Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2018

UR Samtiden - Drogfokus 2018

Om UR Samtiden - Drogfokus 2018

Föreläsningar och samtal från konferensen Drogfokus (tidigare Sverige mot narkotika) 2018. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2018 : Narkotika som utvecklingshinderDela
  1. Narkotika och alkohol är inte bara
    ett individuellt problem-

  2. -utan ger efterverkningar i lokal-
    samhällena och människorna runt dem.

  3. Hej! Jag kommer från ECAD,
    Europeiska städer mot narkotika.

  4. Vi är ett nätverk av städer
    som arbetar mot narkotika.

  5. Vi delar kunskap och information
    om förebyggande åtgärder-

  6. -behandlingsstrategier och kontroll.

  7. Jag ska prata om "N" i ANDT,
    dvs narkotikan som utvecklingshinder.

  8. Som föregående talare hänvisar jag
    till FN:s utvecklingsmål.

  9. Det finns ett antal.
    Vi har varit inne på två.

  10. Mål 3.5,
    vilket är god hälsa och välmående.

  11. Särskilt prevention
    och behandling av substansberoende-

  12. -inklusive narkotiska preparat,
    alkohol och lagliga droger.

  13. "Sustainable cities", dvs hållbara
    städer, är nåt vi arbetar mycket med.

  14. Hur påverkas hela samhällen
    av att människor använder narkotika?

  15. Narkotika och alkohol är inte bara
    ett individuellt problem-

  16. -utan ger efterverkningar i lokal-
    samhällena och människorna i dem.

  17. Men också mål 16, för narkotika
    är ju mycket en handelsvara-

  18. -som skapar konflikter
    i den undre världen.

  19. Därmed får vi problem med rättvisa,
    korruption, våld och kriminalitet.

  20. Så vi finns. Vi har städer i Europa
    som delar kunskap.

  21. Vi har funnits i ungefär 25 år.

  22. Vi startades i ett antal städer
    i Europa på 90-talet-

  23. -och ville göra mer, inte mindre,
    mot narkotika.

  24. Jag kommer in mer på det.
    Vi finns i de här delarna av Europa.

  25. Jag skyndar på lite
    av respekt för talarna efter.

  26. Ni får gärna kolla på bilderna
    i efterhand-

  27. -och behöver kanske inte läsa allt
    här.

  28. Vi gör en massa olika saker.

  29. Vi delar framför allt kunskap
    på så kallade borgmästarkonferenser.

  30. Vi anordnar utbildningar varje år,
    och den senaste var i Göteborg i maj.

  31. Vi har ett stort nätverk av forskare
    från hela världen.

  32. De sammankallas
    på de här konferenserna.

  33. Nästa gång blir
    i Cork på Irland 2019.

  34. Den handlar om tillfrisknande
    och behandlingsstrategier.

  35. Vi genomför utbildningar,
    föreläsningar och påverkansarbete.

  36. Vi tycker nåt.
    Jag kommer in på det strax.

  37. Vi närvarar också internationellt.
    I FN pratas det om dessa frågor.

  38. Kanada legaliserar cannabis. Hur ska
    FN:s länder förhålla sig till det?

  39. Vi finns också i EU
    och andra internationella organ.

  40. I förra veckan var vi i Italien
    i ett stort terapeutiskt samhälle.

  41. Vet ni
    vad ett terapeutiskt samhälle är?

  42. Det är 1 300 tillfrisknande
    narkomaner eller drogberoende-

  43. -som bor ihop i ett eget samhälle
    utanför Rimini.

  44. Man stannar i tre-fyra år, lär sig
    livet på nytt och tillfrisknar.

  45. Vi genomför även
    internationella projekt.

  46. En hel del svenskar har varit med
    på studieresorna till Italien.

  47. Vad är det då vi tycker?
    Jo, fyra saker.

  48. Det här kan låta paradoxalt...

  49. Jag vill ge Sven en poäng,
    för alkohol är en farlig drog.

  50. Men i synnerhet för att den är legal,
    menar vi.

  51. Legala droger blir farligare-

  52. -eftersom de åtnjuter en större
    social acceptans och används av fler.

  53. Vi vill inte göra om det. Vi vill
    inte kommersialisera fler droger.

  54. Det tycker vi, och tror att man kan
    påverka droganvändandet storskaligt.

  55. Vi tror att det går att minska.
    Jag kommer in på hur.

  56. Vi tror att man
    kan återhämta sig från beroende-

  57. -och att man bör adressera samhällets
    sårbarheter mot brottslighet.

