Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2018

UR Samtiden - Drogfokus 2018

Om UR Samtiden - Drogfokus 2018

Föreläsningar och samtal från konferensen Drogfokus (tidigare Sverige mot narkotika) 2018. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2018 : Riskbruk och missbruk bland sextioplussareDela
  1. Hur är våra inre bilder
    av alkohol och dess problematik-

  2. -och hur ser det ut
    i det offentliga rummet?

  3. Hej! Vad roligt att se
    så många som har kommit hit.

  4. Mitt namn är Michaela Prochazka.

  5. Jag är samordnare för äldrefrågor
    på Socialstyrelsen.

  6. Jag kommer att prata om riskbruk
    och missbruk bland äldre.

  7. Jag tror att vi kör i gång här.

  8. Jag börjar med en bild som alla
    säkert känner igen sen tidigare.

  9. Det är en prognos över
    befolkningsutvecklingen-

  10. -för personer som är 65-74 år.

  11. Det är den blåa linjen.
    Eller svart blir den här.

  12. Och sen har vi prognos
    för de som är 75 och äldre.

  13. Det är den röda linjen.

  14. Som ni ser är det den röda linjen-

  15. -som visar en bild
    över generationen 75 och äldre-

  16. -som går väldigt mycket rakt upp
    de närmaste 30, 40 åren.

  17. Det är den generation
    som kommer att behöva stöd och hjälp-

  18. -från hälso- och sjukvård och omsorg.

  19. Förebyggande åtgärder
    när det gäller äldre-

  20. -är än så länge rätt så eftersatta.

  21. Där måste vi göra
    en mycket större insats.

  22. Vi behöver lägga fokus-

  23. -på att lyfta och stärka
    äldres hälsa och välmående-

  24. -även och i synnerhet
    vad gäller alkoholkonsumtion-

  25. -hos äldre.

  26. Det har länge rått tystnad om äldre-

  27. -med ohälsosamma dryckesvanor-

  28. -både inom hälso- och sjukvård
    och socialtjänsten.

  29. Inte heller forskningen
    har varit så framgångsrik.

  30. Det har inte forskats så mycket på
    äldre med ohälsosamma dryckesvanor.

  31. Vissa har gjort det,
    men det behövs mer.

  32. Men på senaste tiden har vi sett-

  33. -ett stigande intresse för området.

  34. Här ser ni några rubriker som jag
    har plockat från olika tidningar-

  35. -som har börjat uppmärksamma det här
    mer och mer.

  36. Det är ju det här att äldres
    dryckesvanor har förändrats-

  37. -de senaste decennierna.

  38. Det gör att det kan få
    allvarliga konsekvenser-

  39. -och därmed ställer det också
    helt andra krav-

  40. -både på hälso- och sjukvården
    och socialtjänsten-

  41. -och beroendevården,
    självklart också.

  42. Det är faktiskt generationer
    som har kommit efter kriget.

  43. Det är 40-talister som har-

  44. -mycket annorlunda alkoholkonsumtion-

  45. -än tidigare årskullar.

  46. Det gäller speciellt kvinnorna.

  47. Vi ser att allt fler kvinnor och män
    som är 65 år och äldre-

  48. -uppger att de dricker mer-

  49. -och på ett sånt vis
    att det innebär ett riskbruk.

  50. Då kanske vi ska säga
    vad som är ett riskbruk?

  51. Riskbruk innebär
    en alkoholkonsumtion-

  52. -som medför ökad risk
    för fysiska, psykiska-

  53. -och sociala skadeverkningar.

  54. Det är fortfarande fler män
    än kvinnor-

  55. -som dricker mer.

  56. Vi ser också
    att fler har fått hjälp i nån form-

  57. -från socialtjänster
    för missbruksproblem-

  58. -och det är väldigt bra.

  59. Men vi ser också att många kommuner
    saknar en helhetssyn-

  60. -och ett systematiskt arbetssätt-

  61. -när det gäller gruppen
    äldre med missbruk.

  62. Det är nånting
    jag verkligen vill uppmärksamma.

  63. Det behövs lite större omtag
    från kommunerna, bland annat.

  64. Jag kommer från Socialstyrelsen,
    som sagt.

  65. Vi gillar statistik.

  66. Jag ska visa några figurer-

  67. -på vad vi kan se
    på området äldre och alkoholmissbruk.

