Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2018

UR Samtiden - Drogfokus 2018

Om UR Samtiden - Drogfokus 2018

Föreläsningar och samtal från konferensen Drogfokus (tidigare Sverige mot narkotika) 2018. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2018 : Behövs medicinsk cannabis?Dela
  1. Cannabis som medicin
    har varit ett samtalsämne...

  2. Nu är det legalisering, men cannabis
    som medicin var liksom föregångaren.

  3. Mig har ni hört och sett redan.

  4. Vi ska låta Kerstin, som är expert,
    prata. Hon är läkare i Linköping.

  5. Själv är jag från civilsamhället och
    har ett längre historiskt perspektiv.

  6. Jag vill återkoppla
    till det jag sa i går.

  7. Det som händer just nu
    med milstolpen i går-

  8. -då Kanada, som första västland,
    vilket är jättestort i Nordamerika-

  9. -legaliserade cannabis,
    är en viktig händelse.

  10. Det har inte bara att göra med
    den drogen och dess legala status-

  11. -utan det handlar om hur världen
    har försökt arbeta mot narkotika.

  12. Det är kulminationen på en cirkel
    som faktiskt började just i Kina.

  13. Det är 1800-tal, och det är opium-
    epidemin och det är opiumkrigen-

  14. -och en stor andel av den kinesiska
    befolkningen är beroende av opium-

  15. -och en stor del av statens skatte-
    intäkter kommer från opiumekonomin.

  16. Många jobb var beroende
    av Kinas opiumproduktion.

  17. Efter legaliseringen
    tog produktionen fart.

  18. Så kommersiella och politiska krafter
    kommer att tjäna på det som sker nu.

  19. I dag läste jag ledarskribenter
    i olika svenska dagstidningar.

  20. De skriver om hur det finns mycket
    ekonomisk potential i legalisering-

  21. -och att man skapar arbetstillfällen.

  22. Hur ska man hantera drogproblemen?
    Kina kunde antingen förbjuda droger-

  23. -eller "tolerera, reglera, beskatta,
    kontrollera" och valde det första.

  24. Men historien behöver inte bara gå
    åt ett håll. Vi kan göra jättemycket.

  25. Men nu kom vi från den extremen,
    med en legal, reglerad opiumhandel-

  26. -som spred sig över världen,
    till ett kontrollerat system-

  27. -med FN-konventioner och överens-
    kommelser, till att spåra ur nu.

  28. Nu när vi vet att tobaksjättar
    i flera årtionden har arbetat för-

  29. -att kasta smuts på sambanden
    mellan nikotin och lungcancer.

  30. Det bestreds väldigt kraftigt
    så sent som 1994 i kongressen.

  31. Då svor de främsta vd:arna för
    tobaksbolagen i USA:s kongress på-

  32. -att nikotin INTE orsakar lungcancer.
    Det var ju nyligen, och nu är vi här.

  33. Hur gick det till, Kerstin?
    Det har att göra med ditt ämne.

  34. Förresten sa de "nicotine is not
    ADDICTIVE" - beroendeframkallande.

  35. Det säger folk om cannabis också.

  36. Kerstin Käll heter jag, överläkare
    på beroendemottagningen i Linköping.

  37. Vi tillhör den psykiatriska kliniken.
    Ja... Vi kör i gång.

  38. Jag börjar med att prata
    lite basalt om cannabis.

  39. Det är alltid några som inte är helt
    insatta, så vi ska ta grunderna här.

  40. Vad är cannabis? Det är hampa
    - själva växten, så att säga.

  41. Den innehåller en mängd olika ämnen,
    varav minst 100 olika cannabinoider.

  42. När man vill få ett rus är det THC,
    tetrahydrocannabinol, man vill åt.

  43. Det är den rusgivande cannabinoiden.
    Det har även talats mycket om CBD.

  44. Det är en cannabinoid som dels har
    motsatt effekt, dels är skyddande.

  45. De vanligaste sätten
    att missbruka cannabis är-

  46. -antingen genom marijuana,
    som är delar av honblommorna-

  47. -som har högst THC-halt-

  48. -eller genom haschet,
    som är kåda som man kan pressa ut.

  49. Man kan också utvinna cannabisolja.

  50. Det gemensamma för beredningarna är
    att de inte är kemiskt förändrade-

  51. -utan det här utvinns direkt
    och innehåller en mängd olika ämnen.

  52. Koncentrationen...
    Siffrorna är gamla.

  53. Generellt sett har man växtförädlat,
    så man är uppe i högre halter THC-

  54. -framför allt i marijuanan, men även
    i hasch har man fått upp THC-halten.

