Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2018

UR Samtiden - Drogfokus 2018

Om UR Samtiden - Drogfokus 2018

Föreläsningar och samtal från konferensen Drogfokus (tidigare Sverige mot narkotika) 2018. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2018 : Fentanylanvändandets risker - situationen i SverigeDela
  1. Det handlar om en potent drog,
    hundra gånger mer potent än morfin.

  2. Den kallas på nätet, om man köper den
    i Sverige, för "drop dead".

  3. Jag ska prata om fentanylanvändandets
    risker och framtiden-

  4. -och hur vi ska undvika
    narkotikarelaterade dödsfall.

  5. Jag tänkte börja med en historia
    som inte innehåller några skämt.

  6. Den har inget lyckligt slut, men den
    är illustrativ på det här problemet.

  7. Norrort i november
    för snart ett år sen.

  8. Två män köper ett nytt preparat
    av en flyktig bekant.

  9. Man får med sig några nässprejer
    för några hundra spänn och går hem-

  10. -för att titta på dokumentärer
    om andra världskriget.

  11. Man delar det här intresset, och man
    tittar ju på en dator nu för tiden.

  12. Man bestämmer sig för att testa
    sprejen framför datorn.

  13. På morgonsidan vaknar den äldre upp,
    stel och obehaglig till mods.

  14. Han har suttit
    i samma ställning hela natten.

  15. Han tittar på sin kompis som sitter
    på ett väldigt märkligt sätt.

  16. Killen har en lätt avokadogrön färg
    i ansiktet.

  17. Han ringer sin farsa,
    som sen ringer 112.

  18. Ambulansen kommer, och de förstår
    att det inte är mycket att göra-

  19. -och tar dit en beredskapsjour.
    Läkaren konstaterar dödsfall.

  20. Vilken drog framkommer
    i den rättsmedicinska undersökningen?

  21. Det är ingen svår fråga.
    Det är en fentanylanalog.

  22. Den äldre lämnar prover, men det
    stannar vid en förundersökning.

  23. Man ser att han inte haft uppsåt att
    skada, så det blir ingen utredning.

  24. Men mannen som hade tagit samma drog
    vaknade ju på morgonsidan.

  25. Vad hade han för drog i sig, då?
    Eller läkemedel?

  26. Han hade buprenorfin.
    Han gick i ett subutex-program-

  27. -så buprenorfinet kan skydda-

  28. -mot att man blir sjuk av fentanylen.

  29. Även om fentanylen är mer potent,
    så konkurrerar buprenorfinet ut den.

  30. Det är en illustrativ bild
    av vad vi brottas med.

  31. Fentanyl har vi hört om innan.

  32. Det är en drog som är väldigt potent,
    hundra gånger mer potent än morfin.

  33. Den kallas i Sverige för "drop dead".

  34. Det är en väldigt bra beskrivning.

  35. Den ger risk för andningsdepression
    och hjärtrytmrubbningar-

  36. -så läkare tycker det är obehagligt
    att använda i akutrum-

  37. -där man har all tillgång till hjälp.

  38. Och det här petar folk i sig
    i form av nässprej hemma på kammaren.

  39. Det finns plåster, nässprej och
    klubbor för terminala patienter-

  40. -som ska suga på dem
    och sen somna av smärtlindringen.

  41. Plåstren kan tuggas,
    slammas upp och injiceras.

  42. Nässprejen är fettlöslig,
    så det är lätt att ta den via näsan.

  43. Ni har ju sett
    hur små doser som behövs-

  44. -för att ta livet av så många.

  45. Ett sätt att komma ihåg fentanyl är
    tragedin vid Dubrovkateatern 2002-

  46. -där tjetjenska rebeller
    intar teatern-

  47. -och det är en gisslansituation
    som pågår under lång tid.

  48. Säkerhetspolisen och deras läkare
    kommer på ett sätt att "lösa" det.

  49. Man ger poliserna ett motmedel,
    motsvarande naloxon-

  50. -och sprejar in fentanyl i lokalen.

  51. Terroristerna slås ut
    och det händer inget med bomberna-

  52. -men ett antal hundra personer
    dog av andningsdepression.