  58. Man kan inte bara legalisera en drog,
    så försvinner de sociala problemen.

  59. Alla vet att det är
    mycket mer komplext än så.

  60. Vad är då gammalt och nytt
    när det gäller narkotika?

  61. En del undrar varför vi är emot nåt
    som funnits på planeten så länge-

  62. -liksom alkohol och andra droger.
    Jo, det har använts medicinskt förut.

  63. Man har använt det inom religionen
    för att nå ett högre medvetande.

  64. Det har också använts för berusning
    eller eskapism.

  65. Men vissa saker är nya,
    vilket gör narkotikan mer allvarlig.

  66. Det har skett
    under de senaste 100 åren.

  67. På kemisk väg
    kan man plocka ur det farliga.

  68. Från kokabusken kan man plocka ur
    kokain och göra mer potent kokain.

  69. Den utvecklingen tar kraftigare fart
    i situationer då drogen blir legal.

  70. Då kan man experimentera-

  71. -och odla fram starkare cannabis
    eller syntetiska droger.

  72. Eller, som i USA och Kanada, andra,
    mer potenta administrationssätt.

  73. I vår globaliserade värld
    finns alla droger tillgängliga-

  74. -och vi har en både ny
    och gammal kommersialisering.

  75. Den gamla, världens första
    kommersialiserade drogmarknad-

  76. -minns vi från opiumkrigen i Kina.

  77. Den kinesiska befolkningen
    gjordes väldigt beroende av opium-

  78. -av dåtidens supermakt,
    Storbritannien, som sålde opium.

  79. Med vapenmakt tvingade man Kina
    att legalisera droger på 1800-talet.

  80. Den utvecklingen, med en exponentiell
    ökning, spred sig till andra länder.

  81. Det dök upp opiumhålor i Frankrike,
    Storbritannien och San Francisco.

  82. Den utvecklingen, och det som Marx
    beskriver som "frihandel är gift"-

  83. -föranledde att vi nu har ett inter-
    nationellt narkotikakontrollsystem.

  84. Vi har FN-konventioner som reglerar
    vad länder får och inte får göra-

  85. -för att inte släppa drogerna fria,
    vilket skedde med alkohol och tobak.

  86. Den har vi här,
    och det har fungerat ganska bra.

  87. Användandet av narkotiska preparat
    är mycket lägre-

  88. -om man jämför det
    med både alkohol och tobak.

  89. Både sporadiskt
    och mer regelbundet användande.

  90. Vi pratade om förtida död, men också
    förlorade livsår på grund av ohälsa.

  91. Både tobak och alkohol producerar
    mycket värre effekter.

  92. Sammanställningen är från WHO
    sen ett antal år tillbaka.

  93. Det är inte för att andra droger
    är mindre skadliga-

  94. -utan för att alkohol och tobak
    används av fler.

  95. I dag har vi gått hit, cirkeln runt.

  96. Det som händer just nu är
    att den begynnande cannabisindustrin-

  97. -som funnits i vissa delstater i USA,
    nu finns i Kanada-

  98. -där man kan vara verksam
    på hela den nationella nivån.

  99. Man köper namn...
    Det är ungefär som tobaksjättarna.

  100. Det tog 40-50 år att rulla tillbaka
    de kommersiella tobaksjättarnas makt.

  101. Det behöver vi nu göra om
    med en ny drog, tråkigt nog.

  102. Vårt första budskap är: De lagliga
    drogerna är farligare än de olagliga.

  103. Hur kommersialiserar man
    nåt olagligt? Hur har vi hamnat här?

  104. Jo, genom att kalla det
    för en medicin.

  105. Om man kallar nåt för medicin, bryter
    man ner det folkliga motståndet.

  106. Det finns förstås situationer
    där man kan ha cannabis som medicin.

  107. Så är det ju med all narkotika.

  108. Men det medicinska argumentet
    används av cannabisindustrin.

  109. Det här kommer från deras
    egna marknadsrapporter.

  110. Marknaden delas in i en medicinsk
    och en icke-medicinsk andel.

  111. Den rekreationella marknaden
    tar då en större andel på sikt.

  112. Deras prognoser visar
    en fyrfaldig ökning.

  113. Det kan även beskrivas som
    16 procentenheters förväntad ökning.

  114. Så här säljer man in det.
    Med vackra turistbilder.

  115. "Hiking" i Colorado. Väldigt vackert.

  116. Man vet exakt
    vilka argument man ska använda.

  117. Hur det kan förhindra överdoser,
    ge skattepengar och arbetstillfällen.

  118. Det kan vara svårt för en lokal-
    politiker att tacka nej till sånt.

  119. För att inte hamna där,
    så finns det saker vi kan göra.

  120. Det bästa är nog att försöka hålla
    nere användandet så mycket det går.

  121. Det finns ju positiva exempel, även
    från länder som är ganska lika oss-

  122. -och som arbetar
    på ett liknande sätt, såsom Island.

  123. Det är ett fantastiskt bra exempel-

  124. -som visar att det går
    att göra nåt preventivt.

  125. Det går att få ungdomar
    att inte vilja berusa sig med droger.

  126. Men man arbetar väldigt indirekt.
    Det uppmärksammades förra året.

  127. Vad gjorde de, då? De har gått från
    att vara sämst i Europa-

  128. -när det gäller rökning,
    drickande och narkotika-

  129. -till att i dag ha lägst användande.

  130. Det finns en biologisk komponent i
    beroende, och att yngre söker droger-

  131. -men förändrar man
    den sociala kontexten-

  132. -och uppväxtmiljön hos en ung person-

  133. -får man väldigt positiva effekter.

  134. Man har väldigt forskningsmässigt
    gjort indikatorsledd prevention.

  135. Man har mätt och undersökt barn
    och ungdomars levnadsvillkor-

  136. -och adresserat faktorerna
    runt omkring.

  137. Med familjen:
    "Tid med föräldrar".

  138. Alla faktorerna
    har man sett till att stärka.

  139. Och så tar man bort riskerna.

  140. Det finns jättemycket mer
    att säga om det.

  141. Vi måste också behandla människor
    som har missbruksproblem.

  142. Det fungerar
    kanske inte alltid jättebra.

  143. Vi märker från våra kommuner
    att det kostar mycket.

  144. Man betalar mycket,
    men återfallen är för många.

  145. Kortare terapi eller medicinsk inter-
    vention kanske inte kan knytas ihop-

  146. -med nåt mer varaktigt hållbart. Här
    kan nog civilsamhället bidra med nåt.

  147. ECAD har startat "Inclusive cities".

  148. Vi arbetar med forskare
    från Gent och Sheffield-

  149. -och undersöker vad det finns
    för resurser i kommuners närhet-

  150. -för att få in människor
    i en varaktig och meningsfull fritid.

  151. Det finns jättemycket:
    sport, självhjälpsgrupper, kyrkor-

  152. -tillfrisknandegrupper,
    frivilligarbetare.

  153. Det finns massor som kan få in
    människor i en meningsfull tillvaro.

  154. Vi ser att tid för tillfrisknande
    och en meningsfull aktivitet-

  155. -ger fantastiska resultat.

  156. Arbeta på det sättet.
    Inspireras av Island.

  157. Så hoppas jag att allt
    kommer att bli bra. Tack för mig.

  158. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Narkotika som utvecklingshinder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På vilka sätt kan hela samhällen påverkas av narkotikaanvändningen? Erik Leijonmarck kommer från ECAD, European cities against drugs, en samarbetsorganisation för städer som arbetar mot narkotika och delar kunskap och information om förebyggande åtgärder men också behandlingsstrategier och kontroll. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Drogberoende, Drogmissbruk, Missbruk, Narkotikabekämpning, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Städer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Alkohol och hållbar framtid

Läkaren Sven Andreasson berättar om Alkoholpolitiskt forum. Med sin verksamhet vill de främja debatt och opinionsbildning kring svensk och internationell alkoholpolitik. Här utgår han från FN:s globala hållbarhetsmål. Alkohol är en försvårande omständighet för att nå mål som exempelvis avskaffandet av fattigdom. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Narkotika som utvecklingshinder

På vilka sätt kan hela samhällen påverkas av narkotikaanvändningen? Erik Leijonmarck kommer från ECAD, European cities against drugs, en samarbetsorganisation för städer som arbetar mot narkotika och delar kunskap och information om förebyggande åtgärder men också behandlingsstrategier och kontroll. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riksidrottsförbundets arbete för antidoping

Peder Mathiasson arbetar på Riksidrottsförbundet och berättar hur samhället och idrotten måste samarbeta för att hitta lösningar på problemet med dopning inom idrotten. Ett problem som hindrar ett effektivt antidopningsarbete är att omfattningen underskattas. Det finns inte tillräckligt med forskning och inte heller någon som tar ansvar, ingen politisk strategi. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Tobak och hållbarhetsmålen

Margareta Pantzar, psykolog, psykoterapeut och verksam i Yrkesföreningar mot tobak, berättar om en positiv trend där användandet av tobak går ner. Men fortfarande får användandet förödande konsekvenser för den enskilde och samhället. Varje år dör 12 000 människor i Sverige till följd av tobaksbruk och samhällskostnaden är 35 miljarder kronor. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Skarpare reglering av tobak

En ny tobakslag väntas träda i kraft 2019. Vad kommer den att innebära? Här diskuteras lagen ur tre olika perspektiv. De medverkande är Josefin P Jonsson från enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten, Helena Strömdahl som arbetar med alkohol- och tobaksfrågor på Länsstyrelsen och Lars Lacke, tillståndshandläggare, Falkenbergs kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Öppna drogscener - forskning och samverkan

Narkotika hanteras öppet på flera platser i Stockholms län och på dessa platser etablerar unga personer ett drogmissbruk. Arbetet mot narkotikarelaterad brottslighet kräver ett strukturerat polisarbete i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Olof Bratthall, polisinspektör, och Mia-Maria Magnusson, polisdoktorand från Polisregion Stockholm föreläser. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd

En föreläsning om den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd. Kan strategin även vara ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Medverkar gör Kristina Svartz, generaldirektör, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Madelene Larsson, nationell samordnare, Länsstyrelsen i Örebro samt Mantha Kasagianni, socialsekreterare i Botkyrka kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Insatser mot psykisk ohälsa och missbruk

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet är en vanlig kombination. Var tredje person som tvångsvårdas på LVM-hem uppger att de fått psykiatrisk vård någon gång under halvåret före inskrivningen. Läkaren Ingrid Rystedt har tillsammans med ett forskarteam prövat två olika behandlingsalternativ där insatserna samordnas runt individen. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riskbruk och missbruk bland sextioplussare

Ökad välfärd har påverkat våra alkoholvanor. Dagens äldre dricker mer och oftare än tidigare generationer. Fler lever längre, även personer med ett missbruk. Hur kan vi förebygga och möta behov av stöd? Föreläser gör Annika Andreasson, projektledare för Hela människans projekt "Äldres hälsa och alkohol" samt Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Behövs medicinsk cannabis?

I Sverige har diskussionen kring medicinsk cannabis stundtals varit intensiv. Den har riskerat att bli en politisk fråga i stället för en fråga baserad på vetenskap. Här tas nya attityder med krav på mindre restriktioner upp. Medverkar gör Kerstin Käll, överläkare och Erik Leijonmarck, generalsekreterare för nätverket Europeiska städer mot narkotika. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i USA

Bertha Madras, professor i psykiatri på Harvard University i Boston, föreläser om utvecklingen av missbruk och beroende av opioida läkemedel. Ökningen har under de senaste åren lett till fler överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i Sverige

Tobias Eriksson, chefsöverläkare i beroendepsykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ger ett svenskt perspektiv på missbruket av Fentanyl. Enligt en rapport om narkotikarelaterade dödsfall har majoriteten av de som avlider till följd av droganvändning minst två substanser i kroppen. Fentanyl stillar smärta och effekten är ungefär hundra gånger starkare än morfin. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Konsekvenser av narkotika i världen och Sverige

Liberaliseringsvågen gällande attityd och förhållningssätt i fråga om cannabis har intensifierats i västvärlden. Hur hanterar vi detta? Bertha Madras från Harvard University och Fred Nyberg från Uppsala universitet föreläser. Deltagare i panelen: Ing-Marie Wieselgren, Anna Bessö, Natalia Borg, Vivianne Macdisi, Tobias Eriksson, Pia Steensland, Charlotta Rehnman Wigstad och Nike Örbrink. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samebyar, forskning och samarbete

Annette Löf, forskare i statsvetenskap, och Marita Stinnerbom, ledamot i Sametinget, berättar om ett forskningsprojekt där Umeå universitet samarbetat med Vilhelmina norra sameby. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Risktagande

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss