Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2018

UR Samtiden - Drogfokus 2018

Om UR Samtiden - Drogfokus 2018

Föreläsningar och samtal från konferensen Drogfokus (tidigare Sverige mot narkotika) 2018. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2018 : Insatser mot psykisk ohälsa och missbrukDela
  1. Samsjuklighet mellan
    missbruksberoende och psykisk ohälsa-

  2. -är vanligt i befolkningen i stort.

  3. Ingrid Rystedt heter jag.
    Jag tänkte besvara frågan...

  4. ...genom att berätta om
    en pilotimplementering-

  5. -av två modeller som vi gjorde
    i LVM-vårdens kontext.

  6. Det var två olika modeller
    på tre institutioner.

  7. Det gjorde jag med Mona Sund och Eva
    Olsson från Karlstad universitet-

  8. -och två kollegor från USA,
    Kim Mueser och Mark McGovern-

  9. -som i dag är vid Bostons universitet
    och vid Stanford.

  10. Vi jobbade tillsammans vid Dartmouth.

  11. Nu ska vi se om jag klarar det här...

  12. Lite varudeklaration om mig:

  13. För länge sen jobbade inom missbruks-
    vården som behandlingsassistent.

  14. Det var inte en så lång period
    men det har färgat mitt liv.

  15. Jag har en läkarbakgrund i Sverige-

  16. -och har forskat i USA
    vid Dartmouth Institute.

  17. Jag gjorde avhandlingen vid Dartmouth
    Psychiatric Research Center.

  18. 2008 kom jag tillbaka till Sverige,
    jag är lektor i folkhälsovetenskap-

  19. -vid Karlstads universitet
    där jag också gjort dagens projekt.

  20. Jag tänkte först berätta om
    samsjuklighet med psykisk sjukdom-

  21. -och lite bakgrund till modellerna,
    vad det är för begrepp bakom-

  22. -att man har valt att bygga ihop dem
    så här, sen beskriva modellerna.

  23. Vår metod och vad vi kom fram till,
    ett urval av resultat.

  24. Vi får se vad vi hinner med.
    Sen en konklusion-

  25. -för att försöka besvara frågan.

  26. Samsjuklighet mellan missbruk
    och psykisk ohälsa är vanligt.

  27. Kombinationen är vanlig i stort och
    ännu vanligare i missbruksvården.

  28. Minst 50 % av de inom missbruksvård
    har eller har haft psykisk sjukdom.

  29. Utredningar uppskattar 30-50 %
    av samtidig psykisk sjukdom-

  30. -och en amerikansk utredning
    uppskattade det till-

  31. -det var en specifik studie
    med 37 % i akut behov-

  32. -och samtidig psykisk sjukdom som var
    lika trängande som missbruksvård.

  33. I LVM-vårdkontexten är det ännu mer
    påtagligt att det blir samsjuklighet.

  34. Ca 30 % av LVM har det senaste
    halvåret fått psykisk vård.

  35. Ca 80 % av de i LVM-vården vill ha
    hjälp med sin psykiska ohälsa.

  36. Varför kan man inte ta det sen då?
    Båda måste behandlas samtidigt-

  37. -annars tillfrisknar du från en, men
    faller tillbaka p.g.a. den andra.

  38. Båda måste tas om hand samtidigt-

  39. -annars är samsjukligheten associerat
    med sämre behandlingsresultat.

  40. Samtidigt uppskattar man
    att bara 10 % av de klienter-

  41. -som har samsjuklighet får tillgång
    till integrerad behandling.

  42. Om vi håller oss i
    missbruksberoendevården-

  43. -så har klienterna med missbruk
    och psykisk sjukdom-

  44. -jämfört med de som bara missbrukar
    sämre behandlingsresultat.

  45. De har sämre förmåga
    vad gäller att hålla ett arbete-

  46. -kunna göra egenvård och hålla sig
    ifrån rättsväsendet.

  47. Det ser likadant ut inom psykiatrin.

  48. De klienter som har psykisk sjukdom
    och missbruk-

  49. -jämfört med de
    med bara psykisk sjukdom-

  50. -så har de klienter med både och
    allvarligare psykiska symtom.

  51. De konsumerar mer sjukvård
    och hamnar oftare i rättsväsendet.

  52. Det är viktigt att behandla
    och bry sig om-

  53. -att det finns två diagnoser
    hos personen.

