Titta

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Om UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Föreläsningar från Arkiv och genusforskning - en jubileumskonferens för KvinnSam 60 år. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv : Dokumentera icke-normativa kön och sexualitet i NorgeDela
  1. Äktenskapet lär ha varit harmoniskt
    tills bruden kom till prästen-

  2. -med uppseendeväckande nyheter:
    Brudgummen var kvinna.

  3. Historia och identitet är
    tätt sammanflätade, som vi alla vet.

  4. Trots olika skolor inom ämnet historia,
    har det varit en efterfrågan-

  5. -på en historia
    som bekräftar våra identiteter-

  6. -som gör oss stolta, och som gör oss
    hela och del i ett sammanhang.

  7. Historia handlar på så vis
    om identitet på gott och ont.

  8. Enskilda individer har blivit en del av
    en större helhet genom historien.

  9. Känslan av gemenskap är antagligen
    en nödvändig förutsättning-

  10. -för ett väl fungerande samhälle.

  11. Historien har varit en viktig drivkraft
    för en sån gemenskap-

  12. -men tyvärr
    har ofta "vi" ställts mot "de andra".

  13. Historien har bidragit med nationella
    berättelser om överlägsenhet-

  14. -där "vi" har fått ett värde, och
    "de andra" har fråntagits sin värdighet.

  15. Historien har bidragit till de stora
    berättelserna om nationen och rasen.

  16. Historien som identitet-

  17. -har fört oss in i diskriminering,
    rasism och folkmord.

  18. Men historien
    och identitetshistoria har också-

  19. -gett marginaliserade grupper
    en självaktning.

  20. I Norge och Sverige har vi t.ex.
    den samiska urbefolkningen-

  21. -som har fått en renässans
    vad gäller historia, kultur och språk.

  22. Det nya fokuset på historia
    har varit viktigt för detta.

  23. Så fungerade historien även
    för de som har varit marginaliserade-

  24. -för sin sexualitet och
    sin könsidentitet, eller genusidentitet.

  25. I slutet av 1800-talet konstruerades
    en ny homoidentitet i samspel-

  26. -mellan läkare, som definierade det
    som en medfödd biologisk defekt-

  27. -och självidentifierade homosexuella
    som omfamnade samma-

  28. -biologiska "född sån"-diskurs. Det är
    den essentialistiska uppfattningen-

  29. -om homosexuella som
    en säregen biologisk människotyp.

  30. Underdisciplinen inom psykiatrin
    som beskrev homosexualitet så-

  31. -kallades för sexologi.
    Till vänster här ser vi ett exempel-

  32. -på en bok
    inom denna sexologiska tradition.

  33. Den kom ut första gången 1886.
    Som ni förstår av titeln...

  34. "Psykopathia Sexualis. Med särskild
    vikt på den konträra sexualkänslan"-

  35. -alltså homosexualiteten.

  36. På exemplaret jag visar här
    kan man se signaturen.

  37. Det är den svenske läkaren
    Torsten Amundson.

  38. Han var ett exempel på en homosexuell
    från medelklassen som inspirerades-

  39. -av den nya sexologin och idén om
    att homosexualitet är medfödd.

  40. Amundson hade kontakter i Tyskland.
    Andra exempel på skandinaviska-

  41. -homosexuella från den tiden, är den
    norske rättshistorikern Ebbe Hertzberg.

  42. Han brevväxlade med en dansk vän,
    Paul André, som också var jurist.

  43. Breven mellan Hertzberg och André
    finns på Nasjonalbiblioteket i Oslo-

  44. -och visar
    hur de inspirerades av sexologin-

  45. -men också att de är kritiska
    till vissa aspekter av den.

  46. De hade kontakter med andra homo-
    sexuella män i Frankrike och Tyskland.

  47. Ur dessa nätverk uppstod
    den första homorörelsen i världen.

  48. Magnus Hirschfelds
    vetenskapliga humanitära kommitté-

  49. -grundades i Berlin 1897.