  53. Det vittnar om potensen på preparatet
    och gör det enklare att komma ihåg.

  54. Narkotikarelaterade dödsfall
    ska nämnas.

  55. Den här rapporten är en fördjupning
    av en tidigare utgiven.

  56. Den var alarmerande
    kring dödsfall i Sverige-

  57. -men vi är också bra på
    att ta reda på varför folk dör-

  58. -men det är illa att det är så många.

  59. Jag går inte in i detalj
    annat än att markera det som är rött.

  60. Majoriteten av de som dör av droger
    har minst två substanser i kroppen.

  61. Blandberoendet går ner i åldrarna
    och är det som tar livet av folk.

  62. Opiater är verkligen
    med i sammanhangen-

  63. -och kan ge personen
    andningsdepression.

  64. Psykoaktiva substanser har stått
    för en mindre del av dödsfallen-

  65. -men de har dragit i väg.
    Vi har haft en farsot med MT-45-

  66. -den första nätdrogen
    med opioida egenskaper.

  67. Vi har haft
    cannabisliknande preparat-

  68. -utan risk att dö vid första kontakt.

  69. MT-45 ger risk att dö vid första
    kontakt, även fentanyl i högsta grad.

  70. Här är fentanylvarianters bidrag
    till dödsfall i Sverige.

  71. Bild lånad av Rättsmedicinalverket.

  72. Det gröna är heroin. Det är konstant
    högt - 108 dödsfall under 2017.

  73. Fentanyl från sjukvård är 30-

  74. -och 101 fentanylanaloger.

  75. Det blir 131 fentanyldödsfall,
    så det har passerat heroin med råge.

  76. Det är ett uppenbart problem.

  77. Ni ser också att kurvorna pekar
    neråt. Helst ska det ju gå mot noll.

  78. Under 2018:s första sju månader
    har dödsfallen minskat.

  79. Två fentanylvarianter
    har bidragit till dödsfallen:

  80. Cyklopropylfentanyl
    och metoxyacetylfentanyl.

  81. Det är åtta fall fram t.o.m juli.

  82. Fentanyl, vilket vi ska vara oroade
    för, kommer ju från sjukvården-

  83. -som kanske läckage.

  84. Det är 14 dödsfall,
    så totalt 22 dödsfall.

  85. Det verkar minska,
    men det här är ju 22 fall för mycket.

  86. Vad kan vi göra då? Utifrån klinikers
    perspektiv finns det några saker-

  87. -och några utifrån lagstiftare
    och samhället.

  88. Sjukvården är ju politiskt styrd-

  89. -och måste bli bättre på att tala om
    för dem som styr vad de ska göra.

  90. Jag ska nämna preventionsprogram,
    naloxonutdelning, LARO-program-

  91. -och påverkan via lagstiftning.

  92. Den går att använda
    med lite god vilja och nytänkande.

  93. Jag nämner fentanyldomen från 31 maj.

  94. Det är möjligt att påverka lagstift-
    ning och narkotikaklassificering.

  95. Naloxon är ju ett ämne-

  96. -som genast släcker ut effekten av
    opiater genom att konkurrera ut dem-

  97. -men som inte har nån egen effekt.

  98. I ett slag får man en medvetslös
    person att dra djupa andetag-

  99. -och bli missnöjd, kanske, men man
    har ju också räddat personens liv.

  100. Vi ser att fentanyl och andra opiater
    står för en hög andel dödsfall.

  101. I blandberoendet finns de med också.

  102. I en undersökning
    från sprutbytet i Malmö-

  103. -hade 74 procent
    erfarit en heroinöverdos-

  104. -och nästan alla
    hade bevittnat en överdos.

  105. Alla överdoser leder inte till död.

  106. Många har vaknat, och att ta
    en överdos är att drunkna en smula.

  107. Rent kognitivt
    blir man sämre fungerande med tiden.

  108. När vi träffar personer med LSS-behov
    och undrar om det har varit så jämt-

  109. -så ser vi att de var välfungerande,
    men inte längre.

  110. Har det här varit bidragande då?

  111. Man ser att man i erfarna grupper av
    droganvändare inte vågar ringa polis-

  112. -av risk för ingripande,
    vilket man också ser i USA.

  113. Flera länder har delat ut antidoten
    till potentiella överdosvittnen-

  114. -och har inte varit bakbundna av lag-
    stiftning som vi har varit tills nu.

  115. Preparatet är effektivt
    och inte alls giftigt.

  116. Det har inga allvarligare biverk-
    ningar och ingen missbrukspotential.

  117. Det häver andningsdepressioner
    vid blandintoxikationer med opiater.

  118. I USA delade man 1996-2010 ut naloxon
    till 53 000 individer.

  119. Då reverserade man 10 000 opiat-
    överdoser, vilket är jättehäftigt.

  120. I Boston hade man tidigt
    ett försök med nässprej.

  121. Det gavs till 385 individer, vilket
    på ett år reverserade 74 överdoser.

  122. Man kan bara fantisera om
    vilka tragedier vi har undvikit.

  123. Resultaten är snabba.
    Här kan ni se en graf-

  124. -som visar naloxondoser
    till 100 000 individer.

  125. Får man ut 250 doser
    till en stad av Gävles storlek-

  126. -drygt 100 000, så reduceras opioid-
    överdoserna rejält med 46 procent.

  127. 100 doser ger 27 procents reduktion,
    så vi kommer snabbt att se resultat.

  128. Siffrorna är från USA, men det skulle
    inte se annorlunda ut i Sverige.

  129. Det här är väldigt illustrativt.

  130. Norge har varit lite snabbare än oss.

  131. Hälsoministern tog initiativ till
    nationell strategi för prevention-

  132. -2014 utifrån narkotikarelaterad död.

  133. Politikerna var snabba att lösa det.
    En anledning var-

  134. -att politiker i hög ställning
    hade egna erfarenheter av beroende-

  135. -och vägrade lämna kammaren
    innan beslut förändrades.

  136. I oktober 2015 har man delat ut 1 500
    naloxonkit, 400 har fått påfyllnad-

  137. -och 60 procent av doserna anges
    ha använts i överdossituationer.

  138. Är det nåt för Sverige?
    Ja, och vi har redan smygstartat.

  139. Där har man sett
    attityder hos patienter-

  140. -både i LARO- och sprutbytesprogram
    att man vill ha detta-

  141. -och att väldigt många
    har bevittnat överdoser.

  142. I hälften av fallen har ambulans
    inte tillkallats av rädsla-

  143. -för rättsligt efterspel,
    och man har gjort felaktiga insatser.

  144. Folk har släpats runt i lägenheter.

  145. Man har injicerat andra droger
    i försök att häva överdosen.

  146. När folk har dött har folk omkring
    dem försökt rädda deras liv-

  147. -men stuckit när det inte har gått.

  148. Attityden till naloxon är alltid
    positiv hos beroendepatienter.

  149. När man jobbar med att sprida naloxon
    måste man utbilda i hur man agerar-

  150. -när det gäller fria luftvägar o.d.

  151. Man bör göra det känt att om man
    ringer och rapporterar en överdos-

  152. -så ska man inte behöva vara rädd att
    det ska användas emot en i rätten.

  153. Man är rädd att larmoperatören
    ska gola ner den som har ringt.

  154. I en sån här utbildning
    ska man undervisa om fria luftvägar.

  155. Man ska kunna ge nässprejen
    och kunna ge assisterad andning.

  156. Det är det vi jobbar med
    i utbildningarna till patienter-

  157. -för det är när andningen är upphävd
    som man har chans att ge detta.

  158. Jag undervisade en patient
    innan jag gick på semester-

  159. -vilket var en trevlig tillställning-

  160. -för vi hade ett hjärtinnerligt
    samtal och pratade om det här.

  161. "Jag vill dig väldigt väl,
    för jag vill att du ska överleva"-

  162. -"och det vill jag utbilda dig till."

  163. Det är enkelt att göra det, för våra
    patienter är väldigt lättlärda.

  164. Det finns ju en anledning till att de
    har överlevt. De är inga dumskallar.

  165. Sen får man ett kit med nässprej.

  166. Man måste utbilda dem i att
    man inte kan testa nässprejen först-

  167. -för då har man tömt den.
    Här har man bara en chans.

  168. En sån enkel sak. Man får med sig
    två nässprejer, en andningsmask-

  169. -och lite annat
    i en necessär med vår logga.

  170. Den har man på sig
    när man lämnar mottagningen.

  171. I Uppsala sysslar vi med utdelning på
    beroendemedicin och på sprutbytet-

  172. -som är snabba på att anamma sånt,
    då de träffar extra utsatta personer.

  173. Vi har ett projekt för att snabbt
    få ut så mycket doser som möjligt-

  174. -och utvärdera vad som händer.
    Är det nåt för Sverige? Absolut.

  175. Blandberoendet går ner i åldrarna och
    dödsfallen sker när opiater närvarar.

  176. De första nätdrogerna som är opioida
    i sina egenskaper har ju dykt upp.

  177. Då är det bra om det är lika vanligt
    med necessärer som fentanylsprejer.

  178. Det var punkt ett
    i preventionsprogram.

  179. Nu får vi ju möjlighet till förskriv-
    ning från sjuksköterska från 1 nov-

  180. -så att vi får ut preparatet.

  181. LARO-program
    kan få folk att överleva-

  182. -för om man är i ett längre bruk av
    opiater, så kommer hjärnan att få-

  183. -irreversibla skador i HPA-axeln.

  184. LARO-program ska finnas tillgängliga
    för den här gruppen.

  185. Ni hittar info
    i vår LARO-bok på nätet.

  186. Vi har ju sysslat med metadon först
    och nu mer och mer med buprenorfin.

  187. De fungerar eftersom man ersätter
    den illegala drogen hos patienten-

  188. -med ett läkemedel
    som inte har samma effekter-

  189. -men som släcker ut
    den ständiga oro som personen har-

  190. -utifrån de skador man har ådragit
    sig när de gäller bruket av opiater.

  191. Man får inte metadon för att bli hög,
    utan för att bli normal-

  192. -och för att kunna fungera socialt
    och utvecklas som individ.

  193. Vem ska erbjudas LARO? Där har före-
    skrifterna ändrats sen februari 2016.

  194. Förut har det varit heroin,
    men nu även syntetiska preparat.

  195. Ibland erbjuds patienter som har
    fastnat i tramadol eller annat bruk.

  196. Vi kan erbjuda fortsatt LARO även
    om det blir aktuellt med LVM-vård.

  197. Det är intressant, men man ska komma
    ihåg att det blir stor skillnad-

  198. -när man tar in en patient i program.
    Det har man tittat på i studier-

  199. -varav en som Leif Grönbladh gjorde,
    som är tidigare programchef på LARO.

  200. Man jämförde metadonbehandling med
    narkomanvård. Heroinister från 18-24-

  201. -delades upp och fick dels tradi-
    tionell behandling, dels metadon-

  202. -och följdes i sex år. I metadon-
    gruppen blir 81 % missbruksfria-

  203. -och kan arbeta och ingen avlider.

  204. I kontrollgruppen
    blir en missbruksfri. Sex avlider.

  205. Det här gör att man aldrig i dag
    skulle få genomföra en sån studie.

  206. Varje investerad krona i ett sånt här
    program ger tillbaka sjutton spänn-

  207. -så det är lätt att gå till val på-

  208. -men utmaningen för LARO-team är
    vilken patientens huvuddrog är i dag.

  209. Vi ser sällan en ren heroinist. Det
    blir uppståndelse på mottagningen-

  210. -om nån bara har heroinberoende.
    Det är svårt att bedöma om patienter-

  211. -ska få medicin eftersom
    de kan ha en nätdrog i kroppen.

  212. Det krävs analyser för att hitta det,
    och så har vi en stor samsjuklighet.

  213. Det finns mycket utmaningar
    när det gäller utvecklingen.

  214. Jag tror att FoU-arbete är viktigt.

  215. Vi har ett projekt där vi tittar på-

  216. -varför vissa klarar sig utan LARO.

  217. Hur klarade de sig till ett drogfritt
    liv? Det är intressant att se.

  218. "Påverka via lagföring med nuvarande
    lagstiftning" tar upp fentanyldomen.

  219. Två män döms för vållande till annans
    död, en 24-åring och en 34-åring.

  220. De sålde fentanylvarianter på nätet.

  221. De kunde inte dömas
    enligt narkotikalagstiftning-

  222. -men uppsåtet finns ju där. En tjugo-
    åring lär ju inte forska på det här.

  223. Det säljs för att han ska ta det.

  224. Det är överklagat av båda parter-

  225. -av åklagare och personerna i fråga,
    så vi får se.

  226. Så kan man använda nuvarande
    lagstiftning, precis som förr i USA-

  227. -då man inte kunde fälla maffian för
    våldsbrott, utan i stället tog dem-

  228. -för ekonomiska oegentligheter.

  229. "Påverka lagstiftning och narkotika-
    klassificering" är intressant.

  230. Den juridiska termen för narkotika
    handlar om substanser som klassats-

  231. -efter utredning av Läkemedelsverket.

  232. Det är en långdragen process. Varje
    ny substans ska utredas individuellt.

  233. Det har diskuterats generisk
    klassifikation - att klassa grupper.

  234. Man skulle kunna klassa alla fenta-
    nyler som en generisk klassifikation.

  235. Dock kan man få fram en ny generation
    snabbt. En del forskare säger-

  236. -att med generisk klassifikation
    kan man trycka ut-

  237. -helt okända droger på marknaden.

  238. Det finns alltid två sidor av saker.

  239. Den neurokemiska klassningen låter
    tilltalande och skulle nå framgång.

  240. Där narkotikaklassas alla substanser
    som aktiverar en viss receptor.

  241. Om man tog substanser som aktiverar
    CB1-receptorn skulle det bli svårt-

  242. -att ha näthandel. Det blir svårt
    för företag som jobbar med läkemedel-

  243. -men det skulle vara en väg att gå.

  244. Men utan en internationell överens-
    kommelse skulle det bli lite tunt.

  245. Jag pratar fort av olika anledningar-

  246. -men om ni vill veta mer,
    så hittar ni det i våra handböcker.

  247. Där hittar ni allt om droger.

  248. Håll utkik under 2019 efter resultat
    från det här med naloxon-

  249. -och hur mycket vi har delat ut. Vi
    får nog samma fina siffror som Norge-

  250. -och det är skithäftigt
    att vi har kommit i gång.

  251. Det finns att göra. Historian utan
    lyckligt slut kanske vi kan ändra.

  252. Tack.

  253. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fentanylanvändandets risker - situationen i Sverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tobias Eriksson, chefsöverläkare i beroendepsykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ger ett svenskt perspektiv på missbruket av Fentanyl. Enligt en rapport om narkotikarelaterade dödsfall har majoriteten av de som avlider till följd av droganvändning minst två substanser i kroppen. Fentanyl stillar smärta och effekten är ungefär hundra gånger starkare än morfin. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Farmakologi, Läkemedel, Medicin, Narkotikamissbruk, Opioider, Smärtstillande medel, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Alkohol och hållbar framtid

Läkaren Sven Andreasson berättar om Alkoholpolitiskt forum. Med sin verksamhet vill de främja debatt och opinionsbildning kring svensk och internationell alkoholpolitik. Här utgår han från FN:s globala hållbarhetsmål. Alkohol är en försvårande omständighet för att nå mål som exempelvis avskaffandet av fattigdom. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Narkotika som utvecklingshinder

På vilka sätt kan hela samhällen påverkas av narkotikaanvändningen? Erik Leijonmarck kommer från ECAD, European cities against drugs, en samarbetsorganisation för städer som arbetar mot narkotika och delar kunskap och information om förebyggande åtgärder men också behandlingsstrategier och kontroll. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riksidrottsförbundets arbete för antidoping

Peder Mathiasson arbetar på Riksidrottsförbundet och berättar hur samhället och idrotten måste samarbeta för att hitta lösningar på problemet med dopning inom idrotten. Ett problem som hindrar ett effektivt antidopningsarbete är att omfattningen underskattas. Det finns inte tillräckligt med forskning och inte heller någon som tar ansvar, ingen politisk strategi. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Tobak och hållbarhetsmålen

Margareta Pantzar, psykolog, psykoterapeut och verksam i Yrkesföreningar mot tobak, berättar om en positiv trend där användandet av tobak går ner. Men fortfarande får användandet förödande konsekvenser för den enskilde och samhället. Varje år dör 12 000 människor i Sverige till följd av tobaksbruk och samhällskostnaden är 35 miljarder kronor. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Skarpare reglering av tobak

En ny tobakslag väntas träda i kraft 2019. Vad kommer den att innebära? Här diskuteras lagen ur tre olika perspektiv. De medverkande är Josefin P Jonsson från enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten, Helena Strömdahl som arbetar med alkohol- och tobaksfrågor på Länsstyrelsen och Lars Lacke, tillståndshandläggare, Falkenbergs kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Öppna drogscener - forskning och samverkan

Narkotika hanteras öppet på flera platser i Stockholms län och på dessa platser etablerar unga personer ett drogmissbruk. Arbetet mot narkotikarelaterad brottslighet kräver ett strukturerat polisarbete i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Olof Bratthall, polisinspektör, och Mia-Maria Magnusson, polisdoktorand från Polisregion Stockholm föreläser. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd

En föreläsning om den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd. Kan strategin även vara ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Medverkar gör Kristina Svartz, generaldirektör, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Madelene Larsson, nationell samordnare, Länsstyrelsen i Örebro samt Mantha Kasagianni, socialsekreterare i Botkyrka kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Insatser mot psykisk ohälsa och missbruk

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet är en vanlig kombination. Var tredje person som tvångsvårdas på LVM-hem uppger att de fått psykiatrisk vård någon gång under halvåret före inskrivningen. Läkaren Ingrid Rystedt har tillsammans med ett forskarteam prövat två olika behandlingsalternativ där insatserna samordnas runt individen. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riskbruk och missbruk bland sextioplussare

Ökad välfärd har påverkat våra alkoholvanor. Dagens äldre dricker mer och oftare än tidigare generationer. Fler lever längre, även personer med ett missbruk. Hur kan vi förebygga och möta behov av stöd? Föreläser gör Annika Andreasson, projektledare för Hela människans projekt "Äldres hälsa och alkohol" samt Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Behövs medicinsk cannabis?

I Sverige har diskussionen kring medicinsk cannabis stundtals varit intensiv. Den har riskerat att bli en politisk fråga i stället för en fråga baserad på vetenskap. Här tas nya attityder med krav på mindre restriktioner upp. Medverkar gör Kerstin Käll, överläkare och Erik Leijonmarck, generalsekreterare för nätverket Europeiska städer mot narkotika. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i USA

Bertha Madras, professor i psykiatri på Harvard University i Boston, föreläser om utvecklingen av missbruk och beroende av opioida läkemedel. Ökningen har under de senaste åren lett till fler överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i Sverige

Tobias Eriksson, chefsöverläkare i beroendepsykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ger ett svenskt perspektiv på missbruket av Fentanyl. Enligt en rapport om narkotikarelaterade dödsfall har majoriteten av de som avlider till följd av droganvändning minst två substanser i kroppen. Fentanyl stillar smärta och effekten är ungefär hundra gånger starkare än morfin. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Konsekvenser av narkotika i världen och Sverige

Liberaliseringsvågen gällande attityd och förhållningssätt i fråga om cannabis har intensifierats i västvärlden. Hur hanterar vi detta? Bertha Madras från Harvard University och Fred Nyberg från Uppsala universitet föreläser. Deltagare i panelen: Ing-Marie Wieselgren, Anna Bessö, Natalia Borg, Vivianne Macdisi, Tobias Eriksson, Pia Steensland, Charlotta Rehnman Wigstad och Nike Örbrink. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.