Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2018

UR Samtiden - Drogfokus 2018

Om UR Samtiden - Drogfokus 2018

Föreläsningar och samtal från konferensen Drogfokus (tidigare Sverige mot narkotika) 2018. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2018 : Riksidrottsförbundets arbete för antidopingDela
  1. Det var vi inom idrotten
    som skaffade kunskap kring det här.

  2. Det ledde till
    att man i Sverige instiftade en lag:

  3. Lagen mot dopning.

  4. Jag har jobbat med det här sen 1990-

  5. -och sen 1999 på Riksidrotts-
    förbundet, på central nivå.

  6. Riksidrottsförbundet är
    en nationell antidopingorganisation.

  7. Vi är utsedda av Sveriges riksdag-

  8. -att ha den uppgiften i Sverige.

  9. I stort sett alla länder har
    en nationell antidopingorganisation-

  10. -så kallat "NADO",
    enligt det här regelverket.

  11. För att idrotten ska kunna ha globala
    regler i världsantidopingkoden-

  12. -måste samhällets och nationernas
    lagar samspela med idrottens regler.

  13. Därför finns världens regeringar med
    i World Anti-Doping Agencys styrelse.

  14. Hälften av styret
    är världens regeringar.

  15. Bland annat EU är representerade där.

  16. Den andra hälften
    är världens idrotter.

  17. Det här stöds av två konventioner:
    Europarådets konvention-

  18. -och UNESCO-konventionen mot
    doping.

  19. 186 länder
    har ratificerat den konventionen.

  20. Det innebär att de länderna lovar
    att ha lagar och sätta upp stöd-

  21. -för de nationella och
    internationella organisationerna-

  22. -för att idrottens regler
    ska kunna fungera-

  23. -i samklang med samhällets regler.
    De olika nationernas regler.

  24. Det är viktigt
    att idrott och samhälle samarbetar.

  25. Idrotten är ingen isolerad före-
    teelse, utan den ingår i samhället.

  26. Den här bilden försöker åskådliggöra
    problemets olika karaktärer:

  27. Drogproblemet, problem med folk som
    vill förändra kroppen på illegal väg-

  28. -och folk som vill prestera bättre
    genom att fuska med doping.

  29. Det blå ska illustrera idrottsdelen.

  30. Proffs-, tävlings- och motions-
    idrottare. Det är där vi jobbar.

  31. Sen finns det andra grupper också
    som använder anabola steroider-

  32. -olika hormonmedel, som det mest
    handlar om gällande lagen om dopning.

  33. Det i mitten, kroppen...
    Den biten är den tunga biten.

  34. Det är där dopingmissbrukarna finns.
    De som använder anabola steroider.

  35. Där är både idrotten
    och hela gymbranschen.

  36. Det är både privata gym,
    kommunala gym och alla möjliga gym.

  37. Det är en jättestor verksamhet.

  38. Där finns det en hel del problem.
    Jag ska visa det med statistik också.

  39. Kunskap och erfarenhet har ju vi
    på Riksidrottsförbundet av det här.

  40. Vi har gjort över 100 000 dopingprov
    under 37 års tid.

  41. Då har vi testat
    en hel del motionärer också.

  42. Vanliga människor
    som inte tävlingsidrottar.

  43. Vi har en hel del erfarenhet
    av hur samhällsproblemet ser ut.

  44. Vi har haft samarbete
    med tull och polis, län och kommuner-

  45. -sen slutet av 80-talet.
    Vi har jobbat mycket med gymfrågan-

  46. -och försökt samverka med hela den
    branschen på olika sätt, genom åren.

  47. Vi har fortfarande en stor verksamhet
    i gång där. Ett stort samarbete.

  48. Vi har utbildat polis, tull, läns-
    styrelser, kommuner och alla möjliga-

  49. -som jobbar med det här problemet.

  50. Det handlar om tusentals
    föreläsningar där vi tagit ledningen-

  51. -och försökt sprida kunskap
    kring det här området.

  52. Ursprungligen var det vi inom idrott-
    en som skaffade kunskap kring detta.

  53. Den kunskapen ledde fram till
    att man i Sverige instiftade en lag:

  54. Lagen mot dopning.

  55. Vi har fortfarande en samverkande och
    ledande roll kring antidopingarbetet.

  56. Den senaste gången
    vi checkade av det här var 2016.

  57. Då var det fjorton av nitton
    av våra distrikt-

  58. -som hade ledningen
    i det här arbetet.