  50. I mitten ser vi årsboken
    som denna kommitté gav ut.

  51. Den utkom från 1899 och framåt.

  52. Årsboken blev en arena
    för artiklar om homosexualitet-

  53. -ur ett vetenskapligt perspektiv.

  54. Så småningom kom artiklar inte bara
    om biologi, utan även andra områden.

  55. Snart dök
    de första historiska artiklarna upp.

  56. En av dem var skriven anonymt av den
    norske rättshistorikern Ebbe Hertzberg-

  57. -om homosexualitet under vikingatiden.

  58. Det är kanske Skandinaviens första
    vetenskapliga homohistoriska artikel.

  59. Den publicerades
    i 1902 års utgåva av årsboken.

  60. Att ge den homosexuella identiteten
    en historia, uppstod alltså-

  61. -ungefär samtidigt med
    att själva identiteten uppstod.

  62. Att ge identiteten en historia har varit
    viktigt för den moderna homorörelsen-

  63. -ända sen
    den tidiga tyska organiseringen.

  64. Här har vi också ett exempel från
    1970-talet: "Homosexuals in History."

  65. Även den ett exempel
    på homohistoriska alster.

  66. Poängen i den här traditionen har varit
    att hitta homosexuella i historien.

  67. Den har drivits av en törst efter
    att veta, hitta förebilder-

  68. -och få bekräftat att vi också finns,
    och alltid har funnits.

  69. På så sätt har man velat
    ge vår identitet ett djup-

  70. -stärka vår stolthet,
    och ge oss ett förflutet.

  71. Men med
    akademiseringen av forskningen-

  72. -så infördes
    ett mer kritiskt perspektiv.

  73. Idén om en kontinuerlig homosexuell
    identitet blev dekonstruerad-

  74. -och isärplockad.

  75. Detta konstruktivistiska närmande
    har utmanat etablerade sanningar-

  76. -om identitet och politik.

  77. I homopolitiken var länge en
    essentialistisk syn på homosexualitet-

  78. -en underliggande premiss.

  79. En viktig premiss för reformer
    som t.ex. avkriminaliseringen.

  80. Men sen 90-talet har denna
    essentialism blivit alltmer utmanad-

  81. Inte minst genom queerteori, eller
    skeiv teori som vi säger på norska.

  82. Utifrån queerperspektivet har
    en essentialistisk identitetspolitik-

  83. -ansetts som problematisk-

  84. -och som en slags apologetisk
    och ursäktande tradition.

  85. När Skeivt arkiv etablerades 2015
    som det norska arkivet-

  86. -för köns- och sexualitetsmångfald,
    så var det med ett queerperspektiv.

  87. Vi samlar in och förmedlar material
    som berättar om-

  88. -hur genusidentitet
    och sexuella identiteter har skapats.

  89. Vilka villkor olika självinsikter
    har haft, och hur olika det kan se ut-

  90. -beroende på tidsperiod,
    plats, klass, kön och etnicitet.

  91. Vi ska inte bara dokumentera
    och förmedla rena identitetshistorier-

  92. -men i vidare bemärkelse
    skeive historier.

  93. I stället för insistera på att våra
    sexuella identiteter är oföränderliga-

  94. -har vi inspirerats av queerteori
    och ifrågasätter såna uppfattningar.

  95. Inte bara att en homosexuell
    är en egen människotyp-

  96. -men vi ifrågasätter
    också normaliteten på samma sätt.

  97. Heterosexualiteten och manligheten.

  98. Genom att visa att definitioner
    av normalitet och avvikelse ändras-

  99. -och ofta vilar på inkonsekvens
    och ambivalens, så kan man bryta ner-

  100. -föreställningar om normalitet.

  101. Skeivt arkiv definierar queerhistoria
    utifrån samkönad sex och kärlek-

  102. -och personer som har brutit med sin
    tids normer för kvinnligt och manligt.