  68. Här visar jag på min första bild-

  69. -alkoholrelaterad dödlighet
    bland kvinnor och män-

  70. -från 2008 till 2016.

  71. Man ser att vi visar
    antal per 100 000.

  72. Det vi ser, det är...
    Jag måste kolla så färgerna stämmer.

  73. Den gröna färgen är män-

  74. -och den lila eller nästan svarta
    är kvinnor.

  75. Här finns båda åldersgrupperna.

  76. Det är kvinnor och män
    från 65 upp till 79 här-

  77. -och det är den...

  78. Nu ska vi se om jag kan visa...

  79. Här har vi kvinnorna, 65-79-

  80. -och äldre kvinnor, 80+.

  81. Där har vi män som är 65-79-

  82. -och män 80+.

  83. Vi kan se att det fortfarande är
    fler män än kvinnor-

  84. -som avlider
    av alkoholrelaterade orsaker.

  85. Det är i båda åldersgrupperna.

  86. Det här har inte förändrats
    så mycket-

  87. -under de senaste åren.

  88. Det är bra.

  89. Då tittar vi lite mer
    på vilken omvårdnad man erbjuder.

  90. Konsekvensen av
    den ökade konsumtionen av alkohol-

  91. -kan bland annat märkas
    som en stadig ökning-

  92. -av alkoholrelaterad vård,
    både bland män och kvinnor.

  93. Då har vi här igen antal kvinnor.

  94. Skalan är upp till 800 per 100 000.

  95. Skalan är från 2006 till 2016.

  96. Kvinnor och män.

  97. Då har vi de äldre grupperna här.

  98. Kvinna, 65-74.

  99. Samma färg är det för män.

  100. Här har vi 75-84-

  101. -och den äldsta gruppen är här.

  102. I alla grupper,
    både för män och kvinnor-

  103. -så ser vi att vården-

  104. -inom den specialiserade
    öppna vården-

  105. -ökar både för kvinnor och för män.

  106. Till exempel för gruppen 65-74
    hos kvinnor-

  107. -så har det mer än fördubblats,
    och likadant ser det ut för männen.

  108. Så det är bra att uppmärksamma.

  109. Om vi tittar på nästa bild-

  110. -så har vi slutenvård.

  111. Andel personer som vårdas
    inom slutenvården med diagnosen.

  112. Oj! Förlåt.

  113. Igen kvinnor och män
    och antal per 100 000.

  114. Åldersgrupperna är likadana.

  115. Då ser vi igen att antal personer
    som har fått hjälp-

  116. -eller vårdats inom slutenvård med
    diagnoser relaterade till alkohol-

  117. -har ökat både för kvinnor
    och för män-

  118. -i alla äldre åldersgrupper.

  119. Här.

  120. Det som är intressant här, om man
    tittar på den yngre generationen-

  121. -både kvinnor och män...

  122. Den orange eller röda linjen
    är åldersgruppen 45-54.

  123. Där ser man en minskning.

  124. De äldre går precis tvärtemot
    de yngre generationerna.

  125. Ja...

  126. Då tar vi nästa bild som visar-

  127. -att sedan 2007 har andelen personer-

  128. -som är 65 år eller äldre som
    får insatser inom socialtjänsten...

  129. De som har fått hjälp
    för missbruksproblem-

  130. -har ökat.

  131. Här har jag delat upp det för män och
    kvinnor igen. Här har vi kvinnorna.

  132. Det här är insatser.

  133. Här har jag inte delat upp det
    på flera åldersgrupper.

  134. Det är hela gruppen 65 och äldre,
    kvinnor.

  135. Här ser vi igen att öppna insatser-

  136. -också har ökat sen 2008.
    En stadig ökning.

  137. Boendestödsinsatser har ökat-

  138. -och även institutionsvård.

  139. Vård enligt LVM-

  140. -där har det inte hänt så mycket.

  141. Det är ju bra när man får hjälp.

  142. Så ser det ut för kvinnor. Jag vill
    uppmärksamma innan jag byter bild-

  143. -att vi ska tänka på
    att här handlar det om antal kvinnor.