  59. Det är en stor del av Sveriges arbete
    som idrotten fortfarande drar.

  60. Om vi tittar
    på dopingkontrollsstatistiken, så...

  61. De gula staplarna
    är dopingkontroller per år.

  62. Det är mellan 3 000 och 4 000 per år,
    som vi gör.

  63. Den blå linjen
    är antalet dopingbestraffningar.

  64. Såna som har åkt fast för doping.

  65. Det är 30-40 per år, så det är
    ungefär en procent av dem vi testar-

  66. -som blir bestraffade för doping.

  67. Vad är det vi testar för olika
    kategorier? Det är svårt att se.

  68. 85 % av dem vi testar-

  69. -är tävlingsidrottare.

  70. Endast 7,5 %,
    den här lilla orangea tårtbiten-

  71. -är motionsidrottare. Såna som bara
    styrketränar på gym, och inte tävlar.

  72. Endast 7,5 % av alla tester vi gör.

  73. Kom ihåg det. Nu kommer nästa bild.

  74. De 7,5 procenten står för 51 procent
    av alla våra dopingbestraffningar.

  75. Det är där vi springer på
    bruk av anabola steroider.

  76. Det är det det handlar om
    helt och hållet i den halvan, 51 %.

  77. I andra halvan,
    med tävlingsidrottare-

  78. -är det en massa andra dopingpreparat
    som kommer in i bilden.

  79. På den sidan står anabola steroider
    för ungefär 40 % av den biten.

  80. Här ser man tydligt att det är hos
    motionsidrottarna problemet ligger.

  81. Eller de är inte motionsidrottare.
    De tränar på gym, helt enkelt.

  82. De försöker förändra sin kropp.
    Det är absolut där problemet finns.

  83. Det här ser vi på våra gym,
    inom idrotten.

  84. Vi gör bara dopingtester på gym
    anslutna till Riksidrottsförbundet.

  85. Då kan man tänka sig
    att de gym som inte är anslutna-

  86. -där man inte riskerar dopingkontroll
    och som saknar förebyggande arbete...

  87. Man kan ju anta att det är större
    problem där, än inom idrotten.

  88. Vi ser ju det här på våra gym.

  89. Det finns säkert
    ett mörkertal där ute.

  90. Gymmen som är kopplade till oss är
    en mindre del av alla gym som finns.

  91. Merparten av gymmen är utanför
    idrotten. Där gör inte vi kontroller-

  92. -och ingen annan heller.

  93. Jag skulle ta upp vad som hindrar
    effektivt antidopingarbete.

  94. Vad vi har sett genom åren,
    våra erfarenheter.

  95. Det är främst en underskattning av
    omfattningen av steroidmissbruket.

  96. År 2006 kom siffror
    från Folkhälsomyndigheten-

  97. -om att ungefär 10 000 missbrukare
    skulle finnas i Sverige.

  98. Det var
    en mycket, mycket försiktig siffra.

  99. Vi visste att under den perioden-

  100. -så fanns det närmare 10 000 kunder
    namngivna i polisutredningar.

  101. Så det kändes väldigt lite
    med 10 000.

  102. 2016 kom en reviderad undersökning-

  103. -kring det här, från Gerhard Larsson-

  104. -som är drogutredare åt regeringen.

  105. Han fick fram siffran
    40 000 anabola steroid-missbrukare.

  106. Det kändes som en mer rimlig siffra.

  107. Man ska tänka på
    att i vårt grannland Danmark-

  108. -som är hälften så stort,
    befolkningsmässigt, som Sverige-

  109. -räknar man med
    att det finns 40 000 missbrukare.

  110. Om danskarna räknar rätt
    borde vi ha lite mer än 40 000-

  111. -eftersom vi är dubbla befolkningen.
    Det skiljer nog inte så mycket.

  112. Danskarna är framstående på området,
    jobbar hårt med samhällsproblemet-

  113. -och har bra kontroll på hur det
    ser ut, så jag tror på deras siffror.

  114. Underskattningen beror på bristande
    forskning kring prevalensen.

  115. Det som finns har ju varit
    ganska undermåligt, så att säga.

  116. Det har lett fram
    till svaga skrivningar kring doping-

  117. -i regeringens ANTD-strategi.

  118. Indikatorer saknas helt
    när det gäller doping-

  119. -vilket är anmärkningsvärt
    om man tittar på de andra områdena.

  120. Man skriver i en uppföljning-

  121. -att det här bör den föreslagna
    antidopingorganisationen ta hand om.

  122. Det föreslås att det ska bildas
    en fristående NADO.

  123. Om det inte gör det,
    och vi fortsätter vara NADO inom RF-

  124. -så kanske man kunde låta RF vara med
    och titta på indikationerna.

  125. Vi har inte fått vara med
    i det arbetet alls.

  126. Vi vill gärna bli inbjudna, så vi kan
    hjälpa till och ta fram indikationer.

  127. Med anledning av de tre
    första punkterna så är det så-

  128. -att det saknas nationell samordning
    och styrning i dessa frågor.

  129. Ingen tar ansvar för det här,
    och försöker hålla ihop det-

  130. -så vi jobbar åt samma håll.

  131. Det är olika spår och olika aktörer
    som jobbar på egen hand.

  132. Alla jobbar för samma sak.
    Vi borde försöka samverka.

  133. Det borde samordnas
    på ett vettigt sätt-

  134. -så att man kan få bättre effekt.

  135. Vad bör göras, då? Vi har ett förslag
    som jag tänkte presentera.

  136. Det är att se till
    att en myndighet eller NADO-

  137. -tar ansvar
    för samordning av det här.

  138. Preventionen när det gäller doping,
    anabola steroider - hormondoping.

  139. Vi behöver en budget för det-

  140. -så man låter det gå till
    det bredare samhällsperspektivet.

  141. Vi har ju särskilda pengar
    för idrotten.

  142. Det behövs särskilda pengar
    även till det här området.

  143. Det har saknats det. Det görs
    mycket ideellt och vid sidan om.

  144. Vi engagerar oss i det arbetet på RF,
    utan att ha några medel för det.

  145. Våra medel är ju till för idrotten.

  146. Av ren självbevarelsedrift
    måste vi engagera oss-

  147. -i ett bredare perspektiv,
    där de stora problemen finns.

  148. Idrotten finns i samhället, så de
    här problemen spiller in i idrotten.

  149. Vi vill att fler hjälper till med det
    här, i ett brett arbete mot doping.

  150. Framför allt behövs mer medel
    för forskning kring det här området.

  151. Samhällsinriktad forskning, kring
    samhällsproblemet. Det är svagt där.

  152. Några tappra forskare kämpar på-

  153. -men det är dåligt med resurser
    till det här området.

  154. Det behövs verkligen
    mer kunskap - forskningsbaserad.

  155. Nationella utbildningsupplägg
    för skolor, gym, idrott med flera.

  156. Det finns flera behov där.

  157. Man skulle vilja ha ett helt paket
    och ta fram ett bra upplägg-

  158. -så man kan jobba brett i hela
    landet. Nu är det väldigt spretigt.

  159. Och sist att organisera
    rättssäkra dopingkontroller-

  160. -även utanför idrotten.

  161. Gymbranschen och alla som jobbar
    med gymfrågorna efterfrågar det.

  162. Där har vi gjort ett arbete,
    som är klart att jobba vidare med.

  163. En organisation har gjort
    över 100 000 dopingkontroller.

  164. Vi kanske kunde axla det ansvaret,
    om vi fick det.

  165. Det var allt. Tack.

  166. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Riksidrottsförbundets arbete för antidoping

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Peder Mathiasson arbetar på Riksidrottsförbundet och berättar hur samhället och idrotten måste samarbeta för att hitta lösningar på problemet med dopning inom idrotten. Ett problem som hindrar ett effektivt antidopningsarbete är att omfattningen underskattas. Det finns inte tillräckligt med forskning och inte heller någon som tar ansvar, ingen politisk strategi. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Kroppsideal, dopning och ätstörningar, Samhällskunskap
Ämnesord:
Dopning, Idrott, Missbruk, Narkotikapolitk, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sport
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Alkohol och hållbar framtid

Läkaren Sven Andreasson berättar om Alkoholpolitiskt forum. Med sin verksamhet vill de främja debatt och opinionsbildning kring svensk och internationell alkoholpolitik. Här utgår han från FN:s globala hållbarhetsmål. Alkohol är en försvårande omständighet för att nå mål som exempelvis avskaffandet av fattigdom. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Narkotika som utvecklingshinder

På vilka sätt kan hela samhällen påverkas av narkotikaanvändningen? Erik Leijonmarck kommer från ECAD, European cities against drugs, en samarbetsorganisation för städer som arbetar mot narkotika och delar kunskap och information om förebyggande åtgärder men också behandlingsstrategier och kontroll. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riksidrottsförbundets arbete för antidoping

Peder Mathiasson arbetar på Riksidrottsförbundet och berättar hur samhället och idrotten måste samarbeta för att hitta lösningar på problemet med dopning inom idrotten. Ett problem som hindrar ett effektivt antidopningsarbete är att omfattningen underskattas. Det finns inte tillräckligt med forskning och inte heller någon som tar ansvar, ingen politisk strategi. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Tobak och hållbarhetsmålen

Margareta Pantzar, psykolog, psykoterapeut och verksam i Yrkesföreningar mot tobak, berättar om en positiv trend där användandet av tobak går ner. Men fortfarande får användandet förödande konsekvenser för den enskilde och samhället. Varje år dör 12 000 människor i Sverige till följd av tobaksbruk och samhällskostnaden är 35 miljarder kronor. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Skarpare reglering av tobak

En ny tobakslag väntas träda i kraft 2019. Vad kommer den att innebära? Här diskuteras lagen ur tre olika perspektiv. De medverkande är Josefin P Jonsson från enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten, Helena Strömdahl som arbetar med alkohol- och tobaksfrågor på Länsstyrelsen och Lars Lacke, tillståndshandläggare, Falkenbergs kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Öppna drogscener - forskning och samverkan

Narkotika hanteras öppet på flera platser i Stockholms län och på dessa platser etablerar unga personer ett drogmissbruk. Arbetet mot narkotikarelaterad brottslighet kräver ett strukturerat polisarbete i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Olof Bratthall, polisinspektör, och Mia-Maria Magnusson, polisdoktorand från Polisregion Stockholm föreläser. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd

En föreläsning om den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd. Kan strategin även vara ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Medverkar gör Kristina Svartz, generaldirektör, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Madelene Larsson, nationell samordnare, Länsstyrelsen i Örebro samt Mantha Kasagianni, socialsekreterare i Botkyrka kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Insatser mot psykisk ohälsa och missbruk

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet är en vanlig kombination. Var tredje person som tvångsvårdas på LVM-hem uppger att de fått psykiatrisk vård någon gång under halvåret före inskrivningen. Läkaren Ingrid Rystedt har tillsammans med ett forskarteam prövat två olika behandlingsalternativ där insatserna samordnas runt individen. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riskbruk och missbruk bland sextioplussare

Ökad välfärd har påverkat våra alkoholvanor. Dagens äldre dricker mer och oftare än tidigare generationer. Fler lever längre, även personer med ett missbruk. Hur kan vi förebygga och möta behov av stöd? Föreläser gör Annika Andreasson, projektledare för Hela människans projekt "Äldres hälsa och alkohol" samt Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Behövs medicinsk cannabis?

I Sverige har diskussionen kring medicinsk cannabis stundtals varit intensiv. Den har riskerat att bli en politisk fråga i stället för en fråga baserad på vetenskap. Här tas nya attityder med krav på mindre restriktioner upp. Medverkar gör Kerstin Käll, överläkare och Erik Leijonmarck, generalsekreterare för nätverket Europeiska städer mot narkotika. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i USA

Bertha Madras, professor i psykiatri på Harvard University i Boston, föreläser om utvecklingen av missbruk och beroende av opioida läkemedel. Ökningen har under de senaste åren lett till fler överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i Sverige

Tobias Eriksson, chefsöverläkare i beroendepsykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ger ett svenskt perspektiv på missbruket av Fentanyl. Enligt en rapport om narkotikarelaterade dödsfall har majoriteten av de som avlider till följd av droganvändning minst två substanser i kroppen. Fentanyl stillar smärta och effekten är ungefär hundra gånger starkare än morfin. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Konsekvenser av narkotika i världen och Sverige

Liberaliseringsvågen gällande attityd och förhållningssätt i fråga om cannabis har intensifierats i västvärlden. Hur hanterar vi detta? Bertha Madras från Harvard University och Fred Nyberg från Uppsala universitet föreläser. Deltagare i panelen: Ing-Marie Wieselgren, Anna Bessö, Natalia Borg, Vivianne Macdisi, Tobias Eriksson, Pia Steensland, Charlotta Rehnman Wigstad och Nike Örbrink. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.