Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2018

UR Samtiden - Drogfokus 2018

Om UR Samtiden - Drogfokus 2018

Föreläsningar och samtal från konferensen Drogfokus (tidigare Sverige mot narkotika) 2018. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2018 : Skarpare reglering av tobakDela
  1. De är också skyldiga att beskriva...
    Det finns gränsvärden-

  2. -för vad produkterna får släppa ut
    av nikotin, tjära och kolmonoxid.

  3. Jättekul att så många är intresserade
    av tobakslagstiftning.

  4. Fler av er här känner vi igen.

  5. Ni är ju redan inne i tobaksarbetet
    och känner till lagstiftningen.

  6. Men några är inte så bekanta
    med tobaksområdet.

  7. Så utmaningen är att alla och envar
    får med sig nåt-

  8. -från det här passet.

  9. Så att ni har lärt er nåt nytt.

  10. Och det är jättetrevligt att stå
    samlat både från nationell nivå-

  11. -där jag representerar
    Folkhälsomyndigheten-

  12. -regional nivå med länsstyrelse
    och kommunal nivå-

  13. -med Lars från Falkenbergs kommun.

  14. Och vi ska belysa utmaningarna
    utifrån våra olika roller-

  15. -och hoppas med det att ni
    ska få ut så mycket som möjligt.

  16. Jag har fått uppgiften att gå igenom
    hur lagstiftningsförslaget ser ut.

  17. Och flera av er
    är bekanta med det här-

  18. -för det är inga nyheter i dag.

  19. Så ni får åka med första kvarten.

  20. Sen kommer Lars att prata
    om utmaningarna på kommunal nivå-

  21. -kring delar av lagförslaget.

  22. "Lag om tobak och liknande
    produkter". Så heter förslaget.

  23. Det är fortfarande ett förslag.

  24. När vi kontaktades om
    att medverka här-

  25. -trodde vi
    att vi skulle ha en ny tobakslag.

  26. Och regeringen har under 2018...

  27. ...satsat mycket
    på att lansera lagstiftningen.

  28. Några kanske var med på
    Folkhälsomyndighetens konferens-

  29. -i juni. Några kanske är från ideella
    organisationer som sitter med bidrag-

  30. -för att jobba tobakspreventivt.
    Ni har fått en del tillskott för det.

  31. Det blev ju hack i maskineriet, så
    riksdagen har inte fattat beslutet.

  32. Så än så länge är det en proposition,
    ett förslag.

  33. Och vi vet inte i dag,
    ingen på scenen vet...

  34. Säkert ingen på konferensen
    vet vad som händer med förslaget.

  35. En anledning till det är ju att det
    är ganska rörigt i rikspolitiken.

  36. Vi har ju ingen regering.
    Riksdagen är på plats-

  37. -men det är svårt att besluta
    utan en regering som bereder frågor.

  38. Vi får se när vi har en riksdag
    som kan fatta det här beslutet.

  39. De planerar att göra det under hösten
    och hösten är inte slut än.

  40. Nog om det.
    Det är jag som blippar med bilder.

  41. Trodde jag.

  42. Så. Jag blippar fram alla de här.

  43. Här är lite bakgrund.
    Ni hörde Margareta Pantzar referera-

  44. -till en ramkonvention vi har
    inom tobaksområdet.

  45. Det är en av få konventioner
    inom WHO:s arbetsområde.

  46. Men inom tobaksområdet
    har man i alla fall från FN-

  47. -landat i tidigt 2000-tal
    att förena sig i arbetet-

  48. -mot en stark tobaksindustri.
    Och det gjorde man genom att...

  49. ...bilda den här ramkonventionen
    om tobak.

  50. Som sammanträder vartannat år,
    där man kan ratificera konventioner-

  51. -och sen är man ansvarig
    för att artiklarna är uppdaterade.

  52. Den här lägger grunden för det
    preventiva arbetet i många länder.

  53. Sverige ratificerade den 2005.

  54. Vi har förbundit oss att jobba
    aktivt med tobakslagstiftningen-

  55. -för att få fler av de
    tobakspreventiva interventionerna-

  56. -lagreglerade.

  57. Den har lett till att man inom EU-

  58. -tog fram ett tobaksproduktdirektiv-

  59. -för hur handeln skulle märka och
    rapportera kring tobaksprodukter.

  60. Det här måste ske gemensamt
    inom Europa.

  61. Sverige kan inte ha en tobaksmärkning
    och Danmark en annan.

  62. Då uppstår handelshinder.
    Så får man inte jobba som EU-medlem.

  63. Man behövde gemensamma bestämmelser.
    2014 togs initiativet-

  64. -och sen 2016 är
    direktivsbestämmelserna inarbetade-

  65. -i svensk lagstiftning.

  66. Som ett resultat av det fick vi 2017
    en lagstiftning av e-cigaretter-

  67. -som ett resultat av den
    harmoniserade EU-lagstiftningen.

  68. Och att man ville få en gemensam
    reglering i hela EU kring dem.

  69. Nu har vi två lagstiftningar.
    I det nya förslaget-

  70. -har man tänkt gifta ihop nuvarande
    tobakslag med e-cigarettlagen-

  71. -till "Lagen om tobak
    och liknande produkter".

  72. Och liknande produkter ska man förstå
    som e-cigaretterna.

  73. Sen har vi då förslaget... Det är det
    som finns i den här propositionen.

  74. Det nya lagförslaget.

  75. Alla lagstiftningar
    har en portalparagraf-

  76. -för att ange intentionerna
    med lagstiftningen.

  77. Det är att begränsa hälsorisker
    och olägenheter-

  78. -förbundna med bruk av tobak
    och liknande-

  79. -samt exponering för tobaksrök
    och utsläpp från liknande produkter.

  80. Så man jobbar både med
    tobaksprodukter och e-cigaretter.

  81. Är ni bekanta med nuvarande lag
    ser ni-

  82. -att man har gjort om
    kapitelindelningen.

  83. Man har strukturerat om.
    "Inledande bestämmelser".

  84. Sen har man "Produktkrav och
    rapporteringsskyldigheter".

  85. Sen "Märkning och förpackning".

  86. Fjärde rör "Marknadsföring".

  87. Femte kapitlet rör "Handel".

  88. Sjätte, "Rökfria miljöer".

  89. Sjunde beskriver "Tillsyn",
    tillsynsverksamhet.

  90. Vi behöver finansiera arbetet
    och det gör vi med avgifter.

  91. Det hanterar åttonde kapitlet.

  92. Vi ska jobba förvaltningsrättsligt
    och man ska ha rätt att överklaga.

  93. Det hanteras i nionde kapitlet.

  94. Sen finns straffbestämmelser
    i tionde kapitlet.

  95. Och lagstiftningsprodukten
    är ju inte färdig med en lag.

  96. Det ges bemyndiganden
    att ta fram föreskrifter.

  97. Bland annat får Folkhälsomyndigheten
    i uppdrag att förtydliga lagen.

  98. Rätten att ta fram föreskrifter
    får man i elfte kapitlet-

  99. -genom de bemyndiganden regeringen
    där ger till ett antal myndigheter.

  100. Bara lite kort
    om vad kapitlen innehåller.

  101. Andra kapitlet
    behandlar den reglering-

  102. -som kom på plats 2016-

  103. -när tobaksproduktdirektivet
    infördes.

  104. Här ställer man krav
    på smaktillsatser-

  105. -att man inte får smaksätta
    cigaretter.

  106. Snus och e-cigaretter
    får smaksättas. Men det är reglerat.

  107. Industrin ska ingrediensrapportera.

  108. De är skyldiga att rapportera
    ingredienser i sina produkter.

  109. De är också skyldiga att beskriva...
    Det finns gränsvärden-

  110. -för vad produkterna får släppa ut-

  111. -av nikotin, tjära och kolmonoxid.
    Det regleras där.

  112. Det är tekniskt och mycket här vänder
    sig direkt till tobaksindustrin.

  113. I första hand sköter
    Folkhälsomyndigheten tillsynen-

  114. -och ansvarar för förvaltningen
    av bestämmelserna.

  115. Vi tar emot registreringar och ser
    till att industrin sköter de delarna.

  116. Vi har bestämmelser kring märkning-

  117. -och förpackningsstorlekar.
    De är lika i Europa.

  118. Det är också ett resultat av TPD.

  119. Det är inga skillnader mellan det här
    och bestämmelserna från 2016.

  120. Man har bara lyft över dem hit.

  121. Här finns bestämmelser. Ni som har
    sett förpackningar i butik-

  122. -vet att det är en bildvarning
    kombinerat med textvarningar.

  123. De kraven återfinns här
    i lagstiftningen.

  124. Det finns krav
    på storlek på förpackningar.

  125. Och vikt. Förpackningar för rulltobak
    får minst väga 30 gram.

  126. Ett paket
    måste innehålla minst 20 cigaretter.

  127. Nytt är att i en snusdosa
    med portionssnus-

  128. -får inte antalet portioner
    understiga 20.

  129. Produkterna får inte bli för billiga.

  130. Man får inte längre sälja
    enskilda snusportioner.

  131. Det som är nytt här
    är ett stort nytt regleringspaket-

  132. -som rör spårbarhet
    och säkerhetsmärkning.

  133. Och det är också ett resultat
    av TPD-bestämmelserna.

  134. Den harmoniserade...
    De är lika i hela Europa.

  135. Men här fick EU-länderna
    ytterligare tre år-

  136. -att implementera direktivet.

  137. Här ska länderna ha satt ett system
    som ska börja fungera i maj 2019.

  138. Det är i huvudsak två delar.
    De här bestämmelserna-

  139. -finns för att komma åt
    den illegala tobaksförsäljningen.

  140. Man ska kunna spåra en
    cigarettförpackning från fabriken-

  141. -hela vägen ut i handeln.

  142. Alla tobaksförpackningar
    ska få ett unikt identitetsmärke.

  143. Man behöver ett system för det.
    Dels att få till märkningen-

  144. -och sen också ett registersystem.

  145. Så att man som tillsynsorganisation
    ska kunna se-

  146. -att den här snusdosan
    eller cigarettförpackningen-

  147. -tillverkades i Polen
    det och det datumet.

  148. Sen ska man med det här...
    Systemet ska tillhandahållas-

  149. -den legala delen av försäljningen.

  150. På det sättet ska man kunna
    singla bort de illegala varorna.

  151. Så det här är ett stort och
    komplext system som byggs i Europa.

  152. Det var ena delen.
    Den andra är säkerhetsdetaljer-

  153. -på cigarettförpackningar,
    som på sedlar. Äkthetsdetaljer.

  154. Det är också för att man ska kunna
    skilja ut de legala produkterna.

  155. Då är det ett antal säkerhetsmärken
    varje förpackning ska ha.

  156. En synlig, en delvis synlig
    och en osynlig-

  157. -som man i en brottsutredning
    ska kunna titta på.

  158. Och Folkhälsomyndigheten
    får nya uppdrag.

  159. Lagen är ju inte på plats än.

  160. Vi jobbar med föreskrifter,
    men saknar bemyndigandena.

  161. Det är information
    som industrin ska förhålla sig till-

  162. -men också information
    kommuner och länsstyrelser behöver.

  163. Regional och lokal nivå
    blir också en del av tillsynskedjan.

  164. Här har vi ett stort uppdrag
    som inleds våren 2019-

  165. -som vi behöver jobba med.

  166. Sen har vi
    marknadsföringsbestämmelser.

  167. Det skiljer sig inte åt.
    Konsumentverket har en viktig roll-

  168. -i att se till
    att tobak marknadsförs korrekt.

  169. Det är en restriktiv marknadsföring.

  170. Här hade vi hoppats på ett
    exponeringsförbud som i andra länder-

  171. -men i Sverige valde man
    en mjukare linje. Så det är tillåtet-

  172. -att visa tobaksförpackningar
    inne i butiker.

  173. Men man kommer inte få göra reklam
    framme vid kassorna-

  174. -för tobaksprodukterna.

  175. Det blir mer restriktivt hur man
    får visa tobaksprodukter i butiker.

  176. Och man får inte annonsera om pris-

  177. -utan det kommer att finnas
    prislistor i butikerna.

  178. Så att det är väl... Man inför inte
    exponeringsförbud som i andra länder-

  179. -men man har en variant av det.

  180. Och så handel. Det kommer ett
    nytt uppdrag till den lokala nivån-

  181. -kommuner som jobbar med förvaltning
    och tillsyn av tobak.

  182. Det blir tillståndsplikt
    för att sälja tobaksvaror.

  183. Du som kiosk som säljer tobak-

  184. -i dag anmäler du din försäljning
    till kommunen.

  185. Med det har du ett okej
    att sälja tobaksvaran.

  186. Men nu får man ansöka formellt
    och få ansökan prövad-

  187. -av den kommunala organisationen.
    Blir den inte godkänd-

  188. -är man inte tillåten
    att sälja de här varorna.

  189. Det här kommer Lars att prata mer om,
    den utmaning det blir.

  190. Vi handlar alla på internet i dag.

  191. Detsamma gäller för tobak. Det pågår
    mycket tobakshandel på internet.

  192. All handel bedrivs inte från Sverige,
    utan det bedrivs från andra länder.

  193. För e-cigaretter
    pågår mycket internethandel.

  194. Det här har man behövt reglera.
    Säljer man från Sverige-

  195. -eller utomlands till Sverige
    ska man ha anmält det.

  196. Och säljer man tobak utomlands
    till Sverige-

  197. -ska man ha tillstånd för det.

  198. Så det blir reglerat.

  199. Sen ställs fler krav
    på egenkontrollprogram-

  200. -som handlare ska ha för att visa
    att man förstår lagens intentioner-

  201. -för att få ett tillstånd beviljat.

  202. Man kommer inte längre
    kunna sälja tobaksförpackningar-

  203. -i sån här där man stoppar i en sedel
    och får ut förpackningen.

  204. Självbetjäning blir inte tillåtet,
    utan bara över kassa.

  205. Butiker med såna lösningar
    kommer behöva ändra det.

  206. Och man får inte sälja styckvis, utan
    det blir förpackningsbegränsningar.

  207. Åldersgränsen förändras inte.

  208. Man får inte sälja tobak
    eller tobaksliknande produkter-

  209. -till personer under 18 år.

  210. Sjätte kapitlet har nya bestämmelser.

  211. Vi har rökfria miljöer i dag
    där det är rökförbud enligt lag.

  212. Det är lokaler
    med verksamhet för barn och ungdom-

  213. -i hälso- och sjukvården-

  214. -och gemensamma lokaler i bostäder
    med särskild service eller vård.

  215. Det är inrikes kollektivtrafik.

  216. Då behöver vi inte umgås
    med dem som röker. Restauranger.

  217. Allmän sammankomst eller offentliga
    tillställningar och allmänna lokaler.

  218. Folkhälsoinstitutet och
    Smittskyddsinstitutet som blev-

  219. -Folkhälsomyndighet, tittade på
    hur en reglering av rökfria miljöer-

  220. -kunde se ut.
    Vi gjorde en mini-enkätundersökning.

  221. Vi ringde ett statistiskt urval
    för input till den utredningen.

  222. Då fick vi det här. Det var
    god opinion bland befolkningen-

  223. -att få utökade rökfria miljöer.

  224. Att ickerökare
    inte ska behöva utsättas för rök.

  225. Och man har också...

  226. Det har legat till grund.
    Och vi har följt upp hur kommuner-

  227. -i policy har jobbat med rökförbud.

  228. Och vi har en årlig länsrapportenkät
    som ni på länsstyrelser och kommuner-

  229. -hjälper oss att svara på.
    Här frågar vi hur man har jobbat-

  230. -med rökfria inomhusmiljöer,
    de ljusare staplarna.

  231. Här ser vi att 2011-2017
    har det varit en ökning-

  232. -så nu är det 200 kommuner som
    jobbar aktivt med tobakspolicyarbete-

  233. -kopplat till rökfria miljöer.
    Sen 2016 frågar vi-

  234. -om man har policy kring
    utomhusrökning. 75 av 290 kommuner-

  235. -jobbar i ett sånt policyarbete.
    Det är positivt.

  236. För att lyckas preventivt
    måste man jobba brett-

  237. -med många interventioner samtidigt.

  238. Och de nya reglerna
    kring rökfria miljöer-

  239. -gäller både rökning-

  240. -men också inhalering, förångning
    eller annan upphettning av tobak.

  241. Och där har vi
    ett nytt produktsegment-

  242. -i "heat-not-burn"-produkterna.

  243. En kombination av cigarett
    och e-cigarett som inte avger rök-

  244. -utan nån typ av förångad...

  245. Och användning av de produkterna
    ska också begränsas precis som tobak.

  246. Sen har vi e-cigaretterna.

  247. Så lagstiftningen om rökfria miljöer
    omfattar alla de här produkterna.

  248. Och de nya områdena som man...

  249. I förslaget finns områden som används
    av den som använder färdmedel-

  250. -i inrikeskollektivtrafik. Perronger.

  251. Serveringsmiljöer,
    inomhus och uteserveringar.

  252. Inhägnade idrottsanläggningar,
    lekplatser och entréer.

  253. Som man vill komplettera
    och införa ytterligare bestämmelser.

  254. Vi lägger löpande upp information
    på vår webb-

  255. -om det vägledande arbete
    som vi planerar.

  256. Och har man frågor om tillämpningen
    och hur man ska förstå lagen-

  257. -har vi en funktionsbrevlåda
    som man gärna kan använda.

  258. -Helena.
    -Ja.

  259. Ja, läns...

  260. Länsstyrelsens roll är framför allt
    att informera kommunen-

  261. -om det nya lagstiftningsförslaget.

  262. Och tidsplanen för denna.

  263. Handläggarna i kommunerna
    träffar vi ganska löpande.

  264. De får information på
    handläggarträffar och utbildningar.

  265. Utmaningen är dialog
    med politiker och tjänstemän-

  266. -för att de ska förstå
    vad som är på gång.

  267. Då har vi tillsyn, där man kan ha
    en bra dialog och diskussion-

  268. -med politiker och tjänstemän. Så att
    de förstår vad lagen handlar om.

  269. Och vilka utmaningar
    de kommer att ställas inför.

  270. Och att de måste rigga en
    organisation som har vissa krav-

  271. -för att klara av
    utmaningarna framöver.

  272. Ofta möts man av:
    "Inget beslut är taget än."

  273. Nej, fast det finns frågor man inte
    beslutar över en kafferast.

  274. Man behöver komma i gång
    med det jobbet, t.ex. med taxor.

  275. Information om
    att man måste rigga för det här.

  276. Sprida exempel på hur andra kommuner
    har kommit i gång med sitt jobb-

  277. -och hur de hanterar frågorna.

  278. Det är också en sak länsstyrelsen
    kan ha en roll i.

  279. Mycket är info från vår nationella
    myndighet mot kommuner-

  280. -men lika mycket
    att fånga upp kommunernas frågor-

  281. -för att sen sondera
    om vår nationella myndighet-

  282. -har det på sin agenda.
    Var ligger det i så fall? Och annars-

  283. -handlar det lite om att diskutera
    i vårt nationella nätverk-

  284. -om det är nåt vi ska ta till oss.
    Vad kan och ska vi göra?

  285. Mycket ligger på den nationella
    myndigheten och kommunerna-

  286. -i genomförandet
    av kommande tobakslag.

  287. De har det tyngsta jobbet.

  288. Mycket av länsstyrelsens roll är
    att fånga upp, föra ut och informera-

  289. -och vara budbärare, råd och stöd.

  290. Då kan du få gå in på utmaningar
    för kommunerna, Lars.

  291. Jag representerar kommundelen
    i detta.

  292. Och för min del är det
    Falkenbergs kommun jag representerar.

  293. Vi började med det här
    för cirka två år sen.

  294. Det har tagit lång tid
    att komma dit vi är i dag.

  295. Grundförutsättningen är vi har
    1,5 tjänst fram till nu i höst.

  296. Vi har 103 serveringstillstånd
    och ett 60-tal butiker-

  297. -som säljer tobak och folköl.

  298. Vi har också kontrollen
    över vissa receptfria läkemedel.

  299. Det vi har gjort är att se över
    lagstiftningen och förslaget-

  300. -till den nya tobakslagen.

  301. Och vi har jämfört med den gamla och
    ser att det här är en förbättring.

  302. Det är en förbättring.

  303. Vi kunde ha skärpt den mer, men nu
    har vi lagt oss på den här nivån.

  304. Förbättringen är
    att vi har tillståndsplikten.

  305. Tidigare kunde vi ge sanktioner
    till handlarna-

  306. -i form av vite
    eller försäljningsförbud.

  307. Vad som hände var att de
    kringgick reglerna, betalade vitet-

  308. -såg glada ut och körde på igen.

  309. Den var ganska tandlös.

  310. Nu får vi regler där vi kan återkalla
    tillståndet eller dela ut varningar.

  311. Det ihop med bötesstraff. Är det
    riktigt allvarligt, t.o.m. fängelse.

  312. Det är skitbra.

  313. Det ger oss lite mer kraft att gå på
    och ta tag i problem som kan uppstå.

  314. Vi är inte ovana vid situationen.

  315. Alla här har inte arbetat
    med tillstånd-

  316. -men det är stora likheter
    mellan alkohollagen och tobakslagen-

  317. -som det ser ut nu.
    Gällande tillståndsprövningen-

  318. -ser den ungefär likadan ut.

  319. Man gör en ansökan
    som vi tar emot och bedömer.

  320. Och vi startar en utredning.

  321. Med den i gång vill vi ha garantier
    för att allt är som det ska.

  322. Vi skickar remisser till olika
    instanser. För tobak blir det-

  323. -att vi skickar remiss till polisen
    och Skatteverket.

  324. Vi ska göra en vandelsprövning
    för att se att de är skötsamma-

  325. -och att de är skötsamma och
    betalar sina skatter och avgifter.

  326. När vi får svaren
    slutför vi vår utredning-

  327. -och beviljar eller avslår tillstånd.

  328. Kravet vi också ställer är att de
    har ett egenkontrollprogram.

  329. Det kravet finns redan i dag
    men kommer att skärpas ännu mer.

  330. Det här... Nu vet vi inte om lagen
    kommer att gälla från 1/1-

  331. -men vi utgår från det.

  332. Då kommer vi att ha övergångsregler
    som gäller i fyra månader.

  333. För vår 1,5 tjänst i Falkenberg
    kommer det inte att räcka till.

  334. Då har vi gjort
    en ganska diger utredning-

  335. -som vi har tagit upp till
    socialnämnden och kommunstyrelsen-

  336. -där vi gör om hela vår organisation.

  337. Nu är det en otäckt stor belastning
    av våra 1,5 handläggare-

  338. -på 103 tillstånd och 60 butiker.
    Den ekvationen går inte ut.

  339. Men den nya lagen har fått
    våra politiker att öppna ögonen.

  340. Nu kommer vi att äska pengar
    till 3,0 tjänst.

  341. Och allt är ju en ekonomisk fråga.

  342. Och det ska vara självfinansierat.

  343. Så vi måste titta över
    våra kommunala taxor.

  344. Vad ska vi ta betalt för
    och vad ska gå till vilken post?

  345. Vi får inte ta en random summa
    och kasta på tre personer.

  346. Det ska vara öronmärkta pengar
    till varje tjänst.

  347. Då måste vi räkna ut exakt vad det
    kommer att kosta med tobakslagen.

  348. Vad kan vi ta ut avgifter för?
    Jo, t.ex. för en nyansökan-

  349. -en ändring i tillståndet...

  350. ...att man byter lokal
    eller vad det nu kan vara.

  351. Men också en årlig tillsynsavgift.

  352. De första fyra månaderna kommer vi
    att få in jättemånga ansökningar-

  353. -och jättemycket avgifter år ett.

  354. Men år två,
    när alla har gjort ansökan-

  355. -strömmar inte de pengarna in.
    Då behövs tillsynsavgiften.

  356. Den avgiften blir ganska hög.

  357. För den ska finansiera
    ungefär 0,75 tjänst hos oss.

  358. Så det blir mycket pengar.

  359. Och det kan ju ge problem.
    Folk kanske drar sig för att söka.

  360. Det tycker att det blir för dyrt.

  361. Och om vi utgår
    från att det är skarpt läge-

  362. -ska alla våra handlare känna till
    att vi får en ny lagstiftning.

  363. Det vet de inte i dag.

  364. Vi har i Halland en länsgrupp
    där vi har talat om de här frågorna.

  365. Det är kommunerna i länet
    och länsstyrelsen.

  366. Vi har en grupp
    som har gjort en informationsfolder-

  367. -som vi delar ut till handlarna.

  368. Sen vill vi ha lite draghjälp
    i media också.

  369. Vi försöker
    med de lokala mediebolagen-

  370. -att få dem intresserade.
    Vi ska nog lyckas med det.

  371. Det är alltid nyfikna
    på tillsynsmyndigheten.

  372. Blir det en stor förändring
    med 1,5-2 tjänster till-

  373. -då kan vi få dem att skriva.
    Det säljer lite för dem.

  374. Vi tittar också över
    de grundsystem vi har i dag.

  375. Innan man kan göra en ansökan
    måste vi ta fram rätt material.

  376. Vi ser över våra e-tjänster och vi
    kommer inte hinna få dem färdiga.

  377. Så vi tar fram en manuell blankett
    också för ansökan.

  378. Det är lite jobb.
    Det är inte bara en blankett.

  379. Vi ska ta fram anvisningar
    och vilka bilagor som ska med.

  380. Och få snurr på det hela.

  381. För alkohollagen
    har vi en fungerande rutin-

  382. -och vi kan överföra mycket av det
    till tobakslagen.

  383. Vi har dokumentationsskyldighet
    då vi ska göra en tillståndsprövning-

  384. -och en vandelsprövning
    med personnummer-

  385. -firma- och organisationsnummer.
    Det ska dokumenteras rätt.

  386. Det går inte med Excel,
    utan vi har ett journalsystem.

  387. I det har vi ett alkoholsystem
    och ett öl- och tobakssystem.

  388. Det systemet är uppbyggt
    för att registrera anmälan-

  389. -inte för att handlägga ett ärende.

  390. Och merparten av alla
    kommuner i Sverige har samma system.

  391. Så här har vi fört en dialog
    med tillverkaren om en förändring-

  392. -att den tillståndsprövning
    vi har i alkoholsystemet-

  393. -ska finnas i tobakssystemet.

  394. I tobakssystemet måste vi ha
    anmälningsfunktionen-

  395. -för man ska
    fortfarande bara anmäla folkölen.

  396. Och man ska anmäla e-cigaretterna.
    Det ska inte ansökas.

  397. Så där har vi lite jobb framför oss
    och det känns rätt bra faktiskt.

  398. Vi har tänkt på ganska mycket
    och det är så här att...

  399. För att allt ska klaffa
    måste vi ut och tillsyna.

  400. Vi måste gå ut och kontrollera
    att butikerna gör det de ska.

  401. Att de inte säljer till ungdomar, att
    de säljer på rätt yta i rätt lokal.

  402. Att märkningen är riktig
    så att det inte är smuggelcigg.

  403. Att det förvaras rätt,
    att de sköter sig.

  404. Tillsynen har vi gjort tidigare,
    men nu tillkommer ett moment till.

  405. Tillsyn består av tre delar
    egentligen.

  406. Vi har en,
    som vi yrkesskadade kallar det-

  407. -en förebyggande tillsyn.

  408. Det är information och utbildning.

  409. Det är att vara ute och tala om att:
    "Så här funkar det. Så här blir det."

  410. Sen har vi en yttre tillsyn,
    när tullgänget kommer springandes-

  411. -i butiken och rotar igenom allt
    med polis och tjänstemän.

  412. Vi tittar på märkning,
    namn, personnummer o.s.v.

  413. Det har vi gjort, det är inget nytt.
    Men sen tillkommer nåt-

  414. -och det är den inre tillsynen.

  415. Den inre tillsynen är uppgifter
    som vi gör på kontoret.

  416. När vi kollar ekonomi och vandel-

  417. -när vi går ut på sociala medier
    och tittar på marknadsföring.

  418. Vi tittar på de bitarna.

  419. Allt det här ska vi sitta och sköta
    på daglig basis.

  420. Det duger inte att sitta
    och kontrollera-

  421. -om vi inte gör nåt. Det måste
    följas upp och journalföras.

  422. "Jag har tittat där", screendump
    på det och så in i journalen.

  423. Sen kan vi använda oss av det.

  424. Tillsynen är jätteviktig och jag
    ser fram emot att fortsätta med det-

  425. -för det är spännande
    och riktigt skoj.

  426. -Nu lämnar vi över till Josefin igen.
    -Ja.

  427. Som bara vill komplettera med...

  428. Nu får Lars berätta
    hur man har jobbat i Falkenberg.

  429. Falkenberg har kommit
    relativt långt.

  430. Många kommuner har inte kommit lika
    långt i tänket hur man ska rigga.

  431. Folkhälsomyndigheten ska vägleda-

  432. -och vi tar fram material,
    främst för lokal nivå-

  433. -men som länsstyrelsen hjälper oss
    att förmedla.

  434. Och här har vi en vägledande insats
    planerad för återstoden av 2018-

  435. -och en bit in i 2019-

  436. -där vi tänker oss
    plocka fram blankettstöd-

  437. -som kommunerna kan ha som mallar
    för hanteringen av tillstånden.

  438. Och ett informationsmaterial
    som kommunen ska kunna ha i handeln.

  439. Som Lars beskrev har ni handlare som
    inte är införstådda med regelverket.

  440. Här har ju vi uppfattat ett behov
    där vi kan hjälpa till-

  441. -att ta fram ett material som man
    genom länsstyrelsen kan förmedla-

  442. -och som kommunerna kan sprida
    till sina handlare.

  443. Så det kommer att finnas information
    på vår webb-

  444. -och vi nyttjar länsstyrelsen.

  445. -Så håll ögonen öppna.
    -Bra.

  446. Du fick nästan en fråga
    direkt i huvudet.

  447. Du svarade på den senaste som kom in,
    om det kommer en vägledning från er.

  448. Det har kommit jättemånga frågor.

  449. Jag börjar med en detaljfråga.

  450. Det har kommit frågor om andra,
    svårkategoriserade produkter.

  451. ZYN, en nikotinprodukt utan tobak.
    Snus, har jag för mig.

  452. -Ja, ZYN...
    -Och vattenpipa.

  453. Kan du kort resonera hur de landar?

  454. Det kan jag. ZYN är en speciell
    produkt. För det är ju en...

  455. Det är en snusliknande produkt
    utan tobaksbas.

  456. Det är en annan växtbas
    med tillsatt nikotin.

  457. Det är som snusets motsvarighet
    till e-cigarett.

  458. Det finns ju läkemedels...

  459. Alltså...rökavvänjningsläkemedel-

  460. -som liknar ZYN,
    som är läkemedelsprövade-

  461. -som man kan använda
    i terapibehandling.

  462. ZYN är en kommersiell produkt som
    marknadsförs som en njutningsprodukt.

  463. Här är Sverige en given marknad-

  464. -för det är ju bara i Sverige
    som snuset är tillåtet i Europa.

  465. Snus säljs i Norge också-

  466. -men Norge tillhör
    inte EU-samarbetet.

  467. Så att... ZYN är ju en utmaning-

  468. -för att som lagen ser ut i dag
    har Folkhälsomyndigheten-

  469. -mandat att agera i produkter
    som kommer från tobaksplantan.

  470. Den här produkten gör inte det,
    så man måste få till en reglering-

  471. -som gäller såna här produkter också.

  472. Det är ju en dialog
    som sker med regeringen nu-

  473. -att se och fundera kring
    hur man ska hantera det.

  474. Sen hade det kunnat vara
    ett läkemedel eller en kemisk...

  475. Alltså nikotin är ju en kemikalie och
    det finns regler kring hanteringen.

  476. Kemikalieinspektionen
    kunde vara behörig.

  477. Snuset regleras som livsmedel,
    så Livsmedelsverket är inkopplat.

  478. Och vi har haft möten
    för att reda ut vad som gäller.

  479. Och sen har vi vattenpipstobaken
    som också...

  480. I regleringen ska man
    försöka komma åt den kategorin-

  481. -genom att det finns
    skrivningar om-

  482. -hur man ska hantera
    den tobaksprodukten.

  483. Spännande. - En fråga till Lars.
    Vad är den största utmaningen-

  484. -i det nya tillsynsarbetet?

  485. Ja... Jag har tänkt lite på det.

  486. När lagen kommer
    och vi börjar handlägga-

  487. -kommer vi att ha en vandelsprövning
    på handlarna.

  488. Vi går ut och okejar lokalerna,
    men personerna...

  489. Vad händer med den
    som inte blir godkänd?

  490. Polisen säger: "Glöm det, den
    personen kan aldrig få tillstånd."

  491. Vad gör den människan då?
    Ett ägarbyte, så klart.

  492. Men vem tar över?

  493. Är det kusinen, sonen, frugan
    eller nån annan god vän?

  494. Är det en bulvan vi får in?
    Och hur ska vi bevisa-

  495. -att den personen är en bulvan?
    Det blir en riktig utmaning.

  496. Vi har jobbat liknande
    enligt alkohollagen.

  497. I inledningsskedet
    blir det en svår grej.

  498. Det blir riktigt svårt.

  499. Jag tänker att man
    får pröva sig fram, helt enkelt.

  500. Jag tror det.

  501. Finansieringsmodellen av tillsynen,
    den ska finansiera sig själv.

  502. Eller ni kommer att införa
    tillsynsavgifter.

  503. Finns det exempel på hur kommuner
    arrangerar finansieringen olika?

  504. Och vad tycker du om modellen
    att det ska självfinansieras?

  505. Det inte så många som jobbar med det.

  506. Nej, jag tycker väl att...
    Lagstiftarna har sagt en gång...

  507. Det står i alkohol- och tobakslagen
    att kommunerna får ta ut en avgift.

  508. Och det är sen när man förde över
    tillståndsgivningen på kommunen.

  509. Då lade man in i lagen
    att man fick ta ut en avgift-

  510. -så att man inte behövde
    skjuta till pengar.

  511. Det ser olika ut i alla kommuner.
    Nånstans med nuvarande lag-

  512. -är det rätt lika. Man tar
    liknande avgifter för tillsynen.

  513. Den är mellan 1 000 och 2 000 kronor,
    sett över hela Sverige.

  514. I framtiden
    kommer det att spreta mycket.

  515. Vi pratar om att höja från
    1 000 till 6 000 för att finansiera.

  516. Då tror jag att handlarna blir sura
    och tycker att det är mycket pengar.

  517. Så vad händer
    med de som struntar i att söka?

  518. "Jag vill inte betala 9 000
    och sen 6 000 om året."

  519. "Jag struntar i den." Vad har vi
    skapat då? En illegal marknad?

  520. Har vi flyttat handeln
    från butiken till bakluckan?

  521. Och vem ska tillsyna det?

  522. Har man inget tillstånd har vi
    ingen laglig rätt att gå in heller.

  523. Vem ska ta hand om den biten?
    Det här är viktigt att tänka på.

  524. Vi måste ha myndighetsövergripande
    samarbete med tull och polis-

  525. -för att få till en lösning
    på problemet.

  526. Det har kommit in frågor
    kring detaljer om e-cigaretter-

  527. -och maskinerna
    där man själv kan handla.

  528. Är det verkligen...
    Hur man kommer att hantera dem.

  529. Jättemånga intressanta frågor.
    Vi ska avsluta med en fråga om...

  530. Det har kommit frågor
    och meddelanden-

  531. -av personer som tycker
    att politikerna har haft svårt-

  532. -att sätta ner foten
    i tobaksfrågor.

  533. Vi har inget exponeringsförbud
    eller neutrala paket.

  534. Det kan man se i övriga Norden-

  535. -som man skulle kunna tänka sig
    i Sverige.

  536. Tycker ni att politikerna har svårt
    att sätta ner foten i tobaksfrågor-

  537. -och vad beror det på?
    En avslutande kort "chop-chop-chop".

  538. -"Chop-chop-chop?"
    -Avslutning på vårt pass.

  539. -Lars.
    -Inte svårt att sätta ner foten...

  540. ...utan man tar det försiktigt
    och vill skynda långsamt.

  541. Man snäpper upp lagstiftningen
    undan för undan.

  542. Vi såg när man presenterade lagen och
    träffade folk på stan, på perrongen-

  543. -i Stockholms central.
    Det folk blev upprörda över-

  544. -var inte tillståndsprövningen,
    som jag kände att "äntligen".

  545. Nej, de blev upprörda över
    rökförbudet. Att det var hemskt.

  546. "Att det skulle drabba oss."

  547. -Integritetskränkande?
    -Lite så, va.

  548. Nån sätter sig på en. Därför är man
    försiktig när man skruvar upp det.

  549. Jag ska inte säga nåt
    om hur man går fram i det här.

  550. Det ska jag nog inte ge mig in på.
    Men en anledning till att man...

  551. I länder med bara cigaretter
    och e-cigaretter-

  552. -har man en enklare diskussion.

  553. Man vet att det är skadligt att röka.

  554. Man vill få ner rökningen
    för folkhälsan.

  555. Men i Sverige har vi ytterligare
    en tobaksprodukt på marknaden-

  556. -vårt kära snus.

  557. Och när det gäller snus finns det
    en stor politisk känslighet.

  558. Det finns krafter
    inom regeringskansliet-

  559. -och intressen
    där man vill marknadsföra det-

  560. -för att det ger skatteintäkter.

  561. Det komplicerar
    och är nog delvis förklaringen-

  562. -till att man går
    lite försiktigt fram.

  563. -Det är min.
    -Helena?

  564. Jag tänker också att man tar det
    stegvis för att få med sig folk.

  565. Jag blev besviken
    att exponeringsförbudet inte var med.

  566. Men de öppnade upp
    för att om man inte får tänkt effekt-

  567. -hindrar inget en utredning igen.

  568. Man försöker nog undvika
    för mycket motstånd.

  569. Utan det finns mer vilja
    att få större rökfria miljöer.

  570. Och människor har inte samma tolerans
    mot rökare i dag. Det minskar.

  571. Bra. Tack så mycket.
    - Tack för att ni har lyssnat.

  572. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skarpare reglering av tobak

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En ny tobakslag väntas träda i kraft 2019. Vad kommer den att innebära? Här diskuteras lagen ur tre olika perspektiv. De medverkande är Josefin P Jonsson från enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten, Helena Strömdahl som arbetar med alkohol- och tobaksfrågor på Länsstyrelsen och Lars Lacke, tillståndshandläggare, Falkenbergs kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Drycker, Kemisk industri, Kemisk teknik, Lagstiftning, Njutningsmedel, Teknik, Tobaksrökning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Alkohol och hållbar framtid

Läkaren Sven Andreasson berättar om Alkoholpolitiskt forum. Med sin verksamhet vill de främja debatt och opinionsbildning kring svensk och internationell alkoholpolitik. Här utgår han från FN:s globala hållbarhetsmål. Alkohol är en försvårande omständighet för att nå mål som exempelvis avskaffandet av fattigdom. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Narkotika som utvecklingshinder

På vilka sätt kan hela samhällen påverkas av narkotikaanvändningen? Erik Leijonmarck kommer från ECAD, European cities against drugs, en samarbetsorganisation för städer som arbetar mot narkotika och delar kunskap och information om förebyggande åtgärder men också behandlingsstrategier och kontroll. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riksidrottsförbundets arbete för antidoping

Peder Mathiasson arbetar på Riksidrottsförbundet och berättar hur samhället och idrotten måste samarbeta för att hitta lösningar på problemet med dopning inom idrotten. Ett problem som hindrar ett effektivt antidopningsarbete är att omfattningen underskattas. Det finns inte tillräckligt med forskning och inte heller någon som tar ansvar, ingen politisk strategi. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Tobak och hållbarhetsmålen

Margareta Pantzar, psykolog, psykoterapeut och verksam i Yrkesföreningar mot tobak, berättar om en positiv trend där användandet av tobak går ner. Men fortfarande får användandet förödande konsekvenser för den enskilde och samhället. Varje år dör 12 000 människor i Sverige till följd av tobaksbruk och samhällskostnaden är 35 miljarder kronor. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Skarpare reglering av tobak

En ny tobakslag väntas träda i kraft 2019. Vad kommer den att innebära? Här diskuteras lagen ur tre olika perspektiv. De medverkande är Josefin P Jonsson från enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten, Helena Strömdahl som arbetar med alkohol- och tobaksfrågor på Länsstyrelsen och Lars Lacke, tillståndshandläggare, Falkenbergs kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Öppna drogscener - forskning och samverkan

Narkotika hanteras öppet på flera platser i Stockholms län och på dessa platser etablerar unga personer ett drogmissbruk. Arbetet mot narkotikarelaterad brottslighet kräver ett strukturerat polisarbete i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Olof Bratthall, polisinspektör, och Mia-Maria Magnusson, polisdoktorand från Polisregion Stockholm föreläser. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd

En föreläsning om den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd. Kan strategin även vara ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Medverkar gör Kristina Svartz, generaldirektör, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Madelene Larsson, nationell samordnare, Länsstyrelsen i Örebro samt Mantha Kasagianni, socialsekreterare i Botkyrka kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Insatser mot psykisk ohälsa och missbruk

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet är en vanlig kombination. Var tredje person som tvångsvårdas på LVM-hem uppger att de fått psykiatrisk vård någon gång under halvåret före inskrivningen. Läkaren Ingrid Rystedt har tillsammans med ett forskarteam prövat två olika behandlingsalternativ där insatserna samordnas runt individen. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riskbruk och missbruk bland sextioplussare

Ökad välfärd har påverkat våra alkoholvanor. Dagens äldre dricker mer och oftare än tidigare generationer. Fler lever längre, även personer med ett missbruk. Hur kan vi förebygga och möta behov av stöd? Föreläser gör Annika Andreasson, projektledare för Hela människans projekt "Äldres hälsa och alkohol" samt Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Behövs medicinsk cannabis?

I Sverige har diskussionen kring medicinsk cannabis stundtals varit intensiv. Den har riskerat att bli en politisk fråga i stället för en fråga baserad på vetenskap. Här tas nya attityder med krav på mindre restriktioner upp. Medverkar gör Kerstin Käll, överläkare och Erik Leijonmarck, generalsekreterare för nätverket Europeiska städer mot narkotika. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i USA

Bertha Madras, professor i psykiatri på Harvard University i Boston, föreläser om utvecklingen av missbruk och beroende av opioida läkemedel. Ökningen har under de senaste åren lett till fler överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i Sverige

Tobias Eriksson, chefsöverläkare i beroendepsykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ger ett svenskt perspektiv på missbruket av Fentanyl. Enligt en rapport om narkotikarelaterade dödsfall har majoriteten av de som avlider till följd av droganvändning minst två substanser i kroppen. Fentanyl stillar smärta och effekten är ungefär hundra gånger starkare än morfin. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Konsekvenser av narkotika i världen och Sverige

Liberaliseringsvågen gällande attityd och förhållningssätt i fråga om cannabis har intensifierats i västvärlden. Hur hanterar vi detta? Bertha Madras från Harvard University och Fred Nyberg från Uppsala universitet föreläser. Deltagare i panelen: Ing-Marie Wieselgren, Anna Bessö, Natalia Borg, Vivianne Macdisi, Tobias Eriksson, Pia Steensland, Charlotta Rehnman Wigstad och Nike Örbrink. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Inför valet

Gör min röst skillnad? Morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton.

Fråga oss