  54. En longitudinell studie
    av Fridell och Hesse antyder-

  55. -att den mest livräddande insatsen-

  56. -kan vara
    att bry sig om den psykiska ohälsan.

  57. Man kunde visa i
    en 15-årsuppföljning-

  58. -att den psykiska hälsan
    som du hade vid 5 år-

  59. -var som när du levde vid 15 år.
    Inte om du var nykter vid 5 år-

  60. -eller hur mycket droger du tog
    vid baseline.

  61. De som avled hade vid fem år
    mer psykiska symtom-

  62. -lägre funktion
    och lägre känsla av meningslöshet.

  63. Vi säger samsjuklighet som ett
    missbruk och en psykisk sjukdom-

  64. -men i praktiken
    är det en mångsjuklighet.

  65. Epidemiologiska studier
    och interventionsstudier visar-

  66. -att normalpatienten
    har ett gäng missbruksdiagnoser-

  67. -och ett gäng psykiska diagnoser.
    I en RCT-studie i USA-

  68. -där man fokuserade på missbruk
    i kombinationen med PTSD-

  69. -kunde man visa att snittet
    var 2,92 olika missbruk-

  70. -och 3,72 olika psykiska sjukdomar.
    Det tror jag är likadant i Sverige.

  71. Det blir logiskt
    att om det ska bli hållbart-

  72. -behöver en behandling vara
    diagnostiskt överskridande-

  73. -och täcka spektrumet
    och kunna integrera i samma kontext.

  74. Bilderna indikerar
    att jag är klar med en passus.

  75. Det är för mig själv.

  76. Det är till skillnad från att man
    delar upp problemen.

  77. Eller att du kör det parallellt
    i olika gäng.

  78. Det ger mer motiverade klienter.

  79. Både en norsk studie
    och en svensk studie-

  80. -visar att på bättre motivation och
    deltagande i eftervård efter LVM-

  81. -och tendens till bättre drogfrihet.

  82. Det största problemet är inte att
    övertyga om integrerad behandling-

  83. -utan tillgängligheten.
    Den är inte tillgänglig överallt.

  84. Mark McGovern som var en
    av kollegorna i projektet-

  85. -har utvecklat ett instrument som
    mäter en organisations kapacitet-

  86. -att bedriva vård: Dual Diagnosis
    Capability in Addiction Treatment.

  87. Han visar att en organisations
    kapacitet att ge behandling-

  88. -kan stärkas.

  89. Med stöd kunde de lyfta...
    Från att ha mindre än 1/4-

  90. -av organisationerna har
    tillfredställande kapacitet-

  91. -fick de över hälften. De som hade
    sämst kapacitet steg mest.

  92. Det var inte mer avancerat stöd
    än implementeringsstöd och feedback.

  93. Så det är möjligt.
    Det var inte med ny personal-

  94. -utan det var med den grupp
    man hade från början.

  95. När vi sökte medel...

  96. Med tanke på de
    organisatoriska utmaningarna-

  97. -och systemen som möts, såg vi LVM-
    vården som en bra testbädd-

  98. -då det är ett system-

  99. där man har långvarig kontakt
    med klienterna.

  100. Samtidigt är LVM-vården
    en svår kontext.

  101. Det finns ett tvång
    som kan komplicera motivationen-

  102. -och en instabil miljö
    som innebär upplopp och drogintag.

  103. Det kan vara viktigt att minnas
    att institutioner som LVM-

  104. -och andra har en unik möjlighet
    att man har klienten hos sig-

  105. -under en längre tid.
    De har svårigheter också-

  106. -att det är stökigt,
    men jämför med öppenvården-

  107. -så har man dem hos sig
    under en period där man kan se-

  108. -att de kan lära sig utan den
    negativa påverkan av missbruket.

  109. Det finns möjlighet för peer support,
    att de stöttar varandra.

  110. Det finns möjligheter att hjälpa
    att träna på färdigheter.

  111. Om man gör det
    i en öppenvårdskontext-

  112. -så träffas ni inte på en vecka sen.

  113. Sen finns det
    utmaningar också, förstås.

  114. Jag flyttar över till
    bakgrund till modellerna.

  115. Vad är det för teori man har lutat
    sig mot när man paketerade dem?

  116. Det är huvudsakligen tre begrepp-

  117. -som jag tror att ni har hört
    en del om:

  118. Och sen lite om hur sker förändring
    för en individ.

  119. Hur sker individuell förändring?

  120. Vilka resultat ligger mest nära
    i tid, vilka ligger längre bort-

  121. -och stress- och sårbarhetsmodeller.

