Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2018

UR Samtiden - Drogfokus 2018

Om UR Samtiden - Drogfokus 2018

Föreläsningar och samtal från konferensen Drogfokus (tidigare Sverige mot narkotika) 2018. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2018 : Konsekvenser av narkotika i världen och SverigeDela
  1. En av de intressanta sakerna med att
    studera marijuana och andra droger-

  2. -är att komma på hur de gör det de gör.

  3. God eftermiddag, allihop. Det här är
    en svår tid att hålla föredrag.

  4. När folk har ätit blir de sömniga.
    Jag hoppas att ni kan hålla er vakna.

  5. Tidigare diskuterade vi opioider,
    och nu ska vi diskutera marijuana.

  6. De hänger på sätt och vis ihop.

  7. Det är det här vi ska prata om i dag.
    Den växande hjärnan, marijuana-

  8. -marijuana och opioider
    och drogpolitik som skyddar ungdomar.

  9. En av de intressanta sakerna med att
    studera marijuana och andra droger-

  10. -är att komma på hur de gör det de gör.

  11. Jag vill ge en väldigt snabb inledning
    till hur hjärnan kommunicerar-

  12. -och varför marijuana påverkar
    hjärnans kommunikation så mycket.

  13. Kemiska meddelanden är det som
    gör det möjligt att skapa komplext liv.

  14. Encelliga djur började skicka
    meddelanden i sina omgivningar-

  15. -om att samlas om det inte fanns mat.

  16. När de hade samlats
    bildade de ansamlingar-

  17. -som sökte efter mat i stora klumpar.

  18. Från det väldigt enkla utvecklingssteget
    utvecklades levande organismer-

  19. -från enskilda celler till komplexa
    celler och ända fram till människor-

  20. -som nu finns runt hela världen.

  21. Hur kommunicerar hjärnan?
    Vi kommunicerar med ord.

  22. Vi kommunicerar med skrivet språk,
    elektronik, handsignaler...

  23. Kommunikation är väldigt enkelt.

  24. Det finns en sändare, ett budskap och
    en mottagare som tolkar budskapet.

  25. Hjärnan fungerar likadant. En nervcell
    kommunicerar med en annan-

  26. -genom att skicka ett budskap
    till en mottagare som tolkar budskapet.

  27. En av de mest intressanta
    egenskaperna hos olika droger-

  28. -är att de liknar de här kemiska
    budskapen i sin kemiska struktur.

  29. Hjärnan skapar anandamider
    i ett cannabinoid-signalsystem.

  30. THC, den främsta produkten
    av marijuanaväxten-

  31. -påminner kemiskt om anandamid,
    men där tar likheterna slut.

  32. När de här drogerna har nått sina mål-

  33. -skapar de signaler som är annorlunda
    än de signaler som hjärnan skapar.

  34. Det är avgörande,
    för det är skillnaden mellan signalerna-

  35. -som skapar saker
    som tvångsbeteenden-

  36. -beroende, eufori, psykoser-

  37. -och en mängd andra
    responser i hjärnan-

  38. -som skiljer sig från dem
    som skapas naturligt.

  39. Det viktigaste,
    och det största problemet vi står inför-

  40. -är att ungdomars hjärnor
    inte är färdigutvecklade.

  41. Om hjärnan får
    konstiga, främmande signaler-

  42. -under den mest sårbara tiden
    i hjärnans utveckling-

  43. -så kan det förändra
    hjärnans normala utveckling.

  44. Ungdomar genomgår förändringar
    i hjärnan, hos sociala funktioner-

  45. -i kognitiva funktioner, i påverkan
    från grupper, i strukturella funktioner.

  46. Hjärnan växer,
    den rensar onödiga kopplingar-

  47. -och stärker viktiga kopplingar-

  48. -den organiserar om funktioner,
    bygger om dopaminkretsar-

  49. -och den förändras socialt
    på många andra sätt-

  50. -och gör sig av med ett antal grenar-

  51. -och kommunikationsträd
    som den inte behöver.

  52. Den ökar också
    mängden isolering i kablarna-

  53. -som skyddar de kemiska signaler
    som omvandlas till elektriska signaler.

  54. Tonårshjärnan
    förändras oerhört mycket.

  55. Om man börjar ta droger
    under den perioden-

  56. -kan det påverka sannolikheten
    för att man ska bli beroende.

  57. Om ett barn börjar använda droger
    under femton års ålder-

  58. -så är risken mycket större att de blir
    beroende av marijuana, alkohol-

  59. -nikotin, inhalationsmedel, stimulantia-

  60. -kokain, opioider, hallucinogener
    och ångestdämpande medel.

  61. Alla de här har bevisats
    öka risken för att bli beroende.

  62. Nu ska vi fokusera
    specifikt på marijuanans biologi.

  63. Det endocannabinoida systemet
    finns i många av kroppens organ.

  64. CB1-receptorerna,
    receptorerna för cannabinoider-

  65. -finns i hjärnan, hjärtat,
    bukspottskörteln, muskler, äggstockar-

  66. -testiklar, livmoder, prostata-

  67. -fortplantningsorgan och kärlvävnad.

  68. CB2-receptorerna finns främst
    i blodceller, men även i hjärnan-

  69. -och i många andra delar av kroppen.

  70. Marijuana påverkar
    många olika system i hjärnan-

  71. -för att det cannabinoida systemet
    finns på många olika ställen i hjärnan.

  72. Det påverkar hypotalamus,
    som producerar hormoner-

  73. -och som har att göra med
    sexuell utveckling och aptit.

  74. Det påverkar basalganglierna, som har
    hand om motorik och planering.

  75. Det påverkar striatum ventrale,
    som har hand om belöningar-

  76. -och att förutse belöningar.
    Det påverkar känslor.

  77. Det påverkar högre hjärnfunktioner
    och inlärning och minne-

  78. -motorik och koordinationsförmåga.

  79. Många människor har undrat över-

  80. -vad det cannabinoida systemet
    egentligen gör i hjärnan.

  81. Det påverkar
    väldigt många viktiga funktioner-

  82. -och det finns teorier om att det har
    att göra med ångest och belöningar-

  83. -och motorik och sömn
    och fettproduktion.

  84. Vissa tror att det kanske
    har att göra med sparsamhet-

  85. -att det hjälper oss
    att överleva i tillstånd av svält.

  86. Men att introducera stora mängder
    marijuana under lång tid-

  87. -särskilt hos unga människor leder till-

  88. -störningar orsakade av cannabis,
    med beroende som den värsta formen.

  89. I USA finns det för närvarande
    runt fyra miljoner som är beroende.

  90. Risken att bli beroende
    för nån som använder marijuana-

  91. -har beräknats,
    utifrån väldigt färska data-

  92. -att ligga mellan 12 och 30 procent,
    beroende på studiens utformning.

  93. Risken är mycket högre bland dagliga
    användare och bland ungdomar.

  94. Och ja, det finns abstinenssymtom.
    Lättretlighet, ilska, nervositet-

  95. -sömnproblem, minskad aptit,
    rastlöshet, depressioner.

  96. Det här är symtom
    som också finns vid kokainabstinens-

  97. -och metamfetaminabstinens.

  98. Heroin och alkohol är annorlunda.
    Där finns en fysisk abstinens.

  99. Marijuana, kokain
    och amfetaminderivat-

  100. -har psykologiska abstinenssymtom,
    som inte kan mätas fysiologiskt.

  101. Vid svårt beroende,
    som drabbar ungefär 30 procent-

  102. -finns ett signifikant fysiskt obehag
    med magsmärtor, skakningar-

  103. -svettningar, feber,
    frossa och huvudvärk.

  104. När den växande hjärnan...
    Det här är bara en upprepning.

  105. När den påverkas av marijuana,
    är en sak som vi har påträffat-

  106. -och som vi har publicerat i år, att
    ungdomar som använder marijuana-

  107. -eller tobak eller alkohol, löper mycket
    större risk att använda andra droger-

  108. -inklusive opioider.

  109. Där finns en delad predisposition-

  110. -som gör att barn som dras till droger-

  111. -och börjar med de tre stora,
    tobak, alkohol och marijuana-

  112. -så är det mycket mer sannolikt
    att de fortsätter till andra droger.

  113. Vad händer med unga människor
    som börjar med droger?

  114. Det leder till förändringar i hjärnan,
    beroende, bristsjukdomar-

  115. -brist på motivation,
    psykoser och andra riskbeteenden.

  116. Vissa av hjärnförändringarna verkar
    handla om skador på neuronnätverket.

  117. Marisa Silveri vid McLean Hospital,
    där jag jobbar-

  118. -har kvantifierat alla hjärnskannings-
    studier som har gjorts på ungdomar-

  119. -och har visat att det finns 46 studier,
    där de flesta visar-

  120. -hjärnförändringar
    hos marijuanaanvändare.

  121. Frågan är ju... Många av de här
    studierna var tvärsnittsstudier-

  122. -vilket innebär att de inte började
    innan nån började använda marijuana.

  123. Det är möjligt att deras hjärnor
    redan var annorlunda-

  124. -och gör att de dras till marijuana.

  125. Men det verkar finnas ett samband
    med hur mycket de använder.

  126. Sen har vi dokumenterade
    försämringar i hjärnfunktionen-

  127. -när det gäller inlärning,
    minne och motorik-

  128. -och försämrat
    beslutsfattande och omdöme.

  129. Allt de här sakerna går att bevisa.

  130. Marijuana
    kan alltså påverka hjärnans funktion-

  131. -och leda till ökat användande.

  132. Det förändrar uppfattningsförmågan,
    omdömet försämras-

  133. -balans och koordination försämras,
    uppmärksamhet, koncentration-

  134. -och problemlösning försämras.

  135. Den här studien
    kom för några veckor sen.

  136. Jag försökte få med en studie som
    kom i går kväll, men jag hann inte.

  137. Det tar ett par timmar att göra en bild.

  138. Jag går genom varje studie på djupet-

  139. -och försöker förstå
    precis vad de har gjort.

  140. De kom fram till... Den publicerades
    i American Journal of 200Psychiatry-

  141. -som är en högt ansedd tidskrift.

  142. De kom fram till att marijuana
    kan orsaka fler problem än alkohol.

  143. Det här var kanadensiska forskare
    som följde 4 000 tonåringar-

  144. -under det att de gick på gymnasiet.

  145. De mätte hur mycket de använde
    och gjorde kognitiva undersökningar.

  146. De mätte hjärnfunktioner som minne-

  147. -omdöme, beslutsfattande
    och impulskontroll.

  148. De tittade också på problemlösning,
    långtidsminne, korttidsminne-

  149. -förmågan att förändra sitt beteende,
    och att sträva efter ett mål.

  150. Marijuana hade negativa effekter
    på allt det här-

  151. -men inte alkohol,
    i alls samma utsträckning.

  152. Det kan finnas större alkoholeffekter
    hos tonåringar som fortsätter dricka-

  153. -men det man såg var att hjärnskador-

  154. -som påverkar tonåringars förmåga
    att förändra sitt beteende-

  155. -kan förklara
    varför unga marijuanaanvändare

  156. -löper större risk
    att bli beroende senare i livet.

  157. Det här är en snabb sammanfattning
    av deras data.

  158. Antalet misstag i arbetsminnet-

  159. -var mycket högre än hos dem
    som aldrig hade använt marijuana.

  160. Antalet misstag
    inom perceptuella funktioner var...

  161. Perceptuella funktioner
    var mycket bättre-

  162. -hos dem som aldrig
    hade använt marijuana.

  163. Antalet misstag inom impulskontroll-

  164. -var mycket lägre
    hos dem som inte använde marijuana-

  165. -jämfört med dem som gjorde det.
    Den här studien är två veckor gammal.

  166. Vi vet redan att marijuana
    kan ge bestående IQ-minskning.

  167. Vi vet att psykoser
    kan inträffa hos unga människor-

  168. -oftare än hos dem
    som börjar använda marijuana senare.

  169. Upp till femton års ålder
    är de mycket mer sårbara-

  170. -än de som börjar använda
    när de är äldre.

  171. Ju yngre man är,
    desto större risk för psykoser.

  172. Till och med unga människor som inte
    har klinisk, diagnostiserad psykos-

  173. -men som använder i mellan
    ett och två år och upp till fyra år-

  174. -är mer benägna, ju mer de använder-

  175. -att få bisarra tankar, att bli
    paranoida, att få hallucinationer-

  176. -och subkliniska psykoser.

  177. Ju längre tid ungdomar tar marijuana,
    desto större är psykosrisken.

  178. Den studie som kom i går kväll säger-

  179. -att genetiken
    bara är en del av historien.

  180. Den andra delen
    när det gäller sårbarhet för psykos-

  181. -är mängden marijuana som man tar.

  182. Där finns även en doseffekt.
    Det är väldigt viktigt.

  183. Att använda marijuana,
    och att vara beroende av marijuana-

  184. -är kopplat till många andra tillstånd
    av psykisk ohälsa.

  185. Det här är en studie av Deb Hasin,
    som visar skrämmande siffror.

  186. Risken att få andra mentala problem
    är mycket större.

  187. De kortvariga och långvariga effekterna
    kan sammanfattas så här:

  188. Hjärnförändringar, beroende, brister,
    amotivation, psykos och säkerhet.

  189. Det här är en europeisk studie med
    ett väldigt stort antal försökspersoner-

  190. -som visade att föräldrar
    som missbrukar marijuana-

  191. -deras barn löper mycket större risk
    att bli våldsbrottslingar.

  192. Deras barn har mycket större risk
    att begå självmordsförsök-

  193. -till och med i jämförelse med barn
    till föräldrar med alkoholmissbruk.

  194. Vi måste dra slutsatsen att det här
    handlar om ungdomars sårbarhet.

  195. Vi måste också dra slutsatsen,
    utifrån data från Colorado-

  196. -som visar att Colorado har 85 procent
    högre marijuanaanvändande-

  197. -än delstater som inte har legaliserat
    marijuana eller medicinsk marijuana.

  198. Den här släpphänta attityden
    mot marijuana-

  199. -kommer att skada unga människor.

  200. Finns det ett samband
    mellan marijuana och opioider?

  201. De som förespråkar
    legalisering av marijuana-

  202. -säger att marijuana
    kommer att lösa opioidkrisen.

  203. Hur ser då data ut? Det har kommit
    nya data, i mitten av september-

  204. -från chefen för SAMHSA,
    psykiatern Elinore McCance-Katz.

  205. Hon har visat att barn som använder
    marijuana ofta och mycket-

  206. -har tio gånger högre sannolikhet
    att börja missbruka opioider.

  207. De löper mycket större risk
    att få depression.

  208. Unga vuxna, mellan 18 och 25, som
    använder höga doser av marijuana-

  209. -har också mycket högre sannolikhet
    för opioidmissbruk och depression.

  210. I delstater som har legaliserat
    marijuana för medicinskt bruk-

  211. -har dödsfall i opioidöverdoser
    bara ökat och ökat.

  212. Antalet dödsfall har ökat dramatiskt i
    delstater som har legaliserat marijuana.

  213. Det är 56 procent fler dödsfall i de
    delstater som har legaliserat marijuana.

  214. Det finns många andra studier
    som jag inte hinner ta upp här-

  215. -men som säger att det i nuläget
    finns otillräckliga bevis-

  216. -för att man ska tro
    att marijuana kan ersätta opioider.

  217. Till exempel är det så
    att de som har recept...

  218. De som använder cannabis löper
    större risk att missbruka opioider-

  219. -och att bli beroende av dem.

  220. De som använder cannabis mot smärta
    löper också större risk-

  221. -att missbruka opioider, alltså de
    som använder cannabis mot smärta.

  222. Det saknas väldigt mycket data
    om medicinsk marijuana.

  223. Jag hinner inte prata om det,
    men det är värt att diskutera.

  224. En växt som innehåller 750 ämnen
    med okända effekter och interaktioner-

  225. -är ingenting som modern medicin-

  226. -kan klassa som säkert och effektivt.

  227. Det finns skillnader
    i mängden THC och cannabidiol.

  228. Det tas oftast genom rökning,
    som kan skada lungor och hjärna.

  229. Marijuana har negativa
    kognitiva och motoriska effekter-

  230. -även i så kallade medicinska doser.

  231. Många av de kriterier
    som USA:s läkemedelsverk använder-

  232. -för att godkänna läkemedel
    uppfylls inte hos den marijuana-

  233. -som säljs på apotek i dag.

  234. Jag rekommenderar
    att inte legalisera marijuana.

  235. Gör det inte. Bli inte ännu ett land-

  236. -som introducerar
    ännu ett hälsovådligt ämne-

  237. -ett ämne som är farligt för säkerheten
    för en bred allmänhet.

  238. Det är dåligt för unga,
    och det är dåligt för miljön.

  239. I både Colorado och Kalifornien
    är det miljökatastrofer.

  240. Det är dåligt för säkerhet,
    för arbetsplatser, för utbildning-

  241. -och för våra unga människors framtid.

  242. Jag vill avsluta med att säga-

  243. -att jag inte anser att det jag säger
    är ett "krig mot droger".

  244. Det är ett försvar för vår hjärna.

  245. Vi måste försvara den.

  246. Det här lilla organet
    förvarar vår mänsklighet.

  247. Droger kan skada den mänskligheten
    på ett otal olika sätt-

  248. -där vissa inte ens
    går att föreställa sig än. Tack.

  249. Tack, Bertha. Det här tror jag
    var nånting som vi alla behövde höra-

  250. -så tydligt, så klart:
    vad säger vetenskapen?

  251. Jag vill börja med att säga
    att enstaka forskningsrapporter-

  252. -som säger både det ena och det andra
    inte är vad vi kallar kunskap.

  253. Kunskap bygger på ett flertal,
    den samlade vetenskapen-

  254. -och det är lite
    vad vi har fått höra talas om i dag.

  255. Jag ska på tio minuter
    sammanfatta lite av vad vi har hört-

  256. -och en fråga som har väckts
    och som har skuggat hela konferensen-

  257. -är vad som äger rum
    och som ägde rum i Kanada i går.

  258. Frågan är hur vi ska
    ställa oss till detta i Sverige.

  259. Klarar Sverige
    verkligen av avkriminalisering-

  260. -eller klarar vi av en legalisering?

  261. Det är frågor som berör vårt samhälle
    väldigt mycket just nu.

  262. Jag ska summera
    lite av vad som har sagts här-

  263. -och vad som jag tror
    är viktigt att lägga på minnet.

  264. Till exempel kan vi ställa frågan:
    vilka är det som påverkas?

  265. Användaren påverkas av både
    avkriminalisering och legalisering.

  266. Polis och socialtjänst
    kommer att påverkas.

  267. Anhöriga kommer att påverkas.
    Försäljarna kommer att påverkas.

  268. Omgivningen, som vi hörde nyss,
    kommer att påverkas.

  269. Tittar vi på användaren
    så kommer den vid en legalisering-

  270. -eller även avkriminalisering att
    fortsätta utsätta sig för en risk-

  271. -som vi har hört talas om här,
    utan ingripande från myndigheterna.

  272. Polis och socialtjänst
    kommer inte att kunna ingripa-

  273. -och förhindra att nybörjare
    påbörjar en drogkarriär.

  274. De som blir ertappade
    i Björns trädgård-

  275. -vid Medborgarplatsen i Stockholm
    kommer inte att kunna-

  276. -påträffas av polis, som i sin tur
    kan ta dem till Maria ungdom-

  277. -eller socialtjänst
    eller också kontakta föräldrarna-

  278. -utan där står de utan den resursen.

  279. Tittar vi på de anhöriga så har man
    helt plötsligt inget att tillgripa-

  280. -när det händer. Man är ensam
    och får själv som anhörig-

  281. -ta kontakterna för att lösa
    de problem som uppstår.

  282. Försäljarna. Oavsett om det
    enbart handlar om avkriminalisering-

  283. -eller om legalisering,
    så får man en ökad kundkrets-

  284. -vare sig man säljer illegalt
    eller inte.

