Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2018

UR Samtiden - Drogfokus 2018

Om UR Samtiden - Drogfokus 2018

Föreläsningar och samtal från konferensen Drogfokus (tidigare Sverige mot narkotika) 2018. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2018 : Tobak och hållbarhetsmålenDela
  1. Det kostar ungefär 20 000 per år
    att röka ett paket om dagen.

  2. Det leder till stort lidande
    för drabbade och deras anhöriga.

  3. Och samhällskostnaden är
    35 miljarder per år.

  4. T är sista bokstaven.

  5. Jag ska måla upp en bild över det
    aktuella tobakspreventiva arbetet-

  6. -och landa i hållbarhetsmålen,
    Agenda 2030.

  7. Trenderna i tobaksbruket,
    hur ser de ut i dag?

  8. Hur kan vi beskriva dem?

  9. De senaste tio åren-

  10. -så har andelen rökare
    bland gymnasieeleverna minskat-

  11. -från 38 till 24 procent.

  12. Andelen dagligrökning bland vuxna
    har minskat från 14 till 9 procent.

  13. Dagligsnusning bland män har minskat
    från 20 till 18 procent.

  14. För kvinnor ligger det stilla
    på 4 procent.

  15. Det är alltså en hel del
    att glädjas över-

  16. -för oss som jobbar med tobaksbruket
    och samhället i stort.

  17. Men - kan vi vara nöjda med det här?

  18. Nej, knappast.

  19. 100 000 per år insjuknar
    med behov av sjukhusvård i Sverige.

  20. Vi har minst 12 000 som dör varje år.
    6 miljoner i världen.

  21. Hälften av brukarna dör i förtid av
    sin rökning, förlorar 10 år av livet.

  22. Det är så otroligt allvarligt.

  23. Tobaksbruket bidrar till stora
    hälsoskillnader och till fattigdom.

  24. Det kostar ungefär 20 000 per år
    att röka ett paket om dagen.

  25. Det leder till stort lidande
    för drabbade och deras anhöriga.

  26. Och samhällskostnaden är
    35 miljarder per år.

  27. Skatteintäkterna ligger
    nånstans runt 10 miljarder.

  28. Så det är mycket kvar att åtgärda
    i det tobakspreventiva arbetet.

  29. Dessutom är tobaksbrukarna
    inte heller nöjda.

  30. Bland rökande gymnasieelever-

  31. -så vill 66 procent sluta.

  32. Och flickorna ligger ännu högre
    än pojkarna.

  33. Bland dagligrökarna är det
    uppåt 85 procent som vill sluta.

  34. Man är inte nöjd med sitt bruk.
    Nånstans i bakhuvudet ligger tanken-

  35. -att det inte är bra för en.

  36. Men det är lite svårt
    att komma till skott-

  37. -och inte alldeles enkelt.
    Man behöver lite hjälp och stöd.

  38. Dagligsnusarna är inte särskilt nöjda
    de heller.

  39. Så även de som är brukare vill sluta.

  40. Vi har barnens framtid.

  41. Det är varje år tiotusentals barn-

  42. -som lockas att experimentera med en
    drog som de enligt lag inte får köpa.

  43. Det är 18-årsgräns
    för inköp av tobak.

  44. Och denna drog påverkar
    hela deras framtid.

  45. När man börjar experimentera...
    En hel del av dem fortsätter-

  46. -och en lite mindre del
    blir livslånga brukare-

  47. -med alla de bekymmer
    som det för med sig.

  48. Hur kommer det sig då att det
    fylls på hela tiden med nya brukare?

  49. Vad är det som gör
    att vi inte lyckas här?

  50. Då är det så att vi har en motpart
    som är oerhört stark.

  51. Resursstark
    med otroligt mycket pengar.

  52. De tjänar stort
    på det här förödande bruket.

  53. Ni ser att varje dag
    blir unga utsatta för reklam-

  54. -via film och sociala medier.

  55. Tobaksindustrin marknadsför
    sina produkter-

  56. -genom att betala "influencers".

  57. Hashtags och inlägg är kopplade
    till tobaksprodukter-

  58. -vilket har gett
    25 miljarder visningar på kort tid.

  59. Denna kunskap har NSG, En rökfri
    generation, lyft i svenska kontexter.

  60. Forskningen är internationell.

  61. Slutsatsen är att sociala medier
    behöver granskas noggrant-

  62. -och att vi behöver åtgärder.
    Lagstiftningen behöver stärkas.

  63. Vårt samhälle ger inte ungdomar
    ett skydd för ett tobaksbruk.

  64. Vi har många grupper kvar
    som har långt kvar till målet.

  65. Det är gymnasieungdomar. Det är våra
    nysvenskar, vissa invandrargrupper.

  66. Sjukskrivna röker mer
    än befolkningen i övrigt.

  67. Arbetslösa, fysiskt funktionshindrade
    och psykiskt sjuka.

  68. Detta leder
    till stora hälsoskillnader-

  69. -som vi ju ska arbeta
    för att få bort.

  70. Hur ska vägen framåt se ut-

  71. -för att göra nåt
    och arbeta rationellt?

  72. Då har vi Världshälsoorganisationens
    Tobakskonvention-

  73. -som är en ledstjärna
    och ger svaret på vad vi ska göra.

  74. Sverige har ratificerat den och
    jobbar med den, men för långsamt.

  75. Den innehåller alla åtgärder
    som vi behöver.

  76. Och Tobakskonventionen omfattar
    all tobak.

  77. Även snuset, som skapar beroende
    och bygger om hjärnan.

  78. Många unga börjar med snus
    och går över till cigaretter.

  79. Det visar flera svenska studier.

  80. Det behövs inte
    för att minska rökningen-

  81. -som ju ibland framgår
    i opinionsbildning och så.

  82. De flesta kvinnor har slutat
    utan snus.

  83. Där har kvinnohälsovården gjort ett
    stort arbete. Så arbete lönar sig.

  84. Får man bra information kring vad som
    gäller behöver man inte gå den vägen.

  85. Det finns ett annat sätt att sluta
    på, än att gå över till snuset.

  86. Det finns ingen evidens alls för det.

  87. En faktor som visar att snuset inte
    frälser oss från tobaksbruket är-

  88. -att andelen rökare bland snusarna är
    lika hög som i övriga befolkningen.

  89. Så det verkar inte riktigt hjälpa.

  90. Tobaksodling förutsätter barnarbete,
    skogsskövling, och ökar fattigdomen.

  91. Det gäller även den tobak
    som går till snuset-

  92. -så man kommer inte förbi.

  93. Vi har också nya,
    oreglerade nikotinprodukter.

  94. Som e-cigaretter,
    med tusentals smaker som lockar unga.

  95. Man vet att de olika smakerna gör-

  96. -så att unga börjar med e-cigaretter.

  97. Väldigt många går sen över
    till rökningen.

  98. Det är identitetsskapande. Vem
    man är och vilka smaker man väljer.

  99. Till slut blir det lite bökigt
    med alla smakerna och att blanda dem-

  100. -så många går över till rökningen.

  101. Unga har ökad risk att fastna
    i ett beroende, dessutom.

  102. Det påverkar känslighet
    för andra droger.

  103. Det finns produkter som Zyn,
    nikotin utan tobak.

  104. Det är nikotinpåsar
    i flera styrkor och smaker.

  105. Så det blir alltmer produkter
    med nikotin-

  106. -som lanseras och marknadsförs
    som mindre farliga.

  107. Men vem vill ha
    nya generationer nikotinister?

  108. Vi klarar oss utan det.

  109. Barnkonventionen är,
    utöver Tobakskonventionen-

  110. -en viktig konvention att ha
    som ett styrmedel i det här arbetet.

  111. Vi vet att barnperspektivet
    och barnrättsperspektivet är viktiga.

  112. Att för varje beslut och åtgärd
    vi vidtar göra en analys-

  113. -utifrån barnperspektiv,
    är otroligt viktigt.

  114. Så Barnkonventionen är en viktig del
    i vårt arbete.

  115. Vad behövs det då...för nya åtgärder-

  116. -för att nå målet,
    en halvering till 2025?

  117. Det är målet
    för "Tobacco endgame"-arbetet-

  118. -i Sverige och övriga världen.

  119. Jo, en handlingsplan
    med återkommande skattehöjningar.

  120. Prisinstrumentet är jätteviktigt.

  121. Vi vet att ungdomar väljer bort
    tobaken om priset ökar.

  122. Sverige har ett väldigt lågt pris
    jämförelsevis-

  123. -så där finns mycket att göra.

  124. Ökad reglering av marknadsföring. Det
    handlar om hur tobaksvaror exponeras.

  125. Att inte få ha det öppet
    på bästa säljplats i alla affärer-

  126. -utan ha det under disk, i lådor
    eller i automater, till exempel.

  127. Neutrala paket.

  128. Så att paketen inte blir flashiga
    och skapar identitet för unga-

  129. -utan att de är mer neutrala
    och standardiserade-

  130. -och utan den reklam som finns
    och som man fastnar för.

  131. Förbud mot smaktillsatser.
    Fler rök- och tobaksfria miljöer.

  132. Inte minst tobaksfri skoltid.
    Och mer hjälp att sluta med tobak.

  133. Mer tillgänglig hjälp och större
    ansträngningar för det, är viktigt.

  134. Då kan vi nå fram till målet
    att halvera bruket av tobaken.

  135. Och till slut då Agenda 2030,
    hållbarhetsmålen.

  136. Tobaksfakta har gått igenom
    alla 17 mål-

  137. -och visat på
    att alla målen påverkas-

  138. -av tobaksproduktion
    och tobakskonsumtion.

  139. Att minska tobaksbruket är viktigt-

  140. -för att uppnå vart och ett av målen
    för hållbar utveckling.

  141. Till exempel utrotning
    av fattigdom och hunger-

  142. -ett hållbart jordbruk,
    hälsosamt liv-

  143. -och hållbara konsumtions-
    och produktionsmönster.

  144. Alla målen kan påverkas
    genom en minskning av tobaksbruk.

  145. Så...

  146. ...nu är det dags.

  147. Fortsatt opinion för en handlingsplan
    och ett Tobacco endgame.

  148. Tobaken är ett hinder
    för hållbar utveckling.

  149. Tobakskonventionen
    måste implementeras-

  150. -och det i lite snabbare takt
    än vad vi hittills har gjort.

  151. -Det är botemedlen. Tack för mig.
    -Tack så mycket, Margareta.

  152. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tobak och hållbarhetsmålen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Margareta Pantzar, psykolog, psykoterapeut och verksam i Yrkesföreningar mot tobak, berättar om en positiv trend där användandet av tobak går ner. Men fortfarande får användandet förödande konsekvenser för den enskilde och samhället. Varje år dör 12 000 människor i Sverige till följd av tobaksbruk och samhällskostnaden är 35 miljarder kronor. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Fysisk ohälsa, Samhällskunskap
Ämnesord:
Allmän medicin, Drycker, Förgiftningssjukdomar, Kemisk industri, Kemisk teknik, Medicin, Njutningsmedel, Teknik, Tobaksindustri, Tobaksrökning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Alkohol och hållbar framtid

Läkaren Sven Andreasson berättar om Alkoholpolitiskt forum. Med sin verksamhet vill de främja debatt och opinionsbildning kring svensk och internationell alkoholpolitik. Här utgår han från FN:s globala hållbarhetsmål. Alkohol är en försvårande omständighet för att nå mål som exempelvis avskaffandet av fattigdom. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Narkotika som utvecklingshinder

På vilka sätt kan hela samhällen påverkas av narkotikaanvändningen? Erik Leijonmarck kommer från ECAD, European cities against drugs, en samarbetsorganisation för städer som arbetar mot narkotika och delar kunskap och information om förebyggande åtgärder men också behandlingsstrategier och kontroll. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riksidrottsförbundets arbete för antidoping

Peder Mathiasson arbetar på Riksidrottsförbundet och berättar hur samhället och idrotten måste samarbeta för att hitta lösningar på problemet med dopning inom idrotten. Ett problem som hindrar ett effektivt antidopningsarbete är att omfattningen underskattas. Det finns inte tillräckligt med forskning och inte heller någon som tar ansvar, ingen politisk strategi. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Tobak och hållbarhetsmålen

Margareta Pantzar, psykolog, psykoterapeut och verksam i Yrkesföreningar mot tobak, berättar om en positiv trend där användandet av tobak går ner. Men fortfarande får användandet förödande konsekvenser för den enskilde och samhället. Varje år dör 12 000 människor i Sverige till följd av tobaksbruk och samhällskostnaden är 35 miljarder kronor. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Skarpare reglering av tobak

En ny tobakslag väntas träda i kraft 2019. Vad kommer den att innebära? Här diskuteras lagen ur tre olika perspektiv. De medverkande är Josefin P Jonsson från enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten, Helena Strömdahl som arbetar med alkohol- och tobaksfrågor på Länsstyrelsen och Lars Lacke, tillståndshandläggare, Falkenbergs kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Öppna drogscener - forskning och samverkan

Narkotika hanteras öppet på flera platser i Stockholms län och på dessa platser etablerar unga personer ett drogmissbruk. Arbetet mot narkotikarelaterad brottslighet kräver ett strukturerat polisarbete i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Olof Bratthall, polisinspektör, och Mia-Maria Magnusson, polisdoktorand från Polisregion Stockholm föreläser. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd

En föreläsning om den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd. Kan strategin även vara ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Medverkar gör Kristina Svartz, generaldirektör, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Madelene Larsson, nationell samordnare, Länsstyrelsen i Örebro samt Mantha Kasagianni, socialsekreterare i Botkyrka kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Insatser mot psykisk ohälsa och missbruk

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet är en vanlig kombination. Var tredje person som tvångsvårdas på LVM-hem uppger att de fått psykiatrisk vård någon gång under halvåret före inskrivningen. Läkaren Ingrid Rystedt har tillsammans med ett forskarteam prövat två olika behandlingsalternativ där insatserna samordnas runt individen. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riskbruk och missbruk bland sextioplussare

Ökad välfärd har påverkat våra alkoholvanor. Dagens äldre dricker mer och oftare än tidigare generationer. Fler lever längre, även personer med ett missbruk. Hur kan vi förebygga och möta behov av stöd? Föreläser gör Annika Andreasson, projektledare för Hela människans projekt "Äldres hälsa och alkohol" samt Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Behövs medicinsk cannabis?

I Sverige har diskussionen kring medicinsk cannabis stundtals varit intensiv. Den har riskerat att bli en politisk fråga i stället för en fråga baserad på vetenskap. Här tas nya attityder med krav på mindre restriktioner upp. Medverkar gör Kerstin Käll, överläkare och Erik Leijonmarck, generalsekreterare för nätverket Europeiska städer mot narkotika. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i USA

Bertha Madras, professor i psykiatri på Harvard University i Boston, föreläser om utvecklingen av missbruk och beroende av opioida läkemedel. Ökningen har under de senaste åren lett till fler överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i Sverige

Tobias Eriksson, chefsöverläkare i beroendepsykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ger ett svenskt perspektiv på missbruket av Fentanyl. Enligt en rapport om narkotikarelaterade dödsfall har majoriteten av de som avlider till följd av droganvändning minst två substanser i kroppen. Fentanyl stillar smärta och effekten är ungefär hundra gånger starkare än morfin. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Konsekvenser av narkotika i världen och Sverige

Liberaliseringsvågen gällande attityd och förhållningssätt i fråga om cannabis har intensifierats i västvärlden. Hur hanterar vi detta? Bertha Madras från Harvard University och Fred Nyberg från Uppsala universitet föreläser. Deltagare i panelen: Ing-Marie Wieselgren, Anna Bessö, Natalia Borg, Vivianne Macdisi, Tobias Eriksson, Pia Steensland, Charlotta Rehnman Wigstad och Nike Örbrink. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Darwin eller Gud

Hur mottogs Darwins utvecklingslära i Sverige?

Fråga oss