Titta

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Om UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Föreläsningar från Arkiv och genusforskning - en jubileumskonferens för KvinnSam 60 år. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv : Berättelsen om Greta RenborgDela
  1. Hon fick ut det här med
    att biblioteken måste moderniseras.

  2. "Vi måste nå vara användare."

  3. Hej och välkomna.
    Moa Bergkvist heter jag.

  4. Jag är arkivarie
    på Uppsala universitetsbibliotek.

  5. Jag är Greta Renborg-arkivarie och
    ska nu berätta lite kort om Greta-

  6. -så att ni får
    en bakgrund till henne.

  7. Greta var
    bibliotekarie och folkbildare.

  8. Hon var extremt viktig-

  9. -för den utåtriktade och uppsökande
    biblioteksverksamheten i Sverige.

  10. Hon var verkligen en profil,
    ska man säga.

  11. Hon började sin karriär-

  12. -som mjölkkontrollant.

  13. Med tiden intresserade hon sig
    för böcker, eller för biblioteken.

  14. Hon examinerades tidigt 1950-tal.

  15. Hon började äventyret
    med en USA-resa.

  16. Det är det vi ser på bilden här.
    I Iowa körde hon bokbil på prärien.

  17. Barnen kom på hästar
    och lånade böcker.

  18. -Det tycker jag är en fantastisk sak.
    -När var detta?

  19. 1953 reste hon till USA. Hon reste
    tillbaka till USA flera gånger sen.

  20. Hon lärde sig mer om
    hur man jobbade med bibliotek i USA.

  21. Där hämtade hon sina arbetsmetoder-

  22. -med bokprat och den väl utvecklade
    uppsökande verksamheten-

  23. -som man hade i USA.

  24. Ett annat stort projekt som hon
    jobbade med var Dalaprojektet.

  25. Där reste hon som bokkonsulent
    i en liten bil.

  26. Hon har i brev beskrivit hur jobbigt
    det var att få på snökedjor.

  27. Hon reste till husmorsföreningar,
    jaktlag, hembygdsgårdar, bibliotek...

  28. Där hade hon bokprat och
    föreläsningar för människor-

  29. -som inte hade nån läsvana.

  30. Hon spred ordet
    om att "biblioteket är till för er".

  31. Hon var vår första PR-bibliotekarie.

  32. Det blev hon på Stockholms
    stadsbibliotek. Det var en ny tjänst.

  33. Hon fick ut det här om att
    biblioteken måste moderniseras.

  34. "Vi måste bli uppsökande
    och nå våra användare."

  35. Sen blev hon lektor
    på Bibliotekshögskolan i Borås.

  36. Hon undervisade i "bibliotekens
    PR och marknadsföring".

  37. Jag antar att nån här
    har haft henne som lärare. Ja.

  38. Många kolleger har haft henne
    som lärare och kan vittna-

  39. -om hennes
    väldigt engagerade undervisningsstil.

  40. Hennes engagemang för läsning
    och folkbildning var starkt.

  41. Hon började som sagt
    som mjölkkontrollant.

  42. Sen blev hon skrivbiträde
    på stadsbiblioteket i Uppsala.

  43. Det var 1946.

  44. Hela vägen därifrån, genom utbild-
    ningar och projekt, var hon aktiv-

  45. -också långt efter att hon fick
    kronan på verket:

  46. Ett hedersdoktorat
    på Göteborgs universitet 1993.

  47. Hon var aktiv fram till sin död,
    kan man säga.

  48. På 1950- och 1960-talet
    hade hon en spalt om böcker.

  49. Hon tipsade om böcker för husmödrar
    och för barn.

  50. Mödrarna skulle ta med dem
    till sina barn.

  51. Den fanns i Femina.
    Den är fantastiskt rolig.

  52. Den finns
    i era samlingar och bibliotek.

  53. Den kan jag rekommendera om man vill
    ha boktips från 1950- och 1960-talet.

  54. Skönlitteratur och fackböcker också.

  55. Biblioteksbladet var hon
    alltid med i, skulle jag säga.

  56. I varje nummer
    har hon åtminstone nån text med.

  57. Där kan man också läsa henne
    under många, många år.

  58. I Upsala Nya Tidning var hon
    en engagerad debattör och krönikör.

  59. Där finns hennes texter. Allt detta
    finns i hennes personarkiv i Uppsala.

  60. När hon lämnade sitt arkiv till
    oss... Det är ett fantastiskt arkiv.

  61. När hon lämnade det till oss donerade
    hon också en stor summa pengar-

  62. -för arbete med personarkiv. Den här
    konferensen är en del av det arbetet.

  63. Min tjänst är skapad-

  64. -för att jag ska jobba med
    personarkiv och främja sånt arbete.

  65. Jag ska lyfta
    deras roll för forskningen.

  66. Samtidigt som Greta
    donerade detta till oss-

  67. -donerade hon och maken Ulf
    lika mycket till Lantbruksakademien.

  68. Kungliga Skogs- och
    Lantbruksakademien heter den.

  69. Där har hennes make Ulf
    varit ledamot sen 1960-talet.

  70. Vi ska se vad tiden är...

  71. Gretas idé
    med den här donationen var-

  72. -att man ska främja arbetet med
    personarkiv och öka kunskapen om dem.

  73. Jag tycker att kunskapen
    om personarkiv är väldigt stor-

  74. -men vi som jobbar med såna
    saknar ett gemensamt sammanhang-

  75. -där vi kan samtala om personarkiv.

  76. Personarkiven finns på alla ABM-håll,
    hela spektrat.

  77. Oftast när man ses är det bara arkiv,
    bara bibliotek eller bara museer.

  78. Nu hoppas jag...
    Vi kommer från hela ABM-området.

  79. Det är olika lärosäten, privat-
    personer, kommuner, föreningar...

  80. Jag hoppas på samtal om personarkiv
    utifrån genusforskningsperspektivet-

  81. -som vi har på konferensen i och med
    att det är KvinnSam som fyller år.

  82. Avslutningsvis vill jag bara nämna
    vad som finns i Gretas arkiv.

  83. Det är ett spännande arkiv.

  84. Där har ni hela 1900-talets
    svenska bibliotekshistoria.

  85. Det är också ett tydligt
    internationellt perspektiv.

  86. Hon var intresserad av
    biblioteksverksamhet världen över.

  87. Ni hittar reklam-
    och informationsmaterial-

  88. -från Afrika, Nordamerika, Asien
    och många europeiska länder.

  89. I biblioteksrummet finns det mycket
    om arkitektur, biblioteksarkitektur.

  90. Sen är det hennes arbetsmaterial.

  91. Det är hennes bokprat
    och hennes manuskript-

  92. -och, inte att förglömma, alla hennes
    brev. Hon var en skrivande person.

  93. Hon var också väldigt noggrann
    och har sparat alla genomslagskopior.

  94. Om man vill hitta information om ett
    50-talsprojekt, så finns det nog där.

  95. För att knyta ihop
    ska jag bara nämna-

  96. -att Svensk Biblioteksförening sen
    1987 delar ut "Greta Renborgs pris".

  97. Det går till bibliotek
    som lyckats med marknadsföring-

  98. -eller till biblioteksanställda
    som utmärkt sig-

  99. -och arbetar i Greta Renborgs anda.

  100. KvinnSam har fått det priset 2007.

  101. Det var det första
    forskningsbiblioteket som fick det.

  102. Jag tycker att det var en cirkel
    som slöts lite grann.

  103. Det var allt från mig.
    Nu lämnar vi över till talarna.

  104. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Berättelsen om Greta Renborg

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Arkivarien Moa Bergkvist ger en kort beskrivning av Greta Renborg, vars engagemang och arbete betytt mycket för folkbildning och biblioteksvärlden. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Bibliotek, Bibliotekshistoria, Biblioteksväsen, Kvinnohistoria, Renborg, Greta, 1921-2005
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Berättelsen om Greta Renborg

Arkivarien Moa Bergkvist ger en kort beskrivning av Greta Renborg, vars engagemang och arbete betytt mycket för folkbildning och biblioteksvärlden. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Arkivets röst - Karin Westman Berg

Universitetslektor Anna Nordenstam berättar om litteraturforskaren Karin Westman Berg, pionjär inom kvinnoforskning som bland annat blev känd genom boken "Gråt inte, forska!" från 1979. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Kvinnopar i kvinnorörelsen

Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal fanns ett flertal kvinnopar som tillsammans utgjorde ett sorts nav för kvinnorörelsen i Sverige. Hanna Markusson Winkvist, universitetslektor som forskat om kvinnopar och deras betydelse i kvinnorörelsen, berättar här om några av dem. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Om populärhistoriska biografier

Idéhistorikern Daniel Nyström diskuterar huruvida det finns en motsättning mellan populärhistoria och genushistoria. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

En värld av kvinnor

Den svenska arbetarrörelsen är väl dokumenterad, men kvinnornas roll inom rörelsen har genom åren fått mindre uppmärksamhet. Här berättar forskaren Silke Neunsinger om projektet Worlds of Women som arbetar med att synliggöra de svenska arbetarkvinnornas transnationella och internationella kontakter. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Dokumentera icke-normativa kön och sexualitet i Norge

Bibliotekarien Runar Jordåen delar med sig om berättelser som går att hitta i Skeivt arkiv i Norge där man samlar material om norsk queer-historia. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

Tom Juslin berättar om handel och folkförflyttningar över Kvarken i Bottenviken och specifikt om Erik Ångerman Sursill och hans ättlingar som idag uppgår till flera tusen. Den kortaste vägen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland går över Kvarken. Denna väg har under lång tid varit en viktig kommunikationslänk, och migration har alltid förekommit i båda riktningarna. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.