vapenbrott - inte skjutningar
    utan innehav - och knivbrott-

  242. -mord, rån och prostitution.

  243. Det är en koncentration av brott här,
    och inte bara våld.

  244. Det kan man ha med sig
    när man bygger insatser.

  245. Man kanske ska anpassa vilka
    som ska jobba synligt på området.

  246. Men på många platser är det
    inte mycket våld eller skjutningar.

  247. Där kanske andra aktörer
    ska vara med.

  248. NOA har gjort en
    särskilt utsatt områdesindelning-

  249. -där vi pratar
    om prioriterade områden.

  250. Områden där kriminella nätverk
    har fått nåt slags grepp-

  251. -och den sociala utvecklingen
    är negativ:

  252. Kriminella strukturer, organiserad
    brottslighet och parallellsamhällen.

  253. Onda krafter kanske styr
    både det ena och det andra.

  254. Vi har tittat på om teoribildningarna
    återfinns i materialet.

  255. Till viss del, ja. Som mittenstapeln,
    "kriminellt nätverk säljer".

  256. På öppna drogscener
    i särskilt utsatta områden-

  257. -styrs 100 % av drogförsäljningen
    av kriminella nätverk.

  258. I utsatta områden styrs en hög andel
    av handeln av kriminella nätverk.

  259. I övriga är det ganska mycket lägre.

  260. Men även synen
    på allvarlighetssymptomen.

  261. I de särskilt utsatta områdena-

  262. -är det värre symptom
    på den öppna drogscenen-

  263. -även om det är hög procent på alla.

  264. Sen måste man titta på resurser-

  265. -för det handlar om
    hur mycket man kan göra.

  266. Det är inte konstigt
    att vi inte har riktade resurser-

  267. -i särskilt utsatta områden,
    för där har vi flest skjutningar.

  268. Men det är bra att veta
    vilka man kan samarbeta med här.

  269. Vi gjorde en trygghetsmätning
    för Stockholms kommun.

  270. Vi har inte material för hela länet,
    men vi tittade på Stockholms stad.

  271. En fråga i materialet gällde-

  272. -om narkotikahandel och missbruk
    upplevdes som störande lokalt.

  273. I de utsatta områdena
    skattar man högt på båda.

  274. I innerstaden skattar man också
    högt på att bli störd av missbruk.

  275. Ganska många svarade-

  276. -att man påverkas av
    öppen droghandel i närområdet.

  277. Vi lade ut det på karta
    för att se var det är.

  278. Analysen gäller stora områden.
    Vi ska även göra den på mikronivå.

  279. Ju mörkare lila, desto mer störande.

  280. Man störs av öppen droghandel
    och det kopplas till trygghet.

  281. Kartan är lite rörig,
    men vi har försökt lägga pussel.

  282. Öppna drogscener är röda prickar-

  283. -otrygghet kopplat till droghandel
    är fortfarande lila-

  284. -och skjutningar är gult.

  285. Kluster och inringade områden
    är också särskilt utsatta.

  286. Det här verkar höra ihop.

  287. Det nya kartläggningar från NOA.
    Vi får se om det fortsätter stämma.

  288. Skjutningar och öppen droghandel
    brukar finnas på de platserna.

  289. Där det klustrar som värst är
    också otryggheten som störst.

  290. Polisen har inte en egen bild av var
    de öppna drogscenerna ligger-

  291. -kontra vad allmänheten säger.
    Hur påverkas omgivningen?

  292. Vi har använt kriminologiska teorier
    för att förklara-

  293. -öppna drogscener
    kopplat till närområdet.

  294. "Broken windows", kollektiv förmåga
    och "spiral of decay" innebär-

  295. -att brott och oordning
    skapar otrygghet.

  296. Otryggheten kan få folk att dra sig
    tillbaka från det sociala rummet.

  297. Man avbryter inte
    om nån gapar och skriker-

  298. -eller vågar inte säga till killarna
    som röker cannabis på innergården.

  299. De som har bra ekonomi
    eller socialt kapital kanske flyttar.

  300. I områden där många flyttar
    finns en mindre kollektiv förmåga.

  301. Man känner inte sina grannar
    och berättar inte vad man ser.

  302. Man plingar inte på och säger:
    "Vi går och pratar med killarna"-

  303. -eller "Varför är det så stökigt
    i trapphuset?"

  304. De kollektiva förmågan
    påverkar även de öppna platserna.

  305. Med mindre kollektiv förmåga
    finns mindre social kontroll.

  306. Det blir lättare att begå brott,
    och så håller det på.

  307. Vi applicerade det
    på drogförsäljning-

  308. -som signalerar oordning.

  309. Runt de här platserna är det mycket
    nedskräpning, gap och skrik.

  310. Det här har vi kanske redan sagt...

  311. Skjutningar är en stark signal
    om farlighet-

  312. -vilket gör
    att man undviker platserna.

  313. Det är en ganska stor påverkan
    på det lokala området.

  314. Vi har gjort den här foldern
    om lokal samverkan-

  315. -med tips och råd om vilka delar
    som är polisens uppdrag.

  316. Rollfördelningen är tydlig. Vi kan
    det här, Kriminalvården det här...

  317. Vi försöker sprida den.
    Det finns några ex här.

  318. Där står även mejladresser.
    Kom gärna med kritik.

  319. Vi vill göra det här bättre
    om vi kan.

  320. Vi gör en ny kartläggning nu, 2018.
    Den skickas ut ganska snart.

  321. Det finns idéer om
    att lägga till annan data.

  322. Har ni tips på data
    är det bara att höra av sig.

  323. Vi kan använda ambulansdata.
    Var har vi överdoser?

  324. Sen har vi utvärderingen, där
    en person kopplad till universitet-

  325. -ska titta på hur polisen jobbar
    och samverkar.

  326. Var kan man hitta
    mer långsiktiga effekter?

  327. Nationellt håller polisen på
    att ta fram en narkotikastrategi.

  328. Det har inte funnits på länge,
    men det behöver vi nog ha.

  329. Jag håller på med en studie
    om ensamkommande barn-

  330. -med Anna-Karin Ivert
    på Malmö universitet.

  331. Vi tittar på ensamkommande barn,
    kriminalitet och missbruk.

  332. Vi vill även dra igång ett projekt
    om unga tjejer och missbruk.

  333. Tack.

  334. Textning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Öppna drogscener - forskning och samverkan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Narkotika hanteras öppet på flera platser i Stockholms län och på dessa platser etablerar unga personer ett drogmissbruk. Arbetet mot narkotikarelaterad brottslighet kräver ett strukturerat polisarbete i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Olof Bratthall, polisinspektör, och Mia-Maria Magnusson, polisdoktorand från Polisregion Stockholm föreläser. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Samhällskunskap
Ämnesord:
Drogmissbruk, Juridik, Kriminalitet, Missbruk, Narkotikahandel, Polisarbete, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Stockholm, Straffrätt
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Alkohol och hållbar framtid

Läkaren Sven Andreasson berättar om Alkoholpolitiskt forum. Med sin verksamhet vill de främja debatt och opinionsbildning kring svensk och internationell alkoholpolitik. Här utgår han från FN:s globala hållbarhetsmål. Alkohol är en försvårande omständighet för att nå mål som exempelvis avskaffandet av fattigdom. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Narkotika som utvecklingshinder

På vilka sätt kan hela samhällen påverkas av narkotikaanvändningen? Erik Leijonmarck kommer från ECAD, European cities against drugs, en samarbetsorganisation för städer som arbetar mot narkotika och delar kunskap och information om förebyggande åtgärder men också behandlingsstrategier och kontroll. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riksidrottsförbundets arbete för antidoping

Peder Mathiasson arbetar på Riksidrottsförbundet och berättar hur samhället och idrotten måste samarbeta för att hitta lösningar på problemet med dopning inom idrotten. Ett problem som hindrar ett effektivt antidopningsarbete är att omfattningen underskattas. Det finns inte tillräckligt med forskning och inte heller någon som tar ansvar, ingen politisk strategi. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Tobak och hållbarhetsmålen

Margareta Pantzar, psykolog, psykoterapeut och verksam i Yrkesföreningar mot tobak, berättar om en positiv trend där användandet av tobak går ner. Men fortfarande får användandet förödande konsekvenser för den enskilde och samhället. Varje år dör 12 000 människor i Sverige till följd av tobaksbruk och samhällskostnaden är 35 miljarder kronor. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Skarpare reglering av tobak

En ny tobakslag väntas träda i kraft 2019. Vad kommer den att innebära? Här diskuteras lagen ur tre olika perspektiv. De medverkande är Josefin P Jonsson från enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten, Helena Strömdahl som arbetar med alkohol- och tobaksfrågor på Länsstyrelsen och Lars Lacke, tillståndshandläggare, Falkenbergs kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Öppna drogscener - forskning och samverkan

Narkotika hanteras öppet på flera platser i Stockholms län och på dessa platser etablerar unga personer ett drogmissbruk. Arbetet mot narkotikarelaterad brottslighet kräver ett strukturerat polisarbete i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Olof Bratthall, polisinspektör, och Mia-Maria Magnusson, polisdoktorand från Polisregion Stockholm föreläser. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd

En föreläsning om den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd. Kan strategin även vara ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Medverkar gör Kristina Svartz, generaldirektör, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Madelene Larsson, nationell samordnare, Länsstyrelsen i Örebro samt Mantha Kasagianni, socialsekreterare i Botkyrka kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Insatser mot psykisk ohälsa och missbruk

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet är en vanlig kombination. Var tredje person som tvångsvårdas på LVM-hem uppger att de fått psykiatrisk vård någon gång under halvåret före inskrivningen. Läkaren Ingrid Rystedt har tillsammans med ett forskarteam prövat två olika behandlingsalternativ där insatserna samordnas runt individen. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riskbruk och missbruk bland sextioplussare

Ökad välfärd har påverkat våra alkoholvanor. Dagens äldre dricker mer och oftare än tidigare generationer. Fler lever längre, även personer med ett missbruk. Hur kan vi förebygga och möta behov av stöd? Föreläser gör Annika Andreasson, projektledare för Hela människans projekt "Äldres hälsa och alkohol" samt Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Behövs medicinsk cannabis?

I Sverige har diskussionen kring medicinsk cannabis stundtals varit intensiv. Den har riskerat att bli en politisk fråga i stället för en fråga baserad på vetenskap. Här tas nya attityder med krav på mindre restriktioner upp. Medverkar gör Kerstin Käll, överläkare och Erik Leijonmarck, generalsekreterare för nätverket Europeiska städer mot narkotika. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i USA

Bertha Madras, professor i psykiatri på Harvard University i Boston, föreläser om utvecklingen av missbruk och beroende av opioida läkemedel. Ökningen har under de senaste åren lett till fler överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i Sverige

Tobias Eriksson, chefsöverläkare i beroendepsykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ger ett svenskt perspektiv på missbruket av Fentanyl. Enligt en rapport om narkotikarelaterade dödsfall har majoriteten av de som avlider till följd av droganvändning minst två substanser i kroppen. Fentanyl stillar smärta och effekten är ungefär hundra gånger starkare än morfin. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Konsekvenser av narkotika i världen och Sverige

Liberaliseringsvågen gällande attityd och förhållningssätt i fråga om cannabis har intensifierats i västvärlden. Hur hanterar vi detta? Bertha Madras från Harvard University och Fred Nyberg från Uppsala universitet föreläser. Deltagare i panelen: Ing-Marie Wieselgren, Anna Bessö, Natalia Borg, Vivianne Macdisi, Tobias Eriksson, Pia Steensland, Charlotta Rehnman Wigstad och Nike Örbrink. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Stålmannen, öppna upp!

Ett avgörande ögonblick i Gunillas liv var när älskaren sa "Gör med mig, vad du vill!" Efter det kunde hon, nu som subjekt, på allvar njuta av sin sexualitet. Jonas Liliequist, professor i historia vid Umeå universitet, berättar hur mannen som sexuell norm har förändrats.