  144. Det är som högst 250.

  145. Så år 2016-

  146. -så var det kanske runt 225 kvinnor-

  147. -som fick insatser för sitt missbruk.

  148. Här tittar vi på nästa bild,
    som visar männen.

  149. Här har vi ändrat skalan.

  150. Det är 800 personer här, som högst.

  151. Då ser vi när det gäller männen
    att 2016-

  152. -så hade ungefär 700 personer,
    700 män-

  153. -fått insatser som hade beviljats
    inom socialtjänsten-

  154. -för deras missbruk.

  155. Vi ser att öppna insatser-

  156. -och boendestöd, boendeform-

  157. -är de som är vanligast,
    både för män och för kvinnor.

  158. Ja...

  159. Då går vi vidare-

  160. -till årets undersökning
    av Öppna jämförelser.

  161. Jag har siffror
    som inte har publicerats än-

  162. -men som jag gärna
    ville dela med mig av.

  163. Då har vi 296 kommuner-

  164. -och stadsdelar som har svarat.

  165. 39 % av kommuner och stadsdelar
    har svarat-

  166. -att de har en rutin
    för hur samordning ska ske-

  167. -med missbruks- och beroendevården.

  168. 16 % uppger
    att de har en aktuell rutin...

  169. 16 % uppger
    att de har en aktuell rutin-

  170. -för hur biståndshandläggare
    ska agera-

  171. -när det finns tecken på
    att en äldre person är beroende av-

  172. -eller missbrukar alkohol eller
    andra beroendeframkallande medel.

  173. Men bara ett fåtal kommuner anger-

  174. -att handläggarna har
    strukturerade metoder-

  175. -för att uppmärksamma äldre personers
    alkohol- och drogvanor.

  176. Där tycker jag det borde vara
    mycket bättre siffror-

  177. -särskilt nu när vi har diskuterat
    den här frågan några år-

  178. -och uppmärksammat det
    i lägesrapporten och på andra sätt.

  179. På nästa bild
    är det fråga om hemtjänstpersonal.

  180. Också en väldigt utsatt
    personalgrupp-

  181. -som behöver allt stöd de kan få.

  182. De är väldigt ensamma
    när de går hem till de äldre.

  183. 40 % av landets kommuner har uppgett-

  184. -att de har rutiner
    för hur personalen ska agera-

  185. -om de misstänker eller upptäcker
    att en enskild äldre är beroende av-

  186. -eller missbrukar alkohol eller
    andra beroendeframkallande medel.

  187. Bara 15 % av kommunerna uppger-

  188. -att samtliga hemtjänstenheter
    har en sån rutin.

  189. Det är
    en väldigt viktig skillnad här.

  190. 40 % av kommunerna uppger
    att de har rutiner-

  191. -men det betyder inte
    att alla enheter har det.

  192. 15 % har så
    att alla enheter har rutin för det.

  193. Jag vill verkligen uppmärksamma-

  194. -just hemtjänstpersonal
    som är ensamma i sitt arbete.

  195. De behöver allt stöd de kan få-

  196. -och handledning i många gånger
    väldigt svåra situationer.

  197. Jag uppmanar kommunerna att
    fortsätta jobba med den här frågan.

  198. Många jobbar med det,
    men jag tycker att man-

  199. -kan sätta lite mer fart på arbetet,
    också.

  200. De som inte jobbar med det så aktivt.

  201. Då var min tid ute.
    Jag vill uppmärksamma-

  202. -informationen jag har pratat om.

  203. Vill ni läsa mer
    om det jag har pratat om-

  204. -så finns det i vår senaste läges-
    rapport, Vård och omsorg om äldre.

  205. Där får ni lite mer och djupare
    kunskap om det här området.

  206. Tack för mig.

  207. Då vill jag hälsa Annika Andersson
    från Hela människan välkommen!

  208. Annika Andreasson heter jag, från
    Hela människan. - Det är helt okej.

  209. Äldres hälsa och alkohol.

  210. Det är sen 2013 ett verksamhetsområde
    inom Hela människan.

  211. Hela människan
    är en ideell organisation.

  212. Vi engagerar oss i socialt arbete
    på kristen grund.

  213. Det vi såg i våra lokala verksamheter
    på ett antal orter-

  214. -och i rapportering kring
    konsumtionsutvecklingen bland äldre-

  215. -gjorde att vi ville bidra
    på vårt sätt.

  216. Då startade vi, runt 2013,
    ett antal arbeten.

  217. Guldkant eller riskbruk?
    Ja, det är frågan.

  218. Det är namnet på de projekt vi har
    genomfört och fortfarande driver-

  219. -för att sprida information-

  220. -om hur åldrande och alkohol
    passar ihop-

  221. -eller kanske inte gör det.

  222. I dag ska ni få ett smakprov på
    hur vi går tillväga-

  223. -för att berätta om de material
    vi har tagit fram-

  224. -och för att använda de materialen.

  225. De här materialen finns till ert
    förfogande. Det återkommer jag till.

  226. När jag växte upp på 60-talet såg den
    muffins min mamma bakade ut så här.

  227. I dag är det mer troligt
    att du ser eller äter en muffins-

  228. -som ser ut typ så här.

  229. Ställer jag dem då bredvid varandra-

  230. -ser man att nåt har hänt
    under årens gång.

  231. Inte bara med mig, sen 60-talet,
    utan med muffinsens utveckling.

  232. Tiden har satt sina spår.
    Förändringar har skett.

  233. Hur är det då med våra dricksglas?

  234. Och det vi dricker i de där glasen?

  235. Och vinglas, hur ser de ut i dag?

  236. Ibland kan jag se vinkupor,
    inte minst på tv-

  237. -som kan vara svåra att hålla
    med EN hand. De kräver tvåhandsgrepp.

  238. Men det gör väl inte så mycket om man
    har lite bottenskyla i en sån kupa?

  239. För det är väl bara en bottenskyla,
    eller?

  240. Bilden av alkoholproblem.

  241. Ja, de här bilderna visar jag
    framför er.

  242. Vad väcker de hos er
    av tankar och känslor?

  243. Hur är våra inre bilder
    av alkohol och dess problematik?

  244. Hur ser det ut
    i det offentliga rummet-

  245. -om vi jämför för några decennier sen
    med i dag?

  246. Våra normer kring alkohol förr
    jämfört med i dag - hur ser de ut?

  247. Mycket har förändrats.
    Att vara äldre har förändrats.

  248. Det ser inte likadant ut i dag
    att vara gammal-

  249. -som för några decennier sen.

  250. Här är ett antal bilder
    jag visar och målar upp för er.

  251. Det brukar jag göra
    vid föreläsningar-

  252. -för att få er att tänka till,
    känna in-

  253. -och för att få ett samtal
    er emellan, i bikupor.

  254. Det har vi tyvärr inte tid för
    just i dag.

  255. Vi hörde av Michaela om hur alkohol-
    konsumtionen och dess konsekvenser-

  256. -har utvecklats
    och ser ut bland äldre i dag.

  257. Några av de fakta som togs upp
    brukar jag också presentera-

  258. -tillsammans med fakta
    om vad åldrande medför-

  259. -såsom fysiologiska förändringar.

  260. När vi blir äldre
    får vi ett antal sjukdomar.

  261. De flesta äldre har nån.

  262. Med "äldre" i vårt sammanhang
    menar vi 60+ och pensionär.

  263. Om man har nån sjukdom
    tar man ofta läkemedel.

  264. Väldigt många äldre
    tar flera läkemedel.

  265. Jag brukar lyfta fram
    konsekvenser av alkoholbruk.

  266. Det kan vara konsekvenser
    som till exempel falltrauma-

  267. -att alkoholen interagerar
    med läkemedel man tar-

  268. -och det här med psykisk ohälsa,
    inte minst.

  269. Att vi har ett växande problem tyckte
    jag Michaelas kurvor visade på.

  270. Det här växande samhällsproblemet
    i en allt äldre befolkning-

  271. -med fler äldre i riskbruk-

  272. -med fler som vårdas och dör
    av alkoholrelaterad orsak-

  273. -gjorde att vi tyckte
    att det finns starka skäl-

  274. -att göra förebyggande insatser.

  275. Insatser som kan förebygga
    alkoholrelaterad ohälsa-

  276. -både fysiskt, psykiskt och socialt.

  277. Och hur lätt är det
    med förebyggande arbete?

  278. Fråga Tuffa Viktor och hans doktor.

  279. Vi vill oftare gå den lättare vägen,
    så vad kan man göra?

  280. Vad gör ni?

  281. Jag tror inte att det är så tyst
    som det är här i salen.

  282. I normala fall
    skulle jag låta er prata.

  283. Utbyta frågor, frustrationer
    och positiva erfarenheter-

  284. -för att lära av varandra,
    men det har vi inte tid med i dag.

  285. Jag går i stället vidare med frågan
    "Vad gör Hela människan?"

  286. Det här bidrar vi med.

  287. Vi har, genom att få medel
    från flera håll, sen fem år tillbaka-

  288. -genomfört ett antal projekt
    om äldres hälsa och alkohol.

  289. I botten för våra olika verksamheter
    finns bidrag från Socialstyrelsen.

  290. Medel från
    stiftelsen Ansvar för framtiden-

  291. -har möjliggjort arbete just inom
    området äldres hälsa och alkohol.

  292. Vi har samarbetat med Sven Andréasson
    och hans forskarteam-

  293. -på Riddargatan 1,
    en mottagning för alkohol och hälsa.

  294. De två första studierna handlar
    om situationen med hemtjänsten.

  295. Studierna gjordes 2013.
    2014 kom rapporten.

  296. Tyvärr måste jag säga att de resultat
    vi fick fram fortfarande stämmer-

  297. -med det som Öppna jämförelser
    visar i dag, vilket ju är tragiskt.

  298. Den tredje studien gjorde vi
    med stöd från Folkhälsomyndigheten.

  299. Det var en analys av kunskapsläget
    för att besvara frågan-

  300. -"Är det skadligare
    för äldres hälsa?"

  301. Det vill säga
    om alkohol är skadligare.

  302. Det korta, summerade svaret är "ja".

  303. Alla de här studierna finns
    på vår hemsida. Ni ser adressen här.

  304. Där kan ni också ta del av de filmer
    vi har producerat - sex stycken.

  305. Tre av dem är korta faktafilmer
    som ger kunskap och inspiration.

  306. De resterande tre är en serie
    i tre delar som heter Guldkant.

  307. Den handlar om hur fyra äldre
    med alkoholbruk på riskbruksnivå-

  308. -försöker förändra sina alkoholvanor.

  309. Nu ska ni få se två korta smakprov
    från filmen Guldkant del ett.

  310. Varsågoda.

  311. Visst blir man nyfiken
    på att följa fortsättningen?

  312. Det var början och slutet
    på del ett som ni fick se.

  313. Nu fortsätter jag med vad vi
    bidrar med, med ett studiehäfte.

  314. Vi har tagit fram ett studiehäfte
    på sexton sidor-

  315. -som finns på vår hemsida.

  316. Här finns texter, bilder,
    statistik, enkel fakta-

  317. -med information om äldresituationen-

  318. -och om hur alkohol påverkar kropp
    och själ.

  319. Häftet kan användas
    för individuella studier-

  320. -men det är tänkt att användas för
    dialog i grupp, gärna i studiecirkel.

  321. Det finns en instruktion om hur man
    kan vända sig till ett studieförbund-

  322. -för att få hjälp att komma i gång.

  323. Det riktar sig i första hand
    till målgruppen äldre-

  324. -men kan också användas
    i personalgrupper inom äldreomsorg-

  325. -för att komma i gång med frågan,
    reflektera och hitta vägar framåt.

  326. Studiehäftet finns förstås också
    på hemsidan att ladda ner.

  327. Nästa bidrag vi har är föreläsningar.

  328. Jag reser runt i landet,
    och ger interaktiva föreläsningar-

  329. -för att sprida kunskap och
    stimulera till reflektion och dialog.

  330. Sammanhangen varierar-

  331. -från en lokal pensionärsträff,
    en regional politikerträff-

  332. -utbildningar
    kring äldre, riskbruk och missbruk-

  333. -och även nationella samlingar
    inom landstingen och länsstyrelsen.

  334. Exempel på samarbeten
    gällande utbildning-

  335. -är länsstyrelsen i Östergötland-

  336. -och länsstyrelsen och
    kommunförbundet i Västernorrland.

  337. I höst väntar en utbildning
    i samarbete med fyra länsstyrelser-

  338. -och även en pensionärssamling med
    länsstyrelsen och region Halland.

  339. Sist av det vi bidrar med
    är ambassadörer.

  340. Vi söker personer som på sina arenor-

  341. -vill sprida budskapet om ett gott
    åldrande i relation till alkohol.

  342. För den som vill bli ambassadör er-
    bjuder vi en kostnadsfri utbildning.

  343. Hittills har vi utbildat tretton
    ambassadörer i Umeå och Linköping.

  344. De som har gått den har varit
    entusiastiska, ideella pensionärer.

  345. Vi har också utbildat personal
    inom länsnykterhetsförbund-

  346. -nykterhetsorganisationer och en
    folkhälsosamordnare i landstinget.

  347. I november genomför vi
    vår tredje utbildning-

  348. -som går av stapeln i Mellanfjärden,
    i närheten av Hudiksvall.

  349. De material vi har - studiehäfte
    och filmer som jag visat-

  350. -och våra rapporter
    finns på den här hemsidan.

  351. Det har ni nog inte missat
    vid det här laget.

  352. Vi hoppas och föreslår
    att ni tar det här arbetet vidare.

  353. Att äldres hälsa och alkohol
    blir uppmärksammat-

  354. -för det finns det behov av.

  355. Använd gärna de koncept
    vi har tagit fram.

  356. Att samverka
    är vår stora rekommendation.

  357. Vi har själva kommit längre
    i samverkan med andra-

  358. -och vi är starkare tillsammans.

  359. Välkommen till vår monter
    i konferensutställningen.

  360. Vi finns på plan två, monter arton.
    Där kan du prata med mig-

  361. -bläddra i ett studiehäfte,
    få en folder med kontaktuppgifter-

  362. -och inte minst kolla på
    vårt normförskjutningskakfat.

  363. Tack till er arrangörer för att vi
    fått berätta om vårt engagemang-

  364. -Michaela från Socialstyrelsen
    för vår planering tillsammans innan-

  365. -och till er som valde
    just det här seminariet. Tack!

  366. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Riskbruk och missbruk bland sextioplussare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ökad välfärd har påverkat våra alkoholvanor. Dagens äldre dricker mer och oftare än tidigare generationer. Fler lever längre, även personer med ett missbruk. Hur kan vi förebygga och möta behov av stöd? Föreläser gör Annika Andreasson, projektledare för Hela människans projekt "Äldres hälsa och alkohol" samt Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Vuxna och äldre
Ämnesord:
Alkoholfrågor, Alkoholkonsumtion, Alkoholvanor, Livsföring, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sociologi, Äldre
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Alkohol och hållbar framtid

Läkaren Sven Andreasson berättar om Alkoholpolitiskt forum. Med sin verksamhet vill de främja debatt och opinionsbildning kring svensk och internationell alkoholpolitik. Här utgår han från FN:s globala hållbarhetsmål. Alkohol är en försvårande omständighet för att nå mål som exempelvis avskaffandet av fattigdom. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Narkotika som utvecklingshinder

På vilka sätt kan hela samhällen påverkas av narkotikaanvändningen? Erik Leijonmarck kommer från ECAD, European cities against drugs, en samarbetsorganisation för städer som arbetar mot narkotika och delar kunskap och information om förebyggande åtgärder men också behandlingsstrategier och kontroll. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riksidrottsförbundets arbete för antidoping

Peder Mathiasson arbetar på Riksidrottsförbundet och berättar hur samhället och idrotten måste samarbeta för att hitta lösningar på problemet med dopning inom idrotten. Ett problem som hindrar ett effektivt antidopningsarbete är att omfattningen underskattas. Det finns inte tillräckligt med forskning och inte heller någon som tar ansvar, ingen politisk strategi. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Tobak och hållbarhetsmålen

Margareta Pantzar, psykolog, psykoterapeut och verksam i Yrkesföreningar mot tobak, berättar om en positiv trend där användandet av tobak går ner. Men fortfarande får användandet förödande konsekvenser för den enskilde och samhället. Varje år dör 12 000 människor i Sverige till följd av tobaksbruk och samhällskostnaden är 35 miljarder kronor. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Skarpare reglering av tobak

En ny tobakslag väntas träda i kraft 2019. Vad kommer den att innebära? Här diskuteras lagen ur tre olika perspektiv. De medverkande är Josefin P Jonsson från enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten, Helena Strömdahl som arbetar med alkohol- och tobaksfrågor på Länsstyrelsen och Lars Lacke, tillståndshandläggare, Falkenbergs kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Öppna drogscener - forskning och samverkan

Narkotika hanteras öppet på flera platser i Stockholms län och på dessa platser etablerar unga personer ett drogmissbruk. Arbetet mot narkotikarelaterad brottslighet kräver ett strukturerat polisarbete i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Olof Bratthall, polisinspektör, och Mia-Maria Magnusson, polisdoktorand från Polisregion Stockholm föreläser. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd

En föreläsning om den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd. Kan strategin även vara ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Medverkar gör Kristina Svartz, generaldirektör, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Madelene Larsson, nationell samordnare, Länsstyrelsen i Örebro samt Mantha Kasagianni, socialsekreterare i Botkyrka kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Insatser mot psykisk ohälsa och missbruk

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet är en vanlig kombination. Var tredje person som tvångsvårdas på LVM-hem uppger att de fått psykiatrisk vård någon gång under halvåret före inskrivningen. Läkaren Ingrid Rystedt har tillsammans med ett forskarteam prövat två olika behandlingsalternativ där insatserna samordnas runt individen. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riskbruk och missbruk bland sextioplussare

Ökad välfärd har påverkat våra alkoholvanor. Dagens äldre dricker mer och oftare än tidigare generationer. Fler lever längre, även personer med ett missbruk. Hur kan vi förebygga och möta behov av stöd? Föreläser gör Annika Andreasson, projektledare för Hela människans projekt "Äldres hälsa och alkohol" samt Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Behövs medicinsk cannabis?

I Sverige har diskussionen kring medicinsk cannabis stundtals varit intensiv. Den har riskerat att bli en politisk fråga i stället för en fråga baserad på vetenskap. Här tas nya attityder med krav på mindre restriktioner upp. Medverkar gör Kerstin Käll, överläkare och Erik Leijonmarck, generalsekreterare för nätverket Europeiska städer mot narkotika. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i USA

Bertha Madras, professor i psykiatri på Harvard University i Boston, föreläser om utvecklingen av missbruk och beroende av opioida läkemedel. Ökningen har under de senaste åren lett till fler överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i Sverige

Tobias Eriksson, chefsöverläkare i beroendepsykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ger ett svenskt perspektiv på missbruket av Fentanyl. Enligt en rapport om narkotikarelaterade dödsfall har majoriteten av de som avlider till följd av droganvändning minst två substanser i kroppen. Fentanyl stillar smärta och effekten är ungefär hundra gånger starkare än morfin. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Konsekvenser av narkotika i världen och Sverige

Liberaliseringsvågen gällande attityd och förhållningssätt i fråga om cannabis har intensifierats i västvärlden. Hur hanterar vi detta? Bertha Madras från Harvard University och Fred Nyberg från Uppsala universitet föreläser. Deltagare i panelen: Ing-Marie Wieselgren, Anna Bessö, Natalia Borg, Vivianne Macdisi, Tobias Eriksson, Pia Steensland, Charlotta Rehnman Wigstad och Nike Örbrink. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Frivilliga och kommunala insatser

Panelsamtal om vem som har ansvar för att hjälpa flyktingar när de anländer till Sverige. Utför de frivilliga organisationerna statens uppgift? Hur ska frivilliga och myndigheter arbeta? Medverkande: Hamza Ibrahim, ordförande för Ensamkommandes förbund; Mary Douglas, Rädda Barnen, Malmö; Jens Jording, Malmö stad; Annelie Larsson, sociala resursförvaltningen i Malmö stad. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Husdjur

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss