Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2018

UR Samtiden - Drogfokus 2018

Om UR Samtiden - Drogfokus 2018

Föreläsningar och samtal från konferensen Drogfokus (tidigare Sverige mot narkotika) 2018. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2018 : Den nya nationella strategin för föräldraskapsstödDela
  1. Barn har rätt till att föräldrarna
    får stöd i sitt föräldraskap.

  2. Vi har föräldraskapsstöd för att
    barnets rättigheter ska tillvaratas.

  3. Välkomna hit.
    Kristina Svartz heter jag-

  4. -generaldirektör för Myndigheten för
    familjerätt och föräldraskapsstöd.

  5. Det är jag som representerar
    den nationella nivån.

  6. Myndigheten för familjerätt
    och föräldraskapsstöd.

  7. Vi ska bedriva och främja
    ett kunskapsbaserat arbete-

  8. -med internationella adoptioner,
    familjerätt och föräldraskapsstöd.

  9. Det är det sistnämnda
    vi ska tala om i dag.

  10. Föräldraskapsstöd är ett stöd
    till föräldrar i föräldraskapet-

  11. -för att främja
    barnets utveckling och hälsa.

  12. Och i all vår verksamhet
    ska MFoF beakta barnkonventionen-

  13. -och barnets rättigheter med
    utgångspunkt i barnkonventionen.

  14. Vi har ju namnet och
    pratar också om föräldraskapsstöd.

  15. I barnkonventionen sägs
    att barn har rätt-

  16. -till att föräldrarna
    får stöd i sitt föräldraskap.

  17. Vi har föräldraskapsstöd för att
    barnets rättigheter ska tillvaratas.

  18. Jag tänker att det är
    en viktig utgångspunkt här.

  19. Sista augusti kom en ny nationell
    strategi från regeringen-

  20. -om just föräldraskapsstöd.

  21. Jag kommer inte att tala så mycket
    i detalj om själva strategin.

  22. Den kan ni hitta på vår hemsida,
    bland annat, på www.mfof.se

  23. Enligt den ska, liksom den tidigare
    strategin, som fanns ett tiotal år-

  24. -alla föräldrar erbjudas stöd
    under barnets hela uppväxt.

  25. Och jämfört
    med den tidigare strategin-

  26. -så innefattar denna strategin
    både universellt och riktat stöd.

  27. Den tidigare hade mer inriktning mot
    att stimulera till nya verksamheter-

  28. -som beforskades och tog sikte
    på universellt stöd.

  29. Alltså föräldraskapsstöd
    som riktar sig till alla föräldrar-

  30. -medan vi nu har en strategi som
    också omfattar det riktade stödet-

  31. -vilket vi tycker är väldigt bra
    eftersom gränserna inte är tydliga.

  32. Det man också fångar
    med det universella stödet-

  33. -kan man behöva gå vidare med
    med det riktade.

  34. Därför tycker vi det är bra att det
    riktade stödet är med i strategin.

  35. Nytt är också
    en nationell stödstruktur-

  36. -för att genomföra
    och följa upp strategin.

  37. Vi är då en myndighet som ska arbeta
    för det kunskapsbaserade arbetet-

  38. -och sprida och främja kunskap
    på området.

  39. Länsstyrelserna är mer direkt
    kopplade till kommuner-

  40. -och andra aktörer
    som har den mer direkta kontakten.

  41. Men vi två nationella enheter
    samarbetar tätt-

  42. -i uppdraget med strategin och
    föräldraskapsstödet överhuvudtaget.

  43. Sen har också begreppet
    "föräldraskapsstöd" breddats.

  44. Stödet ska även
    kunna erbjudas närstående-

  45. -och andra viktiga vuxna
    i barnets närhet.

  46. Så det är ett bredare
    föräldraskapsstöd än tidigare.

  47. Som jag sa har man arbetat med
    att stimulera till nya verksamheter-

  48. -som man har beforskat för att få
    nya kunskaper till föräldraskapsstöd.

  49. Vi har inte det uppdraget och
    inte heller den typen av medel-

  50. -att sätta igång nya verksamheter och
    det är inte heller vår inriktning.

  51. Utan vi ska stärka de ordinarie
    strukturer som finns i samhället-

  52. -och i alla verksamheter
    som arbetar med föräldraskapsstöd.

  53. I kommuner, i landsting,
    i organisationer.

  54. Oavsett i vilken form det sker
    ska vi stötta det som redan finns.

  55. Både med kunskap och hur
    man kan följa upp och samverka.

  56. Därför, som det har annonserats,
    det här seminariepasset-

  57. -om vi ska ha en strategi eller satsa
    på de ordinarie strukturerna-

  58. -det ser inte jag som
    nån motsättning, utan tvärtom.

  59. Strategin ska stötta
    det ordinarie arbetet-

  60. -som utförs i verksamheterna.

  61. Det är de ordinarie verksamheterna
    som vi ska koncentrera oss på.

  62. Vi vill också in i kärnan, det som vi
    ser som kärnan i föräldraskapsstödet.

  63. Och vi vet att det finns...

  64. ...olika strategier
    för olika områden.

  65. Här har vi då kanske ANDT, men det
    finns för brottförebyggande arbete-

  66. -skola, psykisk ohälsa och så vidare.
    Eller psykisk hälsa.

  67. Och vi ser också att i alla de
    nationella strategier som tas fram-

  68. -talar man om att man behöver arbeta
    med föräldraskapsstödet.

  69. Vi vänder på det här
    och det gör man i strategin-

  70. -och utgår från preventionsstjärnan.

  71. Vi sätter stödet till föräldraskapet
    i mitten.

  72. Vi talar om risk och skyddsfaktorer
    och vad vi kan arbeta med.

  73. Vi ser att stöd till föräldrar-

  74. -inte bara ger ett positivt resultat
    i förhållande till ett område-

  75. -som ANDT eller brott, utan får
    effekter på flera olika utfall.

  76. Därför ser vi att vi bör arbeta mer
    mot risk- och skyddsfaktorer-

  77. -och stötta föräldrar i det som
    vi vet kan vara ett bra stöd för dem-

  78. -och för barnen.

  79. Det tar vi också som utgångspunkt
    i den här strategin.

  80. Det som vi nu kallar
    preventionsstjärnan.

  81. Strategin genomsyras också
    av tre viktiga perspektiv.

  82. Ett är då barnets rättigheter,
    som jag har varit inne på-

  83. -och att beakta barnets perspektiv
    på föräldraskapsstödet.

  84. Men sen också
    ett jämställt föräldraskap.

  85. Också ett av de viktiga perspektiven
    med föräldraskapsstödet.

  86. Och slutligen
    ett jämlikt föräldraskapsstöd.

  87. Alltså utifrån ett perspektiv
    av jämlikhet i hälsa.

  88. Så. Jag sa att vi ska ha mer fokus
    på de ordinarie strukturerna.

  89. Det finns ju skäl till att man
    har kommit med en ny strategi.

  90. Ett är att barnkonventionen blev lag,
    att vi stärker barnens rättigheter.

  91. Men vi ser också en samhälls-.
    utveckling under de här tio åren.

  92. Vi har nya familjekonstellationer,
    barns och ungas psykiska hälsa-

  93. -det finns nya utmaningar
    i föräldraskapet.

  94. Det behövs en fortsatt utveckling
    på området med föräldraskapsstöd.

  95. Tanken är att föräldraskapsstöd ska
    erbjudas under hela barnets uppväxt.

  96. Då finns det tre nya målområden
    i den här nya strategin.

  97. Det första
    är ett kunskapsbaserat arbetssätt-

  98. -där vi då som myndighet
    har som uppgift-

  99. -att samla och sprida ny kunskap,
    som forskning eller goda exempel.

  100. Vi håller på att ta fram
    en ny webbplats i vår myndighet.

  101. Vi ska också stimulera forskning.
    Vi kommer att ta fram indikatorer-

  102. -i ett särskilt regeringsuppdrag
    för att kunna mäta utvecklingen.

  103. Vi tittar också
    på olika samverkansmodeller.

  104. Hur samverkar man på ett bra sätt
    kring de här frågorna?

  105. Ett tillgängligt stöd. Hur når vi ut
    med föräldraskapsstödet?

  106. Och hur når vi ut jämlikt
    till föräldrar?

  107. Men också att man kan ta del
    av den kunskapen som finns.

  108. Sen har jag redan talat
    om den stödjande organisationen.

  109. Den 30 november ska vi lämna en plan
    om hur vi ska genomföra strategin-

  110. -som sträcker sig några år framåt.

  111. Och nu är vi ute
    på den här typen av konferenser-

  112. -regionala konferenser och träffar de
    som arbetar med föräldraskapsstöd-

  113. -men också andra aktörer
    för att samla in synpunkter-

  114. -på vad man tycker att det är viktigt
    att vi ägnar oss åt under strategin.

  115. Vi finns här
    under de här två dagarna.

  116. Tony Boman och Margareta Bolmgren
    som sitter längst fram.

  117. Ni får gärna komma och berätta vad ni
    tycker är viktigt att vi tar med oss-

  118. -eller mejla till oss.

  119. Det var lite kort om strategin.
    Nu till den regionala strukturen.

  120. Ja. Tack, Kristina.

  121. Hej. Jag heter Madelene Larsson
    och är nationell samordnare-

  122. -för länsstyrelsernas uppdrag
    inom föräldraskapsstöd.

  123. Jag ska berätta om länsstyrelsernas
    uppdrag och det arbete vi utför-

  124. -och om föräldraskapsstöd som insats
    för ökad jämlikhet i hälsa.

  125. Ja. Länsstyrelserna är en aktör.
    Vi finns på regional nivå-

  126. -men verkar på nationell,
    regional och lokal nivå.

  127. Vi har haft uppdrag
    inom föräldraskapsstöd sen 2014.

  128. Men 2018 och fyra år framåt
    har vi fått ett nytt uppdrag.

  129. Det handlar om att stödja aktörer
    på regional och lokal nivå.

  130. Vi ska framförallt utveckla stödet
    på den universella arenan-

  131. -för att ge alla föräldrar stöd
    under barnets hela uppväxt.

  132. Vi har flera perspektiv att beakta.

  133. De överensstämmer med den strategi
    som Kristina berättade om.

  134. Ja.
    Det finns 21 länsstyrelser i landet.

  135. I och med
    att vi har en nationell samordnare-

  136. -så försöker vi få till
    ett likvärdigt arbete i landet.

  137. Men vi har ju 290 kommuner
    och 20 olika landsting och regioner-

  138. -att förhålla oss till,
    som arbetar på olika sätt.

  139. Men strävan är ändå
    att vi jobbar på ett likartat sätt.

  140. Och hur kan vi då
    som länsstyrelser stödja aktörerna?

  141. Vi har inga verksamhetsmedel
    att dela ut-

  142. -men vi ser att vi kan stödja
    på många olika sätt.

  143. Framförallt handlar det om
    att främja samordning och samverkan.

  144. Det genomförs många insatser
    riktade till föräldrar.

  145. Men vi vet samtidigt
    att det finns brister-

  146. -i kunskap om vad som genomförs
    på lokal nivå bland aktörerna.

  147. Och den här bristen i vetskapen
    om utbudet av stöd till föräldrar-

  148. -leder ju också till att föräldrar i
    mindre omfattning tar del av stödet.

  149. Om aktörerna känner till varandra-

  150. -är det lättare att hänvisa
    föräldrarna till rätt insats.

  151. För att främja samordningen kan vi
    samla aktörerna i regionala nätverk-

  152. -där man kan utbyta erfarenheter och
    få vetskap om varandras verksamheter.

  153. Vi kan också samla till konferenser
    eller andra kunskapshöjande insatser.

  154. Vi informerar också om vikten av ett
    kunskapsbaserat, långsiktigt arbete.

  155. Som Kristina sa arrangerar vi just nu
    regionala konferenser-

  156. -för att informera
    om den nationella strategin.

  157. Men vi samlar också in information
    om behov på regional och lokal nivå-

  158. -för att utveckla arbetet och vi för
    vidare det till den nationella nivån.

  159. Sen främjar vi att föräldraskapsstöd
    förankras i styrning och ledning.

  160. Förankringen är viktig
    för det långsiktiga arbetet.

  161. Med det menar vi inte att man ska
    satsa en mandatperiod, fyra år.

  162. Det är viktigt att man satsar
    hela barnets uppväxt, 0-18 år.

  163. Från magen
    till att barnet är myndigt.

  164. Men hur bör vi arbeta
    med föräldraskapsstöd-

  165. -för att uppnå jämlikhet i hälsa?

  166. Frågan är då
    om det föräldraskapsstöd som erbjuds-

  167. -är lika tillgängligt och relevant
    för alla föräldrar.

  168. Har vi kännedom om vilka insatser som
    erbjuds och vilka föräldrar vi når-

  169. -eller snarare
    vilka föräldrar vi inte når?

  170. Om vi ska uppnå jämlikhet i hälsa-

  171. -måste alla ha samma förutsättningar
    att ta del av stödet.

  172. I diskussionen använder vi begreppet
    proportionell universialism.

  173. Det här betyder inte
    att alla har rätt till samma stöd.

  174. Det handlar snarare om att göra
    jämlikt, att göra olika.

  175. Vi måste bland annat anpassa stödet
    till geografiska förhållanden-

  176. -och prioriterade gruppers behov-

  177. -bland annat utsatta grupper i
    socioekonomiskt utsatta områden.

  178. Vi har svårare att nå dem.

  179. Vi behöver också ta hänsyn till kön.
    Vi har svårare att nå pappor.

  180. Etnicitet, funktionsnedsättning,
    sexuell läggning-

  181. -och ålder är också en aspekt
    att väga in i det här.

  182. Som länsstyrelse har vi möjlighet
    att ta fram olika verktyg-

  183. - i strävan efter jämlikhet i hälsa.
    Det här är tre olika exempel.

  184. "Delapådet" är en sida på webben
    där man som förälder kan ta del av...

  185. ...fördelar med att dela lika på
    föräldraförsäkringen.

  186. Vi har också tagit fram en sida,
    informationsverige-

  187. -med information om hur det är
    att utöva föräldraskap i Sverige.

  188. Den informationen kan man få
    på tio olika språk.

  189. Nu senast lanserade vi i våras
    infogeneratorn.se-

  190. -som är ett verktyg för aktörer
    att i kontakten med föräldrar-

  191. -nå ut med information om vilket
    föräldraskapsstöd man kan erbjuda.

  192. Den informationen
    går att få på 20 olika språk.

  193. Jag har lagt fram en skrift
    som vi har tagit fram tidigare.

  194. "Föräldraskap och tonårstid".
    Ni får jättegärna ta ett exemplar.

  195. Och också en informationsfolder
    om infogeneratorn.se.

  196. Universell proportionalism
    är viktigt.

  197. Men för att uppnå målet är det andra
    aspekter vi behöver ta hänsyn till.

  198. En liten bild. Vi behöver se till
    att det finns stöd för föräldrar-

  199. -under barnets hela uppväxt, 0-18 år.

  200. Det behövs många olika insatser,
    anpassade efter barnets ålder.

  201. Föräldrarna behöver inte samma stöd
    med ett spädbarn och en tonåring.

  202. De insatser vi erbjuder
    ska också vara kunskapsbaserade.

  203. Det finns brister i stödet
    till föräldrar med barn i tonåren.

  204. Det är de som efterfrågar stödet
    mest, så vi måste prioritera dem.

  205. Preventionstriangeln
    har Kristina varit inne på.

  206. Vi behöver se till att det finns stöd
    på alla preventionsnivåer.

  207. Där jobbar vi som länsstyrelse
    främst på den universella arenan.

  208. Alltså att stödet
    ska erbjudas alla föräldrar.

  209. Det kan man ju se som en vision,
    att alla föräldrar ska nås av stödet.

  210. Men om vi har det
    som riktmärke i vårt arbete-

  211. -så kan vi ju tänka att vi minskar
    stigmatiseringen kring frågan.

  212. Att de som behöver stöd har större
    möjlighet att ta del av stödet.

  213. Det blir inte lika tabubelagt.

  214. Om vi riktar oss till alla föräldrar
    når vi de som har störst behov.

  215. Vi kan då hänvisa dem vidare
    till andra, riktade insatser.

  216. Och stödet ska inte bara erbjudas
    de juridiska föräldrarna.

  217. Vi har många familjekonstellationer
    att ta hänsyn till.

  218. Stödet ska även inkludera
    andra viktiga vuxna runt barnet.

  219. Slutligen behöver vi tänka om och
    tänka nytt när det gäller arenorna...

  220. ...där vi möter föräldrar
    och kan erbjuda stöd.

  221. Vi har många hundraprocentiga arenor
    där vi möter de flesta föräldrarna.

  222. Från barnets födelse
    har vi MVC och BVC-

  223. -där vi har ett stöd
    som sträcker sig från 0 till 6 år.

  224. Men sen är det inte lika självklart
    att veta vart man ska söka sig.

  225. Vi har socialtjänsten, men det kan
    ibland vara lite stigmatiserande.

  226. Föräldrarna själva uttrycker att
    förskola/skola är en lämplig arena-

  227. -för att ta del av stöd.

  228. Därmed inte sagt att pedagogerna
    ska stå för föräldraskapsstödet-

  229. -men det kan vara en viktig arena
    för information.

  230. Man kan också, till exempel, göra
    föräldramötena mer tematiserande-

  231. -och interaktiva, så att föräldrarna
    kan diskutera föräldraskapet.

  232. Ja. Som jag ser det,
    om man har med sig den här kunskapen-

  233. -i arbetet med föräldraskapsstöd
    har man stor chans att bidra-

  234. -till att öka jämlikheten i hälsa.

  235. Vill du komma i kontakt med din
    länsstyrelse eller länssamordnare-

  236. -kan du gå in
    på www.länsstyrelsen.se.

  237. Mina kontaktuppgifter
    finns också där. Tack.

  238. Tack så mycket.

  239. Hej. Mantha Kasagianni
    från Botkyrka kommun.

  240. Jag kommer att presentera lite kort
    hur vi jobbar med föräldraskapsstöd.

  241. Botkyrka kommun, den magiska platsen-

  242. -är en plats
    med ungefär 90 000 invånare.

  243. Vi har ungefär 163 nationaliteter
    och det talas över 100 språk.

  244. Mångfalden
    och dynamiken är fantastisk.

  245. Kommunen
    består av fem lite mindre stadsdelar-

  246. -där Norra Botkyrka ofta definieras
    som ett utsatt område-

  247. -där många familjer har svårigheter.

  248. De norra stadsdelarna är det vi ofta
    hör om de resursstarka föräldrarna.

  249. Jag ska beskriva hur vi når familjer-

  250. -och hur vi jobbar med föräldraskapet
    i Botkyrka kommun.

  251. "Kraftsamling" är en samverkansform-

  252. -där utbildnings- och social-
    förvaltning träffas regelbundet-

  253. -där vi på Sektionen för
    förebyggande arbete, där jag jobbar-

  254. -går ut till alla kommunala skolor
    och träffar elevhälsan-

  255. -för att prata om trender och
    tendenser. Vi behöver samla kraft.

  256. Ofta säger vi att nåt är
    en polisiär fråga eller en skolfråga.

  257. Men vi tänker att våra barn och unga
    och medborgare är en samhällsfråga-

  258. -och att vi behöver jobba tillsammans
    för att öka...

  259. ...hälsan och välbefinnandet
    i kommunen.

  260. På den här kraftsamlingsarenan-

  261. -där socialtjänsten, både
    förebyggarsidan och myndighetssidan-

  262. -med polis besöker skolorna
    och pratar om trender och tendenser-

  263. -och vad som funkar
    och vad som behöver bli bättre.

  264. Då kommer det ofta fram
    att föräldrar önskar mer stöd.

  265. Då tittar vi på
    föräldrastödsprogrammen i kommunen.

  266. Hur kan vi sprida informationen
    om att stödet finns?

  267. Men också att vi
    behöver tematiska föräldramöten.

  268. Vilka teman behöver föräldrarna
    i det här området stöd kring?

  269. Så att vi kan möta dem
    i den fasen de befinner sig i.

  270. Kraftsamling har verkligen varit
    en bärande kraft för oss.

  271. När det gäller föräldrastöd
    har vi en ledningsgrupp-

  272. -med representanter från social-
    förvaltning, vuxenutbildning/SFI-

  273. -och utbildnings-
    och socialförvaltning-

  274. -där vi har ett samverkansavtal,
    ett styrdokument-

  275. -som visar
    att vi tillsammans äger frågan.

  276. Även om samordningen
    ligger på socialförvaltningen-

  277. -så är det här nåt
    som vi behöver göra tillsammans.

  278. Vi har ett våldsförebyggande arbete
    med Mentors in Violence Prevention-

  279. -och också arbetssättet Tåget
    för de yngre åren.

  280. Det började implementeras 2014.

  281. Föräldrastödet
    har vi haft sen 2011.

  282. Men vi bakade in det
    i det våldsförebyggande arbetet.

  283. När en skola vill jobba vålds-
    förebyggande, utifrån våra metoder-

  284. -så behöver skolpersonalen utbilda
    sig som gruppledare i ABC.

  285. Vi måste jobba med all
    skol- och förskolepersonal-

  286. -med föräldrarna och barnen
    för att nå en effekt.

  287. Vi har också hört från föräldrar
    att förskola och skola är den arena-

  288. -där man är mest bekväm
    med att prata om sitt föräldraskap.

  289. Det finns relationer
    och platsen känns bekant och trygg.

  290. Där har vi fått en bra kraft
    av att använda deras lokaler.

  291. Det är också ofta personalen själv
    som håller i föräldrastödsprogrammen.

  292. Det är också fler gruppledare
    som definierar sig som män.

  293. Då har vi också sett en markant
    ökning av pappor som deltar.

  294. Vi har även kraftsamling med personal
    från landsting, mödravård och BVC.

  295. Vi har hittat rutiner för att nå ut
    med information till alla föräldrar.

  296. Vid treårskontrollen får alla
    information om våra program-

  297. -och kan anmäla sig
    till personen som man träffar.

  298. Våra fem öppna förskolor
    är det främsta föräldrastödet.

  299. Där får vi prata anknytning
    och föräldraskapet-

  300. -och har personal som kan möta upp
    allt det positiva och svåra-

  301. -kring det vi befinner oss i
    när vi är föräldrar och familjer.

  302. Vi har också
    börjat nå betydligt fler föräldrar-

  303. -genom våra modersmålslärare. Om det
    är nåt vi har hört av våra familjer-

  304. -är att det är fantastiskt bra när vi
    översätter materialet vi arbetar med.

  305. Men inget är bättre än att få tala om
    föräldraskapet på sitt känslospråk.

  306. Modersmålslärare har ofta
    regelbunden kontakt med föräldrarna.

  307. Där har vi fått en fantastisk vinning
    i att utbilda modersmålslärarna.

  308. Vi har börjat vidga familjebegreppet.
    Vi måste bli bättre på att inkludera.

  309. Sen två år tillbaka frågar vi
    inte ens om det finns en partner-

  310. -när en förälder gör en anmälan
    till ett föräldrastödsprogram.

  311. Vi frågar om man vill ta med sig
    en familjemedlem.

  312. Alla är välkomna
    som verkar kring ett barn.

  313. I mitten ser ni en bild
    av en omfattande kampanj-

  314. -som vi kommer att släppa
    under hösten-

  315. -om vårt våldspreventiva arbete.

  316. Där har vi involverat föräldrar
    för att ta fram ett budskap-

  317. -om hur vi kan lyfta samtalet
    om våld i hemmet.

  318. Och vilka förväntningar vi ibland...

  319. När vi har förväntningar på våra barn
    kan det självklart påverka beteenden.

  320. I det här fallet
    säger den här bilden-

  321. -hur viktigt det är att alla barn
    ska få ett brett känsloregister.

  322. Det vill många föräldrar
    prata mer om.

  323. Att vi vill kunna prata
    och förebygga våldsfrågan tidigt.

  324. Så föräldraskapsstödet har blivit
    ett tema med våld i fokus-

  325. -där vi behöver hjälpa varandra
    att hitta strategier för att...

  326. ...fostra en våldsfri generation.

  327. När jag började 2014 påbörjades
    det våldsförebyggande arbetet-

  328. -där vi ville att skolorna som ingår
    ska utbilda personal.

  329. Det vi märkte då var att... Nånting
    jag fick till mig väldigt ofta-

  330. -var att det var väldigt svårt att nå
    föräldrarna i de norra stadsdelarna.

  331. Då kände jag: "The mission is on.
    Jag behöver titta på hur:et."

  332. Vad kan vi göra bättre
    för att nå just de föräldrarna-

  333. -och ge dem samma förutsättningar
    att prata om sitt föräldraskap?

  334. Här kan ni se det statistiskt.
    2014 började vi utbilda skolpersonal.

  335. Det påverkade självklart
    att fler föräldrar, oavsett område-

  336. -började komma
    till föräldrastödsgrupperna.

  337. Det handlade om relationer
    och trygghet i lokalerna.

  338. 2016 tog vi fram samverkansavtalet-

  339. -mellan social-
    och utbildningsförvaltning.

  340. Att vi tillsammans
    behöver driva föräldraskapsfrågan.

  341. Kan vi utbilda all skolpersonal
    som möter familjerna i korridorerna-

  342. -så kan vi erbjuda stöd
    om vi vet vad det finns för stöd.

  343. Så vi behöver ha kunskapen
    för att lotsa vidare på rätt sätt.

  344. Samverkansavtalet 2016, att vi
    började utbilda modersmålslärare.

  345. Men också att tjänsten som jag hade
    gick från en deltid till en heltid-

  346. -som vi delade på två
    för att inte skapa en sårbarhet-

  347. -genererade att vi kunde utveckla
    vårt arbete kring föräldraskapsstöd.

  348. Och nu når vi betydligt fler
    föräldrar än vad vi gjorde 2014.

  349. Vad menar vi med att vi ska nå alla?
    Det här diagrammet visar-

  350. -att vi ska nå lika många i de norra
    som de södra delarna av Botkyrka.

  351. Om vi jämför statistiken från 2015-

  352. -då 25 % av föräldrarna som anmälde
    sig från de norra stadsdelarna-

  353. -så är det i dag 43 %,
    så vi har absolut en ökning.

  354. Vi har bara korrigerat hur:et.

  355. Hur vi ska nå dem och hur vi ska ta
    vara på engagemanget och intresset.

  356. Sen finns det annat att titta på.

  357. Vi har 58 utbildade gruppledare i ABC
    som är ett universellt föräldrastöd.

  358. Vi behöver prata om hur vi tänker
    kring familj som begrepp.

  359. Vi behöver inkludera. Vi har många
    föräldrar med funktionsvariationer.

  360. De ska känna sig inte bara välkomna
    till föräldrastödsprogrammen-

  361. -utan också känna att de får vara som
    de behöver vara i det sammanhanget.

  362. Det handlar om att vi som håller i
    grupperna behöver öka vår kompetens-

  363. -för att nå alla.

  364. Vår sektion finns på sociala medier.

  365. Ni får jättegärna följa oss.
    Och mina kontaktuppgifter finns här.

  366. Och besök gärna Botkyrka
    när ni får möjlighet. Tack.

  367. Ja. Jag tycker att vi ger alla tre
    en stor applåd igen, som tack för...

  368. ...som tack för detta.
    Det är era frågor vi ska ta upp.

  369. Men jag tycker att det jag hör är att
    vi måste anpassa och utforma bättre-

  370. -det vi redan gör,
    för att nå olika grupper.

  371. Som Mantha från Botkyrka
    pratade...beskrev.

  372. Vi har alla olika behov, vi har olika
    förutsättningar och möjligheter.

  373. Så att jobba systematiskt
    och anpassa är ju ett sätt...

  374. ...att nå fler och vara lyckosam
    i arbetet med föräldraskapsstöd.

  375. Sen var det intressant-

  376. -varför heter det föräldraskapsstöd
    och inte föräldrastöd?

  377. För att man har breddat begreppet, om
    jag förstod rätt. Du får förtydliga.

  378. Så helt enkelt göra bättre och mer
    av det vi redan gör...

  379. ...är kanske en summering.
    Jag ska hämta frågor.

  380. Under tiden kanske ni kan reflektera
    över vad ni har hört-

  381. -från varandra?

  382. Vill du berätta om
    varför det heter föräldraskapsstöd?

  383. Det var ju så
    att enligt den tidigare strategin-

  384. -talade vi om "föräldrastöd".
    Och nu...

  385. Det var innan strategin,
    det var när vi fick uppdraget 2015-

  386. -och fick myndighetens namn,
    så heter det nu "föräldraskapsstöd".

  387. Det är för att tydligare definiera
    att det är ett stöd i föräldraskapet.

  388. Det föräldraskap man har till
    ett barn är det som ska stöttas.

  389. Inte att vara förälder i sig,
    utan föräldraskapsstödet.

  390. Alltså föräldraskapet
    i förhållande till ett barn.

  391. Så därav ändringen. Även om det blev
    längre och svårare att säga.

  392. Vi har ju inte världens
    kortaste myndighetsnamn heller.

  393. Vi kallar ju oss för MFoF
    och det är kanske det ni mest ser-

  394. -och det är så vår hemsida heter.

  395. Jag har fått in jättemycket frågor.

  396. "Vilka professioner ansvarade för
    föräldraskapsprogrammen i skolan"-

  397. -"och vad var det för program?"

  398. De våldsförebyggande är MVP,
    Mentors in Violence Prevention-

  399. -och Tåget, som vi har tagit fram-

  400. -som är väldigt inspirerat av ABC,
    Alla Barn i Centrum.

  401. När skolorna vill ingå-

  402. -behöver de ha skolpersonal som
    utbildar sig till gruppledare i ABC.

  403. De har oftast varit kuratorer,
    socialpedagoger, specialpedagoger.

  404. Mäter ni
    att föräldrar anmäler sig och går?

  405. Eller har ni andra indikatorer
    på att man når ut?

  406. Precis. Vi har statistik som alla
    gruppledare och jag fyller i.

  407. Hur många når vi? Hur många slutför?

  408. Hur många definierar sig
    som man, kvinna, annat?

  409. Sen har Karolinska Institutet
    egna mätverktyg-

  410. -som följer upp
    föräldrarna som anmäler sig.

  411. De får göra en före-enkät innan
    de påbörjar det universella stödet-

  412. -och sen efter, för att se
    vilka effekter man har nått.

  413. -Så det här beforskas hela tiden?
    -Kontinuerligt.

  414. Ett förtydligande
    kring det här "hur:et".

  415. När ni skulle nå fler familjer
    i de norra stadsdelarna-

  416. -vad var det som gjordes annorlunda?

  417. Precis.
    Jag minns att min första rekrytering-

  418. -när vi skulle nå ut till fler
    i de norra stadsdelarna var att...

  419. ...en skolkurator
    som definierade sig som man-

  420. -ställde sig i en fullsatt aula
    i en av skolorna i Norra Botkyrka-

  421. -och berättade i tio minuter om att
    han skulle bli gruppledare i ABC-

  422. -och vad det innebar och vad de
    skulle få med sig av träffarna.

  423. Vi hade också materialet översatt
    på flera olika språk.

  424. 72 föräldrar anmälde sig den kvällen.
    Vi har inte riktigt beredda på det.

  425. Vi fick ta in gruppledare externt
    och börja lösa-

  426. -så att de som anmälde sig där
    skulle få gå i grupp.

  427. Det var en kurator som hade extremt
    mycket kontakt med många familjer.

  428. De hade en relation. De visste
    att gruppen skulle vara på skolan.

  429. Så spann vi vidare, med personal
    som hade relationer till många.

  430. Vi har utbildat områdesutvecklare
    som träffar väldigt många medborgare.

  431. Men också gruppledare
    som behärskar fler språk.

  432. Har MFoF nåt uppdrag-

  433. -kring att samordna
    länsstyrelser och kommuner?

  434. Nej, vi har inget sånt uppdrag och
    inte heller nåt mandat att styra så.

  435. Däremot kan vi ju
    genom den kunskap vi kan förmedla-

  436. -och med en bra samverkansform
    ha en påverkan på hur man arbetar.

  437. Men vi har inget mandat, inte
    heller med de statliga myndigheter-

  438. -som arbetar med olika typer
    av föräldraskapsstöd.

  439. Hur kopplar ni ert arbete till ANDT,
    just?

  440. Alkohol eller narkotika...
    Finns det uttalat?

  441. Det är ju ett av de områden som
    det finns en särskild strategi kring-

  442. -där vi kan stötta med den kunskap
    som vi har kring föräldraskapsstöd.

  443. Vi är en av myndigheterna som
    Folkhälsomyndigheten samråder med-

  444. -när det gäller ANDT-strategin
    som de har ansvaret för.

  445. Vi har ju... Vi ingår
    i de olika grupperna som finns.

  446. Vi deltar i det sammanhanget.

  447. Så arbetet kring strategierna kring
    föräldrastöd eller ANDT eller...

  448. ...kring socialt utsatta områden
    samordnas på nationell nivå?

  449. Vi har inte det samordningsuppdraget.

  450. Däremot är det så i strategierna
    efter att vi kom till-

  451. -att det står
    att man ska samråda med oss.

  452. På det sättet kan vi komma in med
    våra kunskaper om föräldraskapsstöd.

  453. Madelene, du pratade
    om på den regionala nivån...

  454. ...fortsatt viktigt att arbeta
    med stöd till tonårsföräldrar.

  455. Det uppdraget har väl funnits
    under några år?

  456. Kan du berätta om nånting
    som det har lett till eller...

  457. Jag kan förtydliga. Länsstyrelserna
    fick ett uppdrag 2014-2017-

  458. -där vi främst skulle utveckla stödet
    till föräldrar med barn i tonåren.

  459. Därav skriften som vi tog fram då-

  460. -som är inriktad på föräldraskap och
    tonårstid och inte hela uppväxten.

  461. Men vi har med det fokuset
    även i nuvarande uppdrag.

  462. Vi jobbar ju 0-18 år nu.

  463. Det här är kanske en känslig fråga
    som brukar dyka upp.

  464. "Vem borde ta ansvar för att
    kvalitetssäkra och utveckla metoder?"

  465. Det finns ju ingen lösning i dag-

  466. -men ni kanske tycker nåt
    eller har några önskemål om-

  467. -eller förslag
    på var det skulle kunna ligga.

  468. Nu hör vi ju att Botkyrka kommun
    jobbar med att utveckla metoder.

  469. Du nämnde Tåget.

  470. Och på lång sikt behöver ju nån
    ta hand om och förvalta metoderna-

  471. -och kvalitetssäkra och utveckla.

  472. Det är en känslig fråga. Ni i
    publiken kanske har nåt bra förslag.

  473. Ibland har ju Karolinska Institutet
    gått in-

  474. -och till exempel förvaltat Effekt,
    har jag för mig.

  475. Jag kan... Jag svarar gärna
    på den frågan också, om det är så...

  476. Vi ser ju att föräldraskapsstöd...

  477. Metoder växer ju inte sällan fram
    utifrån de lokala förutsättningarna.

  478. Det kanske måste vara så
    att man anpassar metoder-

  479. -utifrån lokala och regionala
    förutsättningar och sen beforskas.

  480. Det är ett sätt att sprida kunskapen.
    Du pratar om att utveckla ny kunskap.

  481. När de gäller olika program har man
    diskuterat det i olika sammanhang.

  482. Och där det faktiskt inte finns
    nån... Där har vi ingen lösning.

  483. Vi kommer
    att initiera ett arbete kring det.

  484. Hur långt kan vi komma
    i det här med förvaltning?

  485. Hur ska vi se på det? Vi som
    myndighet kan inte ta ansvaret-

  486. -att förvalta olika typer av program.

  487. Men vi kanske kan samla dem som har
    nånting att bidra med i den frågan-

  488. -för att belysa varför det är en
    så viktig fråga i olika sammanhang-

  489. -och hur man bör lyfta den vidare.

  490. Det tänker vi
    att det kan vara vårt bidrag.

  491. Vart vänder man sig om använder
    metoder och behöver utbilda ledare?

  492. Det kan väl se ganska olika ut?
    Alltså, vem som...

  493. -...har ansvar kring olika metoder?
    -Du tänker föräldraskapsstödsprogram?

  494. I vår kommun
    utbildar vi regelbundet instruktörer.

  495. Vi blir på så sätt självägande.

  496. Vi blir utbildade av PLUS i Stockholm
    eller Karolinska Institutet.

  497. Just nu är vi tre instruktörer
    som kan utbilda gruppledare-

  498. -som i sin tur håller i grupper.

  499. Så sköter vi det hos oss, lokalt.

  500. Jag vet att fler gör så.

  501. Ni har en sista chans om ni
    vill skicka in en ytterligare fråga.

  502. Ni har lyckats nå ut till föräldrar
    som man inte har nått tidigare.

  503. Men här är en fråga:
    "Hur når vi ut till de föräldrar"-

  504. -"som inte kommer
    till föräldramöten?"

  505. Jag tänker att dem når vi
    genom mödravården eller BVC.

  506. Det är över 98 %
    som går till de sammanhangen.

  507. Vi utbildar den personalen
    och når dem därigenom.

  508. Det kanske är föräldrar
    som vi kan nå genom modersmålslärare.

  509. De kanske går på SFI
    eller vuxenutbildning.

  510. Eleverna har sagt att svenska språket
    lärs in och utvecklas snabbare-

  511. -om man pratar om föräldraskap
    än om man pratar om annat.

  512. Så det finns sätt
    utöver föräldramötena.

  513. Sven Bremberg
    som har jobbat med den här frågan-

  514. -både inom regeringen
    och på Folkhälsomyndigheten...

  515. Jag tror att han sa
    att om 30 % av alla föräldrar-

  516. -fick föräldraskapsstöd så skulle den
    psykiska hälsan bli mycket bättre.

  517. Är det nån som vill kommentera det?

  518. Det gäller att få genomslag
    på befolkningsnivå.

  519. Det är säkert så att ju fler man når
    med föräldraskapsstöd, givetvis...

  520. Men det finns mycket i de ordinarie
    strukturerna som vi kan...

  521. Det beror på
    hur du definierar föräldraskapsstöd.

  522. Det finns mycket arbete som pågår
    i kommuner och landsting-

  523. -och organisationer
    som vi ser som ett föräldraskapsstöd.

  524. MVC och BVC, alla
    de ordinarie strukturer som finns-

  525. -som inte är särskilt definierade
    som föräldraskapsstöd här och nu.

  526. Det är viktigt att komma ihåg. Det är
    de strukturerna som vi också stöttar-

  527. -och att olika verksamheter
    är en del av det.

  528. Det är bra, Kristina, att du
    sätter det här i en större kontext-

  529. -så att det inte bara handlar
    om metoder.

  530. Jag vill tacka er för att ni kom hit-

  531. -och tacka Madelene,
    Mantha och Kristina.

  532. Textning: Stina Hedin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En föreläsning om den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd. Kan strategin även vara ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Medverkar gör Kristina Svartz, generaldirektör, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Madelene Larsson, nationell samordnare, Länsstyrelsen i Örebro samt Mantha Kasagianni, socialsekreterare i Botkyrka kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Ämnesord:
Familjesociologi, Föräldrar och barn, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sociologi, Utvecklingspsykologi, Vuxenpsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Alkohol och hållbar framtid

Läkaren Sven Andreasson berättar om Alkoholpolitiskt forum. Med sin verksamhet vill de främja debatt och opinionsbildning kring svensk och internationell alkoholpolitik. Här utgår han från FN:s globala hållbarhetsmål. Alkohol är en försvårande omständighet för att nå mål som exempelvis avskaffandet av fattigdom. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Narkotika som utvecklingshinder

På vilka sätt kan hela samhällen påverkas av narkotikaanvändningen? Erik Leijonmarck kommer från ECAD, European cities against drugs, en samarbetsorganisation för städer som arbetar mot narkotika och delar kunskap och information om förebyggande åtgärder men också behandlingsstrategier och kontroll. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riksidrottsförbundets arbete för antidoping

Peder Mathiasson arbetar på Riksidrottsförbundet och berättar hur samhället och idrotten måste samarbeta för att hitta lösningar på problemet med dopning inom idrotten. Ett problem som hindrar ett effektivt antidopningsarbete är att omfattningen underskattas. Det finns inte tillräckligt med forskning och inte heller någon som tar ansvar, ingen politisk strategi. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Tobak och hållbarhetsmålen

Margareta Pantzar, psykolog, psykoterapeut och verksam i Yrkesföreningar mot tobak, berättar om en positiv trend där användandet av tobak går ner. Men fortfarande får användandet förödande konsekvenser för den enskilde och samhället. Varje år dör 12 000 människor i Sverige till följd av tobaksbruk och samhällskostnaden är 35 miljarder kronor. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Skarpare reglering av tobak

En ny tobakslag väntas träda i kraft 2019. Vad kommer den att innebära? Här diskuteras lagen ur tre olika perspektiv. De medverkande är Josefin P Jonsson från enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten, Helena Strömdahl som arbetar med alkohol- och tobaksfrågor på Länsstyrelsen och Lars Lacke, tillståndshandläggare, Falkenbergs kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Öppna drogscener - forskning och samverkan

Narkotika hanteras öppet på flera platser i Stockholms län och på dessa platser etablerar unga personer ett drogmissbruk. Arbetet mot narkotikarelaterad brottslighet kräver ett strukturerat polisarbete i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Olof Bratthall, polisinspektör, och Mia-Maria Magnusson, polisdoktorand från Polisregion Stockholm föreläser. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd

En föreläsning om den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd. Kan strategin även vara ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Medverkar gör Kristina Svartz, generaldirektör, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Madelene Larsson, nationell samordnare, Länsstyrelsen i Örebro samt Mantha Kasagianni, socialsekreterare i Botkyrka kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Insatser mot psykisk ohälsa och missbruk

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet är en vanlig kombination. Var tredje person som tvångsvårdas på LVM-hem uppger att de fått psykiatrisk vård någon gång under halvåret före inskrivningen. Läkaren Ingrid Rystedt har tillsammans med ett forskarteam prövat två olika behandlingsalternativ där insatserna samordnas runt individen. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riskbruk och missbruk bland sextioplussare

Ökad välfärd har påverkat våra alkoholvanor. Dagens äldre dricker mer och oftare än tidigare generationer. Fler lever längre, även personer med ett missbruk. Hur kan vi förebygga och möta behov av stöd? Föreläser gör Annika Andreasson, projektledare för Hela människans projekt "Äldres hälsa och alkohol" samt Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Behövs medicinsk cannabis?

I Sverige har diskussionen kring medicinsk cannabis stundtals varit intensiv. Den har riskerat att bli en politisk fråga i stället för en fråga baserad på vetenskap. Här tas nya attityder med krav på mindre restriktioner upp. Medverkar gör Kerstin Käll, överläkare och Erik Leijonmarck, generalsekreterare för nätverket Europeiska städer mot narkotika. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i USA

Bertha Madras, professor i psykiatri på Harvard University i Boston, föreläser om utvecklingen av missbruk och beroende av opioida läkemedel. Ökningen har under de senaste åren lett till fler överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i Sverige

Tobias Eriksson, chefsöverläkare i beroendepsykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ger ett svenskt perspektiv på missbruket av Fentanyl. Enligt en rapport om narkotikarelaterade dödsfall har majoriteten av de som avlider till följd av droganvändning minst två substanser i kroppen. Fentanyl stillar smärta och effekten är ungefär hundra gånger starkare än morfin. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Konsekvenser av narkotika i världen och Sverige

Liberaliseringsvågen gällande attityd och förhållningssätt i fråga om cannabis har intensifierats i västvärlden. Hur hanterar vi detta? Bertha Madras från Harvard University och Fred Nyberg från Uppsala universitet föreläser. Deltagare i panelen: Ing-Marie Wieselgren, Anna Bessö, Natalia Borg, Vivianne Macdisi, Tobias Eriksson, Pia Steensland, Charlotta Rehnman Wigstad och Nike Örbrink. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.