  285. Kriminella,
    till exempel borta i Colorado-

  286. -vi tror ju inte att de blir
    bibliotekarier eller lagerarbetare-

  287. -utan de fortsätter
    med sin kriminalitet-

  288. -och redan nu finns uppgifter om
    att de struntar i att betala skatt-

  289. -och kan sälja marijuana
    och droger billigare.

  290. Omgivningen. Skatteintäkter, jobb,
    som många nu tjusas över.

  291. Det finns oerhört många arbets-
    tillfällen i branschen i Colorado-

  292. -och de andra delstaterna
    som har legaliserat-

  293. -men det sker
    på bekostnad av ökade vårdinsatser-

  294. -och effekter på miljö
    och även i trafiken, till exempel.

  295. Titta här. Så spekulerar man i USA
    när det gäller medicinsk marijuana.

  296. Man talar om hur en storproduktion
    ska sätta i gång.

  297. Det handlar om miljarder dollar.
    Ni ser enskilda diagnoser här-

  298. -som man tittar på. Det handlar om
    olika typer av smärta-

  299. -migrän och kroniska smärttillstånd.

  300. Man räknar att 2025 är man uppe i
    de här förtjänstmiljarderna-

  301. -eller "billions",
    eftersom det handlar om dollar.

  302. Detta är vad man ser och det är
    en stark drivkraft å ena sidan.

  303. Vi ser då att vi å andra sidan
    har den unga hjärnan-

  304. -som vi har hört talas om här.
    Det här är skanningar av hjärnan-

  305. -som har gjorts bland annat på NIDA.

  306. Den röda färgen talar om områden
    i hjärnan som ännu inte är färdiga.

  307. Den blå färgen är ju mer mogna
    hjärnans områden har blivit.

  308. Ni ser att i ungdomsåren,
    fjorton-femtonårsåldern-

  309. -så är hjärnan långt ifrån färdig.
    Vilka delar är inte färdiga?

  310. Det är områden
    i de främre loberna framför allt-

  311. -som associerar till beteende
    kopplat till omdöme, risktagande-

  312. -psykosocial mognad och kompetens
    och hämningskontroll.

  313. Det är det som återspeglas
    i det vi såg nyss.

  314. Risken att börja med droger
    före femtonårsåldern-

  315. -och det handlar om cannabis, men
    även andra droger, inklusive alkohol-

  316. -är riskfyllt, för man riskerar
    att påverka vitala områden i hjärnan-

  317. -som är viktiga
    för den psykosociala mognaden-

  318. -för att bli en fullvuxen människa.

  319. Den här utvecklingen,
    från mitten och längst till höger-

  320. -där ni ser 20-årsåldern
    och faktiskt 25-årsåldern-

  321. -det är skillnaden mellan
    att vara barn och att vara vuxen.

  322. Sen ser vi också att det här
    argumentet med kriminalisering-

  323. -att det kommer att
    komma till rätta med det-

  324. -så var det inte
    de första åren i Colorado.

  325. Kriminaliteten har ju inte ökat.

  326. Man hade före 2012
    legaliserat det för medicinskt bruk-

  327. -2013 bestämde man och 2014 kom det.
    Det påverkade inte.

  328. Det finns ingen evidens
    för att det har fortsatt.

  329. Trafiken har vi pratat om också.
    Det speglar det som Bertha Madras sa.

  330. Områden i hjärnan, lillhjärnan,
    som är kopplade till motorik-

  331. -där förstörs så kallade gliaceller.
    Funktionen i gliaceller förstörs.

  332. Det är viktigt för att ha
    bra koordination och motorik-

  333. -och det kan förklara
    vad vi ser där nere till höger.

  334. Här är dödsfall i trafiken. Den röda
    är cannabinoider och nån annan drog.

  335. Blåa är cannabinoider och alkohol.

  336. Men ni ser en lika kraftig ökning där
    man bara har uppmätt THC i blodet-

  337. -på de här individerna, precis
    som vi fick höra Bertha Madras säga.

  338. En annan sak som vi inte får glömma
    är att vi i december får besök-

  339. -av Al Gore, Nobels fredspristagare.

  340. Han var bland annat med när det
    gällde att ta fram dessa data.

  341. Ska man nå upp
    till den här marijuanaproduktionen...

  342. 29 delstater har legaliserat
    för medicinskt bruk-

  343. -och minst tusen apotek i varje
    delstat ska förses med marijuana.

  344. Då räcker det inte
    att odla på en täppa där hemma-

  345. -utan det blir storproduktion
    inomhus, som kräver dieselmotorer-

  346. -luftavfuktare, ventilationssystem,
    som konsumerar oerhört mycket energi.

  347. Man talar om att om man skulle
    legalisera i hela Nordamerika-

  348. -så går det åt flera kärnkraftverk.
    Det är också en miljöfråga.

  349. För att få fram ett kilo cannabis
    så har de här ekonomerna beräknat-

  350. -att man samtidigt släpper ut
    4 600 kilo koldioxid i atmosfären-

  351. -det som vi är så rädda för nu.
    Ska marijuana få lägga beslag-

  352. -på en så stor del av koldioxidkvoten
    som vi diskuterar i olika sammanhang-

  353. -så blir det ju inte bra.

  354. För att summera det här,
    så är det ju det som Nora summerade.

  355. Det handlar i första hand
    inte om att kriga mot narkotikan.

  356. Det handlar om att försvara hjärnan.

  357. Här har jag inte bara visat
    betydelsen av den unga hjärnan-

  358. -utan också att bortom horisonten,
    bortom 20-årsåldern-

  359. -finns det också en framtid.
    Det är oerhört viktigt att uppmana-

  360. -och uppmuntra unga i vårt land att
    lyfta blicken och se den horisonten-

  361. -och vad de kan göra, om de
    kan undgå att börja med droger-

  362. -i alltför tidiga åldrar. Det gäller
    alkohol, men i synnerhet cannabis-

  363. -som vi har hört skadar hjärnan
    till och med mer än alkoholen.

  364. Med de orden öppnar jag
    för det som ska bli ett samtal här.

  365. Vi ska strax få en ledare som ska
    leda ett panelsamtal om det här.

  366. Slutsatsen är: hjärnan är en oerhörd,
    fantastisk konstruktion som vi har.

  367. Den måste vi vara rädda om
    och skydda den unga generationen-

  368. -från att fördärva den
    i alltför tidiga år. Tack ska ni ha.

  369. Tack så mycket,
    Fred Nyberg, professor på U-FOLD.

  370. Nu tänkte vi att vi skulle ha
    ett litet panelsamtal.

  371. Jag skulle vilja välkomna...

  372. Jag är lite nervös,
    för jag har inte sett alla deltagare.

  373. Ing-Marie Wieselgren
    från Sveriges kommuner och landsting.

  374. Anna Bessö
    från Folkhälsomyndigheten.

  375. Charlotta Rehnman
    från Socialstyrelsen.

  376. Vivianne Macdisi, socialdemokratiskt
    regionråd i Region Uppsala.

  377. Tobias Eriksson från Beroendeenheten
    på Akademiska sjukhuset.

  378. Nike Örbrink från
    Kristdemokratiska ungdomsförbundet.

  379. Vi saknar en. Hon kanske inte är här.
    Då får ni några sekunder till på er.

  380. Vi ska ha... En diskussion
    kanske vi inte hinner med-

  381. -men ni ska få ge er syn på det här.
    Rubriken för det här är ju:

  382. "Konsekvenser av narkotika i världen.
    Vad innebär det för Sverige?"

  383. Det skulle ta en vecka att diskutera,
    så ni får en lite enklare fråga.

  384. Vi ska börja med
    en ja- eller nej-fråga.

  385. Vi gör så att tumme upp betyder ja,
    och tumme ner betyder nej.

  386. Visa dem tydligt, så att publiken ser
    vad ni tycker, och kamerorna också.

  387. Så där.

  388. Det är som ni vet, och som ni vet-

  389. -att vi har haft
    ANDT-strategier sen 2011.

  390. Nuvarande strategi går ut 2020.

  391. Vad händer 2021? Ska vi ha
    en ny strategi? Ja eller nej.

  392. Alla tycker det. Vad tråkiga ni är.
    Det blir ingen diskussion här.

  393. Då tänker jag att vi tar er
    i den ordning som ni står.

  394. Vivianne, om vi ska ha
    en ny strategi från 2021-

  395. -som också ska vara i fem år-

  396. -är det nånting som behöver förändras
    i en ny strategi-

  397. -eller ska vi klippa och klistra
    och fortsätta så i fem år till?

  398. Jag tror på utveckling, och att lära
    av de erfarenheter man har.

  399. Det finns mycket bra i den strategi
    vi har, men en del behöver utvecklas.

  400. Jag har fem punkter.

  401. Vi måste utgå från jämlikhets-
    och jämställdhetsperspektivet-

  402. -sluta hälsoklyftorna, och se på
    socioekonomiska förutsättningar.

  403. Man måste ha det perspektivet i ett
    sånt här viktigt strategidokument.

  404. Det andra är att fortsätta trycka på-

  405. -vikten av samverkan,
    samarbete och samordning.

  406. Jag företräder Region Uppsala,
    och jag vet hur viktigt det är-

  407. -att region, hälso- och sjukvård
    och kommuner går i takt-

  408. -så att de som är berörda
    inte hamnar mellan stolar.

  409. Det är lättare sagt än gjort.
    Det är otroligt viktigt.

  410. Det tredje som jag vill tillföra
    starkare perspektiv kring-

  411. -är anhörigperspektivet,
    att lyfta in det lite tydligare.

  412. Både anhörigas ställning
    och anhörigas perspektiv.

  413. Man ska inte glömma bort
    att vart femte barn är berört av-

  414. -att ha en förälder
    med risk när det gäller alkohol.

  415. Det ska man komma ihåg.
    Det fjärde är en lärdom från Uppsala-

  416. -där vi i vår strategi har tillfört
    läkemedelsberoendeproblematiken.

  417. Det skulle man kunna
    lägga till och synliggöra.

  418. Det ser ju vi också
    som en stor utmaning.

  419. Det femte som man måste diskutera-

  420. -är att ska man ha en strategi,
    vilket jag tycker-

  421. -så måste man få förutsättningar
    att kunna förverkliga den.

  422. Som regionpolitiker så vet ju jag
    att ska det här kunna bli verklighet-

  423. -så behöver vi få ekonomiska resurser
    för att förverkliga strategin.

  424. Vi behöver medarbetare,
    förutsättningar inom vården-

  425. -och inom socialtjänsten
    i ett brett spektrum.

  426. Det är viktigt att en strategi inte
    bara är ord, utan också handling-

  427. -med förstärkning
    kopplat till ekonomiska resurser-

  428. -och att man ser resurserna som
    en investering och inte en kostnad.

  429. Tack. Det här spelas in,
    så vi kommer ihåg det här.

  430. Charlotta, vad säger ni
    från Socialstyrelsen?

  431. Socialstyrelsen säger
    att vi absolut måste ha-

  432. -en ANDT-strategi
    från 2021 och framåt.

  433. Frågor som rör alkohol, narkotika,
    dopning, tobak och eventuellt spel-

  434. -är värda att lyfta
    i en särskild strategi.

  435. Har vi inte det så riskerar det att
    gå in i allmänna frågeställningar.

  436. Det är väldigt viktigt. Det som har
    utvecklats inom den här strategin-

  437. -är faktiskt en myndighetssamverkan.
    Vi har fått en mer utpekad roll-

  438. -ihop med Folkhälsomyndigheten
    och fjorton andra myndigheter.

  439. Samverkan är en förutsättning
    för att identifiera luckor-

  440. -men också för att identifiera
    områden där det behövs insatser.

  441. Vi hörde i går,
    under talet på middagen-

  442. -att samverkan inte bara får förbli
    ord, utan måste också bli praktik.

  443. Det blir det faktiskt
    i den här gruppen.

  444. Till exempel har vi initierat
    nya arbeten för nästa år.

  445. Det händer saker,
    och det måste få fortsätta göra det.

  446. Nånting som vi ser
    från Socialstyrelsens perspektiv-

  447. -är att vi måste arbeta vidare med
    att stärka hälso- och sjukvårdens-

  448. -och socialtjänstens roll
    inom strategiarbetet.

  449. Det haltar mellan förebyggande
    insatser, tidiga insatser-

  450. -och vård och behandling.
    Vi måste få till den bryggan.

  451. Jag pratar jämt om bryggan, men
    vad är bryggorna som jag pratar om?

  452. Vad är det för nåt? Det är att se
    de här områdena där vi kan samverka.

  453. I går pratade vi om öppna drogscener,
    och identifierade aktörer-

  454. -som kunde samverka för att
    begränsa de öppna drogscenerna.

  455. Vi ser också
    hur myndigheter kan samverka-

  456. -vad vi ska göra,
    men också vad vi inte ska göra.

  457. Vi behöver diskutera vad som är
    olika myndigheters områden.

  458. Vad menar vi med förebyggande och
    tidiga insatser, och vad är vår roll?

  459. Du hade fem punkter. Jag tänkte
    att du hade smygläst mitt papper.

  460. Jag har också fem punkter
    som jag vill förändra.

  461. Vi måste ha insatsområden
    i den kommande strategin-

  462. -som ska förbättra tillgängligheten
    till vård och behandling.

  463. Det ska vara lätt
    att komma in i vården.

  464. Vi måste förstärka strategin kring
    det som rör vård och behandling.

  465. Vi har pratat cannabis.
    Vi ser att andelen unga-

  466. -som vårdas
    för drogrelaterade diagnoser ökar.

  467. Vi måste titta på socialtjänstens
    och sjukvårdens förutsättningar-

  468. -för att möta den här gruppen. Varför
    söker man, vilken behandling får man?

  469. Hur fångas de upp? vad händer sen?
    Hur fungerar samverkan-

  470. -mellan vården för ungdomar
    och vården för vuxna?

  471. Vad händer när man kommer över
    arton år? Här finns mycket att göra.

  472. Vi pratade om familjer. Att stötta
    ett familjeorienterat arbetssätt.

  473. I den nuvarande strategin står det-

  474. -att barn- och jämställdhets-
    perspektiv ska genomsyra allt vi gör.

  475. Folkhälsomyndigheten har granskat oss
    och rapporterat till departementet-

  476. -hur väl vi sköter oss och beaktar
    barnperspektivet i våra uppdrag.

  477. Handen på hjärtat,
    så var vi inte speciellt bra.

  478. Vi har mycket mer att göra för att
    verkligen beakta de här perspektiven-

  479. -barn- och familjeperspektivet
    och jämställdhetsperspektivet.

  480. Primärvården nämns inte mycket
    i den här strategin.

  481. Där kan man göra
    ytterligare satsningar.

  482. Primärvårdens roll är att möta
    patienter och tidigt fånga upp.

  483. Vi ser att många som kommer till
    primärvården har problem med alkohol-

  484. -men väldigt få av dem får insatser.

  485. Jag önskar också att den ideella
    sektorn och det civila samhället-

  486. -att deras arbete får särskilt fokus.

  487. De har en unik möjlighet att träffa
    personer som behöver hjälp.

  488. De har god kunskap
    och kan bidra mycket.

  489. Jag vill se insatser
    som lyfter det civila samhället.

  490. Och sen...det femte.

  491. Vi har en ANDT-strategi
    som det är just nu.

  492. Här skulle jag vilja ge
    en spark till oss myndigheter.

  493. Vad gör vi på dopningsområdet?
    Gör vi nånting över huvud taget?

  494. Man kan alltid diskutera hur många
    dopningsanvändare det finns.

  495. Är det så
    att vi behöver göra nånting?

  496. Men det kanske kan vara så att vi
    borde diskutera, alla myndigheter-

  497. -hur vi ska kunna samla den data vi
    har för att faktiskt se-

  498. -hur många som använder dopning
    i Sverige och vad vi kan göra.

  499. Där finns en hel del att göra.
    I den nya strategin-

  500. -kan man nämna fler riktade insatser
    kring dopning inom alla målområden.

  501. Sen kan vi alltid diskutera
    om vi ska ha en ANDTS-strategi 2021-

  502. -och om spelet ska komma med då.

  503. Både hälso- och sjukvård och social-
    tjänst ska behandla spelberoende.

  504. -Det bör vi fundera på. Tack.
    -Tack, Charlotta.

  505. Anna, vad säger ni
    från Folkhälsomyndigheten?

  506. Ja, jag sa ja.

  507. Det är ju så att vi på
    Folkhälsomyndigheten har uppdraget-

  508. -att göra den samlade uppföljningen
    av ANDT-strategin-

  509. -så vi ska ju våren 2020
    göra en återrapportering av det här.

  510. Det är faran
    med att stå och spelas in-

  511. -för nu säger man en sak, men när vi
    sen lämnar slutredovisningen-

  512. -så får vi ju se
    om vi säger samma sak.

  513. Jag tycker
    att det är mycket som talar för det-

  514. -för att vi nu har haft
    en ANDT-strategi under en längre tid-

  515. -har gjort att vi på det här området
    har en utvecklad struktur-

  516. -och på de olika nivåerna
    i samhället.

  517. Vi tycker att vi kan se att vi börjar
    kunna nyttja den här strukturen-

  518. -till att hitta samverkan,
    synergier, behovsprioriteringen-

  519. -så att vi inte bara
    formulerar olika dokument-

  520. -utan här har vi verkligen fått
    en långsiktighet som vi kan jobba i.

  521. Vi har ju också sen i somras ungefär-

  522. -en ny målområdesstruktur
    för folkhälsopolitiken.

  523. Jag skulle säga...

  524. Där säger man att strategier ska tas
    fram på de här olika målområdena.

  525. Då skulle man kunna se
    hur ANDT-området kommer in-

  526. -men det kommer nog inte
    ha kommit så långt.

  527. Skulle man inte gå på
    en långsiktig ANDT-strategi framåt-

  528. -så finns det en risk att det blir
    ett glapp, där man tappar en del.

  529. Vi bedriver ett utvecklingsarbete
    inom den här strategin-

  530. -och jag tror att flera delar,
    jag ska begränsa mig till tre delar-

  531. -kommer att vara sånt som vi
    ytterligare kan behöva skruva på-

  532. -i en kommande strategi,
    om det blir så.

  533. Dels behöver vi komma vidare
    kring uppföljningen.

  534. Vi behöver såväl
    bättre indikatorer på vissa områden-

  535. -dopningsområdet nämndes här nyligen-

  536. -men vi behöver också komma vidare
    i hur vi får den breda kraften-

  537. -genom att synka det bättre
    med annan uppföljning som görs-

  538. -och inte minst
    när det gäller jämlikheten.

  539. Precis som Charlotta sa
    kunde vi i rapporteringen i våras se-

  540. -att jämlikhetsperspektivet
    kan ytterligare förstärkas.

  541. Vi har alltså i dag tre gånger så hög
    alkoholrelaterad dödlighet-

  542. -i gruppen som bara har
    förgymnasial utbildning-

  543. -till skillnad från dem
    som har eftergymnasial.

  544. Vi har sju gånger så hög
    narkotikarelaterad dödlighet-

  545. -och dubbel dödlighet i lungcancer.
    Här måste vi komma vidare.

  546. Vi måste ha ett starkt ANDT-arbete-

  547. -men det ska också ingå som en del
    i det breda folkhälsoarbetet.

  548. Vi har stora satsningar
    inom psykisk hälsa och psykiatri-

  549. -och här har vi kopplingar
    till beroendeproblematiken.

  550. Vi arbetar kring förebyggande
    av icke smittsamma sjukdomar-

  551. -och vi måste få in alkohol,
    tobak, kost och fysisk aktivitet-

  552. -inte minst i primärvårdsarbetet.

  553. En ANDT-strategi för ANDT
    i ett brett förebyggande arbete.

  554. Tack, Anna.

  555. Nike, Kristdemokratisk ungdom.
    Du kanske har båda perspektiven här?

  556. -Du får välja själv.
    -Lattjo.

  557. Ofta när man pratar om strategier,
    vilket vi politiker ofta gör-

  558. -så säger vi att vi har tagit fram
    en strategi som är viktig och bra-

  559. -men ibland känner man
    att det är svårt att veta-

  560. -att det som jag sitter
    och tänker och skissar på-

  561. -också är det
    som kommer att ske i verkligheten.

  562. Det är också svårt att mäta om
    ambitionerna för den här strategin-

  563. -var det som...
    om de målen uppfylldes.

  564. Förvaltningspolitik är väldigt svårt.

  565. Men jag tror att till kommande
    strategi är det viktigt-

  566. -att ha, just därför,
    en ganska detaljerad plan-

  567. -något mer detaljerad
    än den som finns i dag.

  568. Det är viktigt att man lyfter...
    Nu kommer ungdomsperspektivet här.

  569. ...hur man kan avstigmatisera
    framför allt alkoholvanor...

  570. ...eller drogvanor i unga åldrar.

  571. Det är många unga i min ålder,
    jag är student här i Uppsala-

  572. -som inte vet vad som är en osund
    inställning till alkoholmissbruk-

  573. -eller cannabisbruk eller dopningbruk
    eller spel, som har lyfts.

  574. Det är perspektiv som jag hoppas på
    ska bli mer konkreta-

  575. -men som kristdemokrat vill jag prata
    om familjen och anhöriga också.

  576. Utöver det håller jag med om
    mycket av det som har sagts-

  577. -men önskar en mer detaljerad plan.
    Man kan kolla på Island.

  578. Ni kan säkert det här bättre än jag,
    men jag tror att på femton år-

  579. -så har antalet sextonåringar som har
    brukat alkohol inom en månad-

  580. -sjunkit från om det var 42 procent
    till 5 procent på 15 år. Otroligt.

  581. Vad jag förstår så har man dels...

  582. Man kartlade
    olika ungdomars inställningar-

  583. -och vilka faktorer som ledde till
    huruvida man drack eller inte-

  584. -om vi fokuserar på alkoholen.
    Därtill jobbade man med lagstiftning-

  585. -och med att stärka civilsamhället,
    med fritidsaktiviteter-

  586. -eller civilsamhälleliga
    organisationer eller familjens roll.

  587. Jag tror att vi har lite att lära
    av våra vänner i Island-

  588. -med att konkretisera
    hur vi uppnår målen-

  589. -så att det inte bara blir politiker
    som tycker och tänker och pratar-

  590. -och sen blir det ord på papper,
    utan det ska bli konkretare.

  591. -Det tror jag.
    -Tack.

  592. Tobias, du får representera praktiken
    i det här. Hur resonerar ni?

  593. Hur vi resonerar?
    Jag är ju praktiker och kliniker-

  594. -och träffar den här gruppen
    från morgon till kväll.

  595. För oss är det här med ANDT
    ganska diffust många gånger.

  596. Mitt önskemål inför 2021 är väl
    att bjuda in oss från sjukvården.

  597. Vi är vana vid att jobba med metoder
    som har evidens.

  598. Vi brottas med att använda lite
    pengar för att göra väldigt mycket-

  599. -utan att se att det vi gör
    gör skillnad. En sån sak.

  600. Vi är lite misstänksamma fortfarande,
    för vi såg fram emot-

  601. -en missbruksutredning-

  602. -där man pratade om
    att sammanföra flera huvudmän.

  603. Många håller nog med mig om
    att det är märkligt i dag-

  604. -att det är jag från sjukvården,
    med sjuksköterska, psykolog, kurator-

  605. -och nån från socialtjänsten
    och inte bara en från kommunen-

  606. -utan flera, som sköter syssel-
    sättning, boende och försörjning.

  607. För mig blir det snurrigt, och för
    patienten blir det rackarns snurrigt.

  608. Att titta på de bitarna.
    Jag kan se påtagliga saker-

  609. -som man kan tillföra pengar till.
    En sån enkel sak är sysselsättning.

  610. Jag träffar patienter som har rest
    sig som fågel Fenix i sitt missbruk-

  611. -och repat sig på många sätt och vis,
    börjar gå i en LARO-behandling-

  612. -går till oss och hämtar läkemedel,
    och vi vill erbjuda dem mer-

  613. -men vad hjälper det om de sen
    bara kan sätta sig på McDonalds-

  614. -med andra som fortfarande brukar.
    Vi driver ju såna projekt-

  615. -som vi får kämpa för,
    som Origo Uppsala-

  616. -där vi kämpar med
    att erbjuda sysselsättning.

  617. Jag vet att jag är tjatig... Jag
    ville kalla det projektet Matlådan.

  618. Det är så härligt när nån hämtar
    läkemedel med en matlåda i handen-

  619. -och är på väg till nåt annat.
    Vi gör en liten del för patienten-

  620. -men mycket annat kan göras.
    En annan viktig sak-

  621. -är att Sverige är avlångt
    och kommuner är olika stora.

  622. Som läkare kan jag ibland
    dra en lättnadens suck-

  623. -när jag ser att en patient bor i
    Uppsala och hör till Uppsala kommun-

  624. -med deras ekonomiska muskler, men
    kranskommuner har mindre resurser.

  625. Det kan jag tycka är obehagligt,
    att beroende på var man bor-

  626. -kan resurserna vara olika, och
    utgången för patienten vara olika.

  627. Det är väl en klinikers blick på det.

  628. Tack. Du var ju
    väldigt tydlig med att säga:

  629. "Bjud in oss. Låt oss få vara med."

  630. Nu representerar ni andra
    myndigheter och politiken.

  631. Hur mycket tror ni... Ni har säkert
    20 önskemål tillsammans här.

  632. Hur mycket kan ni påverka
    nästa strategi egentligen?

  633. Jag lämnar ordet fritt.
    Hugg mikrofonen.

  634. Det får man ju faktiskt säga
    att det tror jag.

  635. -Mycket, alltså?
    -Man kan absolut påverka strategin.

  636. Det gäller att hålla sig i framkant
    och ha synpunkter och fundera-

  637. -och också att prata ihop sig. Det är
    viktigt att ha professionen med oss.

  638. Till syvende och sist
    är det professionen-

  639. -som ser till att det här blir bra.
    Jag tror verkligen på dialog.

  640. Det är avgörande
    för att det här ska bli verklighet.

  641. Jag ser också
    att vi har en möjlighet att påverka-

  642. -framför allt genom
    den samverkansgrupp som finns-

  643. -som varje år
    lämnar en rapport till regeringen-

  644. -där vi också lyfter punkter
    som behöver förstärkas.

  645. Jag håller med Tobias. Det är viktigt
    att lyssna på professionen-

  646. -och på det civila samhället.

  647. Från Socialstyrelsens perspektiv
    är några av de viktigaste forumen-

  648. -när vi har våra möten
    med det civila samhället-

  649. -med vårt råd för missbruks-
    och beroendefrågor till exempel-

  650. -när vi får höra alla sanningar
    och hur det fungerar.

  651. Jag tycker också att det är viktigt
    att ha en dialog med professionen-

  652. -för det är ni som kan.
    Vi kan ju skriva kunskapsstöd-

  653. -men vi måste ju
    lyssna in professionen också.

  654. I en del av våra uppdrag
    är ni med och tycker till.

  655. Då är det otroligt viktigt
    att vi förmedlar det vidare-

  656. -till den här myndighetsövergripande
    gruppen som finns.

  657. Det är det instrument vi har,
    att föra det uppåt.

  658. -Vi får samla och föra vidare.
    -Bara en kommentar.

  659. Det är ju på så sätt helt rätt
    att ställa den frågan som ni gör nu-

  660. -när vi precis har passerat
    halvtid i strategin.

  661. Risken är att man påbörjar dialogen i
    samband med att en strategi tar slut-

  662. -och då ska den nya fram,
    för att man inte ska få ett glapp.

  663. Ni andra kanske redan har startat
    diskussionen, annars börjar den nu.

  664. Vi ger panelen en stor applåd.

  665. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Konsekvenser av narkotika i världen och Sverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Liberaliseringsvågen gällande attityd och förhållningssätt i fråga om cannabis har intensifierats i västvärlden. Hur hanterar vi detta? Bertha Madras från Harvard University och Fred Nyberg från Uppsala universitet föreläser. Deltagare i panelen: Ing-Marie Wieselgren, Anna Bessö, Natalia Borg, Vivianne Macdisi, Tobias Eriksson, Pia Steensland, Charlotta Rehnman Wigstad och Nike Örbrink. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Cannabis, Cannabismissbruk, Hasch, Legalisering av narkotika, Marijuana, Narkotikafrågor, Narkotikapolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Alkohol och hållbar framtid

Läkaren Sven Andreasson berättar om Alkoholpolitiskt forum. Med sin verksamhet vill de främja debatt och opinionsbildning kring svensk och internationell alkoholpolitik. Här utgår han från FN:s globala hållbarhetsmål. Alkohol är en försvårande omständighet för att nå mål som exempelvis avskaffandet av fattigdom. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Narkotika som utvecklingshinder

På vilka sätt kan hela samhällen påverkas av narkotikaanvändningen? Erik Leijonmarck kommer från ECAD, European cities against drugs, en samarbetsorganisation för städer som arbetar mot narkotika och delar kunskap och information om förebyggande åtgärder men också behandlingsstrategier och kontroll. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riksidrottsförbundets arbete för antidoping

Peder Mathiasson arbetar på Riksidrottsförbundet och berättar hur samhället och idrotten måste samarbeta för att hitta lösningar på problemet med dopning inom idrotten. Ett problem som hindrar ett effektivt antidopningsarbete är att omfattningen underskattas. Det finns inte tillräckligt med forskning och inte heller någon som tar ansvar, ingen politisk strategi. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Tobak och hållbarhetsmålen

Margareta Pantzar, psykolog, psykoterapeut och verksam i Yrkesföreningar mot tobak, berättar om en positiv trend där användandet av tobak går ner. Men fortfarande får användandet förödande konsekvenser för den enskilde och samhället. Varje år dör 12 000 människor i Sverige till följd av tobaksbruk och samhällskostnaden är 35 miljarder kronor. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Skarpare reglering av tobak

En ny tobakslag väntas träda i kraft 2019. Vad kommer den att innebära? Här diskuteras lagen ur tre olika perspektiv. De medverkande är Josefin P Jonsson från enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten, Helena Strömdahl som arbetar med alkohol- och tobaksfrågor på Länsstyrelsen och Lars Lacke, tillståndshandläggare, Falkenbergs kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Öppna drogscener - forskning och samverkan

Narkotika hanteras öppet på flera platser i Stockholms län och på dessa platser etablerar unga personer ett drogmissbruk. Arbetet mot narkotikarelaterad brottslighet kräver ett strukturerat polisarbete i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Olof Bratthall, polisinspektör, och Mia-Maria Magnusson, polisdoktorand från Polisregion Stockholm föreläser. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd

En föreläsning om den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd. Kan strategin även vara ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Medverkar gör Kristina Svartz, generaldirektör, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Madelene Larsson, nationell samordnare, Länsstyrelsen i Örebro samt Mantha Kasagianni, socialsekreterare i Botkyrka kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Insatser mot psykisk ohälsa och missbruk

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet är en vanlig kombination. Var tredje person som tvångsvårdas på LVM-hem uppger att de fått psykiatrisk vård någon gång under halvåret före inskrivningen. Läkaren Ingrid Rystedt har tillsammans med ett forskarteam prövat två olika behandlingsalternativ där insatserna samordnas runt individen. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riskbruk och missbruk bland sextioplussare

Ökad välfärd har påverkat våra alkoholvanor. Dagens äldre dricker mer och oftare än tidigare generationer. Fler lever längre, även personer med ett missbruk. Hur kan vi förebygga och möta behov av stöd? Föreläser gör Annika Andreasson, projektledare för Hela människans projekt "Äldres hälsa och alkohol" samt Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Behövs medicinsk cannabis?

I Sverige har diskussionen kring medicinsk cannabis stundtals varit intensiv. Den har riskerat att bli en politisk fråga i stället för en fråga baserad på vetenskap. Här tas nya attityder med krav på mindre restriktioner upp. Medverkar gör Kerstin Käll, överläkare och Erik Leijonmarck, generalsekreterare för nätverket Europeiska städer mot narkotika. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i USA

Bertha Madras, professor i psykiatri på Harvard University i Boston, föreläser om utvecklingen av missbruk och beroende av opioida läkemedel. Ökningen har under de senaste åren lett till fler överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i Sverige

Tobias Eriksson, chefsöverläkare i beroendepsykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ger ett svenskt perspektiv på missbruket av Fentanyl. Enligt en rapport om narkotikarelaterade dödsfall har majoriteten av de som avlider till följd av droganvändning minst två substanser i kroppen. Fentanyl stillar smärta och effekten är ungefär hundra gånger starkare än morfin. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Konsekvenser av narkotika i världen och Sverige

Liberaliseringsvågen gällande attityd och förhållningssätt i fråga om cannabis har intensifierats i västvärlden. Hur hanterar vi detta? Bertha Madras från Harvard University och Fred Nyberg från Uppsala universitet föreläser. Deltagare i panelen: Ing-Marie Wieselgren, Anna Bessö, Natalia Borg, Vivianne Macdisi, Tobias Eriksson, Pia Steensland, Charlotta Rehnman Wigstad och Nike Örbrink. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.