Titta

Sittstrejken

Sittstrejken

Om Sittstrejken

De unga afghanerna och deras sympatisörer sätter sig ner i en fredlig protest mot utvisningarna till Afghanistan. Manifestationen får stor uppmärksamhet och stöd, men väcker också motstånd i ett polariserat Sverige. Vi får följa en rörelse på gatan vars budskap orsakar regeringskris och ger framgångar i riksdagen. Händelsen skildras ur olika perspektiv - aktivisternas, mediernas och politikens.

Till första programmet

Sittstrejken : AktivisternaDela
  1. Jag står upp för mitt land.
    Vad står ni upp för?

  2. Alla är rädda.
    De väntar på utvisning.

  3. Öppna era hjärtan...

  4. ...för att se människor som flyr.

  5. Man ska utvisa till Afghanistan.

  6. Mitt Europa bygger inte murar!

  7. Det kommer jättemycket poliser.

  8. Kom, syster.
    Det de gör är inte rättvist.

  9. Vi är från hela Sverige och har
    samlats i dag, och vi är alla unga.

  10. Jag tänkte att varje steg jag tar
    räddar ett liv.

  11. Varje steg jag tar
    ska stoppa en utvisning.

  12. Jag kände att det skulle bli något.

  13. Halv åtta och Stockholmsnytt med Ola.
    Hundratals ungdomar sittstrejkar.

  14. Ja, de har varit samlade
    på Mynttorget i snart ett dygn-

  15. -för att protestera
    mot avvisningarna till Afghanistan.

  16. Ung i Sverige sätter sig utanför
    riksdagen i protest mot en politik-

  17. -som nu, den 6 augusti 2017,
    innebär allt fler utvisningsbeslut.

  18. Utvisningarna till Afghanistan
    måste stoppas!

  19. Längst fram står 17-åriga Fatemeh,
    och bredvid ofta 18-åriga Mahmood.

  20. Mitt syfte och mitt mål
    är att hjälpa till.

  21. Jag försöker säga:
    "Det kommer bli bra. Ni får stanna."

  22. "Vi kämpar tillsammans."
    Vi kämpar för varje person.

  23. Det kraftfulla
    med Ung i Sveriges organisering-

  24. -är ju självorganiseringen
    av dem som är direkt utsatta.

  25. Att ta plats och sätta ton.
    En väldigt kaxig ton, också.

  26. "Vi är Ung i Sverige.
    Det här är våra rättigheter."

  27. Alla sitt ner!

  28. Sätt er!

  29. Nationalisterna i högerextrema
    Nordisk Ungdom är inte många-

  30. -men de lyckas sprida oro och rädsla.

  31. Tre demonstranter
    skadas lindrigt i attacken.

  32. Fatemeh, du hörs.
    Du behöver inte skrika.

  33. Vi är ungdomar som sitter här.
    Våra ungdomar har skadats i Sverige.

  34. Vi har sökt asyl här,
    för vi har det inte lätt!

  35. Det var en extrem situation
    att hantera sittstrejken från början.

  36. Framför allt med allt ansvar
    Fatemeh tog.

  37. Fastän man har förberett sig
    så är man inte beredd-

  38. -på att bli angripen av nazister.

  39. Attacken och Fatemehs sammanbrott
    lockar fler till platsen.

  40. Dag fyra ställer sig hundratals
    människor bakom Ung i Sverige.

  41. Om någon gör något dumt,
    så håll er lugna. Polisen finns här.

  42. Vi måste ge dem kärlek.

  43. -Det är bra.
    -Bravo.

  44. Polisen säger att det inte är säkert
    och vill flytta manifestationen.

  45. Då förhandlade vi om alternativa
    platser ganska hårt med polisen.

  46. Vi fick förslaget att vara
    på trapporna på Medborgarplatsen.

  47. Då gjorde vi det
    till en framgångsmarsch.

  48. No border! No nation!

  49. Afghanistan är inte säkert!

  50. Marschen var den mest skrämmande.

  51. Polisen hade sagt att det var hög
    risk att rasister skulle attackera.

  52. -No border! No nation!
    -No deportation!