  122. Återhämtning som är central
    för båda modellerna handlar om att-

  123. -tro att de med psykisk sjukdom
    kan leva ett meningsfullt liv-

  124. -trots psykiska symtom, att inte
    vänta tills den har kurerats bort.

  125. I det tillstånd jag är får jag lära
    mig att hantera mina symtom.

  126. Det är lättast att se skillnaderna
    mellan klinisk återhämtning-

  127. -eller personlig återhämtning,
    från psykisk sjukdom-

  128. -eller återhämtning
    med psykisk sjukdom.

  129. Vill man bedriva återhämtnings-
    inriktad vård måste man stärka-

  130. -klientens egna resurser
    och förmågor-

  131. -för att kunna bidra inom ramen för
    sina begränsningar till samhället-

  132. -och anpassa efter klientens behov
    för att uppnå personens egna mål-

  133. -och erbjuda verktyg på vägen.

  134. I kontexten med samsjuklighet är det
    viktigt att ge verktyg för både och-

  135. -och ge verktyg för att hantera båda
    de kroniska sjukdomarna.

  136. De har liknande strategier så det är
    mer effektivt att ha det samtidigt-

  137. -och göra det på ett integrerat sätt.

  138. Den här bilden hjälper mig
    att få en bild av återhämtning.

  139. Det står för Marie,
    men ni ser att Marie-

  140. -ser sig själv som "mental illness".
    Hennes identitet är "mental illness".

  141. De delarna i livet flyger runt
    och jag har ingen kontakt med dem.

  142. Återhämtningsperspektivet,
    att Marie blir Marie.

  143. Marie placerar "illness"
    som ett blad.

  144. Hon har kontakt med
    att hon har sjukdom-

  145. -och de andra delar i sitt liv.

  146. Det är Patricia Deegan
    som har gjort bilderna.

  147. Delat beslutsfattande utgår från att
    evidensbaserad vård utgör-

  148. -en sammanvägning
    av klientens expertis-

  149. -och vårdgivarens,
    forskningens evidens.

  150. De sammanvägs för att komma fram till
    det bästa beslutet.

  151. Klienten är i behov av vårdgivaren
    för att få dens kompetens-

  152. -vårdgivarna är i behov av klienten-

  153. -för att värdera alternativen utifrån
    klientens erfarenhet och kunskap.

  154. Klienter föredrar
    delat beslutsfattande.

  155. I rätt kontext kan man använda det
    för att förstå sammanhang.

  156. "Vad triggar mig,
    hur kan jag stoppa det?"

  157. Delat beslutsfattande fungerar väl
    i missbruksvård och psykiatri.

  158. Det leder till bättre följsamhet
    och bättre motivation-

  159. -och mindre droganvändning och
    definitivt följsamhet och motivation.

  160. Det rekommenderas också i
    riktlinjerna för schizofreni.

  161. Psykoedukation är undervisning
    i att ge dem kunskap och färdighet-

  162. -att hantera sina egna sårbarheter.
    Ge dem sjukdomsfakta-

  163. -behandlingsalternativ och
    bemästringsstrategier ur deras behov-

  164. -inte nån manual
    som mässas lika till alla.

  165. Bakgrunden kring behandlingsresultat
    handlar om att skilja...

  166. Mer närliggande resultat
    handlar om saker som färdigheter.

  167. Jag ska beskriva de två modellerna.

  168. Vi börjar med det som är gemensamt.

  169. Båda två utgår tydligt från klientens
    egen målsättning i livet.

  170. Båda två är teambaserade
    men en har rötter i psykiatrin.

  171. Där har man insett
    att vi måste bry sig om beroende.

  172. En har rötter i missbruksvården och
    bryr sig om psykiatriska diagnoser.

  173. Den som bedrevs
    på Gudhemsgården och på Hornö-

  174. -hette Integrating Combined
    Therapies, ICT.

  175. Den utvecklades av Mark McGovern
    för att han såg-

  176. -att integrerad vård
    inte var tillgänglig.

  177. Man hade svårt med kompetensen och
    svårt att genomföra det i praktiken.

  178. Han ville göra
    en manualbaserad produkt-

  179. -som kunde tas
    utan krav på kompetens.

  180. Man behöver inte anställa nån
    som har specialkunskap.

  181. Den kan tas av gemene man
    som jobbar på enheten.

  182. Det är ett program
    som fungerar i många kontexter-

  183. -det är inte specifikt
    för en diagnos eller missbruksvård.

  184. Den är över allihop.

  185. Den bygger på tre terapier:

  186. Motivationsstärkande samtal
    eller terapi.

  187. Man förmedlar det i tre steg
    och anpassar det-

  188. -utifrån den transteoretiska
    förändringsmodellen.

  189. Man följer klienten som sen gör
    ett beslut att gå till nästa steg-

  190. -från motivation till...

  191. Syftet är att initiera förändring,
    genomföra den med KBT:n-

  192. -och vidmakthålla den med tolvsteg.

  193. Syftet är att lära klienterna
    hantera psykiska symtom-

  194. -socialt trygg och negativa känslor.

  195. För att göra det
    kombinerar man olika tekniker.

  196. Hela tiden binds det ihop
    med klientens målsättningar.

  197. Det är en fristående del av Hazeldens
    Co-Occuring Disorders Program.

  198. Transition är när du ska lämna
    och avsluta.

  199. När vi mätte Motivational
    Enhancement Therapy-

  200. -så försöker vi få klienten
    att identifiera sitt mål-

  201. -och sen komma fram till vilka
    problem som sitter i vägen.

  202. För att ta mig dit
    måste jag lösa det här.

  203. I KBT-delen ger vi tekniker
    för att hantera symtom-

  204. -socialt tryck och cravings.

  205. Tolvsteg och transition.

  206. Jag tittar på klockan,
    jag måste gå vidare.

  207. IMR heter den andra modellen.

  208. Den liknar den andra
    men är utvecklad inom psykiatrin-

  209. -för patienter med schizofreni eller
    depression men det har breddats.

  210. Det är väldigt uttalat att du
    definierar ditt återhämtningsmål-

  211. -som du sen använder
    de resterande modulerna till att se-

  212. -hur de kan bidra till
    hur du mår ditt mål.

  213. Den fokuserar på
    att lära ut egenvård.

  214. Tekniken har ni hört talas om.

  215. Även om paketeringen är ny,
    är det inte nya tekniker.

  216. Det är paketering
    utifrån elva moduler-

  217. -som med
    återhämtningsfokuseringen är IMR.

  218. Ungefär samtidigt
    som vi startar projektet-

  219. -börjar en vidareutveckling av IMR
    för att ta med samsjukligheten.

  220. IMR är för psykiatri men då började
    Enhanced IMR utvecklas-

  221. -då man insåg att samma
    egenvårdsstrategier gäller.

  222. Man är medveten om att båda
    sjukdomarna förstör prognosen.

  223. Vi fick tillgång
    till det nya materialet.

  224. Både vad gäller kunskap och egenvård-

  225. -och mer fasta "outcome variables"
    som missbruk...

  226. ...och psykisk sjukdom och symtom-

  227. -med vetskapen att om det ligger
    längre bort eller är närliggande-

  228. -och vi var en liten studie
    som inte var kontrollerad.

  229. Jag går igenom det här,
    sen kliver jag över till ICT-

  230. -så vi hinner diskutera sen.

  231. Regelbundna telebild och
    konsultationstider med gruppledarna.

  232. Vi besökte institutionerna
    och gjorde programtrohetsbedömningar.

  233. Cheferna valde
    vilka som skulle delta-

  234. -och hemmen
    hur de skulle organisera sig.

  235. De valde lite olika
    organisationssystem-

  236. -för vilka som deltog
    och hur man roterade runt.

  237. Klienten kom till programmet
    efter intagningsavdelningen.

  238. Man kom med om man hade
    en etablerad psykiatrisk diagnos-

  239. -om teamet trodde att klienten
    var lämplig-

  240. -och om man hade en etablerad diagnos
    eller man screenades med MMS-

  241. -som signalerar om det finns
    sannolikhet för psykisk sjukdom.

  242. Vi samlade in kvantitativ
    och kvalitativ data.

  243. Frågeformulär innan och efter.
    Intentionen var tre månader efter-

  244. -men det visade sig
    vara svårgenomförbart.

  245. Våra frågeformulär mätte
    psykiska symtom och funktion.

  246. Vad som visas med modellerna
    är faktorer som försvårade-

  247. -implementeringen.
    Det var mycket i den miljö vi var:

  248. Det gör att vi har
    färre eftermätningar.

  249. Nån som hade planerat skulle delta
    i gruppen-

  250. -plötsligt inte kunde delta,
    för den flyttas.

  251. Antalet klienter som kommer till
    institutionen var ibland lågt-

  252. -eller högt. Bråk eller upplopp
    och konflikter påverkade gruppen.

  253. Jag tar den här till att börja med,
    vi har mer data på den.

  254. Man nämnde hinder som tidsbrist,
    störning på institutionerna-

  255. -och svårt att hitta
    tolvstegsalternativ i Sverige.

  256. När vi började planera projektet tog
    vi kontakt med institutionschefen.

  257. Vi hade möten med gruppledare
    och med all personal-

  258. -så att de som är på schema
    kunde vara med.

  259. Grupper träffades
    två gånger i veckan.

  260. De började i en väldigt orolig tid.

  261. Under månaderna som gick
    kanske vi hade varannan...

  262. Det lägsta var var tredje vecka.

  263. Frågor som kom upp i början
    var hur roterar vi in nya klienter-

  264. -för man följer manualer
    med olika steg.

  265. Hur får jag in Kalle
    när gruppen är på möte sju?

  266. Det var praktiska frågor.

  267. Man kunde ta individuella sektioner
    till en viss gräns-

  268. -men sen fick man stänga gruppen
    av praktiska skäl.

  269. En tidig grupp lyckades
    ta sig igenom hela materialet.

  270. Efter ett år hade vi
    en boosterutbildning-

  271. -då vi hämtade data om hur det gick.

  272. Det var lugnare på avdelningarna.

  273. Klienterna kände att institutionen
    brydde sig om hela dem.

  274. Det blev ett
    vuxen-till-vuxen-budskap-

  275. -där gruppledaren gav av sig själv
    som vuxen och fick samma tillbaka-

  276. -som ett aktivt samarbete.

  277. Klienterna samarbetade sinsemellan
    och peppade varandra.

  278. Det var inte hotande att erkänna
    att man hade en psykisk sjukdom.

  279. Samtidigt var det utmaningar:

  280. Man tyckte att samarbetet med övrig
    personal kunde förbättras-

  281. -då grupper körde sitt eget race.
    En klient glömde komma till träffen-

  282. -så man försökte få bättre samarbete
    till dem utanför sin grupp-

  283. -och kunna stötta med läxor.

  284. Gruppen insåg att det skapar de
    genom att ge ut information-

  285. -om vad som händer i gruppen,
    det blir ett tvåvägssamarbete.

  286. Det som var värsta problemet
    var våra frågeformulär-

  287. -att få klienten att fylla i det
    var det som var tyngst.

  288. Vissa grupper fungerade bättre,
    vissa fungerade sämre.

  289. Det berodde också på hur tungt det
    var på institutionen i stort.

  290. Man identifierade lämpliga klienter
    vilket ledde till bättre grupper.

  291. Det var utmaningar i att hålla i det
    vid sjukskrivningar och semestrar-

  292. -men man lyckades också rotera in
    en ny person och fortsätta.

  293. Hemläxor var svårt
    att få att fungera.

  294. Personalen tyckte att ICT
    passade med deras övriga verksamhet-

  295. -och att fler än de som är i gruppen
    skulle ha nytta av det.

  296. Personalen var i början tveksam till
    att träffas två gånger i veckan.

  297. Klienterna ville träffas oftare.

  298. Det var skönt med en plats där det
    var tillåtet att vara motiverad.

  299. Utanför måste man delvis gömma det
    och vara omotiverad.

  300. Det kändes bra
    att ha nåt meningsfullt att göra.

  301. Man kände att man fick med sig
    mycket bra verktyg.

  302. De tyckte det var bra med läxor.

  303. De som deltog i ICT
    hade en medelålder på 28 år.

  304. De var oftast ensamstående
    med omfattande omsorgsbakgrund.

  305. Det var i snitt 14 olika droger
    som man använde.

  306. Kraftigt beroende av droger.

  307. Många olika psykiska diagnoser.

  308. De hade ofta mer än en diagnos.

  309. Den psykiska hälsan försämrad
    av missbruket uttryckte 91 %-

  310. -de kände att det var så.

  311. Två formulär signalerade
    en skillnad före och efter.

  312. Det var i den mer närliggande
    med strategier.

  313. En handlar om bemästringsstrategier
    för psykiska symtom.

  314. Formuläret mäter huruvida du tror
    att du skulle kunna säga nej-

  315. -till att missbruka.

  316. Där var det en skillnad
    före och efter i en liten grupp.

  317. IMR-skalan mäter hur man förmår
    hantera sina psykiska symtom-

  318. -och psykisk ohälsa
    utifrån de här variablerna-

  319. -och den var också en skillnad
    före och efter-

  320. -men inte vad gäller missbruk
    och psykiska symtom.

  321. Får vi tid på slutet ska jag nämna
    den modell hoppade över.

  322. Jag vill komma till konklusionen.

  323. I E-IMR...

  324. ...var det 11 klienter före
    mätningen. Vi har intervjuer-

  325. -med klienter och personal
    i samma omfattning som de andra.

  326. Anledningen till att den inte
    fungerade var inte modellen-

  327. -även om manualtilläggen
    inte var optimalt.

  328. Det har i höst kommit ut
    en integrerad manual.

  329. Problemen var organisatoriska.

  330. En psykolog slutade
    när vi skulle börja.

  331. Efter att vi hade börjat
    byttes avd.föreståndaren ut.

  332. Det var flera händelser
    som försvårade.

  333. Jag kan berätta mer framöver.

  334. En skillnad är att Runnagården
    har kvinnor-

  335. -och ICT testades på Hornö
    och Gudhemsgården som har män.

  336. Det har inte varit nån del av vår
    teori, att välja män eller kvinnor.

  337. Konklusion vad gäller ICT.

  338. En förkortad adapterad version
    används på Hornö-

  339. -i deras ordinarie,
    som de själva utvecklat.

  340. ICT låg nere under korta perioder
    p.g.a. upplopp och grejer.

  341. Den fungerade
    på båda institutionerna-

  342. -trots att man valde olika modeller.

  343. I ett hem hade man en ansvarig
    och roterade in en partner.

  344. Det var olika personer
    från gång till gång.

  345. På den andra var det två ansvariga-

  346. -som jobbade
    med programbaserad verksamhet.

  347. Det fungerade i båda kontexterna-

  348. -med möjlig viss effekt på
    närliggande behandlingsresultat-

  349. -som självförtroende och egenvård.

  350. Vi har ingen jämförelsegrupp och
    ingen data på de som inte fick ICT.

  351. Det är spekulativt.

  352. Slutsatsen är att insatsen
    mot psykisk ohälsa och missbruk-

  353. -kan kombineras. Man kan stärka
    den organisatoriska kapaciteten.

  354. Det skapar en plats på institutionen-

  355. -där det är tillåtet
    att vara motiverad.

  356. Klienter i båda modellerna
    är positiva till integrerad vård-

  357. -och uttryckte att det var skönt
    att berätta om hela sig-

  358. -men också att ha nåt meningsfullt
    att ägna sin tid till.

  359. En på Gudhemsgården:

  360. Här är gänget som bedrev ICT.
    Det saknas några stycken.

  361. Där var det slut.

  362. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Insatser mot psykisk ohälsa och missbruk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet är en vanlig kombination. Var tredje person som tvångsvårdas på LVM-hem uppger att de fått psykiatrisk vård någon gång under halvåret före inskrivningen. Läkaren Ingrid Rystedt har tillsammans med ett forskarteam prövat två olika behandlingsalternativ där insatserna samordnas runt individen. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Samhällskunskap
Ämnesord:
Missbruk, Missbrukare, Missbrukarvård, Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Psykisk hälsa, Psykiska sjukdomar, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Alkohol och hållbar framtid

Läkaren Sven Andreasson berättar om Alkoholpolitiskt forum. Med sin verksamhet vill de främja debatt och opinionsbildning kring svensk och internationell alkoholpolitik. Här utgår han från FN:s globala hållbarhetsmål. Alkohol är en försvårande omständighet för att nå mål som exempelvis avskaffandet av fattigdom. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Narkotika som utvecklingshinder

På vilka sätt kan hela samhällen påverkas av narkotikaanvändningen? Erik Leijonmarck kommer från ECAD, European cities against drugs, en samarbetsorganisation för städer som arbetar mot narkotika och delar kunskap och information om förebyggande åtgärder men också behandlingsstrategier och kontroll. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riksidrottsförbundets arbete för antidoping

Peder Mathiasson arbetar på Riksidrottsförbundet och berättar hur samhället och idrotten måste samarbeta för att hitta lösningar på problemet med dopning inom idrotten. Ett problem som hindrar ett effektivt antidopningsarbete är att omfattningen underskattas. Det finns inte tillräckligt med forskning och inte heller någon som tar ansvar, ingen politisk strategi. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Tobak och hållbarhetsmålen

Margareta Pantzar, psykolog, psykoterapeut och verksam i Yrkesföreningar mot tobak, berättar om en positiv trend där användandet av tobak går ner. Men fortfarande får användandet förödande konsekvenser för den enskilde och samhället. Varje år dör 12 000 människor i Sverige till följd av tobaksbruk och samhällskostnaden är 35 miljarder kronor. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Skarpare reglering av tobak

En ny tobakslag väntas träda i kraft 2019. Vad kommer den att innebära? Här diskuteras lagen ur tre olika perspektiv. De medverkande är Josefin P Jonsson från enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten, Helena Strömdahl som arbetar med alkohol- och tobaksfrågor på Länsstyrelsen och Lars Lacke, tillståndshandläggare, Falkenbergs kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Öppna drogscener - forskning och samverkan

Narkotika hanteras öppet på flera platser i Stockholms län och på dessa platser etablerar unga personer ett drogmissbruk. Arbetet mot narkotikarelaterad brottslighet kräver ett strukturerat polisarbete i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Olof Bratthall, polisinspektör, och Mia-Maria Magnusson, polisdoktorand från Polisregion Stockholm föreläser. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd

En föreläsning om den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd. Kan strategin även vara ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Medverkar gör Kristina Svartz, generaldirektör, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Madelene Larsson, nationell samordnare, Länsstyrelsen i Örebro samt Mantha Kasagianni, socialsekreterare i Botkyrka kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Insatser mot psykisk ohälsa och missbruk

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet är en vanlig kombination. Var tredje person som tvångsvårdas på LVM-hem uppger att de fått psykiatrisk vård någon gång under halvåret före inskrivningen. Läkaren Ingrid Rystedt har tillsammans med ett forskarteam prövat två olika behandlingsalternativ där insatserna samordnas runt individen. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riskbruk och missbruk bland sextioplussare

Ökad välfärd har påverkat våra alkoholvanor. Dagens äldre dricker mer och oftare än tidigare generationer. Fler lever längre, även personer med ett missbruk. Hur kan vi förebygga och möta behov av stöd? Föreläser gör Annika Andreasson, projektledare för Hela människans projekt "Äldres hälsa och alkohol" samt Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Behövs medicinsk cannabis?

I Sverige har diskussionen kring medicinsk cannabis stundtals varit intensiv. Den har riskerat att bli en politisk fråga i stället för en fråga baserad på vetenskap. Här tas nya attityder med krav på mindre restriktioner upp. Medverkar gör Kerstin Käll, överläkare och Erik Leijonmarck, generalsekreterare för nätverket Europeiska städer mot narkotika. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i USA

Bertha Madras, professor i psykiatri på Harvard University i Boston, föreläser om utvecklingen av missbruk och beroende av opioida läkemedel. Ökningen har under de senaste åren lett till fler överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i Sverige

Tobias Eriksson, chefsöverläkare i beroendepsykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ger ett svenskt perspektiv på missbruket av Fentanyl. Enligt en rapport om narkotikarelaterade dödsfall har majoriteten av de som avlider till följd av droganvändning minst två substanser i kroppen. Fentanyl stillar smärta och effekten är ungefär hundra gånger starkare än morfin. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Konsekvenser av narkotika i världen och Sverige

Liberaliseringsvågen gällande attityd och förhållningssätt i fråga om cannabis har intensifierats i västvärlden. Hur hanterar vi detta? Bertha Madras från Harvard University och Fred Nyberg från Uppsala universitet föreläser. Deltagare i panelen: Ing-Marie Wieselgren, Anna Bessö, Natalia Borg, Vivianne Macdisi, Tobias Eriksson, Pia Steensland, Charlotta Rehnman Wigstad och Nike Örbrink. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.

Fråga oss