Titta

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Om UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Föreläsningar från Arkiv och genusforskning - en jubileumskonferens för KvinnSam 60 år. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv : Om populärhistoriska biografierDela
  1. "Mer än bara tomtetecknare"

  2. Men sen
    när man kommer till artikeln...

  3. "Mor till alla tomtarna", "God jul"

  4. Vad trevligt att vara här.
    Vilken ära-

  5. -att få vara med att fira
    KvinnSams 60-årsjubileum med er alla.

  6. Jag heter Daniel Nyström och är
    idéhistoriker från Umeå universitet.

  7. Jag skrev min doktorsavhandling-

  8. -om kvinnohistorisk
    och arbetarhistorisk forskning.

  9. "Innan forskningen blev radikal:
    en historiografisk studie"-

  10. -"av arbetarhistoria
    och kvinnohistoria"

  11. I den studerar jag
    några av personerna-

  12. -vars namn vi har hört nämnas redan
    under dagen så här långt.

  13. Det är Gunnar Qvist,
    Karin Westman Berg, Gunhild Kyle-

  14. -Greta Wieselgren
    och en lång rad andra.

  15. Jag kollar helt enkelt på framväxten
    av kvinnohistorisk forskning-

  16. -och hur den har beskrivits
    i efterhand.

  17. Men det ska jag inte prata om.
    Vi har hört mycket om personarkiv-

  18. -och biografiskrivande redan.

  19. Då har jag döpt min presentation till
    "Om populärhistoriska biografier".

  20. Men jag skulle vilja sätta en
    parentes runt ordet "biografi".

  21. I alla fall inledningsvis, och säga
    att jag ska uppehålla mig-

  22. -vid aktörsdriven historieskrivning.

  23. Alltså när aktören
    får ett stort förklaringsvärde.

  24. Och så ska jag säga nåt
    om populärhistoria som genre.

  25. -och fundera över ordet "populär",
    vad det är för nånting.

  26. Ingången är den här: För några år sen
    skrev jag en artikel-

  27. -med historikern Svante Norrhem.
    "Arkiv och perspektiv:"

  28. "Finns det en motsättning mellan
    populärhistoria och genushistoria?"

  29. I artikeln anklagade vi
    det populärhistoriska fältet-

  30. -för vad vi kallade
    för "metodologisk genusblindhet".

  31. Vi tyckte
    att det saknades maktperspektiv-

  32. -och saknades ingående arkivstudier
    vid skrivandet av populärhistoria.

  33. Vi ondgjorde oss
    över ett "stora män-perspektiv"-

  34. -i den populära historieskrivningen.

  35. Kanske slog vi i och med det
    in en del öppna dörrar.

  36. Det är nånstans en allmänt
    spridd syn på populärhistoria.

  37. Inte minst alla de här magasinen som
    vi läser och ser i tidningskioskerna.

  38. Nu när jag gick tillbaka till de
    populärhistoriska tidskrifterna-

  39. -kändes det som att vi hade fog
    för vår kritik.

  40. När man går tillbaka några år är det
    en närmast tvångsmässig upptagenhet-

  41. -vid vad som raljant brukar kallas
    för "kungar och krig".

  42. Att det är stora män
    som har drivit utvecklingen framåt-

  43. -genom krig och liknande aktiviteter.

  44. Men kanske var vi också orättvisa
    i vår kritik.

  45. Sen 2011
    har det kommit en del forskning-

  46. -om just populärhistoria som fenomen,
    historiekulturellt fenomen-

  47. -som försöker förstå populärhistoria-

  48. -mer som ett uttryck för vår tid
    eller för nåt större, samhälleligt.

  49. Och till exempel Marianne Sjöland,
    som jag listar här-

  50. -säger så här inledningsvis
    i sin avhandling:

  51. Visst, när vi ser omslagen
    på de här tidskrifterna-

  52. -förefaller det vara
    precis den stereotypa bilden.

  53. Men när vi börjar bläddra i dem
    så märker vi-

  54. -att utbudet
    är ganska varierat där i.

  55. När jag flög ner i går...

  56. ...tog jag den här bilden
    på Umeå flygplats.

  57. Den förefaller ju som
    att det fortfarande är en väldigt...

  58. ...viss typ av kod
    på de här omslagen.

  59. Det är stuntmän, det är slavarmé-

  60. -det är Mandela,
    det är andra världskriget-

  61. -en pestdoktor och vikingar där uppe.

  62. Men inuti kanske det är varierat.

  63. För här ser vi ju faktiskt...
    Här uppe sitter Anne Frank-

  64. -som inte fick resa till USA,
    eller till Amerika.

  65. Såå inuti verkar de ändå
    ha ett bredare utbud.

  66. Jag tänker att perioden
    som har gått från 2011 till i dag...

  67. Jag ville säga nåt om perioden, vad
    gäller det populärhistoriska fältet.

  68. Då har jag kollat på populärhistoria,
    för det har hunnit hända en hel del.

  69. De stora tidskrifterna Populär
    historia och Allt om historia-

  70. -har fått nya ägare,
    det är Bonnierägt, nya redaktörer.

  71. Och, inte minst,
    har det dykt upp en ny tidskrift-

  72. -som heter Historiskan-

  73. -med explicit fokus på kvinnohistoria
    och genushistoria.

  74. Det gör att det blir intressant
    att fundera över...

  75. Det finns ingen nödvändig kausalitet
    mellan olika fenomen-

  76. -men man kan tänka att
    kvalitativa förändringar på fältet-

  77. -bidrar till kvalitativa förändringar
    i innehållet och det som förmedlas.

  78. Så då har jag helt enkelt kollat,
    framförallt på de här tidskrifterna.

  79. Populär historia och...

  80. ...Historiskan.

  81. Jag har velat ställa två sorters
    frågor till de här tidskrifterna.

  82. För det första
    en mer historiefilosofisk fråga.

  83. Vad är det som gör
    att vi presenterar och paketerar-

  84. -det förflutna
    på olika sätt i olika tider?

  85. Vad är det i nuet som gör att vi
    tolkar det förflutna-

  86. -och håller fram vissa aspekter
    av det förflutna?

  87. Men jag har också velat studera dem
    ur ett genusperspektiv.

  88. Och jag ska genast säga-

  89. -att ingen av de två tidskrifterna
    - Populär historia och Historiskan-

  90. -har ett jätteavancerat
    genusperspektiv i artiklarna.

  91. Utan det är olika varianter-

  92. -av det som kallas
    för additiv kvinnohistoria-

  93. -som dyker upp i både Historiskan
    och Populär historia.

  94. Additiv kvinnohistoria
    har varit en oumbärlig del-

  95. -för att göra kvinnor synliga
    i historien.

  96. Det har också fungerat
    som ett implicit sätt-

  97. -att belysa historieskrivning
    och hur den ser ut på annat håll-

  98. -genom att presentera...

  99. ...aktörer som inte har synts
    så mycket i historieskrivningen.

  100. Sen tänker jag
    att additiv kvinnohistoria-

  101. -diskuterades ganska flitigt
    för kanske 30 år sen-

  102. -inom kvinnohistorisk forskning.

  103. Så additiv historieskrivning
    kanske innebär nåt annat i dag-

  104. -än för 30 år sen.

  105. Men för att ni inte ska fundera
    över vad jag har kommit fram till-

  106. -tänkte jag presentera
    mina slutsatser först.

  107. Under den här perioden,
    från 2015, när Historiskan startade-

  108. -så kan man säga att...

  109. ...mitt intryck är att Populär
    historia har breddat innehållet-

  110. -mot att inkludera
    fler kvinnohistoriska ämnen.

  111. Vi såg på omslagen
    till Populär historia-

  112. -som jag visade från 2016-

  113. -är det åtta kvinnor och åtta män.

  114. Det tyder på att både utåt och även,
    som jag har uppfattat det, inuti-

  115. -är det en större bredd,
    framförallt i representation av kön.

  116. Populär historia har längre artiklar
    jämfört med Historiskan-

  117. -så de kan vika större utrymme
    åt historieteoretiska frågor.

  118. Diskutera materialläge-

  119. -resonera kring källkritiska problem-

  120. -kring historiebruk...

  121. ...och liknande.

  122. Samtidigt är det en tidskrift
    som i huvudsak har en manlig publik.

  123. -vilket gör att det är en intressant
    ambivalens som uppstår ibland-

  124. -mellan nåt slags vilja-

  125. -att bredda och uppdatera
    historieskrivningen och förmedlingen-

  126. -samtidigt som man anspelar-

  127. -på olika traditionella sätt
    att förmedla historia.

  128. Och ambivalensen mellan traditionell
    och uppdaterad historia...

  129. Jag gillar "uppdaterad", det tyder på
    att vår historia alltid är daterad.

  130. Men vi daterar
    den kanske annorlunda i dag.

  131. Det uppstår en spänning
    som jag ska visa på längre fram.

  132. Vad gäller Historiskan är en av
    de stora förtjänsterna, som jag ser-

  133. -och det som gör att det additiva
    perspektivet fortfarande har...

  134. ...en subversiv
    eller radikal potential-

  135. -är att de viker ett stort utrymme
    åt icke-kanoniserade kvinnor.

  136. Att det kan dyka upp ett reportage
    om den egyptiska kvinnorörelsen-

  137. -om afrikanska elitsoldater,
    om västindiska upprorsledare-

  138. -om 1700-talsastronomen Wang Zhenyi
    och många fler.

  139. Samtidigt så riskerar
    en tidskrift som Historiskan-

  140. -samma typ av fallgrop som kvinno-
    rörelsen alltid har brottats med.

  141. Alltså att det väcker frågor
    kring den feministiska paradoxen:

  142. Vad vill egentligen
    den feministiska kampen?

  143. Vill den att kvinnor
    ska bli lika och likställda män-

  144. -och därmed sudda ut skillnaden
    mellan kvinnor och män?

  145. Eller vill kvinnorörelsen
    och feminismen höja kvinnors status-

  146. -betona olikheten
    och göra kvinnor jämställda-

  147. -men därmed också
    i nån mening reproducera-

  148. -föreställningar om kön.

  149. Jag kan inte påstå
    att jag har svar på det-

  150. -utan det är mer
    en iakttagelse jag har gjort.

  151. Ständigt denna populärhistoria.

  152. Och ändå är den så outforskad.

  153. Det är en av de vanligaste historie-
    bruken som vi möter i samhället.

  154. Det är inte bara de här magasinen,
    det är i romaner och tv-serier...

  155. Ständigt denna typ av
    populärkulturella historieskrivning.

  156. Och jag skulle ljuga om jag inte sa
    att det fanns en viss attityd-

  157. -bland akademiska historiker
    gentemot populärhistoria.

  158. Den här attityden
    kan ta sig lite olika uttryck.

  159. Å ena sidan
    finns den spridda föreställningen-

  160. -att populärhistorieskrivning inte
    går i takt med forskningsfronten.

  161. Att den tenderar att servera gammal
    skåpmat i flamsiga förpackningar.

  162. Att den presenterar historien
    på ett sätt som inte finner stöd-

  163. -i aktuell historisk forskning.

  164. Så när historieskrivningen
    tillämpar nya perspektiv-

  165. -eller har hittat nya fynd i arkiven-

  166. -som gör att kända fenomen
    ställs i nytt ljus-

  167. -så står populärhistoria kvar och
    tuggar samma historia om och om igen.

  168. Det är en sån föreställning.

  169. Sen finns det en tendens att se
    populärhistorien som skräpkultur.

  170. Att den kommersiella aspekten
    anses förvanska trovärdigheten-

  171. -och korrektheten
    i den historia som presenteras.

  172. Och det kan ibland antydas att...

  173. ...den här historieskrivningen,
    att om vi akademiker stöttar den-

  174. -så på nåt sätt...
    Den är ju problematisk-

  175. -för den bryter ju mot en av de stora
    kardinalflosklerna inom akademin:

  176. Att forskningen ska vara fri,
    ett oberoende kunskapssökande.

  177. Är det då kopplat till kommersiella
    intressen så ses det som fel.

  178. Populärhistoria som en melodifestival
    för akademiska historiker-

  179. -är vi inte intresserade av.

  180. Vad som ofta händer när
    akademiska historiker ska uttala sig-

  181. -och till och med skriva
    om populärhistoria-

  182. -som jag och Svante
    också gjorde oss skyldiga till-

  183. -är att vi tenderar att söka fel.

  184. Felfinneri är så som vi
    vill närma oss populärhistorien.

  185. Det har naturligtvis uppmärksammats-

  186. -bland annat av historikern
    Simon Larsson som skriver så här:

  187. "Historikerna har en benägenhet att
    anta att populärkulturens referens"-

  188. -"måste vara
    en yttre, politisk historia."

  189. "Historikerna tar sen på sig rollen
    som ordningsvakt"-

  190. -"genom att bedöma
    hur den förhåller sig"-

  191. -"till denna yttre,
    så att säga verkliga historia."

  192. Och när jag bläddrade igenom
    en rad recensioner-

  193. -av populärhistoriska skrifter
    och publikationer-

  194. -så förefaller det
    som om Larsson har rätt.

  195. Maja Hagermans "Käraste Herman"-

  196. -sägs ta stora friheter
    i sina tolkningar-

  197. -på gränsen mot det rent fiktiva.

  198. Henrik Arnstads "Älskade fascism"
    förhåller sig tendensiöst-

  199. -till tidigare forskning,
    i recensionerna.

  200. Om det inte är det framhålls
    att den här forskningen parasiterar-

  201. -på grundforskningen
    utan att ge tillräckligt med cred-

  202. -som till exempel varit fallet
    med Barbro Hedvalls studie...

  203. ...eller populärhistoriska
    coffee table-bok, ska jag säga-

  204. -om rösträttsrörelsen.

  205. Sedermera har samma kritik riktats
    mot tv-serien "Fröken Frimans krig".

  206. Nämligen att den plockar
    lite väl skamlöst-

  207. -ur Christina Florins
    och Josefin Rönnbäcks grundforskning.

  208. Men det här är på nåt sätt
    ett förhållande som går båda vägar.

  209. Från mer populärt håll
    kan det finnas en liknade skepsis-

  210. -mot akademisk forskning.

  211. Så får akademiker höra att...

  212. ...de kanske har sålt ut sig.

  213. De har liksom följt...

  214. ...den kommersiella logiken och
    förlagens önskemål lite för långt.

  215. Vilket antyds i en recension av
    Gunilla Björks bok om Kata Dalström.

  216. Eller att det
    bara är knastertorr källkritik-

  217. -som jag har hittat
    om Elisabeth Elgáns bok-

  218. -om 70-talsfeminismrörelsen
    och Grupp 8.

  219. Klas Åmarks bok om Raoul Wallenberg
    likaså, knastertorr källkritik.

  220. Det finns också föreställningen att
    de rör sig med för mycket teorier-

  221. -och att det blir
    en ogenomtränglig framställning-

  222. -eller
    en alltför banal framställning.

  223. Antingen fikonspråk
    eller synen på-historia-

  224. -som till exempel Peter Englund har
    kritiserat akademiska historiker för.

  225. Varför inte ta reda
    på vad som egentligen hände-

  226. -i stället för denna ständiga
    "hur såg de på saker?"

  227. Nu vill jag inte överdriva här
    och säga-

  228. -att forskning och alla forskare
    som uttalar sig om populärhistoria-

  229. -är felfinneri, för så är det inte.

  230. Marianne Sjöland,
    som vi såg inledningsvis-

  231. -och även en doktorsavhandling
    av Fredrik Holmqvist-

  232. -visar väldigt väl
    hur populärhistoria kan förstås-

  233. -som ett uttryck för vår tid,
    ett uttryck för...

  234. ...människans... Vad ska jag säga?

  235. ...historiekulturella...

  236. ...olika historiekulturella
    ytterligheter.

  237. Holmqvist pratar om det som ett
    spänningsfält mellan nytta och nöje-

  238. -bildning och kommersialism-

  239. -akademisk och journalistisk prosa,
    och så vidare.

  240. Marianne Sjöland säger explicit
    att hon inte vill leta faktafel-

  241. -eller sticka hål på myter,
    utan vill ta reda på-

  242. -vad populariseringen kan innebära
    utifrån olika perspektiv.

  243. Samtidigt finns det en risk-

  244. -att Holmqvist och Sjöland
    talar emot sig själva-

  245. -för slutsatserna de kommer fram till
    tyder ändå på att de vill uttala sig-

  246. -om populärhistoriens grad
    av akademisering.

  247. Sjöland skriver att artiklarna
    i engelska populärhistoriska magasin-

  248. -är mer utförliga
    och närmare forskningen och så.

  249. Och Holmqvist landar i en slutsats
    om att Herman Lindqvist-

  250. -är mindre akademisk
    än Peter Englunds historieskrivning.

  251. Som jag har antytt - det var det här
    Svante och jag var ute och for efter:

  252. Att kritisera populärhistoria för att
    den inte är tillräckligt akademisk.

  253. Inte tillräckligt tydliga perspektiv-

  254. -inte tillräckligt djuplodande
    arkivstudier.

  255. Fel, fel, fel,
    från akademisk synvinkel.

  256. Varför akademiska historiker vill
    kritisera icke-akademisk historia-

  257. -för bristande vetenskaplighet
    är ju en väldigt intressant fråga.

  258. Kanske ska inte populärhistoria
    känna sig särskilt utpekad.

  259. Felfinneri är ju en av de centrala
    verksamheterna inom akademin.

  260. Det är ju det enda vi gör
    på seminarier.

  261. Vid granskning är det brister
    som kommentatorerna siktar in sig på.

  262. Problemformulering, källhantering
    förhållande till tidigare forskning-

  263. -slutsatser, teori,
    metodanvändning och så vidare.

  264. Oavsett om du är disputerad eller
    inte fortsätter det karriären igenom.

  265. Seminariebehandlingar, peer review-
    processer, sakkunnigutlåtanden-

  266. -recensioner och så vidare.

  267. Så jag kan konstatera
    att intentionerna är goda-

  268. -bakom att förstå populärhistoria
    som fenomen-

  269. -men det finns nog mer att göra
    på den fronten.

  270. När Christopher O'Regan
    eller Johan Norberg-

  271. -titulerar sig historiker
    och idéhistoriker-

  272. -då sticker det i ögonen
    på en och annan akademisk historiker.

  273. De är ju inte ens doktorerade,
    de har inte ens doktorerat.

  274. De är inte ens doktorander.

  275. De förvanskar bilden av vad en
    historiker eller idéhistoriker är.

  276. Jag tänkte att jag vill säga nåt
    om begreppet "populär".

  277. Klart är att "populär"
    kommer ur latinets "populus"-

  278. -och betyder "folk".

  279. Så...när vi pratar om "populär"
    i vardagligt tal-

  280. -är det inte särskilt problematiskt.

  281. Vi använder begreppet
    som "allmänt omtyckt".

  282. Men spänningarna uppstår
    när vi försöker ta reda på-

  283. -för vem och vad något är omtyckt.

  284. Begreppet tycks implicera att det är
    vad som är omtyckt av folket.

  285. Vad som gör O'Regan
    och Norberg populära-

  286. -är ju att de går hem i stugorna.

  287. Det sätter ju akademiska historiker
    inte i nåt fördelaktigt ljus.

  288. Att vara i opposition
    mot populärhistoria-

  289. -kan uppfattas som en distansering
    från det som är folkligt.

  290. Om populärhistoria
    är ett uttryck för folket-

  291. -skulle det betyda
    att akademiska historiker-

  292. -är representanter för eliten,
    för överheten.

  293. Och de flesta akademiker
    ställer upp på det. De köper det.

  294. Och jag tror till och med att
    människor generellt ställer upp på-

  295. -att det vi gör på universiteten
    ska vara elitistiskt.

  296. Ingen vill ha medioker forskning
    eller undervisning.

  297. Vi vill inte gå till
    en medioker kirurg och så vidare.

  298. Det ska vara elitistiskt.
    Men det här spänningsförhållandet-

  299. -att ta avstånd från det populära,
    det folkliga, från folket-

  300. -är likväl problematiskt.

  301. Jag har försökt söka en teoretisk
    ingång till begreppet "populär"-

  302. -och hittade en artikel av den
    framlidne kulturvetaren Stuart Hall-

  303. -som har skrivit
    om begreppet "populär".

  304. Han säger att det finns en koppling
    mellan "populär" och "the people".

  305. "The popular and the people". Men
    den här kopplingen är ju inte given.

  306. Om vi vill försöka förstå vad som är
    populärt kan vi inte inventera det.

  307. Vi kan inte göra en lång inventering
    av allt som förknippas med folket.

  308. För när vi är färdiga med den listan-

  309. -så har tiden
    och omständigheterna förändrats-

  310. -och det är nåt annat listan
    består i. Och saker har bytt plats.

  311. Det som var en representant för
    eliten är en representant för folket.

  312. Vi måste hitta en mer konceptuell
    förståelse av begreppet "populär"-

  313. -säger Stuart Hall.
    Och så säger han så här:

  314. "Populär", det är en arena-

  315. -där en förhandling
    mellan olika krafter äger rum.

  316. Vilka är då krafterna, enligt Hall?
    Jo, krafterna som förhandlar-

  317. -om vad som är populärt
    och vad det betyder-

  318. -är å ena sidan folket.

  319. Folket har ett intresse
    av att definiera sig självt...

  320. ...att stå upp för sig självt,
    sina värden och sina praktiker.

  321. Men å andra sidan
    finns det andra krafter.

  322. Kommersiella krafter, politiska
    krafter och den kulturella makten.

  323. Antingen för ekonomisk vinning eller
    för att eliten vill kontrollera-

  324. -och disciplinera de breda massorna.

  325. Här är grovt sett de två lägren.

  326. Folket - den ekonomiska
    och kulturella eliten.

  327. Inte heller den här fördjupade,
    konceptuella förståelsen-

  328. -sätter akademiska historiker
    i nåt särskilt positivt ljus.

  329. För vad gör vi
    när vi kritiserar populärhistoria-

  330. -även om vi gör det
    ur ett slags konceptuell synvinkel?

  331. Vi rider in på våra vita springare
    och vill tala om för folket-

  332. -vad de ska tycka
    om den kultur som de konsumerar.

  333. De tycker fel.

  334. Att säga att de har blivit vilseledda
    får oss att känna oss rättskaffens-

  335. -men är inte så givande analytiskt.
    Då skriver Stuart Hall så här:

  336. "I don't know that it is a view
    which can survive for long"-

  337. -"as an adequate account
    of cultural relationships"-

  338. -"and even less
    as a socialist perspective"-

  339. -"on the culture and nature
    of the working class."

  340. "Ultimately, the notion of the people
    as a purely passive, outline force"-

  341. -"is
    a deeply unsocialist perspective."

  342. "Populär".
    Varför jag tror att jag nu-

  343. -om jag ska rikta
    ett metaperspektiv på mig själv...

  344. Varför jag har fastnat för "populär"
    är ju inte så konstigt.

  345. "Populär" har ju kommit att bli ett
    jätteinfekterat ämne under senare år-

  346. -genom kopplingen till "populism".
    som jag ser det.

  347. Att det har dykt upp en ny kraft,
    vid sidan av folket-

  348. -och den kommersiella
    och kulturella eliten-

  349. -nämligen
    de här populistiska rörelserna...

  350. ...som på olika sätt försöker...

  351. ...stå bakom
    en mer högerextrem politik.

  352. Och även de försöker definiera
    vad som tillhör folket.

  353. Vad som är folket. De säger till och
    med att de är folkets representant-

  354. -och vet folkets eget bästa.
    Det är en jättespännande arena-

  355. -där en förhandling om vad som
    ska höra till det populära äger rum.

  356. För att avgränsa mig när jag kollade
    på Historiskan och Populär historia-

  357. -så valde jag
    att göra några nedstamp, nedslag-

  358. -där det är samma historiska person
    som behandlas i båda tidningarna.

  359. Man hade kunnat göra
    andra urval också.

  360. Men för en sån här presentation
    tänkte jag att det kunde funka bra.

  361. Jag har valt Kleopatra,
    Jenny Nyström-

  362. -drottning Kristina
    och Selma Lagerlöf.

  363. Populär historia.
    Enligt redaktionens text på hemsidan:

  364. De har en folkbildande ambition
    och tummar aldrig på kvaliteten.

  365. På Historiskans hemsida står det att
    det är en genusmedveten tidning-

  366. -som sätter kvinnor i fokus. Varje
    nummer erbjuder mångfaldsperspektiv-

  367. -intersektionalitet och en stor
    geografisk och tidsmässig spridning.

  368. Jag ska genast säga att jag har...

  369. Det jag tycker är intressant
    med det här är ju att folkbildning...

  370. ...och...

  371. ...mångfaldsperspektiv,
    kvinnors inkludering...

  372. Jag uppfattar det som nåt som står...

  373. ...som är nånting mer än
    att bara ha kommersiella intressen.

  374. Jag uppfattar folkbildning
    och inkludering av kvinnor-

  375. -som en ideologisk maktmarkör.

  376. Det är kanske lite väl starkt
    att säga det.

  377. Men det är inte en alltför
    vågad gissning att de menar-

  378. -att de står bakom
    ett slags demokratiska värderingar.

  379. Jag har inte hittat
    jättestora skillnader i artiklarna-

  380. -i Populär historia och Historiskan.

  381. Men likväl
    är skillnaderna intressanta.

  382. I Populär historia behandlas
    den historiska människan Kleopatra.

  383. I augustinumret 2015
    så pryder hon numret...omslaget-

  384. -med den tillhörande texten
    "Kleopatra bakom myten"

  385. Alltså att den här artikeln
    vill berätta om Kleopatra-

  386. -bakom all typ av mytologisering
    och vad som har lagts på henne-

  387. -i form av ett misogynt historiebruk
    genom årtusenden.

  388. Man vill avslöja vad som är myt
    och vad som är verklighet.

  389. Och vad som blir tydligt
    i Populär historias version-

  390. -när de skriver om Kleopatra 2016-

  391. -är ju att det här temat
    - myt och verklighet-

  392. -är nånting spännande i sig självt.

  393. Nämligen att...man kan
    liksom frossa lite i myten-

  394. -och ändå säga
    "Fast det var bara en myt".

  395. Det är därför jag visar den här
    bilden, Alexandre Cabanels målning-

  396. -av Kleopatra sittande barbröstad-

  397. -med sin tjänarinna och en leopard,
    från 1887-

  398. -som är liksom huvudbilden
    när man kommer till artikeln.

  399. Om inte det vore nog börjar
    också artikeln med just myten.

  400. "Genom diset syns lättklädda flickor
    klättra omkring i riggen."

  401. "På det förgyllda akterdäcket
    står nakna småpojkar med vingar"-

  402. -"och fläktar skeppets ägarinna
    med strutsfjädrar."

  403. "Under ett guldstickat soltak"-

  404. -"ligger Egyptens omsusade drottning
    Kleopatra utsträckt på en divan."

  405. "Som ett mellanting
    mellan kärleksguden Afrodite"-

  406. -"och modergudinnan Isis
    är hon 'dressed for success'"-

  407. -"inför det stundande mötet med den
    romerska härföraren Marcus Antonius."

  408. "Men det här var bara en myt",
    säger de sen.

  409. Efter att vi har fått kolla
    på hennes bröst och läsa det här-

  410. -så kan vi konstatera
    att det bara var en myt.

  411. Här får man säga att det är svårt
    att skaka av sig bilden av Kleopatra-

  412. -som dekadent sexdrottning
    efter en sån här ingång.

  413. Vilket tyder på att själva greppet...

  414. ...att avfärda en myt
    egentligen är en förevändning-

  415. -för att få frossa i myten,
    som jag uppfattar det.

  416. I Historiskan är det i stället-

  417. -trots att det är samma person
    som skriver i båda tidningarna-

  418. -arkeologen Allan Klynne,
    så har den en helt annan ingång.

  419. Här är det John William Waterhouses
    målning, samtida med Cabanels-

  420. -med en mäktig drottning på sin tron
    som illustrerar artikeln.

  421. Och i stället för texten från
    den antika historikern Plutarchos-

  422. -hans erotiska fantasi
    som jag läste upp-

  423. -är det en beskrivning av
    politikern Kleopatra som presenteras.

  424. Vi får veta att Kleopatra föds in
    i en krävande roll i en orolig tid.

  425. Att hon ärver tronen när hon bara är
    18 år. En otroligt deskriptiv ingång.

  426. En liknande ambivalens-

  427. -går att se när Jenny Nyström,
    konstnären, ska porträtteras-

  428. -i Historiskan
    respektive Populär historia.

  429. I Populär historia vill de
    på nåt sätt lansera Nyström-

  430. -som nåt mer än personen
    som är känd för att måla och teckna-

  431. -vykort med tomtar.

  432. "Mer än bara tomtetecknare"
    lovar de på omslaget.

  433. Inte bara tomtetecknare,
    inte bara tomtebilder.

  434. Men sen
    när man kommer till artikeln...

  435. "Mor till alla tomtarna"

  436. "God jul"

  437. Det är samma grepp i Historiskan.
    Nånting mer än vykortstecknare.

  438. Men Historiskan
    lyckas bättre med konsekvensen.

  439. Men det är nåt kittlande
    med myten om den historiska personen.

  440. Man får liksom ha
    lite orättvisa glasögon på sig.

  441. Man får läsa lite motströms
    för att locka fram...

  442. För det är ett mer breddat utbud
    i Populär historia nuförtiden.

  443. Men det är små saker,
    som att när drottning Kristina...

  444. Samma skribent, Karin Tegenborg
    Falkdalen, disputerad...

  445. Det är viktigt att påpeka.
    Disputerad idéhistoriker.

  446. Det är ett aktörsperspektiv
    som inleder texten i Historiskan-

  447. -genom att helt enkelt hoppa fram
    några år, där Kristina har abdikerat-

  448. -och försöker
    göra sig politiskt gällande i Rom.

  449. Det är lätt att skriva fram
    en aktör i egen sak.

  450. Medan artikeln i Populär historia-

  451. -utgår från omständigheterna som
    gjorde att hon kunde bli drottning-

  452. -genom att utgå från att hon blev
    drottning, ärvde tronen i unga år.

  453. Sista skälvande minuterna.

  454. I fallet med Selma Lagerlöf...

  455. ...så skriver...

  456. ...i Historiskan
    Lisbeth Stenberg om Lagerlöf-

  457. -och hennes relationer till
    Valborg Olander och Sophie Elkan.

  458. Man skulle kunna tro
    att det är förutsättningarna-

  459. -för att leva i ett samkönat
    förhållande i början av 1900-talet-

  460. -som står i fokus i en sån artikel.
    Men här blev jag nog lite...

  461. ...överraskad. För den här ingången-

  462. -används för att på nåt sätt
    relativisera Lagerlöfs författarskap.

  463. Alltså nyansera bilden av Lagerlöf
    som den perfekta nationalhjälten.

  464. Det är en kontrollerande,
    grinig författare-

  465. -med orimliga krav på
    sin älskade Olander, som framträder.

  466. "Olander tog på sig
    allt fler uppgifter."

  467. "Hon renskrev,
    korrigerade och gav råd."

  468. "Hon svarade på brev,
    ordnade affärer och annat praktiskt."

  469. "Det är svårt att förstå
    hur hon hann."

  470. "Mot slutet av 1903 tröttnade Olander
    och ville ta en tjänst i Stockholm."

  471. "Då blev Lagerlöf förtvivlad,
    hon hotade, bönade och bad."

  472. "Frågan avhandlades under lång tid."

  473. Jag tycker att greppet är lovvärt.

  474. Att försöka nyansera
    bilden av Lagerlöf.

  475. Ungefär som bilden av manliga genier
    har relativiserats-

  476. -genom att lyfta fruarna till Marx,
    Freud, Einstein och så vidare.

  477. Det kontextualiserar
    och relativiserar geniet.

  478. Baksidan är att det är en liten del
    som framträder-

  479. -i den här....av Lagerlöf, som
    framträder i en sån här artikel.

  480. I Populär historia
    är det tvärtom. Hela livet.

  481. Både privatpersonen och författaren
    som avhandlas.

  482. Som ni vet vill jag värja mig-

  483. -mot att bedöma artiklarna
    utifrån vetenskapliga normer.

  484. Men fallet Lagerlöf
    väcker ändå frågan hos mig:

  485. Ur en populärhistorisk synvinkel, är
    det bättre med ett snävt perspektiv-

  486. -som tillför ny kunskap
    om ett stort författarskap-

  487. -eller är det bättre med en rik och
    nyanserad bild med gammal skåpmat?

  488. Inte helt självklart.

  489. Det sista jag vill säga, då,
    och som jag har sagt:

  490. Populärhistoria...

  491. Förhållandet myt-verklighet som
    ett historieberättartekniskt grepp-

  492. -är nåt som vore intressant
    att gå vidare med.

  493. Och här finns det mycket att ösa ur.
    Vi har hört ordet "pionjär"-

  494. -säkert 16, 18, 20 gånger,
    bara nu på förmiddagen.

  495. Det är ju ett sätt att skapa
    en mytologiserad berättelse-

  496. -om nån som föregångare, om nån som,
    i egenskap av den person hen var...

  497. ...gjorde det de gjorde.

  498. Förhållandet mellan "populär"
    och "populism" är ju intressant.

  499. Det vill säga,
    vi har ungefär samma behov-

  500. -av att presentera
    kvinnohistoriska hjältar-

  501. -med ungefär samma
    berättartekniska verktygslåda-

  502. -som den stora konstnären
    eller som pionjär.

  503. Här undrar jag... Jag skulle vilja
    avsluta med en vild iakttagelse.

  504. 2005 porträtterades
    Björn Borg så här.

  505. "Döda eller dödas"
    i Populär historia.

  506. Medan...om det är 2016, kanske-

  507. -så har mr Cool bränt ut sig.

  508. Här tycker jag att det finns
    nåt intressant. För tio år sen-

  509. -så var det ungefär samma...

  510. ...grepp, berättargrepp,
    "döda eller dödas"-

  511. -"seger eller död",
    som vi har hört från politiskt håll.

  512. Men i populärhistoriskt sammanhang
    har Björn Borg bränt ut sig.

  513. Och det funderade jag över.
    Att presentera maskuliniteten-

  514. -som nånting mer
    än den här krigiska metaforiken-

  515. -är det en motståndshandling från
    en liberal, demokratisk tidskrift-

  516. -som sysslar med folkbildning,
    som Populär historia?

  517. Jag kunde inte undgå
    att tänka tanken, i alla fall.

  518. Det var allt jag hade tänkt säga.
    Tack.

  519. Textning: Stina Hedin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om populärhistoriska biografier

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Idéhistorikern Daniel Nyström diskuterar huruvida det finns en motsättning mellan populärhistoria och genushistoria. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Ämnesord:
Genusfrågor, Kvinnofrågor, Kvinnohistoria, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Berättelsen om Greta Renborg

Arkivarien Moa Bergkvist ger en kort beskrivning av Greta Renborg, vars engagemang och arbete betytt mycket för folkbildning och biblioteksvärlden. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Arkivets röst - Karin Westman Berg

Universitetslektor Anna Nordenstam berättar om litteraturforskaren Karin Westman Berg, pionjär inom kvinnoforskning som bland annat blev känd genom boken "Gråt inte, forska!" från 1979. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Kvinnopar i kvinnorörelsen

Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal fanns ett flertal kvinnopar som tillsammans utgjorde ett sorts nav för kvinnorörelsen i Sverige. Hanna Markusson Winkvist, universitetslektor som forskat om kvinnopar och deras betydelse i kvinnorörelsen, berättar här om några av dem. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Om populärhistoriska biografier

Idéhistorikern Daniel Nyström diskuterar huruvida det finns en motsättning mellan populärhistoria och genushistoria. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

En värld av kvinnor

Den svenska arbetarrörelsen är väl dokumenterad, men kvinnornas roll inom rörelsen har genom åren fått mindre uppmärksamhet. Här berättar forskaren Silke Neunsinger om projektet Worlds of Women som arbetar med att synliggöra de svenska arbetarkvinnornas transnationella och internationella kontakter. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Dokumentera icke-normativa kön och sexualitet i Norge

Bibliotekarien Runar Jordåen delar med sig om berättelser som går att hitta i Skeivt arkiv i Norge där man samlar material om norsk queer-historia. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Det lilla barnets hjärna

Vid födseln innehåller barnhjärnan redan de 100 miljarder nervceller som sedan finns med hela livet. Ulrika Ådén, docent vid Karolinska institutet och läkare för nyfödda, berättar om forskningen. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Oro

Vad oroar du dig för? Är oro bra för något? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.