  53. Ungdomarna var arga.
    "Vad fan gör du, Fatemeh?"

  54. "Du tog oss från framför parlamentet
    till en plats där gamla dansar."

  55. "Vad ska vi göra nu?"

  56. När vi kommer fram måste ni tystna,
    för det är en demonstration där nu.

  57. -Kan ni säga till dem att sänka lite?
    -De har tillstånd.

  58. -Alla är jättearga.
    -Jag vet, men de var här före er.

  59. -När de ska sluta?
    -Halv nio.

  60. -Det är länge dit.
    -Det är konstigt.

  61. Vi ska kolla med dem,
    om de tar en liten paus.

  62. För dem som är ledsna på oss...

  63. "Varför kom vi hit,
    och varför dansar de och har musik?"

  64. De har tillstånd.

  65. De kommer att sluta i dag,
    och vi kommer vara här i en månad.

  66. Lyssna, killar.

  67. Jag började känna mig som en ledare.
    Nu började det riktiga ansvaret.

  68. Vi kommer aldrig ge upp.

  69. Min roll är
    att vara andre talesperson-

  70. -att sköta lite ekonomi
    och att trösta ungdomarna.

  71. Jag är så glad över att få vara med
    om det här. Jag hoppas att ni vinner.

  72. -Vi svenskar kan göra läxhjälp här.
    -Jättebra.

  73. Jag kollar
    med mina f.d. läxhjälparkollegor.

  74. Vi ska hitta ett sätt
    för våra medlemmar att stödja er.

  75. Ni är så sjukt starka.

  76. -Jag är också tjej.
    -Kom här.

  77. Det är jag med.

  78. Stödet blir större än någon trott.

  79. Privatpersoner och företrädare för
    organisationer visar sitt engagemang.

  80. Mat, dryck, madrasser och filtar
    lämnas in.

  81. Det kommer även in pengar via Swish.

  82. Fatemeh och Mahmood
    sover på torget varje natt.

  83. På natten blir det jättekallt.

  84. -Har du varit här alla nätter?
    -Jag är här 24-7.

  85. Vi behöver duschar och toaletter.

  86. -Trodde du att det skulle bli stort?
    -Jag visste det på en gång.

  87. Det var därför jag släppte allt.
    "Nu ringer vi. Nu kör vi."

  88. -Fantastiskt.
    -Det här har faktiskt blivit enormt.

  89. Det är så historiskt det blir.

  90. Amnesti! Amnesti!

  91. Med framgången och rörelsens storlek
    blir det viktigare med organisation.

  92. Förutom talespersonerna finns
    andra ansvarsområden representerade-

  93. -som ekonomi, media, vakthållning
    och mat.

  94. Och så finns en person
    som ska bli allt viktigare:

  95. Elin Morén, dåvarande vice ordförande
    i Ung Vänster.

  96. Elin blir en länk till aktivister,
    journalister, polisen och politiker.

  97. Hittills har allt gått bra.
    Tack och lov.

  98. Allt har skett på ett hedersamt sätt.

  99. Okej, killar.
    Nu får ni berätta om era problem.

  100. Ibland är det brist på mat.

  101. Vill du ha tårta, kanske?

  102. -Handla mat.
    -Bra.

  103. Det är viktigt att vi är tillsammans
    och agerar gemensamt.

  104. Ett, två, tre, fyra, fem fingrar
    kan inte göra något själva.

  105. Vi ska vara enade.

  106. Vi ska vara en röst,
    och vi ska agera gemensamt.

  107. Vi är enade. Ja!

  108. Jag är hemma nu.
    Jag måste göra lite saker.

  109. -Vad kan ni berätta om er aktion?
    -Det går bra.

  110. -Hur är det med killarna?
    -Det är bra med dem.

  111. -Må de snart få ett besked, Inshallah.
    -De kommer att få det.

  112. Mest oroar jag mig för
    hur det ska gå med deras skolgång.

  113. Det är viktigt för deras liv.

  114. Man måste förlora nåt för att få allt.

  115. Oroa dig inte bara för dem,
    tänk på dig själv också.

  116. Om deportationshoten
    försvinner mot slutet av sommaren-

  117. -har jag räddat livet
    på några av killarna.

  118. Jag blir orolig när du är där
    med killarna dag och natt.

  119. Jag slutar inte förrän de få besked.

  120. -Så du stannar till slutet?
    -Ja

  121. Fatemeh fick med sin mamma och
    sina syskon uppehållstillstånd 2015.

  122. Många hade, precis som Fatemeh,
    vuxit upp i Iran.

  123. Till skillnad från Fatemeh
    var de flesta - 23 000-

  124. -unga, ensamkommande killar.

  125. Mahmood är en av dem.

  126. Jag kan inte fokusera på mitt liv nu.

  127. Jag har en rädsla i mitt hjärta.
    "Vad kommer hända?"

  128. Det är första gången
    jag lagar aubergine här.

  129. Han bor med sin flickvän
    och hennes familj i Stockholm.

  130. Hur länge han måste vänta på besked
    vet ingen.

  131. -Den som väntar på något gott...
    -...väntar nog på efterrätt.

  132. Ha-ha!

  133. Det var jättegott.

  134. Utsatta grupper i Afghanistan.

  135. Att Afghanistan inte är säkert är ett
    huvudargument för att inte utvisas.

  136. På torget visar de det på olika sätt.

  137. De som har flytt från krig
    och hamnat i Sverige...

  138. Fråga dem hur det känns att man
    ska skickas tillbaka efter två år.

  139. Det är bara killar.
    Alla tjejer är i Afghanistan.

  140. Motståndare är kritiska till strejken
    och afghanernas rätt att stanna.

  141. Om något hände i mitt land så skulle
    jag inte åka och gråta i Afghanistan-

  142. -och begära att bli försörjd.
    Jag skulle kasta ut dem som bråkade.

  143. -Skulle du göra det?
    -Absolut.

  144. Varför är ni så jävla fega?
    Ni är ju vuxna män.

  145. -Det finns möjligheter i Afghanistan.
    -Varför skulle vi då vara här?

  146. Nu har ni ju sett vad som finns.

  147. -Ni kan göra mycket för ert land.
    -Vi ska göra något för Sverige.

  148. Det är nog inte mycket ni kan göra.

  149. -Nu måste jag gå.
    -Trevligt att träffas.

  150. Redan från början
    är strategin tydlig.

  151. Att bemöta motståndarna vänligt.

  152. De bestämmer sig för att bemöta hatet
    från en motdemonstration med kärlek.

  153. Du blev tyst, jävla batikhäxa!

  154. Inga afghaner på våra gator!

  155. Vi ger dem kärlek när de ger oss hat.
    Kärlek vinner!

  156. Kärlek vinner!

  157. Icke-våld har en jättestor roll
    i vår kamp.

  158. Vi tror på att hat inte blir något.

  159. Varför vi sitter här i dag?
    Jo, för killarnas skull.

  160. Man vill utvisa dem till Afghanistan,
    där de är som odjur.

  161. Jag ville ge den tron till alla
    ungdomar som var med oss i kampen.

  162. Jag ville visa
    att kärleken tar över hatet.

  163. För Ung i Sverige är det viktigt
    att de själva styr-

  164. -eftersom de är de drabbade.

  165. Nu vill många vara med och påverka
    den framgångsrika rörelsen.

  166. Ett stort tidigt problem
    var svenska personer-

  167. -som arbetar med asylrelaterade saker
    och ville påverka strejken.

  168. De agiterade för att göra si eller så
    och anklagade dem för saker.

  169. Många ville vara med och bestämma
    och utforma sittstrejken.

  170. De behöver gå hem och duscha, äta
    och sova.

  171. -Man ska inte utsätta folk för det.
    -De utsätter sig själva. De måste.

  172. Det handlar om solidaritet.

  173. Vi utsätter de här ungdomarna
    för väldigt stor press.

  174. -De blir sjuka, och det blir kallt.
    -Så är det.

  175. Men vad är alternativet?

  176. Inte bara svenska asylrättsaktivister
    har åsikter.

  177. Afghaner med andra agendor
    vill påverka hur kampen ska bedrivas.

  178. De har fallit, men om, om...

  179. Jag har själv fått kritik från vuxna.
    De har skrivit på Facebook.

  180. "Det ni gör är bara en dröm."

  181. Det kom väldigt mycket kritik -
    inte bara från rasister och nazister.

  182. Det kom från afghaner, ungdomar
    och svenskar.

  183. Det kom väldigt mycket
    från det manliga samhället.

  184. Vi har börjat agera gemensamt.

  185. För männen var det oacceptabelt att
    en tjej var ledare eller längst fram.

  186. Hej, killar. Välkomna.

  187. De upplevde sig vara hårt åtsatta
    från många håll.

  188. Det bidrar till splittring
    bland ungdomarna.

  189. Först måste vi prata om dem som
    måste vara på mötet och har ansvar.

  190. Vi pratade om att bara ha
    en representant från vakten.

  191. Alla ville att du ska vara med.

  192. Du kan inte vara med.

  193. Vi är två personer nu som vill vara med.
    Vi har varit med på ert möte.

  194. -Vi har sagt till er att ni ska komma...
    -Du gör det här för att bli känd.

  195. Det handlar det inte om! Det finns
    tusentals som är mer kända än jag.

  196. När vi började, herr Jalal,
    fanns det ingen organisation.

  197. Jag har själv sagt
    att ni kan vara med på mötena.

  198. Det är hon som organiserar dem.

  199. Uppstod missförståndet
    redan första dagen? Inte vet jag.

  200. Vad var meningen med det första mötet?

  201. Låt oss att se till att få nåt gjort,
    i stället för onödiga diskussioner.

  202. -Då väljer jag att gå härifrån.
    -Det är okej, du kan gå.

  203. Sittstrejken har pågått i 25 dygn,
    på trappan framför Medborgarhuset.

  204. Nu föreslår polisen att de ska flytta
    till området framför krogarna.

  205. Det vill inte Ung i Sverige.

  206. Här är trapporna,
    men de vill att vi är här.

  207. Då kommer man väldigt nära kroglivet,
    vilket är lite otrygghet.

  208. Där sitter vardagsrasisterna
    som säger dumma saker.

  209. Man kan inte ha mat eller vatten där.

  210. De gör det svårare och svårare
    för oss.

  211. Ny adress blir Norra Bantorget.

  212. En plats med en historisk anknytning
    till socialdemokratin.

  213. Tjena, medmänniskor.
    Välkomna till Norra Bantorget.

  214. Här samlades 40 000 människor-

  215. -i den första
    tillåtna arbetardemonstrationen 1902.

  216. Ni gör det som många har velat göra
    i flera år. Ni får det att gå ihop.

  217. -Att vara en rörelse - inte bara...
    -En rörelse av rörelser.

  218. Just nu leder ni oss alla.

  219. Att driva en rörelse är inte lätt,
    men man har framgångar.

  220. De lyckas sätta frågan om utvisningar
    på agendan på ett helt nytt sätt.

  221. Många svenska organisationer
    står nu bakom de unga afghanerna.

  222. Jag ska bara säga att
    jag är ordförande i stadsdelsnämnden.

  223. Om det är något så gör vi allt för
    att fixa det, som med toaletterna.

  224. Vi ska försöka se till
    att polisen är här på nätterna.

  225. -Vi ska lösa alla praktiska frågor.
    -Tack så mycket.

  226. Trots välvilja från sympatisörer och
    kommunen tappar sittstrejken kraft.

  227. Det blev svårare att få hjälp
    med volontärer, mat och vatten.

  228. Det praktiska.

  229. Man var lite gömd där på torget,
    så det kändes inte bra att vara där.

  230. Många tyckte
    att det var en dålig plats.

  231. Många frågar sig
    vad Ung i Sverige har uppnått.

  232. Inget händer på det politiska planet.

  233. Vi kommer att se
    hur politikerna ska bedöma oss.

  234. När framgångarna uteblir ifrågasätts
    ledarna - i första hand Fatemeh.

  235. Varför talar hon
    om alla afghaners rätt att stanna-

  236. -när det är folkgruppen hazarer
    som är mest utsatt?

  237. Hon anklagas för att själv använda
    pengarna som swishades in i början.

  238. Av all kritik så var det mest
    om Swish-pengarna, och jag tänkte:

  239. "Varför ser de bara
    på dem som swishar?"

  240. "Varför räknar ingen lite
    på hur mycket mat vi har köpt?"

  241. "Hur mycket mat vi har handlat och
    hur många sovsäckar vi har fixat."

  242. Många är besvikna och desperata
    över sin egen situation.

  243. En lång väntan och ovisshet
    nöter långsamt ner hoppet.

  244. Under året försöker hundratals
    ensamkommande ta livet av sig.

  245. Tolv lyckas.

  246. Snälla, ta inte ditt liv.
    Åk hellre till psykakuten.

  247. Det är inte lösningen.
    Vi kämpar till sista sekunden.

  248. Jag har ansträngt mig väldigt mycket.
    Jag har försökt olika vägar.

  249. Jag har lagt fram mycket bevis,
    men de sa nej.

  250. Det betyder att du känner dig sviken.

  251. Tänk inte på det. Tänk inte på det.

  252. Dagar och veckor går, och kämpaglöden
    falnar bland trötta aktivister.

  253. Tiden på Norra Bantorget blir långt
    ifrån triumfen på Medborgarplatsen.

  254. Det regnar och blåser kallt.

  255. Fatemeh och de andra beslutar
    att sittstrejken ska avslutas.

  256. I stället ska kampen föras
    på andra sätt.

  257. Vad ska jag göra?
    Jag orkar inte mer.

  258. Vi måste få samhället att hjälpa oss
    igen och tänka på hur det ska ske.

  259. Vi ska inte vara tio, eller tjugo,
    utan fler - tusen!

  260. De här tusen personerna
    ska bli ännu fler, och vi ska samlas.

  261. -De är sura på oss.
    -Vi på dem eller de på oss?

  262. De har sagt: "Du inte är en vän."
    De har sagt: "Du är en spion."

  263. Killarna som passerade mig sa:
    "Du har smutsig byk, Fatemeh."

  264. Två killar kom fram och sa:
    "Såg du att hon tog av den?"

  265. Jag är mer stolt över dig
    än killarna som sa det till dig.

  266. Jag vet det.

  267. Men när en person
    går in för nåt helhjärtat-

  268. -och samtidigt
    vet sig inte ha begått nåt misstag-

  269. -då gör kritiken ont i hjärtat.

  270. Det är ni som är Ung i Sverige.
    Det är ni som är samhällets hjältar.

  271. Utan er hade det varit jättejobbigt,
    så jag tackar er jättemycket.

  272. Sittstrejken varar i 58 dagar, och
    efteråt känner många en stor tomhet.

  273. Det var något stort och historiskt
    men har inte gett något resultat.

  274. Jag är sur på alla människor.

  275. Jag har fått den känslan i dag.

  276. Det är inte bra, men...

  277. Vart ska vi någonstans?
    Jag vet inte det.

  278. Jag kanske är lite rädd
    för den här världen.

  279. I nästa avsnitt fortsätter kampen.

  280. Vi tittar närmare
    på sociala och traditionella medier.

  281. Ska en rörelse lyckas
    handlar allt om att nå ut och synas.

  282. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Aktivisterna

Avsnitt 1 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi följer aktivisterna i Ung i Sverige som protesterar mot utvisningarna till Afghanistan, och får en unik inblick i rörelsens innersta krets. Ung i Sverige får stora framgångar och sympatier, men möter också mycket avsky - som dock alltid bemöts med vänlighet och icke-våld. Allteftersom manifestationen växer skapas interna konflikter, samtidigt som röster börjar höjas om resultat. Vad har ledningen för rörelsen egentligen åstadkommit efter nästan två månader på torget?

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Afghanska flyktingar , Flyktingar, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Politik, Proteströrelser, Samhällsvetenskap, Sittstrejker, Sociala frågor, Statskunskap, Ung i Sverige, Utomparlamentariska metoder, Utvisning
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Sittstrejken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSittstrejken

Aktivisterna

Avsnitt 1 av 3

Vi följer aktivisterna i Ung i Sverige som protesterar mot utvisningarna till Afghanistan, och får en unik inblick i rörelsens innersta krets. Ung i Sverige får stora framgångar och sympatier, men möter också mycket avsky - som dock alltid bemöts med vänlighet och icke-våld. Allteftersom manifestationen växer skapas interna konflikter, samtidigt som röster börjar höjas om resultat. Vad har ledningen för rörelsen egentligen åstadkommit efter nästan två månader på torget?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSittstrejken

Medierna

Avsnitt 2 av 3

Ung i Sverige utnyttjar sociala medier på ett effektivt sätt för att nå ut med budskapet om sittstrejken och väcka opinion mot utvisningarna till Afghanistan. De traditionella medierna hakar på, och får snart fokus på den 17-åriga tjejen som står längst fram. Fatemeh Khavari är en av två talespersoner men det är henne medierna lyfter fram. När intresset för strejken börjar dala sker en knivattack på andra sidan torget som åter får medierna till platsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSittstrejken

Politiken

Avsnitt 3 av 3

De unga aktivisterna i Ung i Sverige vill väcka opinion för sin sak, men målet är också att förändra politiken. Ska det lyckas? De har flera partier på vänsterkanten bakom sig men viktigast är Socialdemokraterna, som fortfarande har en stram hållning gentemot de ensamkommande. Vi hör bland andra Gustav Fridolin (MP), som hyllar gräsrotsrörelsens kamp, och Johan Forssell (M), som är kritisk till att en kampanj ska kunna påverka migrationspolitiken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta My life my lesson

Felicia förlorade tidigt sin biologiska pappa och växte upp tillsammans med en styvpappa som misshandlade mamman. Efter tio år separerade Felicias mamma från styvpappan. Felicia vill leva ett vanligt tonårsliv, men hennes situation och upplevelser hindrar henne. Situationen förvärras när pappan hotar mamman till livet och familjen tvingas leva i ovisshet tills de får ett skyddat boende. Hoten leder till rättegång där Felicia måste vittna, och frågan är hur hon ska orka. Under två år får vi följa Felicias liv där konsekvenserna för barn som upplever våld i nära relationer blir tydliga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Trafficking i Europa

FN har gjort en grov beräkning att cirka 1,2 miljoner barn varje år utsätts för människohandel, så kallad trafficking. Handel med människor är idag den tredje största brottsliga verksamheten i världen, näst efter narkotika- och vapenhandel. Både flickor och pojkar utnyttjas sexuellt, som billig arbetskraft och soldater, adopteras bort eller tvingas begå stölder, tigga och smuggla narkotika. Vi träffar Kajsa Wahlberg som är kommissarie inom polisen i Stockholm. Hon berättar om ett tillslag i en lägenhetsbordell nära hennes arbetsplats. Där hade sex unga kvinnor från Östeuropa och Nigeria hållits kvar mot sin vilja.