  55. Och CBD-halten har man fått ner,
    för den motverkar ju ruseffekten-

  56. -så den vill man ha ner när man
    vill försöka få ett rus av det.

  57. Ja... Lite farmakologi, då.

  58. Varför påverkas hjärnan av cannabis?

  59. Vi har minst två cannabisreceptorer,
    CB1 och CB2, i den mänskliga hjärnan.

  60. Det finns väldigt många receptorer,
    och då framför allt av CB1-receptorn.

  61. Därför är det lätt att misstänka
    att vi har en kroppsegen cannabinoid-

  62. -och det har vi - anandamid.

  63. Den är väldigt viktig för minne
    och inlärning, till exempel.

  64. Det sker väldigt mycket forskning
    på det endocannabinoida systemet-

  65. -där de här substanserna
    och receptorerna ingår.

  66. Det man framför allt har kunnat se
    är att systemet är väldigt viktigt-

  67. -för hjärnans utmognad
    under tonårsperioden.

  68. Det har uppstått en hel del intresse
    vad gäller att framställa läkemedel-

  69. -så man har framställt
    syntetiska cannabinoider-

  70. -som liknar de här substanserna.

  71. En del av dem har slunkit ut på den
    illegala marknaden och ingår i spice.

  72. Vissa av substanserna
    var ytterligt farliga-

  73. -men nu verkar spice
    ha kommit i vanrykte.

  74. Det är inte så vanligt längre
    att ungdomarna röker spice.

  75. Här är en fin bild på anandamid,
    vår kroppsegna cannabinoid, och THC.

  76. Man kan förstå att receptorerna
    tar miste, för de är lika varandra.

  77. Men THC är avsevärt mycket potentare
    än anandamid.

  78. Om man då tänker sig
    att tonårshjärnan är beroende av-

  79. -den här intrikata uppsorteringen
    bland hjärncellerna-

  80. -och så kommer THC som en slägga, så
    förstår man att det ställer till det.

  81. Vi ska prata om de medicinska och
    de positiva effekterna av cannabis-

  82. -men vi måste ändå repetera
    de skadliga effekterna.

  83. Cannabis är beroendeframkallande,
    men det förnekade man ganska länge.

  84. I äldre farmakologiböcker
    står det att det inte är det.

  85. Men det har man visat i djurmodeller
    och en australisk befolkningsstudie.

  86. Där såg man att tio procent
    av dem som rökte regelbundet-

  87. -utvecklade beroende.

  88. Men om man var väldigt ung eller
    rökte väldigt ofta så ökade risken.

  89. Ni har säkert också hört talas om
    studien från Dunedin i Nya Zeeland-

  90. -där man följde
    en grupp på 1 037 ungdomar-

  91. -från de var 13 år
    till de var 38 år.

  92. Studien tittade
    inte bara på cannabis.

  93. Det var mycket psykiatrisk forskning.

  94. Man gjorde återkommande intervjuer
    där det med cannabisrökning ingick.

  95. Man mätte
    bland annat intelligenskvot-

  96. -både före och efter
    i undersökningsperioden.

  97. När försökspersonerna var 18 år hade
    52 av dem utvecklat cannabisberoende-

  98. -och hade rökt mycket under tonåren.

  99. Det var även 92 personer som senare
    uppfyllde kriterierna för beroende.

  100. Det är faktiskt en ganska hög andel.

  101. Det var drygt 1 000 personer,
    och 150 stycken var beroende.

  102. Alla rökte väl inte heller, så det
    var mer än 10 % som blev beroende.

  103. Vad man gjorde med dessa data var-

  104. -att jämföra de som var beroende
    vid 18 med de som blev det senare-

  105. -och då såg man att i genomsnitt hade
    de 8 punkter lägre IQ när de var 38-

  106. -även om de hade slutat röka,
    och det är ju ganska mycket.

  107. Det kan vara skillnaden mellan
    att klara av ett eget arbete-

  108. -beroende på, förstås, vad man
    har för utgångspunkt från början.

  109. För de som hade utvecklat beroende
    senare såg man ingen sån skillnad-

  110. -så cannabis ger permanenta skador
    om man röker mycket under tonåren.

  111. Förut visste vi bara
    att man blir sänkt kognitivt-

  112. -om man röker regelbundet-

  113. -men inte att skadan är irreparabel.

  114. Det har kommit
    en hel del invändningar mot studien.

  115. Man har fått räkna om för att
    få med socioekonomiska faktorer-

  116. -men det gjorde ingen skillnad,
    så det är en rätt robust studie.

  117. Men det kommer fler studier,
    för det här är oerhört viktigt-

  118. -framför allt när man tänker på
    legalisering och vad det innebär-

  119. -när det gäller ungdomarnas intresse-

  120. -och om de vågar testa
    och vilka som börjar och så.

  121. Vad gäller psykoser har man sett
    att det finns vissa samband där.

  122. Röker man väldigt potenta beredningar
    med hög THC-halt-

  123. -ökar risken för psykos,
    både akut och kronisk-

  124. -och också om CBD-halten är låg,
    och den är låg i rökberedningarna.

  125. Det finns olika typer av samband,
    men vi ska inte gå in på dem i dag.

  126. Dels den akuta psykos man får under
    ruset, som kan vara väldigt farlig-

  127. -dels den toxiska psykosen,
    som sitter i minst sex veckor.

  128. Den leder ofta på sikt
    till kroniska psykoser.

  129. I en studie fick 50 % av de som haft
    en cannabispsykos en kronisk psykos.

  130. Och en stor svensk studie visar på
    sambandet mellan cannabisrökning...

  131. Det var en stor studie
    på mönstringsmaterial.

  132. Hade man rökt mer än 50 gånger
    innan mönstring vid 18 års ålder-

  133. -löpte man en förhöjd risk
    att utveckla schizofreni.

  134. Där har det kommit senare studier
    med ungefär samma riskförhöjning.

  135. Det är ganska vanligt att personer
    med psykossjukdomar röker cannabis-

  136. -och då förvärras deras sjukdom.

  137. De insjuknar oftare
    och får fler inläggningar.

  138. Det var skadorna,
    och dem har vi varit medvetna om.

  139. Cannabis är inte mindre skadligt nu,
    då beredningarna har blivit starkare-

  140. -och det är just hög THC-halt
    som kan ge skador på hjärnan.

  141. Men cannabis som medicin
    har varit ett samtalsämne...

  142. Nu är det legalisering, men cannabis
    som medicin är liksom föregångaren.

  143. Är cannabis narkotika eller medicin?

  144. Man kan ställa samma fråga om opium-

  145. -eller för den delen amfetamin,
    och det kan ju vara både och.

  146. Vi har narkotikaklassade läkemedel,
    det är ju inget konstigt.

  147. Viktiga begrepp att hålla isär är-

  148. -"medicin" och "läkemedel",
    för ofta blandar man ihop dem.

  149. Är det samma sak?
    Ja, läkemedel är ju medicin.

  150. Men är medicin alltid läkemedel?
    Det är inte så självklart, va?

  151. Man kanske tar
    ett glas whisky som magmedicin-

  152. -eller malet noshörningshorn
    som medicin mot impotens.

  153. Man har det som medicin,
    men är det läkemedel?

  154. Det är nånting
    med effektivitet och säkerhet...

  155. "Läkemedel" är ett modernare begrepp.

  156. Vi har förväntningar på att det ska
    finnas en säkerhet och effektivitet.

  157. Man måste också skilja på cannabis,
    som ju är själva växten-

  158. -det som man får ut av växten
    utan att bearbeta det kemiskt-

  159. -och cannabinoider.

  160. Där har man renframställt molekylerna
    och bestämt hur de ska se ut.

  161. Det finns cannabinoider
    som utvinns ur cannabis-

  162. -men också kroppsegna och syntetiska,
    så det här måste man också skilja på.

  163. Med "medicinsk cannabis" menar man
    ibland att man röker marijuana-

  164. -och ibland menar man att man tar ett
    läkemedel som innehåller cannabinoid.

  165. Har man använt cannabis som medicin?

  166. Ja, i tusentals år,
    precis som med opium.

  167. De här två preparaten
    var väldigt viktiga som läkemedel.

  168. Den stora skillnaden mellan dem är-

  169. -att opiumderivaten har stått sig
    mycket bättre än cannabisderivaten-

  170. -i den moderna medicinen. De är
    så mycket bättre, om man säger så.

  171. Men vi hade cannabisläkemedel
    ända fram till på 1950-talet-

  172. -då man utrangerade dem.

  173. På WHO bestämde man helt enkelt att
    de inte hade nåt medicinskt värde.

  174. Men opiumderivaten, det är ju opium-

  175. -och morfin är i stort sett oöver-
    träffat vad gäller smärtlindring.

  176. Det finns ju effekter
    beskrivna av cannabis.

  177. Det var inte inbillning
    eller bara placeboeffekt.

  178. Det finns en smärtlindrande effekt,
    och det finns effekt på aptitlöshet-

  179. -och man har även sett en effekt
    på spasticitet och barnepilepsi.

  180. Det pågår ganska mycket forskning
    på renframställda cannabinoider-

  181. -men också på t.ex. antagonister-

  182. -cannabinoidreceptorantagonister-

  183. -och återupptagshämmare
    när det gäller serotonin.

  184. Och...

  185. Men forskningen på antagonister och
    återupptagshämmare är i sin linda.

  186. En antagonist, rimonabant, såldes som
    ett ganska effektivt bantningsmedel-

  187. -men hade allvarliga biverkningar,
    som depressioner, så det drogs in.

  188. Och med återupptagshämmare var det
    en forskningsskandal i Frankrike.

  189. En frisk försöksperson
    avled i en sån studie.

  190. Så det här är fortfarande
    väldigt mycket i sin linda.

  191. Det är väldigt känsliga system.

  192. Det som man har fokuserat på inom
    läkemedelsforskning är cannabinoider-

  193. -och det finns alltså
    godkända läkemedel.

  194. Jag ska nämna två. Marinol.
    Det är helt enkelt rent THC.

  195. Det godkändes av Food and Drug
    Administration, FDA, i USA 1985-

  196. -mot illamående vid cellgifts-
    behandling och avmagring vid aids.

  197. Men det har inte använts så mycket,
    för det är inte särskilt effektivt-

  198. -och de som inte är vana rökare
    är inte intresserade av det här-

  199. -utan de är desto mer
    besvärade av biverkningarna.

  200. Vi har Sativex, som är en blandning
    av THC och CBD, vilket är rätt smart.

  201. Om man har en effekt av THC-

  202. -så vill man lindra de hallucinogena
    biverkningarna och tillsätter då CBD.

  203. Det är en munsprej
    som tas upp av slemhinnorna-

  204. -och det är godkänt för spasticitet
    vid MS men prövas också på smärtor.

  205. Men det har ingen imponerande effekt,
    och det används inte särskilt mycket.

  206. I USA är det inte ens godkänt
    för att effekten är för dålig-

  207. -så det är liksom inte
    lösningen på problemet-

  208. -och nåt missbruk av det
    har jag inte hört talas om.

  209. Det här med "medical marijuana", då.

  210. Är det så att marijuanarökning
    är godkänt som läkemedel i USA?

  211. Det låter ju så
    när man lyssnar på ungdomarna.

  212. Vi i Sverige fattar ju inte.
    Det används ju som medicin i USA.

  213. Det kan inte vara farligt,
    det måste ju vara nyttigt!

  214. Men då är vi tillbaka vid
    det här med medicin och läkemedel.

  215. Har verkligen FDA, d.v.s. USA:s
    motsvarighet till Läkemedelsverket-

  216. -godkänt cannabisrökning som medicin?

  217. Substanserna i läkemedel ska vara
    väldefinierade och kontrollerade.

  218. Man ska veta
    hur mycket som finns i varje dos.

  219. Det ska vara säkert och effektivt.
    Cannabis har ju flera biverkningar.

  220. Administrationssättet
    ska vara säkert.

  221. Rökning är faktiskt inte godkänt
    som administrationssätt nånstans.

  222. Jag har aldrig fått mothugg,
    så jag hoppas att det är sant.

  223. Det är inte så konstigt,
    för när man röker får man i sig-

  224. -kolmonoxid och andra förbrännings-
    produkter som är ohälsosamma.

  225. Så rökning är inte aktuellt.
    Inhalation, visst, men inte rökning.

  226. Och så ska det vara prövat, och det
    pågår studier, så där är man på väg.

  227. Tillverkningen ska vara kontrollerad,
    och just nu är ju illegala odlingar-

  228. -faktiskt helt dominerande,
    men det kan man få ordning på.

  229. Det ska finnas en biverkningsprofil,
    och det har de väl inte presterat än-

  230. -och det ska finnas regler för hur
    länge olika tillstånd ska behandlas.

  231. Det finns det inte heller just nu.

  232. Så har de godkänt marijuanarökning
    som läkemedel? Nej, det har de inte.

  233. Det har aldrig gått den vägen.

  234. Det är tvärtom så
    att FDA avråder läkarkåren-

  235. -från att rekommendera
    marijuanarökning.

  236. Det är fortfarande förbjudet
    enligt federal lag i USA.

  237. Kanada verkar ju ta en annan väg,
    så det är en helt annan bild i dag-

  238. -när Kanada har godkänt det på fed-
    eral nivå, men så är det inte i USA.

  239. I USA får man inte köra
    med cannabis i kroppen.

  240. Där pågår det förstås
    en massa förslag om-

  241. -vilken nivå man ska få ha,
    men än är det nolltolerans.

  242. Men det kommer säkert att ändras
    allt eftersom tiden går.

  243. Och i USA har de ofta slumpvisa
    drogtester på arbetsplatserna-

  244. -och arbetsgivare har rätt att kräva
    av de anställda att de ska vara rena-

  245. -även om de har ett "marijuana card".

  246. Där pågår det också rättegångar, men
    hittills har arbetsgivarna fått rätt.

  247. Det börjar bli ett problem i USA-

  248. -och en del företag har
    svårt att få anställda-

  249. -för även om de inte har drogtester
    så har de ofta nyanställningsprov-

  250. -och då är det svårt
    att hitta rent folk.

  251. Därför har arbetsmarknaden
    öppnat sig för invandrare-

  252. -som inte är så begivna på att röka.

  253. Vad är det då som har hänt?
    Hur blev det här godkänt?

  254. Jo, det har faktiskt att göra med
    hur USA:s delstater är organiserade.

  255. I en delstat röstar man om en fråga
    om man får nog många underskrifter.

  256. I samband med ett val, t.ex. pres-
    identvalet, har man en omröstning.

  257. Ska vi tillåta medicinsk marijuana -
    eller nu – rekreationell marijuana?

  258. Det är 29 delstater-

  259. -med början i Kalifornien 1996-

  260. -som har röstat ja, och så har man
    plockat den ena efter den andra.

  261. Så småningom har man gått vidare-

  262. -och ungefär i samma ordning har man
    röstat igenom rekreationell rökning.

  263. Kampanjerna
    inför de här omröstningarna-

  264. -har varit välfinansierade
    och välorganiserade.

  265. Man har använt tv-inslag
    med svårt sjuka människor-

  266. -vars liv har blivit lite behagligare
    tack vare att de fått röka cannabis.

  267. Man har vädjat till folks medkänsla.

  268. Även om man inte själv röker
    så kanske man har röstat ja-

  269. -för "det ska vi väl
    inte missunna dem."

  270. De som inte har stöttat idén
    har inte haft samma resurser-

  271. -och tyvärr är det ju så
    att pengarna styr här också.

  272. Hur fungerar det
    i praktiken i USA, då?

  273. Man skriver inte recept
    på "medical marijuana"-

  274. -utan det kallas för
    "en rekommendation".

  275. Man säger: "Patientens tillstånd
    skulle gynnas av cannabisrökning."

  276. Sen kan man också utse
    en nära anhörig eller vän-

  277. -som - ifall patienten är för sjuk
    för att handla - kan handla åt den.

  278. Då kan båda inhandla
    en viss mängd cannabis eller plantor.

  279. Det är lite olika i olika delstater.

  280. Antingen kan man odla själv
    eller så köper man färdigt.

  281. Det uppstår butiker
    eller dispensärer-

  282. -men det ser olika ut
    i olika delstater.

  283. Läkarens rekommendation räcker
    oftast ett halvår eller ett år-

  284. -och sen kan man enkelt förnya den.

  285. Det här är en bild från Venice Beach
    i Los Angeles av en läkarmottagning.

  286. För 40 dollar får man
    en "medical marijuana examination".

  287. Så här kan ett kort se ut.
    Så såg det ut i Kalifornien.

  288. Det här är ett gammalt kort,
    men texten kanske syns ändå.

  289. Den här doktorn säger inte vad det
    är för sjukdom. Det behövs inte.

  290. Det är "a serious medical condition",
    ett allvarligt medicinskt tillstånd-

  291. -där marijuana skulle vara lämpligt.

  292. Men den här patienten använder
    cannabis "topically", utvärtes.

  293. Därför behöver han hela 75 plantor-

  294. -eller "up to five pounds",
    drygt två kilo torr marijuana.

  295. Jag vet inte hur det används
    utvärtes, men det går säkert.

  296. Nu finns det modernare kort. Det här
    är från Washington, ett plastkort.

  297. Så här kan det se ut på ett apotek-

  298. -med lite olika smaker och koncent-
    rationer som vi får hoppas stämmer.

  299. Sen är det inte
    särskilt mycket kontroll av det här.

  300. Man kan nog handla i stort sett
    varje dag och på flera ställen.

  301. Det finns heller
    inga krav på uppföljning.

  302. Blev patienten frisk, till exempel?
    Sånt slipper läkaren redogöra för.

  303. Det öppnar ju upp
    för mindre seriösa kolleger.

  304. Väldigt många doktorer
    vill inte delta i det här-

  305. -även om många säkert får propåer,
    framför allt då privata läkare-

  306. -från sina regelbundna patienter-

  307. -som vill ha såna här kort
    för att slippa bli gripna.

  308. Om man har ett kort och har cannabis
    på sin person blir man inte lagförd-

  309. -i den egna staten. Kortet gäller
    inte utanför den egna delstaten.

  310. Hur har läkarförbundet
    ställt sig till det här, då-

  311. -American Society
    of Addiction Medicine?

  312. De avråder starkt sina medlemmar från
    att delta, liksom de flesta förbund.

  313. Det finns ganska goda skäl
    för läkarna att avstå från det här.

  314. Dels kan man ju skada patienten.
    Det kan bli psykoser och självmord.

  315. En kvinna gjorde ett allvarligt
    självmordsförsök efter att ha rökt.

  316. I USA är man ju ganska pigg
    på att stämma läkare också-

  317. -så man tar en risk
    när man rekommenderar cannabis.

  318. Och det är beroendeframkallande.
    Det är ju andra läkemedel också-

  319. -men det finns mer restriktioner,
    även om man slarvat mycket i USA.

  320. Det finns också tecken på
    att det är cancerframkallande.

  321. Man blir ju inte förvånad-

  322. -när man hör att det kanske
    kan bidra till lungcancer.

  323. Man kan inte bevisa det än-

  324. -men ju längre tiden går, desto
    större är risken att man får bevis.

  325. Och det är ju förbjudet, så läkarna
    är inte skyddade av sin försäkring.

  326. Det är ju ett starkt argument, att
    de kan bli av med sin legitimation.

  327. Det här har lett till
    att man nu lobbar för-

  328. -att även sjuksköterskor
    och arbetsterapeuter-

  329. -ska få ge såna här rekommendationer,
    så att man kringgår läkarnas krångel.

  330. Vilka är patienterna, då?

  331. Det sker ingen systematisk registrer-
    ing, men man har gjort lite studier.

  332. På en dispensär i Kalifornien-

  333. -var 52 % under 30 år,
    72 % var under 40 år-

  334. -och de hade ofta
    sömnsvårigheter och muskelsmärta.

  335. Smärtdiagnos är allra vanligast,
    enligt andra sammanställningar.

  336. Det var bara 2 %
    som hade nån av diagnoserna-

  337. -som förekom i propagandafilmerna
    som sändes inför omröstningarna-

  338. -som glaukom, hiv/aids
    eller cellgiftsbehandling.

  339. Så det är ganska uppenbart
    att "medical marijuana"-

  340. -har varit ett sätt
    att smyglegalisera cannabis.

  341. Det har varit en medveten strategi-

  342. -från de organisationer som har
    lobbat för legalisering i många år.

  343. Den har genomförts på samma sätt-

  344. -som omröstningen om
    "medical marijuana".

  345. Det är förbjudet enligt federal lag,
    men de kanske följer efter Kanada.

  346. Och mantrat här har varit
    "reglering och beskattning".

  347. Man ska reglera och ha åldersgränser.
    I USA är det olika, 20 eller 21 år...

  348. ...och i Kanada har man faktiskt...
    - Vad var det, Erik? 18-årsgräns.

  349. Så där har man
    sänkt gränsen ytterligare.

  350. Och sen beskattning, då, att det
    ska ge inkomster till delstaten.

  351. Det har inte riktigt motsvarat
    förväntningarna i Colorado-

  352. -för de illegala försäljningsställena
    är billigare, för de slipper skatten.

  353. Så de legala försäljningsställena
    måste konkurrera med de illegala-

  354. -så än så länge har det
    inte varit nån kassako.

  355. Sen kostar det ju en del, förstås.

  356. Man har även velat slå undan benen
    för den organiserade brottsligheten.

  357. Det har inte heller varit
    nån uppenbar framgång.

  358. Den organiserade brottsligheten
    har en hel del ben att stå på-

  359. -andra droger, vapensmuggling o.s.v.

  360. De kan sälja till minderåriga
    och konkurrera med de legala-

  361. -så de verkar inte
    ha lidit nån stor skada än.

  362. Det är alltså nio delstater som har
    legaliserat, och Colorado var först.

  363. Som tur är följs det här upp
    i Colorado, till exempel.

  364. Där tittar man på vad som händer
    med ungdomarnas cannabisanvändning.

  365. I trafiken har man sett en ökning av
    cannabispåverkade förare i olyckor.

  366. Man sett ett ökat antal barn
    som får cannabisförgiftning-

  367. -därför att det numera
    säljs ätbar cannabis-

  368. -små skumbjörnar, som lockar barnen.

  369. Den här bilden har jag med för att...

  370. Klarar jag av det här? Det här
    är gallupundersökningar i USA-

  371. -där man har frågat: "Tycker du
    att vi ska legalisera marijuana?"

  372. I början var det få anhängare,
    sen kom flower power-rörelsen.

  373. Då var man uppe i 28 %.
    Sen sjönk det till 25 %.

  374. Där låg det faktiskt
    ända fram till 1995, 1996, 1997.

  375. Och vad hände då? Jo, 1996 tilläts
    "medical marijuana" i Kalifornien.

  376. Sen följde fler stater, och då ökade
    andelen som var för legalisering-

  377. -så det här är en indikator på
    att för-sidan valde rätt strategi.

  378. De började med "medical marijuana"
    och fick en acceptans.

  379. "Medical marijuana" blev ett slags...

  380. Det innebär en kommersialisering.
    Det är viktigt, vilket Erik nämnde.

  381. Det som framför allt ligger mig
    varmt om hjärtat är ungdomarna.

  382. Det är ju framför allt i tonåren
    som cannabis ställer till skada.

  383. Här ser ni en bild. De gröna...

  384. ...är stater där det är legaliserat.

  385. I de röda har man "medical marijuana"
    och i de blå varken eller.

  386. Den här frågan ställdes till
    ungdomar mellan 12 och 17 år:

  387. "Har du senaste månaden
    rökt marijuana?"

  388. Sverige har liknande undersökningar-

  389. -och där ligger det på ungefär 2 %
    - de som har rökt senaste månaden.

  390. Det är under 10 %
    som NÅN GÅNG har rökt cannabis-

  391. -i de svenska skolundersökningarna.

  392. Men här ligger det alltså på 12-13 %-

  393. -och Colorado ligger högst.

  394. Nu har det sjunkit lite i Colorado
    mellan de senaste undersökningarna-

  395. -och det gör man stor poäng av,
    men jämfört med våra siffror...

  396. Om vi skulle legalisera, måste vi
    rassla upp dit innan det sjunker.

  397. Så att legalisera för att lösa drog-
    problematiken verkar bakmusikaliskt.

  398. Ja, så att...

  399. Då ska vi se vad jag hade mer...
    Så här kan det se ut på en dispensär.

  400. De flesta som använder marijuana-

  401. -vill ju röka det
    eller möjligtvis ta det i vaporizer.

  402. Man vill ha ett snabbt tillslag.
    Det är liksom det som är poängen.

  403. Sen kan man komplettera med
    ätbar marijuana i olika former-

  404. -kanske för att dämpa abstinensen.

  405. De gör precis som tobaksindustrin
    gjorde - marknadsför sig mot barn.

  406. Det här är ju godis.

  407. Vi har ett antal förgiftningsfall
    där barn tagit föräldrarnas godis-

  408. -och hamnat på sjukhus.

  409. Så här kan reklamen se ut. Man blir
    ju jättesnygg och frisk av marijuana.

  410. Men den viktigaste bilden är den här.
    Det handlar om pengar.

  411. De snabbast växande aktiekurserna
    i dag, det är cannabisaktierna-

  412. -så vi har mycket att slåss emot.

  413. -Jag stoppar där.
    -Tack så mycket!

  414. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Behövs medicinsk cannabis?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Sverige har diskussionen kring medicinsk cannabis stundtals varit intensiv. Den har riskerat att bli en politisk fråga i stället för en fråga baserad på vetenskap. Här tas nya attityder med krav på mindre restriktioner upp. Medverkar gör Kerstin Käll, överläkare och Erik Leijonmarck, generalsekreterare för nätverket Europeiska städer mot narkotika. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Cannabis, Droger, Farmakologi, Forskning, Hallucinogener, Legalisering av narkotika, Medicin, Medicinering
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Alkohol och hållbar framtid

Läkaren Sven Andreasson berättar om Alkoholpolitiskt forum. Med sin verksamhet vill de främja debatt och opinionsbildning kring svensk och internationell alkoholpolitik. Här utgår han från FN:s globala hållbarhetsmål. Alkohol är en försvårande omständighet för att nå mål som exempelvis avskaffandet av fattigdom. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Narkotika som utvecklingshinder

På vilka sätt kan hela samhällen påverkas av narkotikaanvändningen? Erik Leijonmarck kommer från ECAD, European cities against drugs, en samarbetsorganisation för städer som arbetar mot narkotika och delar kunskap och information om förebyggande åtgärder men också behandlingsstrategier och kontroll. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riksidrottsförbundets arbete för antidoping

Peder Mathiasson arbetar på Riksidrottsförbundet och berättar hur samhället och idrotten måste samarbeta för att hitta lösningar på problemet med dopning inom idrotten. Ett problem som hindrar ett effektivt antidopningsarbete är att omfattningen underskattas. Det finns inte tillräckligt med forskning och inte heller någon som tar ansvar, ingen politisk strategi. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Tobak och hållbarhetsmålen

Margareta Pantzar, psykolog, psykoterapeut och verksam i Yrkesföreningar mot tobak, berättar om en positiv trend där användandet av tobak går ner. Men fortfarande får användandet förödande konsekvenser för den enskilde och samhället. Varje år dör 12 000 människor i Sverige till följd av tobaksbruk och samhällskostnaden är 35 miljarder kronor. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Skarpare reglering av tobak

En ny tobakslag väntas träda i kraft 2019. Vad kommer den att innebära? Här diskuteras lagen ur tre olika perspektiv. De medverkande är Josefin P Jonsson från enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten, Helena Strömdahl som arbetar med alkohol- och tobaksfrågor på Länsstyrelsen och Lars Lacke, tillståndshandläggare, Falkenbergs kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Öppna drogscener - forskning och samverkan

Narkotika hanteras öppet på flera platser i Stockholms län och på dessa platser etablerar unga personer ett drogmissbruk. Arbetet mot narkotikarelaterad brottslighet kräver ett strukturerat polisarbete i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Olof Bratthall, polisinspektör, och Mia-Maria Magnusson, polisdoktorand från Polisregion Stockholm föreläser. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd

En föreläsning om den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd. Kan strategin även vara ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Medverkar gör Kristina Svartz, generaldirektör, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Madelene Larsson, nationell samordnare, Länsstyrelsen i Örebro samt Mantha Kasagianni, socialsekreterare i Botkyrka kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Insatser mot psykisk ohälsa och missbruk

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet är en vanlig kombination. Var tredje person som tvångsvårdas på LVM-hem uppger att de fått psykiatrisk vård någon gång under halvåret före inskrivningen. Läkaren Ingrid Rystedt har tillsammans med ett forskarteam prövat två olika behandlingsalternativ där insatserna samordnas runt individen. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riskbruk och missbruk bland sextioplussare

Ökad välfärd har påverkat våra alkoholvanor. Dagens äldre dricker mer och oftare än tidigare generationer. Fler lever längre, även personer med ett missbruk. Hur kan vi förebygga och möta behov av stöd? Föreläser gör Annika Andreasson, projektledare för Hela människans projekt "Äldres hälsa och alkohol" samt Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Behövs medicinsk cannabis?

I Sverige har diskussionen kring medicinsk cannabis stundtals varit intensiv. Den har riskerat att bli en politisk fråga i stället för en fråga baserad på vetenskap. Här tas nya attityder med krav på mindre restriktioner upp. Medverkar gör Kerstin Käll, överläkare och Erik Leijonmarck, generalsekreterare för nätverket Europeiska städer mot narkotika. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i USA

Bertha Madras, professor i psykiatri på Harvard University i Boston, föreläser om utvecklingen av missbruk och beroende av opioida läkemedel. Ökningen har under de senaste åren lett till fler överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i Sverige

Tobias Eriksson, chefsöverläkare i beroendepsykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ger ett svenskt perspektiv på missbruket av Fentanyl. Enligt en rapport om narkotikarelaterade dödsfall har majoriteten av de som avlider till följd av droganvändning minst två substanser i kroppen. Fentanyl stillar smärta och effekten är ungefär hundra gånger starkare än morfin. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Konsekvenser av narkotika i världen och Sverige

Liberaliseringsvågen gällande attityd och förhållningssätt i fråga om cannabis har intensifierats i västvärlden. Hur hanterar vi detta? Bertha Madras från Harvard University och Fred Nyberg från Uppsala universitet föreläser. Deltagare i panelen: Ing-Marie Wieselgren, Anna Bessö, Natalia Borg, Vivianne Macdisi, Tobias Eriksson, Pia Steensland, Charlotta Rehnman Wigstad och Nike Örbrink. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.