  103. Queerhistoria
    handlar om dessa överträdelser-

  104. -personerna som begick dem-

  105. -och om hur samhället
    har förstått och reagerat på dem.

  106. Vi vill dokumentera hur samhället har
    definierat avvikelser och normalitet-

  107. -när det gäller sexualitet och genus.

  108. Skeivt arkiv jagar också material
    som kan bryta ner-

  109. -en rätlinjig framstegshistoria.

  110. Vi har frågat: Vilka historier
    och perspektiv har försvunnit?

  111. Fanns det några fördelar med tidigare
    tiders kategoriseringar och förståelser?

  112. Man kan fråga sig vilka
    "skamliga" delar av queerhistorien-

  113. -som existerar,
    men som sällan har kommit fram.

  114. Vilka delar av queerhistorien
    har glömts bort?

  115. Med frågor som dessa vill vi visa
    att vår tids självförståelse-

  116. -kan relativiseras och ifrågasättas.

  117. Arkivet kan visa hur dagens-

  118. -huvudnarrativ har växt fram
    och blivit hegemoniska.

  119. Men vårt material dokumenterar
    även perspektiv som övergivits-

  120. -eller som nu anses
    avlägsna eller föråldrade-

  121. -eller uppfattas som föga progressiva.

  122. Vi har starka identitetsberättelser,
    men även material som bryter ner-

  123. -och skapar disharmoni i de identitets-
    berättelser vi har vant oss vid.

  124. Men vi upplever ofta
    att behovet i media och i samhället-

  125. -är en enkel och rätlinjig historia.

  126. Jag ska ta ett exempel.

  127. Vi använder oss ofta av
    ett fall från 1700-talet-

  128. -som baseras på källor
    från statsarkivet i Kongsberg.

  129. Så här lyder historien:

  130. 1781 gifte Anne Kristine Mortensdatter
    och Jens Andersson sig-

  131. -i Strømsø kyrka,
    i Drammen utanför Oslo.

  132. Äktenskapet lär ha varit harmoniskt
    tills bruden kom till prästen-

  133. -med uppseendeväckande nyheter:
    Brudgummen var en kvinna.

  134. Brudgummen hade kommit
    till området 1778 klädd i manskläder-

  135. -och alla antog att han var en man.

  136. Bruden hade inte haft nån misstanke
    om att Jens inte var den han sa.

  137. Det förstod hon först några år senare,
    då hon avslöjade bluffen.

  138. Jens fick sina könsorgan
    undersökta av en kirurg-

  139. -som konstaterade att hen
    var "ett fullständigt fruntimmer".

  140. När Jens föddes-

  141. -registrerades han som flicka
    och döptes till Marie.

  142. Först vid ankomsten till Drammen
    utgav han sig för att vara man.

  143. Det blev stor skandal
    och rättsliga utredningar.

  144. Jens blev tillfrågad om
    vad han själv ansåg.

  145. Om han var man eller kvinna.

  146. Han svarade att han trodde
    att han kunde höra till båda könen.

  147. Liknande fall finns i hela Europa,
    även i Sverige.

  148. När vi berättar historien försöker vi
    sätta den i en samtida kontext-

  149. -utan moderna identitetskategorier
    som lesbisk eller trans.

  150. Vi försöker bevara
    ambivalensen i historien.

  151. När det hela kommer ut i media,
    så blir det mycket enklare.

  152. Trots vår framställning,
    så blir tolkningen ofta en annan.

  153. Det uppfattas som en tidig variant
    av ett lesbiskt bröllop.

  154. Därmed tolkas historien in i
    homosexualitetens genealogi-

  155. -som vi ser i det här inslaget från NRK.

  156. Historien betraktas på ett visst sätt.

  157. Komplexa saker tolkas in i en genus-
    och sexualitetsdiskurs som är binär-

  158. -och i det här fallet homocentrisk.

  159. Ett perspektiv vi möter är en idé om
    att undertrykkelse eller förtryck-

  160. -t.ex. kriminalisering
    av manlig homosexualitet...

  161. I Norge var manlig homosexualitet
    kriminellt ända fram till 1972.

  162. Nu har Norge blivit ett föregångsland
    när det gäller HBTQ-

  163. -och därför är det viktigt att
    ta vara på den här framgångshistorien.

  164. Det framställs som
    att vi har gått från mörker till ljus.

  165. Därför måste den queera historien för-
    medlas. Men den är mer komplicerad.

  166. Vi vill att vårt material
    och queerhistorien-

  167. -ska kunna förmedla
    den komplexiteten.

  168. Många berättelser är raka motsatsen
    till denna framgångshistoria-

  169. -eller denna teleologiska tendens.

  170. Äldre homosexuella män
    har t.ex. framhävt det positiva-

  171. -med de homosexuella subkulturerna
    i mitten av 1900-talet.

  172. De ansåg att det fanns kvaliteter
    som har försvunnit i dag.

  173. Så den skandinaviska
    solskenshistorien-

  174. -är också möjlig
    att ifrågasätta genom materialet.

  175. Historien om hur partnerskapslagen
    blev äktenskapslag är en viktig del av-

  176. -den skandinaviska självförståelsen
    om ett HBTQ-liberalt samhälle.

  177. Men det var en väg
    många i homorörelsen-

  178. -på 1970-talet inte ville gå.

  179. I stället för att inlemma homosexualitet
    i äktenskapsinstitutionen, var man-

  180. -kritisk till parförhållanden, monogami
    och det heterosexuella äktenskapet.

  181. Detta har bl.a. historikern Birger Berge
    dokumenterat i sin masteruppsats-

  182. -där han baserade sig
    på material från Skeivt arkiv.

  183. Detta visar att historien
    inte bara pekar framåt mot vår tid.

  184. Aktivister från Norge och andra länder
    hade en helt annan vision-

  185. -på 1970-talet än vi har i dag.

  186. Många skulle nog inte tycka
    att vi har uppnått det de kämpade för.

  187. Berättelser om framsteg präglas alltid
    av den tid man själv lever i.

  188. Och framstegsberättelser för ofta
    vidare till s.k. homonationalism-

  189. -en uppfattning om att vårt sätt att se
    kön och sexualitet på är det enda rätta.

  190. Att vi så att säga står högre
    än andra länder och kulturer.

  191. Det är viktigt för oss att visa att
    arkivet kan förmedla olika historier-

  192. -inte bara den här
    hegemoniska berättelsen.

  193. Var det här den enda möjliga vägen?

  194. Är vår tids uppfattningar om kön och
    sexualitet ett slags historiskt facit?

  195. Kan historien visa oss nåt mer
    än att allt var värre eller sämre förr?

  196. Historien om
    samkönad sexualitet i Norge-

  197. -för gärna till
    den här sortens framstegshistorier.

  198. Sodomi, som inbegrep
    samkönad sex-

  199. -straffades från 1600-talet
    till ca 1850 med döden.

  200. Med "bål och brand".

  201. Sodomi definierades därmed
    som ett av de absolut värsta brotten.

  202. Ett brott som nedkallade Guds vrede
    och hotade samhällsstrukturen.

  203. Men kontrasten mellan detta formella
    fördömande och rättspraxis är enorm.

  204. Det finns inga kända domar
    där samkönad sex ledde till dödsstraff-

  205. -varken i Danmark eller Norge.

  206. Det har förklarats med
    att brottet var så allvarligt-

  207. -att det var tabu att ens nämna det.

  208. Det talas om
    "den synd som inte borde nämnas".

  209. En dansk historiker har föreslagit att
    motviljan mot att nämna själva brottet-

  210. -bidrog till att det helt enkelt inte
    förekom så mycket samkönad sex-

  211. -i Danmark och Norge
    på 1600- och 1700-talet.

  212. Det var en politik
    som myndigheterna var bekväma med.

  213. De ville inte ha
    nån uppmärksamhet runt sodomi.

  214. Men stämmer det verkligen
    att "synden", att själva handlingarna-

  215. -därmed inte förekom
    i nån nämnvärd grad?

  216. Vi ska titta på ett annat fall.

  217. Det första målet där det norska
    rättsväsendet behandlade sodomi-

  218. -ger oss en intressant inblick.

  219. Historikern Tonje Louise Skjoldhammer
    som skrev den här masteruppsatsen-

  220. -har sett närmare på rättsfallet.

  221. Den bygger på källor
    från statsarkivet i Trondheim-

  222. -och hon fick stipendium
    från Skeivt arkiv.

  223. Vårt masterstipendium ska stimulera
    till forskning inom det här området.

  224. Det började 1844 med
    att prästen i Rødøy i Nordland-

  225. -anmälde en kvinna vid namn
    Simonette Vold för att under längre tid-

  226. -"hava bedrivit ett umgänge
    som är mot naturen, sodomiteri"-

  227. -"senast med sin piga
    Olava Nilsdatter".

  228. Det satte i gång en omfattande process
    som varade i tre år-

  229. -innan dom föll i Högsta domstolen.

  230. Det framkom att Simonette
    hade haft sex med ytterligare en piga-

  231. -och det ryktades om fler förbindelser.

  232. Dessa rykten hade florerat i bygden
    ända sen Simonette flyttade dit 1809.

  233. I över 30 år.

  234. Prästen som anmälde förhållandet
    framhöll att hans båda företrädare-

  235. -hade försökt få Simonette att upphöra
    med umgänget, men till ingen nytta.

  236. Vi får en ovanligt god inblick
    i den juridiska diskursen-

  237. -och i det folkliga sättet
    att tala om sexualitet.

  238. Det spekulerades i
    om Simonette var skapad annorlunda-

  239. -och man undersökte om hon
    hade en extra stor klitoris.

  240. Uppfattningen var att lesbiska-

  241. -eller s.k. tribader, som man sa då-

  242. -skulle ha en förstorad klitoris.

  243. Man undersökte detta medicinskt,
    men fann inga bevis för det.

  244. Men i rätten blev det en stridsfråga om
    Simonette hade använt ett hjälpmedel-

  245. -en slags dildo, som kallades løsfyr.

  246. Eftersom fullbordad sodomi krävde
    penetration blev det en stridsfråga.

  247. Vittnen sa att ryktena om løsfyren
    var kända i bygden-

  248. -men man lyckades inte bevisa
    att den existerade.

  249. Simonette och de andra kvinnorna sa
    att det de hade gjort var-

  250. -att gnida könsorganen mot varandra,
    daske fladkundt, som de sa.

  251. Ingen penetration skulle ha skett.

  252. Högsta domstolen avgjorde
    att det var onaturligt-

  253. -men det var inte könsumgänge, så
    länge penetration inte hade bevisats.

  254. I stället för sodomi, dömdes de för-

  255. -"anstötligt och osedligt umgänge,
    utan stöd i lagen."

  256. Vad jag förstår av
    Tonjes masteruppsats var det-

  257. -en möjlighet man hade vid den tiden.
    Man kunde döma efter s.k. analogi.

  258. Simonette fick ett års straffarbete, och
    de andra fick kortare fängelsestraff.

  259. Domarnas diskussion ger en inblick
    i samtidens syn på kvinnlig sexualitet.

  260. Sexualitet förutsatte penetration.

  261. Enligt en domare kunde inte sexualitet
    utan penetrering kallas könsumgänge.

  262. Skälet var att de handlingar som
    Simonette och kvinnorna hade utfört-

  263. -alltså daske fladkundt, bara kunde
    väcka könsdriften, inte stilla den.

  264. Simonette var änka.
    Hennes man hade dött tio år tidigare.

  265. Men när han levde, hade folk varnat
    henne för att ha sex med kvinnor.

  266. Hon borde hellre ligga med sin man.

  267. Hon svarade att då
    fick man hellre ta livet av henne.

  268. Man skvallrade alltså öppet i bygden
    om Simonettes relation till kvinnor.

  269. Det talades om att Simonette
    hade begär till fruntimmer-

  270. -och inte till karlar.

  271. Bondesamhället tycktes inte
    ha problem med att prata om detta.

  272. Man talade om Simonettes relationer-

  273. -på ett humoristiskt
    och karnevalistiskt sätt.

  274. Detta språk skiljer sig skarpt från det
    offentliga, juridiska och teologiska.

  275. Målet berättar mycket om sexualitet
    mellan kvinnor i mitten av 1800-talet.

  276. Det är intressant att det
    kunde pågå i så många årtionden-

  277. -innan det till slut togs upp i rätten.

  278. Man kan ju undra om det har funnits-

  279. -många fler liknande relationer
    mellan kvinnor i Norge på 1800-talet.

  280. Man kan tänka sig att andra relationer
    var mer hemliga än Simonettes.

  281. Och man blev kanske
    varnad av prästen.

  282. Men vi känner bara till
    ett annat fall som togs till domstol.

  283. Det var kanske större utrymme för
    samkönad sexualitet förr än vi tror.

  284. Man kanske inte kan jämställa officiella
    diskurser med liv som har levts.

  285. Studier av ord och språkbruk-

  286. -kan visa oss hur icke-normativa kön
    och sexualiteter har uppfattats.

  287. Ordet tvetulle eller tvetulling
    har använts i Norge-

  288. -för att benämna feminina män.

  289. Det användes även om män
    som hade sex med män.

  290. Vi känner inte till några studier om
    ordet i Danmark, Norge eller Sverige.

  291. Men som vi ser här, har ordet används
    i alla tre länders folkliga språk.

  292. Det vore intressant med en skandinav-
    isk studie om hur ordet har använts.

  293. Vad det kan säga om
    folkliga uppfattningar om kön-

  294. -och om man hade föreställningar om
    könskategorier mellan man och kvinna.

  295. Bortom de binära könskategorierna.

  296. Icke-normativa kön och sexualiteter
    har alltså sällan straffats.

  297. Andra kontrollmekanismer har kanske
    varit lika starka som lagstiftningen.

  298. Jag vill också nämna
    den romantiska vänskapen.

  299. Hanna Markusson Winkvist gav oss
    ett exempel på en sån relation.

  300. I Norge har etnologen Tone Hellesund
    skrivit om bl.a. romantisk vänskap-

  301. -mellan kvinnor i yrkeslivet. Ogifta
    kvinnor som var med i kvinnorörelsen-

  302. -eller på nåt sätt var yrkesaktiva.

  303. Hennes poäng är att dessa
    parförhållanden inte kan ses utifrån-

  304. -sexologins sexuella identiteter.

  305. Hon talar om en kultur för
    romantisk vänskap som var knuten till-

  306. -ett idealistiskt språk, men inte till
    ett vetenskapligt sexologiskt språk.

  307. Det är en annan vision än den-

  308. -sexuella identitetsvisionen,
    som är den vanligaste nu för tiden.

  309. Här kan vi kanske se
    en annan väg framåt-

  310. -än den som leder till vår tids
    dominerande berättelser.

  311. Poängen är att man kan hitta spår i
    det förflutna som ställer andra frågor-

  312. -och som förmedlar andra historier
    än de som leder fram till vår tid.

  313. Det är inte allt som bekräftar
    uppfattningen om att historien går från-

  314. -mörkt förtryck till de skandinaviska
    välfärdsstaternas upplysta paradis.

  315. Historiens skeive rum
    visar andra möjligheter-

  316. -och ger ofta överraskande insikter.

  317. Nyttjandet av arkivet spänner över
    dominerande identitetshistorier-

  318. -och en kritisk queerhistoria.

  319. Det är inte vår uppgift att bestämma
    hur arkivet ska användas.

  320. Många har uppenbarligen
    ett behov av identitetshistorier.

  321. Men det är viktigt för oss att förmedla-

  322. -att det finns fler historier
    än de gängse-

  323. -och de som passar bäst med
    vår tids hegemoniska berättelser.

  324. Materialet i Skeivt arkiv kan användas
    både till identitet och bekräftelse-

  325. -och till kritisk
    och dekonstruktiv verksamhet.

  326. Arkivets material
    kan användas till båda delar.

  327. Det finns mycket material
    om olika riktningar-

  328. -inom den moderna lesbiska
    och homosexuella frigörelsen.

  329. Vi har t.ex. mycket material
    från homoorganisationen-

  330. -Det norske forbundet av 1948.

  331. Vi har även material från "Soperliga'n",
    som väl blir "bögligan" på svenska.

  332. Det var en anarkistisk förening.

  333. Vi har material från lesbiska
    radikalfeministiska organisationer.

  334. Här ser vi "Lavendelexpressen".

  335. Vi är mitt uppe i ett treårsprojekt
    som vi kallar "Skeive livshistorier".

  336. Det är videointervjuer med personer
    som på nåt sätt har levt "skeive" liv.

  337. Tills nu har vi över 100 intervjuer.
    De kan vara upp till fem timmar långa-

  338. -så det är grundliga intervjuer
    om levnadsminnen.

  339. På vår hemsida ligger ca fem minuter
    långa klipp från dessa intervjuer.

  340. På skeivtarkiv.no
    finns mer information om det.

  341. I intervjuerna får vi ta del av
    många historier om förtryck-

  342. -och om att hitta sin identitet
    som homo, trans eller lesbisk.

  343. Andra historier visar hur
    sexuell identitet dikteras av samhället.

  344. Jag tänkte visa ett klipp från en
    sån intervju. Har vi tid till det? Ja.

  345. Vi får se om vi får i gång tekniken.

  346. Den här intervjun gjordes
    med Marianne Christie-

  347. -som är född 1959 i Oslo.

  348. Hon ser tillbaka på sin tid-

  349. -på det reformpedagogiske
    forsøksgymnasiet i Oslo.

  350. Det var en gymnasieskola i Oslo med
    skoldemokrati, alternativ pedagogik-

  351. -samt möjlighet för elever
    att ta beslut om skolan.

  352. Det är ett utmärkt exempel
    på 70-talets etos.

  353. Nu ska vi höra lite av
    Marianne Christies historia.

  354. Jag gick på forsøksgym.
    Det var en väldigt politisk tid.

  355. Det fanns en kvinnogrupp där,
    och det var det man skulle vara.

  356. Man skulle vara homo eller lesbisk.
    Det var coolt, så alla testade det.

  357. Några provade lite och andra mer.
    Det låter ju väldigt konstigt.

  358. Många homosexuella säger att det
    är helt omöjligt. Man är den man är.

  359. Men man experimenterade mycket då.
    Vi hade en stark kvinnogrupp.

  360. Vi hade två grupper. Kvinnofronten och
    Nyfeministerna var i luven på varandra.

  361. Kvinnofronten var AKP,
    och det var jag inte så sugen på.

  362. Jag fick ta Nyfeministerna,
    för de låg närmare min identitet.

  363. Så där var jag med.
    Vi gick i 8 mars-tåg, och så.

  364. Vi var väldigt engagerade i all politik
    då, men också mycket kvinnopolitik.

  365. Det var naturligt när vi i kvinnogruppen
    slutade gymnasiet-

  366. -att vi sju tjejer flyttade ihop i
    ett kollektiv. Vi ville resa utomlands.

  367. Vi fick kontakt med en som hade
    börjat träna självförsvar, taekwondo.

  368. Det bidrog nog också en hel del.

  369. I den kvinnosakspolitiska miljön i
    gymnasiet var det många som testade.

  370. Både killar och tjejer gjorde det, men
    ofta var det bara för att ha testat det.

  371. En del var lesbiska i några år. En
    väninna var det i kanske åtta, tio år.

  372. Sen bestämde hon sig för
    att hon ville ha man och barn.

  373. Andra var kanske ihop med en tjej
    i nåt år. Men folk var väldigt öppna.

  374. I många fall
    var det nästan ett politiskt val.

  375. Inte att man äntligen
    vågade komma ut som lesbisk.

  376. Jag skulle aldrig ha kunnat tänka mig
    att vara ihop med en tjej.

  377. Jag gillade killar och hade pojkvänner
    i gymnasiet. Men det bara blev så.

  378. Det var så homopolitiskt, att
    det inte var okej att vara bisexuell.

  379. Det var fegt. "Nu får du bestämma dig."
    Man fick inte vara nåt annat.

  380. Jag ser det mer som
    att vissa är hundra procent homo-

  381. -medan andra är jättehetero, men så
    har vi ett långt spektrum där emellan.

  382. På den tiden var allt så politiskt-

  383. -att man måste gå i homotåg.
    "Nu är du homo. Så är det bara."

  384. Med det tackar jag för mig.
    Jag svarar gärna på frågor.

  385. Om det är nån här från Queerrörelsens
    Arkiv och Bibliotek, så... - Hej!

  386. Vi får prata lite senare.

  387. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Dokumentera icke-normativa kön och sexualitet i Norge

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bibliotekarien Runar Jordåen delar med sig om berättelser som går att hitta i Skeivt arkiv i Norge där man samlar material om norsk queer-historia. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > HBTQ
Ämnesord:
HBTQ-personer, Hbtq, Norge, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Berättelsen om Greta Renborg

Arkivarien Moa Bergkvist ger en kort beskrivning av Greta Renborg, vars engagemang och arbete betytt mycket för folkbildning och biblioteksvärlden. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Arkivets röst - Karin Westman Berg

Universitetslektor Anna Nordenstam berättar om litteraturforskaren Karin Westman Berg, pionjär inom kvinnoforskning som bland annat blev känd genom boken "Gråt inte, forska!" från 1979. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Kvinnopar i kvinnorörelsen

Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal fanns ett flertal kvinnopar som tillsammans utgjorde ett sorts nav för kvinnorörelsen i Sverige. Hanna Markusson Winkvist, universitetslektor som forskat om kvinnopar och deras betydelse i kvinnorörelsen, berättar här om några av dem. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Om populärhistoriska biografier

Idéhistorikern Daniel Nyström diskuterar huruvida det finns en motsättning mellan populärhistoria och genushistoria. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

En värld av kvinnor

Den svenska arbetarrörelsen är väl dokumenterad, men kvinnornas roll inom rörelsen har genom åren fått mindre uppmärksamhet. Här berättar forskaren Silke Neunsinger om projektet Worlds of Women som arbetar med att synliggöra de svenska arbetarkvinnornas transnationella och internationella kontakter. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Dokumentera icke-normativa kön och sexualitet i Norge

Bibliotekarien Runar Jordåen delar med sig om berättelser som går att hitta i Skeivt arkiv i Norge där man samlar material om norsk queer-historia. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Bästa bränslet för barn

Barnläkaren och forskaren Anna-Karin Edstedt Bonamy berättar om vilken mat och näring som är bäst för barn, men också hur du skapar förutsättningar för att måltiden ska bli lustfylld och hur du lär dina barn att få bra matvanor. Hon talar om allergier, intolerans och problem med skärmar och smartphones vid måltiderna, varför det kan bli problem med att utesluta gluten i maten och om hur viktigt det är att få ett läkarutlåtande vid exempelvis laktosintolerans och inte skapa egna diagnoser och antaganden. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om film

Varför ser man nästan aldrig personer med funktionsnedsättning på film? Och när man gör det så brukar inte skådespelaren ha någon funktionsnedsättning. Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss